• No results found

Beskrivning Parametrar för bild och objektTextkommentarer Rapportdatum 2010-03-19 Besiktningsrapport

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Beskrivning Parametrar för bild och objektTextkommentarer Rapportdatum 2010-03-19 Besiktningsrapport"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Besiktningsrapport

Rapportdatum 2010-03-19

Företag Kund Stena Fastigheter

Adress Platsens adress Andersbergsringen 1-99

Termograför Michael Slättberg & Gustav Oscarsson

Kontaktperson

Parametrar för bild och objekt Textkommentarer

FLIR B-CAM Western S Kameramodell

2010:02:10 11:12:36 Bildens datum

IR_0405 4 (Östra gaveln).jpg Bildens namn

0,96 Emissivitet

20,0 °C Reflekterad temperatur

2,0 m Objektavstånd

Kraftig avvikelse i det övre högra hörnet på hus 4:as sydöstra gavel

Beskrivning

1 (1)

(2)

Besiktningsrapport

Rapportdatum 2010-03-19

Företag Kund Stena Fastigheter

Adress Platsens adress Andersbergsringen 1-99

Termograför Michael Slättberg & Gustav Oscarsson

Kontaktperson

Parametrar för bild och objekt Textkommentarer

FLIR B-CAM Western S Kameramodell

2010:02:10 11:25:19 Bildens datum

IR_0410 3 (Södra sidan 25).jpg Bildens namn

0,96 Emissivitet

20,0 °C Reflekterad temperatur

2,0 m Objektavstånd

Stor skillnad på ytterväggens yttemperatur på det översta våningsplanet med putsad fasad jämfört med den murade tegel fasden på de undre våninsplanen

Beskrivning

1 (1)

(3)

Besiktningsrapport

Rapportdatum 2010-03-19

Företag Kund Stena Fastigheter

Adress Platsens adress Andersbergsringen 1-99

Termograför Michael Slättberg & Gustav Oscarsson

Kontaktperson

Parametrar för bild och objekt Textkommentarer

FLIR B-CAM Western S Kameramodell

2010:02:10 10:46:18 Bildens datum

IR_0386 3.jpg Bildens namn

0,96 Emissivitet

20,0 °C Reflekterad temperatur

2,0 m Objektavstånd

Prången i markplan tilläggsisolerades inte i samband med den förra renoveringen, utöver den bärande lättbetongen saknas isolerande skikt.

Beskrivning

1 (1)

(4)
(5)
(6)
(7)
(8)
(9)
(10)

Bilaga 5 Beräkningar

Beräkning av areor

Fönsterareor hus typ A ( 4-vånings husen ) (A1, A3, A6, A7.) A = H *B * antal/hus*hus;

A1 wtyp1=1.401.80394;

A1 wtyp2=1.400.85394;

A1 wtyp3=1.400.90394;

A1 wtyp4=1.251.60784;

A1 wtyp5=1.250.60334;

A1 wtyp6=1.201.6074;

A1 wtyp7=0.601.60154;

A1 wtyp8=1.251.0064;

A1 wtyp9=1.252.20364;

A1 wtyp10=1.251.60154;

A1 wbalkong=A1 wtyp1+A1 wtyp2+A1 wtyp3; A1 wtot=

A1 wtyp1+A1 wtyp2+A1 wtyp3+A1 wtyp4+A1 wtyp5+A1 wtyp6+A1 wtyp7+A1 wtyp8+A1 wtyp9+A1 wtyp10; Fönsterareor hus typ A ( 4-vånings husen ) (A8)

A=H*B*antal;

A8 wtyp1=1.401.8024;

A8 wtyp2=1.400.8524;

A8 wtyp3=1.400.9024;

A8 wtyp4=1.251.6048;

A8 wtyp5=1.251.6024;

A8 wtyp6=1.201.605;

A8 wtyp7=0.601.608;

A8 wtyp9=1.252.2024;

A8 wtyp10=1.251.6012;

A8 wbalkong=A8 wtyp1+A8 wtyp2+A8 wtyp3;

A8 wtot=A8 wtyp1+A8 wtyp2+A8 wtyp3+A8 wtyp4+A8 wtyp5+A8 wtyp6+A8 wtyp7+A8 wtyp9+A8 wtyp10; Fönsterareor hus typ A ( 4-vånings husen ) (A9, A10)

A=H*B*antal;

(11)

A9 wtyp1=1.401.80362;

A9 wtyp2=1.400.85362;

A9 wtyp3=1.400.90392;

A9 wtyp4=1.251.40692;

A9 wtyp5=1.250.60362;

A9 wtyp6=1.201.6062;

A9 wtyp7=0.61.60142;

A9 wtyp8=0.80.60332;

A9 wtyp9=1.252.2032;

A9 wtyp10=1.251.6062;

A9 wbalkong=A9 wtyp1+A9 wtyp2+A9 wtyp3; A9 wtot=

A9 wtyp1+A9 wtyp2+A9 wtyp3+A9 wtyp4+A9 wtyp5+A9 wtyp6+A9 wtyp7+A9 wtyp8+A9 wtyp9+A9 wtyp10; Övriga areor för hus typ A ( 4-vånings husen )

AAtak=H893477.522.5L ∗4 +H6911.5L + H5447.542.536L ∗2;

AAgolv=H893477.522.5L ∗4 +H6911.5L + H5447.542.536L ∗2;

AAputsfasad=

HH892+342L ∗4+H692+11.52L + H542+37.52LL ∗3− i kjj1

3 A1 wtot+A8 wtot+A9 wtoty {zz; AAtegelfasad=HH892+342L ∗4+H692+11.52L + H542+37.52LL ∗8

AAprång− i kjj2



3 A1 wtot+A8 wtot+A9 wtoty {zz; AAfönster=A1 wtot+A8 wtot+A9 wtot;

AAprång=2.104.286;

Fönsterareor hus typ B ( 3-vånings husen ) A=H*B*antal/hus;

ABwtyp1=1.401.80H33+24+18L; ABwtyp2=1.400.85H33+24+18L; ABwtyp3=1.40.90H33+24+18L; ABwtyp4=1.401.0H27+24+18L; ABwtyp5=1.401.60H41+20+15L; ABwtyp6=2.201.40H36+36+27L; ABwtyp7=1.400.60H40+32+24L; ABwtyp8=1.351H2+0+0L; ABwtyp9=1.401.60H30+24+18L; ABwbalkong=ABwtyp1+ABwtyp2+ABwtyp3;

ABfönster=ABwtyp1+ABwtyp2+ABwtyp3+ABwtyp4+ABwtyp5+ABwtyp6+ABwtyp7+ABwtyp8+ABwtyp9; Övriga areor för hus typ B ( 3-vånings husen )

ABtak= H8024.568.513L + H6811.5L + H5111.5L; ABgolv=H8024.568.513L + H6811.5L + H5111.5L; ABputsfasad=

HH802+24.52L + H682+11.52L + H512+11.52LL ∗8.7ABfönsterABprång; ABprång=2.104.2025;

(12)

Beräkningar av u-värden och transmissions förluster

R = värmemotstånd [ ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅmW2K]

U = värmegenomgångskoefficient [ ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅmW2 K] l = värmekonduktivitet [ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅm KW ]

d = skiktets tjocklek [m]

Qtr = transmissionsförlust [MWh]

S17 = Antal gradtimmar för uppvärmning till 17°C i Halmstad [°Ch]

S20 = Antal gradtimmar för uppvärmning till 20°C i Halmstad [°Ch]

A = area

S17=84120;

S19=95200;

λputs=1.0;λtegel=0.60;λmineralull=0.036;λlösull=0.042;λbetong=1.7;

λlättbetong=0.15;λlinoleummatta=0.03;λsand=0.4;λstenull=0.036;λträullsplatta=0.075;

δlättbetong=0.25;δbetongtak=0.16;δbetonggolv=0.200+0.160;δmineralull50=0.050;

δmineralull80=0.080;δmineralulltak=0.04+0.08+0.27;δputs=0.015;δtegel=0.062;

δstenull=0.07;δlinoleummatta=0.002;δsand=0.03;δträullsplatta=0.05;

Hustyp A (4 vånings hus)

Rlättbetong= δlättbetong



λlättbetong

; Rbetongtak= δbetongtak



λbetong

; Rbetonggolv= δbetonggolv



λbetong

;

Rmineralull80= δmineralull80



λmineralull

; Rmineralull50= δmineralull50



λmineralull

;

Rmineralulltak= δmineralulltak



λmineralull

; Rlinoleummatta= δlinoleummatta



λlinoleummatta

;

Rsand= δsand



λsand

; Rstenull= δstenull



λstenull

; Rputs= δputs



λputs

; Rtegel= δtegel



λtegel

; Rträullsplatta= δträullsplatta



λträullsplatta

;

UAtak= 1



Rbetongtak+Rmineralulltak+Rlinoleummatta

;

UAtegelfasad= 1



Rlättbetong+Rmineralull80+Rtegel

;

UAputsfasad= 1



Rlättbetong+Rmineralull50+Rputs

;

UAbetonggolv= 1



Rbetonggolv+Rstenull+Rsand+Rlinoleummatta+Rträullsplatta

;

Uprång= 1



Rlättbetong

; Ufönster fasad=2;

Ufönster balkong=2.7;

Transmissionsförlusterna för hustyp A vid uppvärmning till 17°C i MWh/år.

(13)

QAtak=UAtakAAtakS17ê1000000;

QA tegelfasad=UAtegelfasadAAtegelfasadS17ê1000000;

QAputsfasad=UAputsfasadAAputsfasadS17ê1000000;

QAfönster fasad=

Ufönster fasadHHA1 wtot+A8 wtot+A9 wtotL − HA1 wbalkong+A8 wbalkong+A9 wbalkongLL ∗S17ê1000000;

QAfönster balkong=Ufönster balkongHA1 wbalkong+A8 wbalkong+A9 wbalkongL ∗S17ê1000000;

QAprång=UprångAAprångS17ê1000000;

QAgolv=UAbetonggolvAAgolvH55510L ê1000000

QA tot 17=QAtak+QA tegelfasad+QAputsfasad+QAfönster fasad+QAfönster balkong+QAgolv; 74.2757

Transmissionsförlusterna för hustyp A vid uppvärmning till 20°C i MWh/år.

QA tot 19=HQA tot 17QAgolvL êS17S19+QAgolv+QAgolv

1170.76

Hustyp B (3 vånings hus)

Rlättbetong= δlättbetong



λlättbetong

; Rbetongtak= δbetongtak



λbetong

;

Rbetonggolv= δbetonggolv



λbetong

; Rmineralull80= δmineralull80



λmineralull

;

Rmineralulltak= δmineralulltak



λmineralull

; Rlinoleummatta= δlinoleummatta



λlinoleummatta

; Rsand= δsand



λsand

;

Rstenull= δstenull



λstenull

; Rputs= δputs



λputs

; Rträullsplatta= δträullsplatta



λträullsplatta

;

UBtak= 1



Rbetongtak+Rmineralulltak+Rlinoleummatta

;

UBputsfasad= 1



Rlättbetong+Rmineralull80+Rputs

;

UBbetonggolv= 1



Rbetonggolv+Rstenull+Rsand+Rlinoleummatta+Rträullsplatta

;

Transmissionsförlusterna för hustyp B vid uppvärming till 17°C i MWh / år.

QBtak=UBtakABtakS17ê1000000;

QBputsfasad=UBputsfasadABputsfasadS17ê1000000;

QBfönster fasad=Ufönster fasadHABfönsterABwbalkongL ∗S17ê1000000;

QBfönster balkong=Ufönster balkongABwbalkongS17ê1000000;

QBgolv=UBbetonggolv ABgolvH105510L ê1000000;

QB tot 17=QBtak+QBputsfasad+QBfönster fasad+QBfönster balkong+QBgolv

348.022

Transmissionsförlusterna för hustyp B vid uppvärming till 19°C i MWh / år.

QB tot 19=HQB tot 17QBgolvL êS17S19+QBgolv

387.894

(14)

Totala transmissionsförlusterna för kvarteret

Totala transmissionförluster vid uppvärmning till 17°C

Qtr tot 17=QA tot 17+QB tot 17

1325.53

Totala transmissionförluster vid uppvärmning till 20°C

Qtr tot 19=QA tot 19+QB tot 19

1558.65

Beräknad energibesparing för byte till Energieffektiva fönster

Möjlig energibesparing i MWh/år för byte till fönster i energiklass A vid uppvärmning till 17°C.

Ufönster energiklass A=0.9;

Qnuvarande fönsteruppsättning 17=QAfönster fasad+QAfönster balkong+QBfönster fasad+QBfönster balkong; Qfönster i energiklass A 17=Ufönster energiklass AHAAfönster+ABfönsterL ∗S17ê1000000;

Qspar fönster 17=Qnuvarande fönsteruppsättning 17Qfönster i energiklass A 17

512.386

Möjlig energibesparing i MWh/år för byte till fönster i energiklass A vid uppvärmning till 19°C.

Qnuvarande fönsteruppsättning 19=

HQAfönster fasad+QAfönster balkong+QBfönster fasad+QBfönster balkongL êS17S19

Qfönster i energiklass A 19=Ufönster energiklass AHAAfönster+ABfönsterL ∗S19ê1000000 Qspar fönster 19=Qnuvarande fönsteruppsättning 19Qfönster i energiklass A 19

965.296 385.42 579.876

Beräkning av värmeförluster via ventilation

S17 = Antal gradtimmar för uppvärmning till 17°C i Halmstad[°Ch]

S20 = Antal gradtimmar för uppvärmning till 20°C i Halmstad [°Ch]

Qvent = Ventilationsförluster [MWh]

Pfv = Energikostnad fjärrvärme [kr/kWh]

rluft = luftens densitet [ÅÅÅÅÅÅÅÅmkg3]

Atemp = Invändig area för alla våningsplan som värms upp till mer än 10 °C@m2D c = luftens värmekapacitet [ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅkg °CJ ]

qvent= luftflöde [ÅÅÅÅÅÅÅÅms3] qläckage= läckageflöde [ÅÅÅÅÅÅÅÅms3]

v = verkningsgrad för ventilationens värmeåtervinning d = relativdriftttid för ventilationsaggregat.

(15)

S17=84120;

S19=95200;

ρ =1.2;

c =1000;

qvent=10.5250;

qläckage=0;

v=0;

d=1;

Värmeförlusterna via ventilationnen vid uppvärmning till 17 °C

Qvent 17=c qventH1vL d+ ρc qläckageL S17 ê1000000 1261.8

Värmeförlusterna via ventilationnen vid uppvärmning till 19 °C

Qvent 19=Qvent 17êS17S19

1428.

Beräknad energiåtgång för värme och tappvarmvatten

Beräknad energiåtgång för värme och vatten i MWh/år vid uppvärmning till 17 °C

Q

vv=6550010000.44.2H6510L; Qvv= Q

vv

60601000

Qtot=Qtr tot 17+Qvent 17+Qvv

1681.17 4268.5

Beräknad energiåtgång för värme och vatten i MWh/år vid uppvärmning till 19 °C

Qtot=Qtr tot 19+Qvent 19+Qvv

4667.82

Kvarterets normalårskorrigerade förbrukning har under åren 2006-2009 varit 4500MWh/år.

Av den totala energiåtgång svarar transmissionsförlusterna för:

Qtr tot 19



Qtot

0.333915

Ventilationsförlusternas andel av den totala värmeförbukningen är:

Qvent 19



Qtot

0.305924

Tappvarmvattnets andel av den totala värmeförbukningen

(16)

Qvv



Qtot

0.360161

Dokumenterad energiåtgång

Abostäder= BOA, bruksarea för boutrymmen@m2D Alokaler= LOA, bruksarea för lokalutrymmen@m2D

Atemp= Invändig area för alla våningsplan som värms upp till mer än 10 °C@m2D Qvärme = normalårskorrigerad värmeförbrukning 2009@kWhD

Qövrigel = örbrukning av övrig el 2009@kWhD Qvatten = vatten förbrukning 2009@m3D lgh= antal lägenheter@stD

Algh=29593;

Alokaler=225;

Atemp=H12824L ∗4+H10304L ∗2+H7944L + H10703L + H7823L + H586.53L Qvärme=4503983;

Qövrigel=640011;

Qvatten=65494;

lgh=372;

39243.5

Vattenförbrukningen i ÅÅÅÅÅÅÅÅmlgh3är:

Qvatten



lgh êêN 176.059

Vattenförbrukningen i ÅÅÅÅÅÅÅÅmm32är:

Qvatten



Algh+Alokaler

êêN

2.19646

Den totala energiförbrukning för värme och tappvarmvatten i ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅkWhm2 (BOA + LOA) är:

Qvärme



Algh +Alokaler

êêN

151.049

Den totala energiförbrukning för värme och tappvarmvatten i ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅkWhm2 (Atemp) är:

Boverkets byggreglers (BBR) krav för nybyggnader och tillbyggnader i klimatzon 3 är 110kWh/m2år.

Qvärme



Atemp

êêN

114.77

(17)

Solvärme beräkningar

Rekommenderad solfångararea per lägenhet för tappvarmvattenproduktion: 3-4 m2 Rekommenderat värmelager per m2 solfångare: 50-75 dm3

Antal lägenheter: 372 st

Asolf = Beräknad lämplig solfångararea [m2]

Atillgänglig = Tillgänglig lämplig takyta för solfångare på hus 6 & 7 (sydväst & sydöst) [m2] Vack = Värmelager [dm3]

Qsolf = Solfångaranläggningens årsproduktion [MWh/år]

Q0 = Solinstrålning [kWh/m2 år]

hsolf = Solfångarens verkningsgrad K1= Lutnings/Orienteringsfaktor 22°

K2= Vattentransportfaktor (Värmeförluster, ev. likt kulvert ber. på rör)

Asolf=372 3

Atillgänlig=H906+623L + H678+635L 1116

1356

Vack=Asolf50 55800

Solfångarens årsproduktion beräknad med en verkningsgrad hos solfångaren på 40 %, möjligheten att kunna utnyttja .

Q0=1200;

ηsolf=0.4;

K1=0.9;

K2=1;

Qsolf=Q0Asolf∗ ηsolfK1K2ê1000 482.112

Solfångaranläggningens täckningsgrad över året.

Qsolf



Qvv

0.286772

(18)

Värmepumpsberäkningar

FF= Antal frånluftsfläktar = 50 st Lufthastighet i frånluftskanal= 1 mês Frånluftskanalens mått = 0.5 * 0.5 m Frånluftstemperatur= 21 C°

Uppskattad frånluftstemperatur efter kylbatterier= 5 C° Luftfuktighet= 40 % RH

DT = 16 C°

Cp luft = värmekapacitet för luftHtorr, -40 C° till + 4 0 C°L @ 1.005 kJê kg* KD pn= LufttryckHnormaltillståndL @ hPaD

p2= LufttryckHför luft med samma temp som avluftenL @ hPaD rn= Densitet vid 0 C°HnormaltillståndL @ kgê m3D

r2= Densitet för avluft@ kgê m3D

v° = Totalt luftvolymflöde för kvarteret@ m3 ê sD m° = Totalt massflöde för kvarteret@kgê sD

FF=50;

ρn=1.276;

p2=1013;

pn=1013;

Tn=273;

T2=273+21;

ρ2= ρn∗ i kjjp2



pn

y {zz ∗ i

kjjTn



T2

y {zz; v°=0.50.5150;

m°=v°∗ ρ2;

Entalpi förändringen utläses ur Mollier-diagram.

i5=18.6;

i21=36.8;

∆i=i21i5; Qkyl=m°∗ ∆i 269.555

Qkylº 270 kJês = 270 kW

Antal månader i drift per år antas till 8

HBeräknad tid för fulldrift, delvis extrapolerad från deldriftL.

tdrift= 8



12 8760;

Qvärme återv=Qkyltdriftê1000 1574.2

(19)

1,57 GWh värmeenergi går att återvinna ur frånluften, per år.

Elkostnad för att återvinna energin:

COPh för värmepumpen ansätts till 3

COPh=3;

QVMP el= i

kjjQvärme återv



COPh

y {zz 524.734

QVMP tot=Qvärme återv+QVMP el

2098.93

Elenergin som tillförs värmepumparna är drygt 0.5 GWh /år, den värmeenergi som tillförs värmesystemet är då 2,1 GWh

För dimensionering av kylbatteri och värmepump utförs en beräkning för ett hus med 5 frånluftsfläktar:

Köldbärartemperatur: +1 C°

Pkylbatteri= Qkyl



FF PVMP=

QkylI1+ COP1

hM



10 5.3911

35.9407

För att sänka temperaturen från 21 till 5 C° på avgående luft skall kylbatteriet i varje fläktkanal kunna överföra effekten 5.4 kW från ett luftvolymflöde på 250 l /s till köldbärarflödet.

Maximalt yttermått är 0.5*0.5 m.

Värmepumpens effekt skall vara ca 36 kW

Beräkning av avsättning för värmepumparnas effekt, beräkning utförd för referenshus (nr 4).

Värmepumpseffekt = 36 kW U-värde = 0.47 W/m2*K

Omslutningsarea från VIP+, för hus 4 = 2836 m2 Cp luft = 1005 J /kg

m° = 1.5 kg / s

inomhustemperatur = 22 C°

x = sökt utomhustemp då deldrift inträffar.

Solve@36000==HH0.472836L + H10051.5LL ∗ H22xL, xD 88x9.32582<<

Investeringsutrymmen

Beräknat investeringsutrymme i kr/år för respektive åtgärd.

Pfv = Energipris för fjärrvärme [kr/MWh]

Pel = Energipris för el [kr/MWh]

(20)

Pfv=0.601000;

Pel=1.201000;

Besparing i kr/år vid byte till energieffektiva fönster i Energiklass A (U-värde 0,9) för respektive uppvärmningsfall (17

°C respektive 20 °C)

Qspar fönster 17Pfv

Qspar fönster 19Pfv

307432.

347925.

Besparing i kr/år vid installation av värmeåtervinning av frånluft mha värmepump

QVMP totPfvQVMP elPel

629680.

Besparing i kr/år vid installation av solvärme för tappvarmvatten

QsolfPfv

289267.

Beräkning av blandningstemperaturer i fjärrvärmenätet efter värmepumpsinstallation

Framledningstemperatur VP vid DUT = 100 °C Retur-temp.höjning VS från 35 °C till 50 °C = +43 %

Retur-temp.höjning VP från 40 °C till 55 °C (med hänsyn tagen till värmeväxlarens verkningsgrad) = +37.5 %

15ê35êêN 15ê40êêN 0.428571 0.375 Q°

dim,fjärrvid DUT utan värmepumpar = 870 kW Massflöde i l/s, vid DUT = Q

°

dim,fjärr

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ

Cp vatten* DT

870ê H4.2H10040LL 3.45238

Q°

dim,fjärrvid DUT, med värmepumpar= 510 kW Massflöde i lês, vid DUT = Q°

dim,fjärr

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ Cp vatten* DT 510ê H4.2H10055LL 2.69841

References

Related documents

Det är således angeläget att undersöka vilket stöd personalen är i behov av, och på vilket sätt stöd, till personal med fokus på palliativ vård till äldre personer vid vård-

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Mer forskning, ökad kunskap inom vården och uppdaterade nationella riktlinjer kommer att bidra till att fler får en korrekt diagnos och behandling. Därför anser jag att regeringen

Statens mest påtagliga medel för att uppmuntra kommunerna blev, från 1935 och fram till och med början av 1990-talet, att ge särskilda statliga ekonomiska stöd till kommunerna

Förslag till nyckeltal Ett komplement till de befintliga nyckeltalen för samhällsbuller skulle kunna vara hur många människor som är störda av buller som alstras inom byggnaden,

Ny plan 4 § Om det sedan den ekonomiska planen har upprättats inträffar något som är av väsentlig betydelse för bedömningen av föreningens verksamhet, får föreningen inte

I bilaga 1 Beskrivning och slutredovisning från deltagande företag återfinns för varje företag en beskrivning av kvalitetsledningssystem, drift och underhåll, kundnytta samt

- Gällande våldsutsatta vuxnas rätt till skyddat boende så är det av största vikt att detta kan ske utan behovsprövning från socialtjänsten då det finns enskilda som inte