- - En jämförelse av svenska och kenyanska skolor Demokratiundervisning

Demokratiundervisning

- En jämförelse av svenska och kenyanska skolor

Teaching about Democracy

-

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Samhällskunskap lärarutbildningen

Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare: Anders Österberg Examinatorns namn: Anders Broman Datum: 2013-03-08

Abstract

The following work is about how democracy and values are reflected in the Swedish and Kenyan policy documents and syllabus and how teachers in Kenya are working with the two concepts. The work is divided into different parts. Some are previous research and literature in which the concepts of democracy and values are presented as well as what the Swedish and Kenyan syllabus says about the topics. Another part is the results section, where the study of some interviews are presented. The topic of the interviews is the Kenyan teachers' views and how they work with democracy and values. The introductory section explains the background to the work but also the work, order and issues, which are:

• How are the concepts of democracy and values based on previous research?

• What does the Kenyan and Swedish syllabus and policy documents say about democracy and values?

• How do the Kenyan teachers work with democracy and values in their teaching?

In the discussion section, the author discuss some key parts and the conclusions to be drawn from the work based on what the literature and the results show. One conclusion is that the Kenyan and Swedish schools is different in terms of democracy education, in Sweden is it more focus on democracy as a lifestyle than it is in Kenya. Another conclusion is the Kenyan syllabus are focus on knowledge more then the Swedish syllabus. The author claims to be achieving both order and issues of the work

Keywords: democracy, values, syllabus and Kenya

Sammandrag

Följande arbete handlar hur lärare i Kenya arbetar med demokrati och värdegrund. Arbetet är uppdelat i olika delar. En del är tidigare forskning och litteratur där begreppen demokrati och värdegrund presenteras samt vad de svenska och kenyanska läroplanerna säger om

ämnesområdena. En annan del är resultatdelen, där undersökningen för arbetet presenteras.

Det som undersökts är kenyanska lärares syn och hur de arbetar med demokrati och

värdegrund. Undersökningen är gjord medhjälp av intervjuer av verksamma kenyanska lärare.

I inledningsdelen, som kommer först i arbetet förklaras bakgrunden till arbetet men även arbetets syfte samt frågeställningarna, som är:

 Hur framställs begreppen demokrati och värdegrund utifrån tidigare forskning?

 Hur speglas demokrati och värdegrund i de kenyanska respektive svenska styrdokumenten?

 Hur arbetar kenyanska lärare med demokrati och värdegrund i deras undervisning?

I diskussionsavsnittet diskuterar författaren några viktiga delar och slutsatser som kan dras av arbetet utifrån vad litteraturen och resultatet visar. En slutsats är att den kenyanska och svenska skolan skiljer sig när det gäller demokratiundervisning, i Sverige är det mer fokus på demokrati som livsfrom än vad det är i Kenya. En annan slutsats är att den kenyanska

läroplanen är detaljstyrd och har större fokus på kunskaper än förmågor till skillnad från den svenska. Författaren anser sig ha uppnått både arbetes syfte och frågeställningarna.

Nyckelord: demokrati, värdegrund, styrdokument och Kenya

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

1.1Bakgrund ... 4

1.2 Syfte ... 6

1.3 Frågeställningar ... 6

1.4 Disposition ... 6

2. Metod ... 7

2.1 Val av forskningsmaterial och litteratur ... 7

2.2 Undersökningsmetod ... 7

2.2.1 Urval ... 8

2.2.2 Tillvägagångssätt ... 8

2.3 Källkritik ... 9

2.3.1 Forskning och litteratur ... 9

2.3.2 Undersökning ... 9

2.4 Avgränsningar ... 10

3. Forsknings- och litteraturgenomgång ... 12

3.1 Begreppsdefinition ... 12

3.1.1 Demokrati ... 12

3.1.2 Värdegrunden ... 14

3.2 Demokrati och värdegrund i skolan ... 14

3.2.1 Demokratins utveckling i skolan ... 15

3.2.2 Läroplanernas värdegrundsutveckling ... 15

3.2.3 Några värdegrundsaspekter ... 16

3.3 Lgr11 ... 18

3.3.1 Kursplanen för samhällskunskap ... 18

3.4 Lärares uppfattningar om demokrati ... 19

3.5 Kenya ... 20

3.5.1 Läget i Kenya utifrån de mänskliga rättigheterna ... 20

3.5.2 Den kenyanska läroplanen, demokrati och värdegrund ... 21

3.6 Vad vet vi? ... 21

4 Resultat ... 23

4.1 Intervju med Caroline ... 23

4.2 Intervju med Jane ... 24

4.3 Intervju med Martin ... 27

4.4 Intervju med Paula ... 28

4.5 Sammanfattning av intervjuerna ... 30

5. Diskussion ... 33

5.1 Begreppsdiskussion ... 33

5.2 Svenska och kenyanska styrdokument ... 34

5.3 Demokrati och värdegrundsundervisning ... 35

5.4 Egna slutsatser ... 36 Referenser

Bilaga 1

4

1. Inledning

Följande arbete kommer att handla om hur demokrati och värdegrund speglas i de svenska respektive kenyanska läroplanerna samt hur lärare i Kenya resonerar och arbetar med demokrati och värdegrund. En del av arbetet kommer även att handla om definitionen av begreppen demokrati och värdegrund.

En av mina största drömmar har alltid varit att åka till ett u-land för att se hur skolor fungerar i ett land där många är fattiga. Genom Karlstads universitet fick jag chansen att förverkliga denna dröm genom att åka till Kenya och skriva mitt examensarbete, något som jag är mycket tacksam för. Jag har valt att undersöka hur man arbeta med och vilken syn man har på

demokrati och värdegrund i den kenyanska skolan. För att ta reda på det ska jag använda mig av intervjustudie samt undersöka vad den kenyanska läroplanen säger om ämnet. I mitt kommande yrke som lärare anser jag att det är viktigt att arbeta för att göra eleverna till demokratiska och självständiga medborgare. Jag vill även lägga stort fokus på att arbeta med värdegrunden eftersom jag anser att det är bland det viktigaste en lärare kan förmedla till sina elever. Att få dem att inse att alla människor är lika mycket värda, att alla människor får lov att vara precis som de är, att det nästan inte finns något rätt eller fel och på så sätt motverka mobbning. På grund av att detta är något som jag brinner för, tyckte jag att det skulle vara intressant att undersöka hur lärare ser på dessa saker i Kenya och sedan jämföra det med hur de svenska styrdokumenten ser på ämnena. På något sätt har jag en fördom om att de inte arbetar eller i alla fall inte anser att demokrati och värdegrund är en viktig del av

undervisningen. Jag hoppas att resultatet av undersökningen motbevisar mina fördomar.

1.1Bakgrund

Bakgrunden till varför jag valde att undersöka just dessa ämnen är, förutom att jag själv anser att demokrati och värdegrundsundervisning är viktiga delar av läraruppdraget, är för att det är en viktig del av de svenska styrdokumenten. I Lgr11 står det att skolan ska vila på

demokratiska grunder, den ska skapa respekt för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på. Skolan ska utforma och förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mot svaga och utsatta i samhället.

5 Skolan ska hjälpa alla elever att hitta sin unika personlighet.¹ ”Ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller utryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller annan kränkande behandling”.² Det är tydligt framskrivet i de svenska styrdokumenten vikten av att arbeta med demokrati och värdegrund. Det är en av anledningarna till att undersökningen i detta arbeta handlar om demokrati och värdegrund.

I Sverige är det en viktig del av lärarens uppdrag, men hur är det i Kenya? I den kenyanska läroplanen framställs inte vikten av demokrati och värdegrund lika tydligt. Det står att barnen som kommer till skolan kommer från olika bakgrund och olika religioner, men alla ska behandlas som riktiga kenyaner och ingen ska behöva behandlas olikt från någon annan.³ Det står även framskrivet i kapitlet som handlar om de samhällsorienterande ämnena att en del av arbetet ska innefatta demokrati och de mänskliga rättigheterna. Det viktigaste i

undervisningen av demokrati är mer den del av demokrati som handlar om röstning och majoritet än den del som handlar om att fostra människor till demokratiska medborgare.⁴ I läroplanen framställs iallafall någon typ av demokrati och värdegrundsundervisning, därför ska det bli intressant att se om och i så fall hur lärarna i skolan arbetar med ämnena. Många ställer sig kanske frågan varför det är viktigt att veta hur demokrati och

värdegrundsundervisningen ser ut i Kenya. Som lärare är det bra att ha kunskap om hur undervisningen kan skilja sig från ett land till ett annat så att läraren kan förmedla det till sina elever. Med kunskap om hur demokrati och värdegrundsundervisningen ser ut i Kenya kan lärare lättare arbeta för att skapa förståelse om att alla länder inte är som Sverige och för att skapa en internationell solidaritet. Det är lättare att förstå sitt eget land om man får ett perspektiv på hur andra länder har det. I Lgr11 står det att:

Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur-och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.⁵

1 Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2011(Ordförrådet AB: Västerås 2011) s.7

2 Lgr11 s.7

3 Ministry of education primary education social studies syllabus (Nairobi, 2009) s.4

4 Ministry of education primary education social studies syllabus (Nairobi, 2009) s.4

5 Lgr11, s 9

6 1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att öka förståelsen för hur lärare i Kenya diskuterar kring begreppen demokrati och värdegrund samt hur ämnesområdena speglas i deras undervisning. För att uppnå syftet kommer förutom intervjuer med kenyanska lärare även forskning att presenteras om demokrati- och värdegrundsbegreppet samt en beskrivning om vad de svenska respektive kenyanska styrmedlen säger om demokratiundervingen.

1.3 Frågeställningar

Hur framställs begreppen demokrati och värdegrund utifrån tidigare forskning?

Hur speglas demokrati och värdegrund i de kenyanska respektive svenska styrdokumenten?

Hur arbetar kenyanska lärare med demokrati och värdegrund i deras undervisning?

Mitt huvudsyfte är att som sagt att ta reda på hur lärare i Kenya ser och diskuterar kring demokrati och värdegrund och hur det speglas i deras undervisning, alltså den sista av mina tre frågeställningar. De två andra frågeställningarna behövs för att jag ska kunna uppnå mitt syfte. Den första frågan är viktig för att kunna förstå vad demokrati och värdegrund är, samt för att förstå vilka delar av begreppen som är viktiga för detta arbete. Den andra frågans roll är att skapa en förståelse för hur ämnesområdena presenteras i de svenska respektive

kenyanska styrdokumenten, detta är bland annat viktigt för att öka förståelsen för resultatet.

Först när en genomgång av styrdokumenten gets samt förklaring av begreppen demokrati och värdegrund presenterats kan arbetes syfte uppnås och där med min sista fråga av mina

frågeställningar.

1.4 Disposition

Kapitel ett är en inledning där arbetes bakgrund presenteras samt presentation av syfte och frågeställningar. Nästa del handlar om vilken metod som använts för att uppnå arbetes syfte och frågeställningar, undersökningsmetoden i arbetet är en intervjustudie. Kapitel tre är en forsknings- och litteraturgenomgång som reder ut begreppen demokrati och värdegrund, begreppens betydelse i skolan förr och nu samt styrdokumenten i Kenya och Sverige. Kapitel fyra är en resultatdel där undersökningen presenteras, de intervjuade och dess svar presenteras en och en med en avslutande sammanfattning. Det sista kapitlet är en diskussion där

författaren diskuterar arbetet utifrån litteratur och resultatet samt vilka slutsatser som kan dras av arbetet med arbetet.

7

2. Metod

2.1 Val av forskningsmaterial och litteratur

I kapitlet som berör tidigare forskning och litteratur kommer fokus framför allt ligga på Sverige och svensk forskning, detta på grund av att forskningen om ämnet i Kenya inte är tillräckligt omfattande. Att hitta svensk forskning om ämnet demokrati är inte svårt eftersom det är ett ämne som många forskat i, svårigheten ligger i att hitta relevant forskning till den del av demokrati som detta arbete handlar om. I den mån som gått har jag använt mig av avhandlingar från forskare eller doktorander inom ämnet. För att uppnå arbetes syfte har jag använt mig av tidigare kurslitteratur, även annan relevant litteratur men då har jag varit noga med att författarna är forskare, som till exempel boken Vår demokratis värdegrund. De författare som används i denna rapport är författare som omnämns i olika böcker och

avhandlingar och författarna använder sig av referenser från varandra, på det viset blir de mer relevanta och sanningsenliga. För att höja relevansen ytterligare har jag valt att använda mig av litteratur skriven på 2000-talet. Det finns inte mycket forskning som har fokus på

grundskolan därför har jag i detta arbete använt mig av gymnasielärares syn på demokrati och demokratiundervisning, Till exempel genom Anders Bromans avhandling Att göra en

demokrat.

För att få så ny lägesrapport som möjligt om skolan har jag använt mig av Skolverkets hemsida då det framförallt varit en rapport av Skolinspektionen som jag använt mig av. Jag har även använt mig av en lägesrapport från utrikesdepartementet för att få en tydligare bild av hur läget är i Kenya. Övriga internetsidor jag har använt mig av är nationalencyklopedin och en sida om de mänskliga rättigheterna eftersom jag vet att det är pålitliga källor. Viss forskning har sin utgångspunkt i Lpo94, men eftersom skolans demokratiuppdrag inte har förändrats något större i den nya läroplanen Lgr11, är även den forskningen relevant för detta arbete.

2.2 Undersökningsmetod

Den metod som används i undersökningen är intervjustudie. Intervjuerna är gjorda enskilt och på en plats där det bara varit jag och den intervjuade i rummet. Det finns två olika typer av intervjuer, den ena kan kallas strukturerad intervju som menas att frågorna som ställs är samma till alla som intervjuas, den andra typen kallas kvalitativ intervju vilket innebär att de ställda frågorna är friare och anpassas till den intervjuade. Det är den kvalitativa intervjutypen

8 som är den som är viktigast att kunna eftersom den är den vanligaste typen.⁶ Det är den typ av intervju som denna undersökning är utformad efter, eftersom frågorna har varit förbestämda men följdfrågorna har varierat beroende på vad den intervjuade har svarat. De intervjufrågor som använts är frågor som är relevanta för att kunna uppnå mitt syfte och mina

frågeställningar.

De frågor jag använt mig av har jag utformat utifrån tidigare forskning samt på ett sådant vis så jag ska få svar på mitt syfte och mina frågeställningar. Intervjuerna är gjorda på engelska och i Kenya har de inte någon direkt översättning på ordet värdegrund, vilket skapade en viss problematik. I avsnittet om tidigare forskning valde jag att beskriva vissa aspekter av

värdegrunden i den svenska skolan. Så som alla människors lika värde, mänskliga rättigheter och jämlikhet. När jag sedan formade intervjufrågor valde jag att fråga hur de arbetade med dessa områden för att på så sätt få en förståelse för hur deras värdegrundsarbete ser ut.

2.2.1 Urval

Jag har under min vistelse i Kenya intervjuat fyra lärare som är placerade på två skolor. På den ena skolan går det cirka 2000 elever i årskurserna ett till åtta, den andra skolan är mindre, den har cirka 500 elever i årskurserna ett till och med åtta. Anledningen till att jag valde att göra intervjuerna på två olika skolor var för att få en bättre och mer utförlig bild av skolan i Kenya. I resultatdelen presenteras inte vilken lärare som är på vilken skola eftersom jag anser att det är inte är relevant för resultatet. De intervjuade är tre kvinnor och en man, läraryrket är kvinnodominerat i Kenya och därför tyckte jag det skulle vara intressant och relevant att ha med en mans syn. De intervjuade är alla utbildade lärare och har minst gått en

collegeutbildning, de är behöriga att undervisa i samhällskunskap vilket var ett kriterium när jag valde intervjupersoner. Att det blev just dessa fyra lärare är till stor del en slump, på den ena skolan frågade jag två lärare medans rektorn valde ut två lärare åt mig på den andra skolan.

2.2.2 Tillvägagångssätt

Innan jag åkte till Kenya skrev jag ett brev till skolförvaltningen i kommunen att jag önskade att vara på en av deras skolor och göra intervjuer till mitt examensarbete. Vi var tio

lärarstudenter som åkte till Kenya från Karlstads universitet och vi blev uppdelade på tre olika

6 Bo Johansson, Olov Svedner Examensarbete i lärarutbildningen (Kunskapsuppdraget: Uppsala, 2006)s 34

9 skolor. Jag var och hälsade på rektorn på en av de andra studenternas skola och det var då jag bestämde mig för att göra intervjuer på två skolor. Jag pratade med rektorn och han hjälpte mig att hitta två lärare som passade mitt ämne och som ville bli intervjuade. På den skolan som jag blev placerad på kunde jag själv välja vilka jag ville intervjua. Jag valde två personer som jag visste undervisade i samhällskunskap och som jag pratat en hel del med och därmed skapat en god relation till. För att undvika att de intervjuade skulle säga det som de tror att jag som intervjuare ville höra, valde jag att inte ge ut intervjufrågorna i förväg utan de fick bara reda på att intervjun skulle handla om demokrati och värdegrund.

Alla intervjuer är gjorda på en relativt lugn plats i ett rum där det bara var jag och den intervjuade. Att platserna bara var relativt lugna beror på att väggarna på skolorna inte var särskilt isolerade vilket ledde till att ljud utifrån hördes väl. Intervjuerna är gjorda på engelska vilket är en av anledningarna till att jag valde att spela in intervjuerna med hjälp av en

diktafon. En annan anledning var för att det skulle bli lättare att få med allt det som var relevant till resultatet.

2.3 Källkritik

2.3.1 Forskning och litteratur

Den forskning och litteratur som i detta arbete har använts är skrivna av författare som är forskare inom ämnet, vilket gör fakta i arbetet säker och relevant. De författare som använts refererar till varandra och till den använda litteratur som förekommer i arbetet, vilket ökar både författarens och litteraturens trovärdighet. Jag har även använt mig av Skolverket och andra internetkällor, det är källor som är kritiskt granskade och som jag därmed kan lite på.

För att forskningen i arbetet ska vara aktuell har jag sållat bort litteratur skriven innan 2000- talet.

2.3.2 Undersökning

Som jag tidigare nämnt är det svårt att veta reliabiliteten i undersökningen, eftersom alla de intervjuade har samma förutsättningar och samma grundfrågor anser jag där med att jag gjort vad jag kunnat för att mätningen ska bli så noggrann som möjligt. Jag tror att de intervjuade till stor del har varit ärliga, detta på grund av att de i intervjuerna säger både positiva och negativa saker om skolorna samt att de inte alltid svarar lika, vilket är ett bevis på att de svarar som de själva tycker. Oron att de intervjuade sa det som de trodde att jag ville höra finns fortfarande kvar, detta för att de oftast svarade på frågorna i vi-form, till exempel vi på

10 denna skola, eller vi i Kenya. Även att de vid vissa tillfällen svarade helt motsatt till varandra.

Det är svårt att fastställa tilliten till de intervjuade, men jag tror att resultatet skulle bli samma om någon annan utförde undersökningen. Målet med undersökningen var att ta reda på hur kenyanska lärare arbetade med demokrati och värdegrund samt vad begreppen betydde för dem. Även om jag inte kan dra någon generell slutsats genom att säga vad alla lärare i Kenya tycker, har min förståelse och kunskap om den kenyanska undervisningen inom de berörda områdena utvecklats.

Reliabilitet betyder ”noggrannhet vid mätning”. När studenter skriver examensarbeten är det ofta svårt att ha redskapen för att mäta reliabiliteten.⁷ Det är därför jag bara kan hävda att reliabiliteten i undersökningen är så noggrann som den kan bli eftersom intervjuerna är gjorda av samma person och alla de intervjuade har fått samma frågor och alla intervjuer har skett under liknade yttre förhållande, enskilt i ett rum. Validitet betyder hur säker resultatet i undersökningen är. För att göra det mer lättförståligt går det att likna med hur säker ett mätningsinstrument är. Är ett mätningsinstrument säkert har den en god validitet.⁸ Hur god validitet detta arbete har är svårt att säga, på grund av att resultatet inte innehåller mer än fyra intervjuer kan jag inte dra slutsatsen vad alla lärare i Kenya anser. Detta gör att validiteten i arbetet minskar. Det som gör att validiteten ökar lite är att jag tror att om någon annan gjort intervjuerna hade de fått samma svar. Men om majoriteten av lärare i Kenya anser som de intervjuade i resultatet är svårt att säga.

2.4 Avgränsningar

Eftersom examensarbetet är på 15 hp är avgränsningar ett måste och inom mitt valda ämne finns det mycket litteratur och forskning. Mina avgränsningar har framförallt handlat om att använda den litteratur som bäst belyser mitt syfte och mina frågeställningar. När jag var i sökningsstadiet var en avgränsning som jag gjorde, att jag sållade bort den litteratur som inte var skriven av någon professor eller annan forskare och den litteratur som inte var skriven på 2000-talet. Jag har i den mån det gått avgränsat mig till att skriva om låg- och mellanstadiet men i vissa falla har jag fått använda litteratur som belyser högstadiet eller gymnasiet

eftersom forskningen på grundskolans tidigare år inte är så omfattande. I undersökningsdelen var en av de viktigaste avgränsningarna att jag valde att intervjua fyra lärare, detta för att

7 Johansson, Svedner,2006 s.95

8 Runa Patel, Bo, Davidsson Forskningsmetodikens grunder(Studentlitteratur: Lund, 2003, tredje upplagan) s102f

11 resultatdelen inte skulle bli för stor. När jag utformade mina frågor fick jag avgränsa mig så att frågorna blev relevanta för mitt syfte och mina frågeställningar.

12

3. Forsknings- och litteraturgenomgång

3.1.1 Demokrati

Ordet demokratis direkta översättning är folkstyre eller folkmakt. Vad som menas med det finns det delade meningar om eftersom innebörden av demokrati är i en ständig förändring.⁹ Demokrati är ett grekiskt ord. Det sägs att det var under det antika Grekland som demokrati började växa fram, även fast den demokratin som utövades då inte skulle uppfylla de kriterier som vi har i dagens samhälle för vad som är demokrati.¹⁰

Demokrati uppfattas av många som en beslutprincip där majoritetens uppfattning gäller över minoritetens. Begreppet demokrati betyder dock betydligt mer. Framför allt är det ett regelverk för under vilka omständigheter beslut ska fattas samt vilka rättigheter och skyldigheter som tillkommer medborgarna, både som individer och som kollektiv.¹¹

Demokrati används för att symbolisera många olika saker i samhället och därför finns det många olika synsätt, till exempel beslutsdemokrati och demokrati som livsform.¹² Dessa två former kommer att presenteras nedan. På grund av att de är centrala för arbetets innehåll har fokus lagts på att gå djupare in på de två istället för att ytligt beskriva flera synsätt.

3.1.1.1 Demokrati som beslutprocess

Ett enkelt sätt att definiera demokrati som beslutprocess är genom att säga att det är när medborgarna har frihet och rättighet att rösta i fria val på det som personen själv anser rätt, sedan tas beslutet genom majoritetsbeslut.¹³ Om människor ska kunna leva i samma samhälle är det viktigt att ta del av alla människors olika åsikter och synsätt. En politisk demokrati ska ta hänsyn till detta och anse att ju fler som lägger in sina värderingar i beslutprocessen desto större är chansen att rätt beslut fattas.¹⁴

Ann Bernmark-Ottosson, forskare vid Karlstad universitet skriver i sin avhandling Demokratins stöttepelare att demokrati anses som en beslutprocess framför allt ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Författaren framskriver statsvetare Robert Dahl som central i

9 http://www.ne.se/lang/demokrati

10 Hans Albin Larsson Vår demokratis värdegrund (Hjalmarsson & Högberg: Stockholm upplaga 2:e, 2004) s.26

11 Larsson, 2004 s.23

12 http://www.ne.se/lang/demokrati

13 Larsson, 2004 s.23

14 Maria Hedlund Demokratiska genvägar (Lunds universitet: Lund, 2007) s.42

13 ämnet, han pratar om politisk jämlikhet och att man kan förverkliga det genom att se

demokrati som beslutprocesser. Med politisk jämlikhet menar han att alla medborgare har rösträtt och att alla medborgares åsikter är lika mycket värda i den politiska beslutprocessen.¹⁵ Det går att se på demokrati som en beslutprocess på olika sätt, till exempel genom

deltagardemokrati. Det är ett synsätt som rekommenderar att så många som möjligt av befolkningen blir eller är politiskt aktiva både under val men även mellan valen.

Deltagardemokrati utgår från att medborgarna har tillräcklig kunskap och intresse för att kunna vara politiskt aktiva, samtidigt som det gör att människor utvecklas.¹⁶ Enligt

deltagardemokrati betyder begreppet demokrati folkstyre, alltså att medborgarna deltar i den politiska beslutprocessen. Enligt Maria Hedlund som är forskare på Lunds universitet bygger deltagardemokratins ideal på rättvisa, solidaritet, respekt och förtroende.¹⁷

3.1.1.2 Demokrati som livsform

Bernmark-Ottosson skriver om Deweys syn på demokrati och han ser demokrati som en livsform. Han menar att det viktigaste i en demokrati är de sociala gemenskaperna mellan grupper och människor då utbildning är viktigt samt att människor kommunicerar med varandra. Det är viktigt att människor från olika bakgrunder kommunicerar och byter tankar och åsikter med varandra. Det är också viktigt för att kunna bygga upp ett väl fungerande samhälle där medborgarna är aktiva och känner ett ansvar för samhällsutvecklingen.

Kommunikation är även viktigt i arbetet med att få bort olikheter mellan människor och klasser och det görs genom att kommunikation sker mellan olika grupper.¹⁸ ”Jag finner det intressant att han ser demokrati som något mer än beslutprocess, att demokrati främst är en livsform, en social gemenskap där man tillsammans utvecklar samhälle.”¹⁹ John Dewey ser demokrati som ett medel att nå en samhällsgemenskap i stället för att se det som ett mål.

Centrala begrepp för Deweys syn på demokrati som en livsform är social medvetenhet, samförstånd, intresseskapande och samhällsanda.²⁰ En av alla demokratiteorier som belyser detta är deliberativ demokratiteori där kommunikation och samtal är i fokus.²¹ Ett annat namn

15 Ann Bernmark– Ottosson Demokratins stöttepelare (Karlstads universitet: Karlstads 2005) s.63

16 Bernmark– Ottosson, 2005 s.66

17 Hedlund, 2007 s.42f

18 Bernmark– Ottosson, 2005 s.55f

19 Bernmark– Ottosson, 2005 s.60

20 John Dewey Individ, skola och samhälle (Natur och Kultur: Stockholm 2004) s.152

21 Demokrati, fostran, utbildning och undervisning s 55

14 på deliberativ demokrati är diskussion eller samtals demokrati.²² I den deliberativa processen är alla jämlika och kan ta upp valfria frågor, förslag eller lösningar i diskussionen. Jämlikhet menas med att alla har lika rätt att delta och påverka samtalet.²³

3.1.2 Värdegrunden

Värdegrunden är ett svårt begrepp att förstå, speciellt för barn och ungdomar. Det var på 90- talet som begreppet värdegrund fördes in i de svenska läroplanerna och den ska ligga till grund för allt arbete inom skolan och förskolan. Begreppet värdegrund kan även definieras som de normer och de handlingar en människa står för och utövar. Mer och mer blir

värdegrunden uppfattad som ett samlingsbegrepp för frågor som gäller etik, moral, normer, relationer, demokrati och livsåskådning.²⁴ I läroplanen är de framträdande värdena i

värdegrunden solidaritet med svaga och utsatta, människolivets okränkbarhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, individens frihet och integritet och alla människors lika värde.²⁵ För att lättare förstå begreppet värdegrund gör forskarna vid Stockholm lärarhögskola Christel Hedin och Pirjo Lahdenperä en liknelse med ett hus.

Ett hus brukar ha en fast grund som det står på. Samhället står på värdegrunden. Huset är bebott av människor som utgör samhällets invånare. Värderingar tar sig i uttryck i relationer mellan de som bor i huset, genom samtal, de spelregler som finns osv. Den gemensamma värdegrunden används av husets invånare för att skapa mening, värdighet, självkänsla, spelregler och ordning. Gemensamma värderingar används av de boende för att markera samhörigheten i huset och för att särskilja husinvånarna från andra.²⁶

3.2 Demokrati och värdegrund i skolan

Demokrati och demokratifostran är en stor del i läroplanerna men också i den svenska

lagstiftningen. Det var efter andra världskriget som demokratifostran började få en central roll i synen på skolan och skolkommissionen utryckte 1948 att det är skolans viktigaste uppgift.²⁷ Skolan har ett uppdrag från samhället att fostra elever till demokratiska medborgare. Det går att beskriva detta uppdrag som tvådelat. Den ena delen handlar om att förmedla kunskaper och värderingar till eleverna så att de kan delta i demokratiska förlopp och fokus ligger

22 Reidun Carlsson och Claes Nilholm Demokrati och inkludering (Utbildning &Demokrati pdf 2004) s.87

23 Hedlund, 2007 s.44f

24 http://www.ne.se/lang/demokrati

25 Gunilla Zackari Värdegrundsboken (Utbildningsdep, regeringskansliet 2000) s.34

26 Zackari, 2000 s.34

27 Pia Nykänen Värdegrund demokrati och tolerans (Thales: Stockholm 2009) s.53

15 mycket på undervisningen och dess innehåll. I den andra delen handlar det mer om att sätta eleverna i demokratiska miljöer för att träna och utveckla deras inflytande och delaktighet.²⁸

I skolan spelar både deltagar- och deliberativ demokrati en betydande roll. Eleverna ska få ta del av både teorierna och utöva dem praktiskt. Enligt Ellen Almgren, som är verksam vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, har dessa teorier två funktioner i skolan, där det ena är att låta eleverna få ta del av demokratiska arbetsformer och den andra är att utveckla elevernas demokratiska kompetens. Den deliberativa demokratin där samtalet är i fokus är det som framskrivs som mer viktigt för att förbättra de demokratiska värdena än kunskaper om demokrati. Grundtanken med båda perspektiven är att man lär sig av det man gör.²⁹

3.2.1 Demokratins utveckling i skolan

Vikten av demokratifostran tog fart efter andra världskriget men dämpades ner på 50- och 60 talen. Efter det har det gradvis stigit och återkommit i läroplaner, men hur mycket tid i skolan som ska läggas på demokratiuppdraget, att fostra demokratiska medborgare och hur mycket tid som ska läggas på att ge kunskap relaterade till undervisning har varit en återkommande debatt.³⁰ På 50- och 60 talen var fokus på att få mycket och bra arbetskraft därför blev fokus i undervisningen på att förbereda eleverna för det. På 70- och 80 talen började det att

ifrågasättas och skolans demokratiska uppdrag hamnade istället mer i fokus. När en ny läroplan, Lgr80 skulle skrivas diskuterades de demokratiska värdena och det

demokratifostrande uppdraget, vilket resulterade i att det blev en viktig del av Lgr80. År 1994 fastställdes en ny läroplan, Lpo94 som skilde sig på många sätt från de gamla eftersom den var målstyrd. I Lpo94 framskrevs ännu tydligare än innan om demokratiuppdraget och vikten av de demokratiska värderingar som skolan skulle vila på.³¹

3.2.2 Läroplanernas värdegrundsutveckling

Ordet värdegrund nämns inte i Lgr62 däremot nämns det moraliska normer som måste gälla mellan människor för att ett samhälle ska fungera på det bra ett sätt. Några begrepp som ligger till grund för de värden som betraktades som viktiga i Lgr62 är människans

28 Ellen Almgren Att fostra demokrater (Uppsala universitet: Stockholm 2006) s.17

29 Almgren, 2006 s.114

30 Nykänen, 2009 s.53

31 Almgren, 2006 s.11f

16 okränkbarhet och egenvärde, solidaritet och rätt till personlig integritet. Nästa läroplan Lgr69 är till mycket lik Lgr62 ur värdegrundssynpunkt. Det är fortfarande samma begrepp och värden som ligger till grund och som anses viktiga samt att eleverna ska bli medvetna om vad begreppen innebär. Skillnaden är att i Lgr69 utrycks inte att värderingarna måste gälla utan att eleverna ska ges en god uppfattning om värdena. En annan skillnad är att i den tidigare

läroplanen skrivs det om jämställdhet mellan kön, nationer och folkgrupper medan i den senare skrivs det om jämställdhet mellan människor. I Lgr80 framskrivs det att skolan ska fostra eleverna till en insikt om de viktiga värdena, skolan ska aktivt och medvetet arbeta för detta. Fortfarande är solidaritet ett centralt begrepp, men i de två tidigare läroplanerna är begreppen rättvisa, ärlighet, hänsyn och rättsordning framskrivna till skillnad från Lgr80. Det är i Lpo94 som begreppet skolans värdegrund för används och inskrivs.³²

3.2.3 Några värdegrundsaspekter

Nedan följer fyra delar av begreppet värdegrunden.

3.2.3.1 Mänskliga rättigheter

Skolan ska ge kunskap om och respekt för de mänskliga rättigheterna. Den ska främja förståelse, tolerans och vänskap mellan och inom nationer, stater och grupper av personer och leda till förståelse för FN:s verksamhet och fred.³³

Skolan är en viktig faktor för att människor ska kunna veta om sina mänskliga rättigheter samt kunna hävda dem. En mänsklig rättighet i Sverige är att alla kan gå i skolan eftersom den är gratis och obligatorisk. Det finns många olika och viktiga mänskliga rättigheter några exempel är rätten till att inte bli diskriminerad, lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och yttrande och religionsfrihet.³⁴

3.2.3.2 Alla människors lika värde

Uttrycket alla människor lika värde är ett utryck som alla håller med om att det inte helt fungerar som det ska i praktiken. Alla kan hålla med om att jämställdhet är bra och viktigt och att alla är lika värda oavsett kön och ska därmed ha lika rättigheter, men i praktiken finns fortfarande vissa tveksamheter. Ett exempel är att lönerna kan skilja för samma arbete

32 Nykänen, 2009 s.55f

33 http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/ratten-till- utbildning

34 http://www.manskligarattigheter.se/sv/de-manskliga-rattigheterna/vilka-rattigheter-finns-det/ratten-till- utbildning

17 beroende på om du är man eller kvinna. Alla kan hålla med om att kvinnor inte ska behöva bli utsatta för sexuella trakasserier, ändå är det många kvinnor som blir utsatta för det. Alla människors lika värde innebär helt enkelt att man inte ska skilja och behandla människor på grund av språk, kön, hudfärg, etnisk grupp eller religion. I läroplanen står det att lärare ska förmedla detta till sina elever.³⁵

3.2.3.3 Jämlikhet/Jämställdhet

En del av jämlikhet är likvärdig utbildning. Vilket innebär att alla människor har rätt till utbildning oavsett kön, klass eller etnicitet. Vissa grupper i samhället har svårt att dra nytta av sin utbildning och då har samhället ett stort ansvar att hjälpa dessa individer och grupper. Med likvärdig utbildning menar man inte att alla skolor ska vara likadana och undervisa på samma sätt, utan att alla elever ska ha en så likvärdig kunskap som möjligt när de går ur skolan.³⁶ Jämställdhet är närliggande jämlikhet fast syftar framförallt till könen, att män och kvinnor ska ges samma möjlighet, skyldighet och rättighet till allting som rör livet, ett exempel är utbildning och arbete. När man pratar om jämlikhet är det alla människors lika värde som ligger fokus³⁷

3.2.3.4 Mobbning

Skolverkets definition av mobbning är en eller flera personer medvetet utför negativa handlingar för att skada eller skapa obehag hos den utsatte. Mobbning blir ett allt större problem inom skolan och då är det framförallt kränkande behandling det rör sig om, som är en typ av mobbning. Skolan ska arbeta mot detta, ”den som verkar inom skolan ska aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteende”. År 2009 trädde en ny lag i kraft, diskrimineringslagen. Denna lag innebär att ingen ska bli utsatt för diskriminering oavsett kön, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.³⁸

35 Christer Hedin, Pirjo Lahdenperä Värdegrund och samhällsutveckling (HLS Förlag: Stockholm, 2000) s.27

36 Almgren, 2006 s.24

37 http://www.ne.se/lang/j % C3 % A4mst % C3 % A4lld

38 Hedvig Ekerwald Levd demokrati (Liber: Stockholm 2012) s.138

18 3.3 Lgr11

Skolan har ett demokratiskt uppdrag och med det menas att skolan ska ge eleverna de förutsättningar och kunskaper som de behöver för att vara en del av ett demokratiskt samhälle. På vilket sätt man uppnår och arbetar med det demokratiska uppdraget är olika beroende på kommun, lärare och klassrum. Det finns i läroplanen ramar och riktlinjer för arbetet.³⁹ En läroplan är statens plan på hur skolan ska fungera samt vad undervisningen ska leda till. I läroplanen framgår syftet med skolan.⁴⁰ Styrdokument innehåller inte

detaljbeskrivningar om skolans verksamhet, utan de lägger fram skolans övergripande mål.

Läroplanen är dock tydlig på vissa punkter och det är de som handlar om de grundläggande demokratiska värderingarna och respekten för människans egenvärde. Till exempel ska inte någon människa bli utsatt för någon typ av diskriminering på grund av ”kön, etnisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell

läggning, ålder eller funktionssnedsättning eller annan kränkande behandling.”⁴¹

I styrdokumenten står det att skolan ska förmedla och befästa de grundläggande värderingar som vårt samhälle vilar på samt en respekt för de mänskliga rättigheterna. De värderingar som framställs som centrala är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde samt jämställdhet mellan män och kvinnor.⁴²

3.3.1 Kursplanen för samhällskunskap

Förutom kapitel ett i läroplanen som handlar om skolans uppdrag så förekommer riktlinjer för demokrati och värdegrundsundervisning i kursplanen för samhällskunskap. Ett av syftena med samhällskunskapsundervisning är att:

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.⁴³

39 http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/demokrati/kvalgr-demokrati-slutrapport.pdf s76

40 Almgren, 2006 s.11

41 www.skolinspektionen.se.pdf s.77

42 www.skolinspektionen.se.pdf s.77

43 Lgr11 s.199

19 I årskurs ett till tre är det framförallt arbetet med värdegrunden som lyfts fram i det centrala innehållet mer än arbetet med demokrati. Det står i det centrala innehållet att eleverna ska ta del av de normer och regler som präglar elevens livsmiljö som till exempel skolan. Det står att läraren ska arbeta med de grundläggande mänskliga rättigheterna. När det gäller undervisning om demokrati finns det en punkt som säger att läraren ska lära eleverna hur ett möte går till samt att prata om samhällsfrågor ur olika medier.⁴⁴

I årskurs fyra till sex belyser det centrala innehållet bland annat att undervisningen ska innehålla en förståelse för olika samlevnadsformer samt sexualitet, könsroller och jämställdhet. Undervisningen ska även innehålla urbefolkning och minoritetsgruppers rättigheter i samhället. Där börjar demokrati nämnas. Till exempel ska undervisningen innehålla beskrivningar av vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas samt hur vårt politiska system fungerar och vilken roll demokrati speglas där, allt detta på en basnivå.⁴⁵ 3.4 Lärares uppfattningar om demokrati

Anders Broman, lektor på Karlstads universitet, presenterar i sin avhandling Att göra en demokrat en undersökning av tolv lärares syn på det demokratiska uppdraget.

Undersökningen visar att de intervjuade gymnasielärarna har olika sätt att se och tolka det demokratiska uppdraget. Alla var dock överens, mer eller mindre, att i det demokratiska uppdraget ingår både kunskapsförmedling och att bidra till elevernas personliga utveckling.

Flera av de intervjuade anser en viktig del i det demokratiska uppdraget är att överföra de demokratiska värderingarna, normer och uppfattningar som finns till sina elever. De andra intervjuade går inte emot det synsättet utan håller till stor del med men anser även att andra delar i demokratiuppdraget är viktiga. Några av de intervjuade anser till exempel att en viktig del är ”demokrati som ideal eller demokrati som faktisk företeelse och vilken kunskap om demokrati eleverna förväntas ha efter avslutad samhallskunskapskurs”. Undersökningen visar att lärare har olika syn på demokratiuppdraget och hur man lägger upp demokrati undervisningen, vissa lägger stort fokus på arbetet med kunskaper om demokrati medans andra lägger större fokus på att fostra sina elever till demokratiska medborgare.⁴⁶

44 Lgr11 s.200f

45 Lgr11 s.201f

46 Anders Broman Att göra en demokrat (Karlstads universitet: Karlstad 2009) s.109f

20 3.5 Kenya

Kenya ligger i östra Afrika, landet gränsar till Somalia, Tanzania, Uganda, Etiopien och Sudan. Det uppskattas finnas 43 miljoner invånare och huvudstaden heter Nairobi. I Kenya uppskattas cirka 40 % leva i fattigdom alltså under två US dollar per dag. Det finns 55 olika språk i Kenya och de officiella är swahili och engelska.⁴⁷

3.5.1 Läget i Kenya utifrån de mänskliga rättigheterna

På många ställen i Kenya är de mänskliga rättigheterna respekterade men det finns många områden där förbättring kan och bör göras. Yttrandefrihet är viktigt för ett land och för att skydda det och de mänskliga rättigheterna infördes en ny grundlag år 2010. I Kenya förekommer tortyr, kränkande behandling och avrättningar. Det är inte ovanligt att det är poliskåren som står för detta, vilket är något som Kenyas regering jobbar för att förbättra. Ett problem är att det är mycket korruption bland poliskåren och rättsväsendet vilket leder till att det blir svårt att ställa dem till svars för sina handlingar.⁴⁸

I den kenyanska grundlagen är yttrandefriheten skyddad vilket har gjort samhället mer aktivt och frispråkigt. Både radiokanaler och tidningar har en stor spridning i det de säger och skriver. Grundlagen innehåller även religionsfrihet, och Kenya har en tradition av att vara i samförstånd mellan kristna och muslimer. Det ska även nämnas att det finns en viss

misstänksamhet mot den muslimska befolkningen vilket har lett till trakasserier. Den nya grundlagen garanterar även rätten till utbildning genom att grundskolan numera är kostnads fri. Handikappade har blivit diskriminerade i skolan men det finns numera en handlingsplan för att på bästa sätt hjälpa dessa barn vilket lett till förbättringar. FN har kritiserat Kenya för att diskriminera kvinnor. I och med den nya grundlagen har kvinnor fått det bättre genom att deras rättigheter och möjligheter i samhälle har ökat. Många barn har det tufft på grund av dåliga levnadsförhållanden som föräldralöshet och prostitution. Den nya grundlagen och den särskilda barnlag som kom år 2001 ger barn rättigheter till utbildning, hälsa och skydd från våld och övergrepp. I arbetet med att det ska bli så, har Kenya en hel del kvar att arbeta på. I

47 http://www.ne.se/lang/kenya

4848 http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga- rattigheter/afrika-och-soder-om-sahara?c=Kenya

21 den nya grundlagen skyddas rätten att inte bli diskriminerad dock så står inte homo, - bi, - och transexuella med i det skyddet.⁴⁹

3.5.2 Den kenyanska läroplanen, demokrati och värdegrund

Under ämnet ”social studies” ska läraren lära eleverna att fungera i grupp med andra samt hur man skapar relationer med andra människor och hur man ska vara som medmänniska samt vikiga punkter om hur man bör leva i en familj. I Kenya finns det många etniska grupper och religioner och ett av skolans uppdrag är att inte särskilja dessa grupper utan låta alla leva i harmoni med varandra för att på så vis undvika konflikter. Utbildningen ska ge eleverna sunda moraliska värderingar och hjälpa elever till att bli självständiga, få självförtroende samt blir integrerade samhällsmedborgare. Skolan ska förmedla social jämlikhet och fostra en känsla för sociala skyldigheter till utbildningsväsendet, vilket resulterar i jämlik skola för alla.⁵⁰

Demokrati och värdegrundsarbete på lågstadiet har fokus först på familjen och familjens rättigheter. Sedan övergår det till barnets rättigheter både i skolan och hemmet samt hur barn kan skyddas från missbruk. Undervisningen går sedan över till hur eleverna ska fungera i grupp och hur beroende vi är av varandra både i skolan och i samhället. I arbetet med

demokrati och värdegrund på mellanstadiet läggs fokus först på moraliska värderingar som är viktiga i samhället, för att sedan gå över till att prata om vikten av fred i alla sammanhang samt lag och ordning i samhället. Efter detta ska undervisningen handla om det politiska systemet, dels hur det ser ut i dag men även hur det har förändras med tiden. Vidare ska demokrati och de mänskliga rättigheterna vara en del av undervisningen. Då fokus läggs på vad det är och vilken roll de har i samhället. Den demokrati som ska läras ut är demokrati i en politisk aspekt.⁵¹

3.6 Vad vet vi?

I detta arbete presenteras begreppet demokrati utifrån två olika synsätt och teorier, där den ena handlar om demokrati som beslutprocess och den andra om demokrati som livsform. Arbetet ger kunskap om hur demokrati- och värdegrundsundervisningen ar förändrats genom tid i

49 http://www.manskligarattigheter.se/sv/manskliga-rattigheter-i-varlden/ud-s-rapporter-om-manskliga- rattigheter/afrika-och-soder-om-sahara?c=Kenya

50 Ministry of education primary education social studies syllabus. passim

51 Ministry of education primary education social studies syllabus. passim

22 Sverige. Arbetet tar upp vad begreppet värdegrund innebär och viktiga delar av begreppet som är mänskliga rättigheter, alla människors lika värde, jämlikhet, jämställdhet och mobbning. Avslutande del i kapitel tre handlar om vad de svenska respektive kenyanska styrdokumenten innehåller. Där man kan se att de svenska styrdokument har större fokus på demokrati som livsform och de kenyanska styrdokumenten har större fokus på demokrati som beslutprocess. För att kunna uppnå arbetes syfte har denna teoribakgrund varit en

förutsättning. Genom att ta definiera begreppen demokrati och värdegrund samt redogöra för vad svenska respektive kenyanska läroplaner säger om områdena har möjligheten getts till att göra en undersökning vars mening är att uppfylla arbetes syfte.

23

4 Resultat

Jag har under min vistelse i Kenya intervjuat fyra lärare varav tre är kvinnor och en är man, intervjuerna är gjorda på två olika skolar.

4.1 Intervju med Caroline

Caroline har arbetat som lärare i fem år. För att bli lärare har hon gått en tvåårig college utbildning. Caroline anser att med demokrati menas att alla som har fyllt 18 år har rätt att rösta på det parti och de människor som man de anser är mest lämpad att styra landet, samt att landet styrs av folket för folket. I grundskolan finns det ett ämne som kallas ”social studies”

och i det ingår demokratiundervisning. Det som fokus läggs på är att undervisa om på vilket sätt demokrati styr Kenya och den kenyanska regeringen samt om rättigheten att rösta och varför det är viktigt.

Caroline försöker att tänka på demokrati i sin undervisning bland annat genom att låta

eleverna få rösta om olika saker. I klassen finns det ordningsmän och det är klassen som röstat fram dem. Det valet lägger jag mig inte i utan jag låter majoriteten bestämma, säger Caroline.

På detta sätt menar hon att de tillämpar demokrati praktiskt i klassen.

I frågan om vad den kenyanska läroplanen säger om demokrati säger Caroline att det står att de ska vara demokratiska i sina val och i undervisningen. Det står även att eleverna ska få en chans att lära sig fatta egna beslut och bestämma själva, ett exempel på det är valet av ordningsmännen menar Caroline.

För Caroline betyder begreppet mänskliga rättigheter att alla människor har sina egna rättigheter och ingen ska gå emot dessa rättigheter. De mänskliga rättigheterna gäller alla människor oavsett kön och alla människor ska bli respekterade för den de är. I sin

undervisning talar Caroline om de mänskliga rättigheterna med sina elever eftersom hon anser att det viktigt att göra barn medvetna om vilka rättigheter de har. I Kenya är de mänskliga rättigheterna i fokus och att det är viktigt att alla människor blir respekterade för den de är.

Hon anser att det är viktigt att göra eleverna medveta om att de har rättigheter för att på så vis göra eleverna till mer självständiga människor samt att det minskar risken för mobbning och i framtiden även kriminalitet.

För att få elever att förstå att alla människor har lika värde arbetar Caroline med att göra eleverna medvetna om att oavsett bakgrund har alla människor lika värde. På skolan är det

24 många barn som kommer från fattiga förhållanden i slummen. Då anser Caroline att det är viktigt göra eleverna medvetna om att när de kommer till skolan då är alla lika värde. Ett exempel på hur skolan arbetar för att undvika att någon elev känner sig utanför är att skolan ger gratis lunch till de barn som inte har råd att ta med sig egen. Alla elever måste ha skoluniform och för de elever som inte har råd att köpa sig en ny, har blomman begagnade som de lånar ut till dessa barn. Caroline menar att på detta vis blir inget barn utanför eller behöver känna sig mindre värd. Hon tycker att det är viktigt att lärarna lyssnar på alla elever.

Caroline anser att hon arbetar med alla människor lika värde och att det automatiskt blir jämställdhet eftersom hon tycker att det hör ihop med alla människors lika värde. Oavsett bakgrund är vi alla jämlika och därmed jämställda och det är ingen som ifrågasätter det, säger Caroline. Hon anser även att det är att jämställdhet bland lärarna eftersom alla lärare är utbildade på sådant vis att de kan undervisa i alla ämnen.

På frågan hur de arbetar för att motverka mobbning svarade Caroline:

We don’t have any bullying here, because every student has responsibilities. When they come to class one the teacher teach them morals and values. We have the school rules and they know that if they not follow the rules they get expelled. We have our discipline and we are very hard on that.

That’s why we don’t have any bulling in Kenya primary school.

För att göra eleverna mer självständiga arbetar Caroline med enskilda arbeten och framför allt grupparbeten, hon ger dem texter som de sedan ska svara på frågor om, säger hon. Ni har säkert sett i min klass att de är väldigt självständiga och gör det de ska även om inte läraren är i klassrummet, jag skulle kunna vara borta från min klass i en vecka och de skulle ändå göra det de måste för att klara allt i läroplanen, säger Caroline.

4.2 Intervju med Jane

Jane har arbetat som lärare i 20 år, hon undervisar i alla ämnen. För att utbilda sig till lärare har hon gått en collegeutbildning på två år. För Jane handlar demokrati om friheten att välja ledare för sitt land och att rätten att fatta beslut om hur man vill att saker ska bli utförda.

Jane berättar att i undervisningen undervisar hon om demokrati under ämnet ”social studies”.

Hon lägger fokus på hur demokrati styr Kenya. I årskurs fem lär vi eleverna om vårt land Kenya och då introducerar vi hur Kenya styrs, säger Jane. Hon lägger stor vikt på att prata om val och partier. Hon lär eleverna om vilka partier som finns i Kenya och att alla inte kan vara

25 med i regeringen och därför måste de välja vilka som ska representera sig själv och sina åsikter, säger hon. Hon undervisar eleverna om att en frihet som finns i Kenya är fri röstträtt.

Hon tycker att det är viktigt att göra eleverna medvetna om detta så de kan välja efter sitt hjärta och förstå att det partiet eller den ledaren som de röstar på sedan blir president och kommer styra Kenya och representera landet internationellt. Hon anser att Kenya är ett demokratiskt och fritt land på det viset att de har rättigheten att rösta på det som känns bäst för sig själva. Det är en rättighet vi har oavsett kön, bakgrund eller religion, säger Jane.

Hon säger att i Kenya finns en läroplan som alla skolor ska följa, både kommunala och privata. Den finns för att alla skolor följa den och på så vis ska ge samma utbildning. I läroplanen står det till exempel att de ska undervisa om demokrati och då framför allt den demokrati som rör hur vårt land styr.

För Jane betyder begreppet mänskliga rättigheter att alla har rättigheter som måste

respekteras. Ingen ska tvinga dig att göra något som går i mot de mänskliga rättigheterna. I Kenya existerar flera friheter och rättigheter bland annat frihet att yttra sig och religionsfrihet och ingen ska ta dessa friheter ifrån dig, säger Jane.

Jane anser att det är viktigt att arbeta med alla människor lika värde. Det är viktigt att inte skilja på till exempel fattiga och rika, alla är blandade och tillsammans i klasserna, alla har samma skoluniform på sig och då skiljer de sig inte åt, menar Jane. Eftersom skoluniformerna är en viktig del i förståelsen om alla människors lika värde har skolan skoluniformer att låna ut till de elever som inte har råd att köpa sig en egen. Då behöver ingen känna sig utanför och det går inte att se vilka som är fattiga och rika menar Jane. Samma gäller med maten, skolan delar ut gratis lunch till de barn som inte har råd att ha med sig egen lunch, då kan de eleverna äta tillsammans med sina vänner och ingen behöver känna sig utanför, säger hon. Jane

undervisar även sina elever om värden så att de ska lära sig att värdesätta dem själva och vara stolt över den som de är.

I frågan hur Jane arbetar för att motverka mobbning svarar Jane att det finns en klubb på skolan som hon är medlem i som kallas ”Guider”. De arbetar med barn som blir mobbade eller mobbar. Det finns även flera lärare som gått extra utbildningar för att specialisera sig på att arbeta med barn som mobbar eller blir mobbade. Jane berättar att det är självklart att det existerar mobbning bland barn på alla skolor. Uppdagas det att någon mobbar är det första steget som hon gör att prata med barnet och ibland räcker det för att det inte ska upprepas,

26 men om det upprepas igen då tar hon sig tid att prata med det barn som mobbar för att ta reda på orsaken till att barnet gör som den gör berättar Jane. I många fall finns det en förklaring till problemet, till exempel i hemmet, barnet kanske är fullt av rädsla och aggressivitet på grund av att han eller hon behandlas illa i hemmet. Det är inte ovanligt att det finns drogproblem i familjerna. Många barn kan ha svårt att prata med sina föräldrar dels på grund av rädsla men även på grund av respekt. Jane brukar då bjuda in föräldrarna till skolan för att parta med dem om problemet. Hon försöker guida både föräldrar och elever till att göra de bästa valen. Hon gör det genom att prata med dem om hur man ska bete sig som människa och vikten av att vara en god medmänniska och vad det innebär. Många elever tycker även att det är jobbigt att gå direkt till läraren om de blir mobbade då finns klassens ordningsmän, ”girl gates” och scouter som består av andra elever. Dessa grupper kan eleverna gå och prata med och då kan medlemmarna i dessa grupper föra problemet vidare till en vuxen. Det händer att grupperna ibland kan lösa problemet själva så att en vuxen inte behöver kopplas in, säger Jane. Som elev kan du inte bli relegerad från skolan om du mobbar, oftast är det inte så alvarliga saker det är barn, och barn kan vara elaka mot varandra men oftast går det att lösa, menar Jane. För att motverka mobbning arbetar jag i klassrummet med att göra eleverna medvetna om de mänskliga rättigheterna, säger Jane.

För att göra eleverna mer självständiga är det viktigt att ge dem beröm och lyfta fram elevens goda egenskaper, för det har alla elever, anser Jane. En annan del av självständighetsarbetet är att lära eleverna att göra det de blir tillsagda att göra, eleverna ska lära sig att göra det de ska även om läraren inte är i klassrummet. Jane säger att hon kan ge sina elever uppgifter, gå därifrån och sedan när hon kommer tillbaka har alla gjort sina uppgifter. Jane berättar att de har ett ämne som heter ”life skills” en gång i veckan där hon undervisar om vad som är viktigt för att klara sig i livet och för att vara en god människa, den medvetenheten gör eleverna mer självständiga menar Jane.

I undervisningen om jämställdhet anser Jane att det är viktigt att göra eleverna medveta om deras rättigheter. Hon tycker att samhället är på väg att bli mer jämställt, men det som fortfarande inte är demokratiskt och jämställt är kvinnans roll i samhället. Hon berättar till exempel att det inte finns några kvinnor i riksdagen. Kvinnan har rätt att rösta men kvinnan är underordnad mamman. Det finns vissa krav på kvinnan till exempel att kvinnan ska vara hemmafru och göra sin man till lags. Visa yrken kan inte kvinnan ha och kvinnan har inte samma värde som mannen. Jane berättar att det blir allt fler människor, bland annat hon själv

27 som kämpar för sin rätt att vara kvinna. Jane tycker att det är viktigt och det är därför som hon lägger fokus på att i sin undervisning göra eleverna medvetna om att kvinnor och män kan ha samma arbeten och är lika mycket värda. Detta för att samhället till slut ska bli jämställt 4.3 Intervju med Martin

Martin har arbetat som lärare i 10 år. Hans utbildning till att bli lärare är en collageutbildning som varade i två år och då blev han lärare för grundskolan i alla ämnen. Han undervisar i alla ämnen. Martin har även gått på extra universitetsutbildning vilket gjorde att han även är behörig att undervisa i biologi och historia på gymnasiet.

För Martin betyder demokrati en regering för folket av folket, det betyder att folket ska styra och representera landet genom att bli invalda i regeringen. Det är viktigt anser Martin att det finns folk som representerar befolkningen och befolkningens intresse, det är demokrati när man själv får bestämma vem man vill ska representera sig själv och sina åsikter. Det är samma sak i skolan, lärarna får ansvaret att undervisa eleverna, så demokrati handlar mycket om ledarskap, säger Martin.

Undervisningen om demokrati sker i ämnet ”social studies” som är en kombination av historia, geografi och samhällskunskap med mest fokus på regeringen. Martin undervisar då om demokrati och de mänskliga rättigheterna och den undervisningen sker framförallt i klass fyra till åtta. Martin berättar att i den kenyanska läroplanen står det att de ska undervisa om demokrati, de ska behandla den demokratin som finns i samhället och hur den fungerar både kommunalt och på regeringsnivå. En annan viktig del av demokrati undervisningen är att undervisa eleverna om att alla människor är lika mycket värda och att han eller hon ska kunna drömma och även förverkliga sina drömmar utan rädsla, säger Martin.

För Martin betyder begreppet mänskliga rättigheter att du som människa har rättigheter som du ska njuta av, du är född med dessa rättigheter och ingen kan ta dem ifrån dig. Exempel på sådana rättigheter är rätt till liv, rätt till säkerhet och rätt till utbildning, dessa rättigheter är guds gåva till dig. Martin inkluderar även mänskliga rättigheter i sin undervisning som ett delämne till demokrati.

It is a very important topic because we are supposed to make that children understand about their rights. Children are suppose to know that if it is a human rights no one can take that right away from you, its yours, no one can deny you that right.

28 Martin tycker att det är viktigt att arbeta med jämställdhet och alla människors lika

värde. I sin undervisning arbetar han med att få eleverna att förstå att oavsett kön eller religion så är alla lika mycket värda. Ingen ska behöva känna att den är mindre värd, oavsett om man är tjej, kille, barn eller vuxen är alla lika mycket värda och ska

behandlas efter det. Han tycker att det är viktigt att försöka göra eleverna medvetna om det men även att jämställdhet är viktigt, till exempel att tjejer och killar kan ha samma möjligheter.

Martin berättar att mobbning inte är vanligt i den kenyanska grundskolan men att det så klart existerar. För att motverka mobbning arbetar Martin med att skapa en förståelse hos barnen att alla människor är lika mycket värda även i guds ögon. Men även genom att skapa vänskap mellan barnen. Är det någon som mobbar brukar han prata med det barnet och försöka guida han eller hon på rätt väg genom att försöka få barnet att förstå att man måste respektera andra människor och deras rättigheter. Det förekommer inte mobbning så ofta på denna skola, men om det gör det tar vi tag i problemet, säger Martin.

För att göra eleverna mer självständiga arbetar Martin med feedback och uppskattning, då får eleverna självföretroende och kan sedan arbeta självständigt. Han försöker hjälpa sina elever med att känna att de duger och är bra, det gör att de känner att de kan lyckas med saker även sådant som inte har med skolan att göra, anser Martin. Han menar att även de elever som inte lyckats bra i skolan kan lyckas bra utanför skolan om vi lärare uppmuntrar och ger beröm även till dessa barn så de också får självförtroende. Martin arbetar även med att få eleverna att uppskatta sig själva, eftersom om man kan uppskatta sig själv blir man självständig och har då större chans att lyckas i livet, säger Martin.

Han anser att det är ett viktigt uppdrag som lärare att ge eleven det samt en frihet att uttrycka sig och gå sin egen väg, bara det inte är olagligt eller emot skolans regler.

4.4 Intervju med Paula

Paula arbetar som lärare och hon har gått en collegeutbildning på två år för att bli lärare. Hon är utbildad så hon kan undervisa i alla ämnen. Men hon undervisar bara i matematik, swahili och social studies, samt med barn i behov av särskilt stöd. Paula har gått en extra utbildning för att få kompetens att arbeta med barn i behov av särskilt stöd, ”slowlearners” som hon kallar det. Paula har arbetat som lärare i 25 år.

29 För Paula är demokrati att landet styrs av folket för folket, där folket får en chans att

bestämma vad de vill och bestämma över deras eget öde. Hon anser att Kenya är på väg att bli mer demokratiskt, men att de inte helt är där än. I sin undervisning arbetar hon med att skapa en förståelse för barnen om vikten av demokrati i samhället men även för eleverna själva. Hon tycker inte att demokratiundervisningen är tillräcklig i den kenyanska skolan så därför kämpar hon och många andra för att öka undervisningen. Hon berättar att det den kenyanska

läroplanen säger om demokratiundervisning är att lärarna ska undervisa om demokrati och att alla barns rätt till utbildning oavsett bakgrund, ålder, kön och religion.

För Paula betyder begreppet mänskliga rättigheter att oavsett bakgrund, kön, religion eller ålder ska du bli respekterad för den du är och du ska till exempel inte bli nekad ett jobb bara för att du är kvinna. Det är det hon försöker förmedla till sina elever när hon undervisar om de mänskliga rättigheterna. På skolan har de ett ämne som kallas ”life skill” och då undervisar Paula om alla människors lika värde samt att det är viktigt att respektera varandra. Det är viktigt så alla kan leva i harmoni med varandra både i skolan och i samhället, anser hon.

Paula anser att jämställdhet är när alla ges chansen att vara den de vill vara oavsett kön, ålder, bakgrund eller religion och att du blir respekterad för den du är. Kenya är på väg mot

jämställdhet men är inte riktigt framme, därför är det ett viktigt uppdrag som lärare har att undervisa om jämställdhet så att Kenya kan nå dit, menar Paula. Till exempel anser många att läraryrket är ett kvinnoyrke, men det är allt mer på väg att försvinna och det är på grund av att undervisningen och medvetenheten om jämställdhet ökar bland befolkningen. När Paula undervisar om jämställdhet pratar hon mycket om att det inte finns särskilda kvinno- och mans jobb. Är du tjej och vill bli mekaniker eller pilot så ska inte ditt kön hindra dig från att bli det. Därför anser Paula det viktigt att undervisa om jämställdhet så det könsmönstret bryts.

Paula brukar, även när hon har möten med föräldrar, få dem till att uppmuntra sina barn att gör det som barnen själva vill.

Paula berättar att mobbning finns överallt och att det inte går att ta miste om det, både på raster och i klassrummet. Ofta är det äldre killar som mobbar yngre, killar som mobbar tjejer eller att klassen mobbar de som har svårt i skolan. När de märker att någon blir mobbad berättar Paula att de har en speciell grupp, som hon är medlem i, där de pratar med barnet och