Att samordna CAD och AMA-koder Hur säkerställs kvaliteten mellan ritning, MF och TB i projekt?

(1)

Att samordna CAD och AMA-koder

Hur säkerställs kvaliteten mellan ritning, MF och TB i projekt?

Ebba Sjöstig

Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2020

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

(2)

I

Förord

Detta examensarbete är den avslutande delen för högskoleprogrammet Samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet som utförts under vårterminen 2020. Arbetet är utfört tillsammans med handledaren från den verksamhetsförlagda utbildningen som även den skett under vårterminen.

Jag vill därmed börja med att tacka gruppen för väg-, gatu-, och markprojektering för att ni välkomnade mig för min praktik och sedan ett tack till Kent Karlsson, som varit min

handledare både under praktiken men även under examensarbetets gång. Hela denna vårtermin har gett mig otroligt mycket ny kunskap som jag kommer bära med i min ryggsäck och som bidragit till att sluta an säcken för utbildningen. Extra inspirerande har det varit att ta del av kunskap från alla er som verkligen brinner för ert arbete.

Sist men inte minst vill jag tack er som ställde upp på mina intervjuer även under en rådande pandemi när inte alltid internetanslutningar fungerar eller tiden känns knapp.

Luleå, juni 2020 Ebba Sjöstig

(3)

II

Sammanfattning

Detta examensarbete är utfört tillsammans med Sweco Civil Luleå. Under den

verksamhetsförlagda utbildningen som gjordes i samma grupp stod det klart att det finns vissa svårigheter för en projektör att arbeta effektivt. Idag finns det ingen lösning för att effektivisera arbetssätten via att enkelt samordna sina CAD-modeller med den tekniska beskrivningen eller att få ut mängder till mängförteckningen från CAD-programmen. Samtliga projektörer har istället hitta sin egna väg för att säkerställa att det man ritar stämmer överens med det som skrivs in i den tekniska beskrivningen och de mängder och pris som presenteras i

mängdförteckningen.

Under de tre intervjuer som genomfördes med två mark- och väg projektörer från Sweco Civil samt en VA-projektör från Sweco Environment kunde man se att samtliga upplever samma saker som är bra, som är dåliga och har liknande tankar om saker som bör förbättras.

Intervjuerna som utgör denna rapports resultatdel mynnar ut i att det är viktigt med tydliga strukturer i uppdragen för att arbetet ska flyta på och alla teknikområden från olika bolag ska kunna delta och förstå strukturen. Samma med god kommunikation och hur lätt det är att om man inte har sätt för hur man ska kommunicera kan informationen försvinna. Men även att det inte är optimalt att arbeta med program som inte ”ger mer gratis” som de uttrycker sig i form av att programmen själva inte kan beräknar enklare delar som antal i styck. Eller att

programmen inte är mer samordnade för att redan i CAD-programmen kunna jobba med AMA-koder.

Den slutsatser som dragits är att man måste arbeta för gemensamma strukturer. Ett bidrag till det är den guide som går att återfinna i bilaga 2 som är ett första litet steg mot en gemensam struktur på de Exceldokument samtliga projektörer har var för sig.

(4)

III

Innehållsförteckning

Innehåll

Förord ... I Sammanfattning ... II Innehållsförteckning ... III

1. Inledning ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.2.1 Målbild ... 2

1.3 Frågeställningar ... 2

1.4 Avgränsningar ... 2

1.5 Metod ... 2

1.5.1 Validitet och reliabilitet ... 3

2. Teori ... 4

2.1 Samhällsbyggnadsprocessen ... 4

2.1.1 Delmoment projektering... 5

2.1.2 Initiala skedet ... 5

2.1.3 Projekteringsskedet ... 6

2.2 Handlingar i olika skeden ... 7

2.3 Handlingar till förfrågningsunderlaget ... 8

2.3.1 Mängdförteckning MF ... 8

2.3.2 Tekniska beskrivningen TB ... 8

2.3.3 AMA beskrivningsverktyg ... 9

2.3.4 MER - mät och ersättningsregler ... 9

3. Resultat ... 10

3.1 Intervju med en VA-projektör ... 10

3.1.1 Hur Sweco Enviroment jobbar med olika uppdrag ... 10

3.1.2 Hur framställandet av modeller, MF och TB går till ... 10

3.1.3 Förbättringsmöjligheter mellan modeller och AMA-beskrivningsverktyg ... 11

3.2 Intervju med en vägprojektör ... 11

3.2.1 Hur Sweco Civil jobbar med olika uppdrag ... 11

(5)

IV

3.2.4 Egna knep ... 13

3.3 Intervju med en markprojektör ... 13

3.3.1 Hur Sweco Civil jobbar med olika uppdrag ... 13

3.3.3 Problematik gällande kvalitetssäkringen ... 14

4. Diskussion/slutats ... 15

4.1 Förslag på fortsatt arbete ... 17

5. Referens ... 18

6. Bilagor ... 19

Bilaga 1 - Arbetsmaterial – intervjufrågor ... 19

Bilaga 2 - Guide ... 20

(6)

1

1. Inledning 1.1 Bakgrund

En stor utmaning i en konsults arbete är att vara bra på många delar. Väldigt ofta är en projektör lite av en specialist inom ett visst teknikområde som personen själv har väckt ett intresse för att jobba med. Detta medför att när jobbar i projekt blir det väldigt många

inblandade, en projektledare, en tillförordnad projektledare, en vägprojektör, en markprojektör och så vidare. Detta har man löst genom alla nytänkande lösningar som ny teknik för med sig och idag finns det de som jobbar enbart med att samordna alla dessa delar och program till ett och samma. Detta för visualisering av det som är ritat och för granskning av det som kallas kollisioner. Kollisioner är som det låter, där delar av vägprojektörens och markprojektörens delar krockar med varandra och utgör ett hinder vid byggnation. Därför finns det i dag stor potential att utveckla samordningen mellan ritningar, tekniska beskrivningar och

mängdförteckningar. Dessa tre delar som ligger till grund för förfrågningsunderlaget, bör därför kunna komma redan i de tidigare delarna av projekteringen, redan från start. Än som det ser ut idag att dessa tre delar är väldigt beroende av varandra men görs separat vid olika tillfällen.

Mängdförteckningen är det absolut viktigaste underlaget att få rätt, därefter följer den tekniska beskrivningen och ritningar. Mängdförteckningen måste vara komplett och stämma överens med innehållet i alla andra handlingar. Gör den inte det blir det automatiskt mer administrativa åtgärder i byggskedet samt ÄTA-arbeten, ändrings och tilläggsarbeten, som blir dyra. Om mängdförteckningen inte innehåller samtliga delar blir även kalkylförutsättningarna inte jämförbara som kommer göra att projektet blir väldigt svårt att upphandla.

Problematiken i det hela handlar om att mängdförteckningen, den tekniska beskrivningen och ritningar ofta, men inte alltid görs av en och samma person. Ofta projekterar markprojektören sin del och lägger in sina delar i mängdförteckningen och i den tekniska beskrivningen och en annan projektör lägger in sina delar. Då lämnas det slutgiltiga dokumentet över till någon som ska göra det ”enhetligt” vilket i sig medför problem om personen som ska göra arbetet inte är insatt i samtliga delar. Men ibland kan det även hända att en projektör får i uppdrag att åt samtliga, lägga in alla delar i den tekniska beskrivningen, som medför lite större problem för det gör att personen måste veta saker om hela projektet även fast denne enbart är specialist på sitt område och kanske inte kan de andra delarna lika bra. Eller för att de två delarna med att göra den tekniska beskrivningen och lägga in mängder i mängdförteckningen är en väldigt liten del som många ”bara måste göra” i slutet av ett projekt bidrar till att ingen blir riktigt bra på det heller, för det som är roligt är att projektera.

Ändå hör dessa tre delar väldigt mycket ihop med varandra och baseras på varandra. Det som ritas visar hur det ska se ut och hur det förhåller sig till andra delar, mängdförteckningen ska beskriva hur mycket material och av vilken sort som anbudet ska beräknas på och den tekniska beskrivningen ska ange villkor för hur det ska byggas, om det finns specifika saker att förhålla sig till.

Det är i detta skede, i slutet av projektet, när ritningarna är klara, den tekniska beskrivningen samt mängdförteckningen är skriven som någon ska sätta sig ner och granska att dessa tre

(7)

2 handlingar överensstämmer med varandra som fel hittas. Den enkla orsaken är i många fall att de tre processerna inte är mer integrerade i varandra i de verktyg och programvaror som används för att arbetet med för att framställa handlingarna. Men felen bidrar också till revideringar och tidspålägg som kanske inte alltid är önskvärda.

1.2 Syfte

Syftet med denna rapport är att utreda hur olika projektörer arbetar med kopplingen mellan AMA beskrivningsverktyg för framställning av mängdförteckning och den teknisk beskrivning och de modeller som projekteras. Samt om det går att förbättra samma koppling för att få en process som är mer samordnad.

1.2.1 Målbild

Arbetets målbild är att kunna resultera i någon form av enklare vägledning för hur dessa tre processer kan samordnas på ett bra sätt. Men också att väcka funderingarna och tankeprocessen kring varför ingen tagit tag i problemet och försökt att lösa samordningen för just dessa tre processer när till exempel andra processer och delar av digitaliseringen kommit väldigt mycket längre.

1.3 Frågeställningar

Hur ser projekteringsprocessen ut idag?

Kan man säkerställa att AMA-koderna i den tekniska beskrivningen stämmer överens med mängderna från CAD-modellerna?

Finns det några förbättringsförslag för att utveckla samordningen mellan CAD-modeller och AMA beskrivningsverktyg?

1.4 Avgränsningar

En avgränsning som kommer göras är att kolla på kopplingen mellan AMA och ett antal utvalda programvaror såsom Novapoint och AutoCAD civil 3D.

Utöver avgränsningen för vilken programvara som kommer jobbas med kommer information från ett referensprojekt att användas främst i syftet att ha riktiga modeller att laborera med.

Däremot på grund av sekretess kommer projektet att anonymiseras och det kommer därför inte framgå i rapporten vad det är för typ av projekt. Projektet i sin tur ger avgränsningar för vad en väg-, gatu-, och markprojektör arbetar med. Det kommer därför inte handla om alla de

områden en projektör kan tänkas vara inom utan fokus ligger mot rörledningar, markytor och enklare attribut med anknytning till vad en väg-, gatu-, och markprojektör ritar.

1.5 Metod

Detta examensarbete kommer ha sin grund i en litteraturstudie som ämnar att ta fram relevant bakgrundsinformation inom ämnesområdet. Bakgrundsinformationen kommer inhämtas från

(8)

3 olika källor som behandlar ämnesområdet men även om pågående forskning samt tidigare studier. Den andra stora delen i detta arbete är explorativ och handlar om det material som ges av intervjuerna. Dessa kommer bidra med praktiska exempel från arbetslivet och om hur det är att jobba med olika CAD verktyg, att skriva mängdförteckningar och tekniska beskrivningar samt problematiken kring arbetssätten. Vidare kommer även handledaren för arbetet fungera som en informationskälla då denne jobbar med utvecklingen av dessa frågor och därigenom besitter mycket kunskap och kompetens.

1.5.1 Validitet och reliabilitet

Validitet är enkelt förklarat en definition på hur relevant informationen är, alltså om den insamlade datan och de använda metoderna kan ge den informationen som behövs för arbetet.

För att säkerställa god validitet behöver informationen som inhämtas användas på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Därför, för att säkerställa god validitet för denna rapport har samtlig

information som inhämtas varit direkt knyten till ämnesområdet, samt att informationen går att koppla till de inledande frågeställningarna i rapporten. Detta bidrar till att säkerställa att

rapporten har god validitet.

Reliabilitet är kompletteringen till validitet, definitionen är tillförlitligheten i den insamlade datan. För att bidra till god reliabilitet bör informationen som inhämtas gå att lite på, att det som står är sant men framförallt trovärdigt. Därför har data samlats in både från källor som kan anses partiska men även opartiska, samt källor med mindre och mer trovärdighet. Detta för att kunna jämföra informationen i de olika källorna för att därigenom säkerställa god reliabilitet.

(9)

4

2. Teori

2.1 Samhällsbyggnadsprocessen

Samhällsbyggnadsprocessen är ett nytt uttryck som ersätter byggprocessen och inkluderar allt från de lagar och direktiv som bygger upp och styr översiktsplaner och detaljplaner för en kommun till att objekt projekteras, byggs, förvaltas och slutligen restaureras eller rivs (Finansdepartementet, 2020). I figur 1 presenteras en schematisk bild över

samhällsbyggnadsprocessen som är uppdelad i sex huvuddelar. Vidare i varje huvuddel finns det ett par delmoment som i sin tur berör olika intressen och aktörer. Samhällsbyggnadsprocessen är det stora kretsloppet från första idé om någonting till beslut tas om avveckling av objektet (Karlsson, 2019).

Figur 1: Samhällsbyggnadsprocessen sex huvuddelar samt olika aktörer som kan tänkas involveras i ett projekt (Urbanplanning, 2019).

När samhällsbyggnadsprocessen bryts ner i sina sex huvuddelar får vi det som man i varje del i huvudsak arbetar med, som skapar delmomenten, som illustreras i figur 2, nedan.

Figur 2: De sex huvuddelarna av Samhällsbyggnadsprocessen och de olika delmoment för varje område (Urbanplanning, 2019).

Under varje huvuddel finns det ett antal olika moment som måste genomföras och som samverka med varandra för att till slut nå fram till den färdiga produkten. Till exempel under

(10)

5 hållbar samhällsutveckling har regeringen tagit fram riktlinjer för Sveriges framtida byggande som tar hänsyn till de globala målen men även Sveriges egna miljömål. Under fysisk planering där kommunen tar fram översiktsplaner och detaljplaner är det viktigt att dessa planer förhåller sig och anpassar sig efter de globala målen och Sveriges miljömål. Under projektering hittar vi underlag och förutsättningar för att kunna bygga, ritningar av projekterad byggnad samt modeller för visualisering. I upphandlingskedet arbetar man med anbud och kontrakt för att köpa upp eller sälja. Produktion är det som händer ute på arbetsplatsen samt att som konsult ser du till att arbetsmiljön är av god standard och sedan kan det färdiga objektet levereras. Det sista steget är förvaltning och består av underhåll och som ett sista steg, avveckling när produkten har tjänat sitt syfte under en lång period (Karlsson, 2019).

2.1.1 Delmoment projektering

Projektering som finns som en huvuddel i samhällsbyggnadsprocessen består av flera delar.

Dessa delar handlar om allt från att identifiera behovet, skapa förutsättningar för det önskvärda projektet samt skapa ritningar och underlag. Projekteringsskedet ska ge samtliga involverade parter information om det arbete som ska utföras så att dessa utifrån informationen och underlagen kan fatta smarta beslut för projektets fortskridande (Nordstrand, 2008).

Projekteringsprocessen består av två huvudsakliga skeden: det initiala skedet och projekteringsskedet. I det initiala skedet genomförs bland annat behovsutredningar,

programarbete, systemhandlingar, gestaltningar och huvudhandlingar. I projekteringsskedet genomförs bland annat bygghandlingar, bygglovsprocessen och förfrågningsunderlag (Nordstrand, 2008).

I en studie från 2014 av svensk byggtjänst beskrivs en problematik vad gäller kommunikationen mellan olika projektörer och aktörer. Studien visar att kommunikationen mellan parterna inte förbättras under perioden 2007 till 2013 men inte heller försämras (Svensk byggtjänst, 2014).

Att kunna samordna och integrera projektörer med aktörerna är avgörande för ett bra slutresultat. Denna samordning glöms ofta bort som en viktig del i projekteringsprocessen av både beställare och konsult när upphandling sker. Men det vi inte heller får glömma bort är samordningen mellan projektörerna som är specialister på just det de projekterar, är minst lika viktig för ett bra slutresultat (Stintzing, 2005).

2.1.2 Initiala skedet

Det initiala skedet går att dela upp i ett flertal delar men handlar i sin helhet om att förbereda inför projekteringen. Underlag tas fram för projektet och förstudiers görs samt att man formulerar behov till varför projekteringen ska äga rum. (Hansson, Olander, Landin, Aulin &

Persson 2015).

Det första steget är en behovsutredning. När en kund kommer med en förfrågan om att låta göra en behovsutredning är det för att behov finns som inte tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Det kan vara allt från att det behövs fler bostäder i ett område till renoveringar av

befintligheter eller utbyggnad av vägar. Behovsutredningen syftar till att kundens önskemål identifieras för att kunna skapa generella målsättningar för projektets fortskridande.

(11)

6 Målsättningarna handlar till stor del om utformningen och funktionskrav (Projektledning, 2018).

Nästa steg är programskedet som innebär att behovsutredningen fördjupas, genom att komplettera med krav på tidplan, kostnad och funktion som kund vill att objektet ska ha (Swecopedia, 2014).

Tredje steget är att se till att lokalbehovet uppfylls. Dels ska arbetsområdet tas fram, som

innefattar det område som byggnaden som byggs ska stå på samt de lokaler och utrymmen som behövs för projektets framskridande. Men sen ska även själva objektet utformas efter önskad sammansättning (Projektledning, 2018).

Fjärde steget är verksamhetsbeskrivning som förtydligar bestämmelser och muntliga

överenskommelser samt talar om den beslutfattande ordningen i projektet (Projektledning, 2018).

Vidare följer funktionskrav som tillsammans med andra dokument ska utgöra en grund för projektören att projektera och skissa ifrån. Funktionskraven ska fastställa vilka olika

installationer som ska göras och hur rum ska placeras i förhållande till varandra men även mer detaljerade saker som dörröppningens bredd och tröskelhöjder (Projektledning, 2018).

Sista steget är gestaltning där en arkitekt i samråd med en projektör tar fram olika förslag på utformning av objektet utifrån de mål och krav som satts upp för projektet. Här finns det även ofta utrymme för innovativa- och kostnadseffektiva lösningar samt miljöanpassningar. Dessa förslag visualiseras sedan för kund, ofta genom 3D-modeller för att sedan bli den slutgiltiga produkten som ska upprättas (Projektledning, 2018).

2.1.3 Projekteringsskedet

Projekteringsskedet involverar som det initiala skedet ett antal delar som behandlar olika saker.

Det viktigaste att tänka på i projekteringsskedet är att de dokumenten som skapas under projekteringen tas fram av personer inom olika discipliner och med olika specialistområden beroende på vad som projekteras. Varje område bidrar med sin kunskap och olika områden behövs olika mycket för olika projekt (Tatum, 2011).

Det första steget är systemskedet där arbetsmiljö- och miljöplaner utformas samt tekniska lösningar och systemutformning för till exempel installationer fastställs. I denna del tars även de fastslagna riskerna med projektet och kompletterar med tänkta risker som kan komma att finnas i anslutning till uppförandet av objektet och driften av det. Projektgruppen måste även ta ställning till vilka lösningar som ska tillämpas utifrån de alternativa lösningarna som mottagits från det initiala skedet (Projektledning, 2018).

Nästa steg är systemhandlingar som handlar om de olika alternativen för utförandet som går att välja på. Man kollar på möjligheter och begränsningar i de olika alternativen samt gör

kostnadskalkyler på det arbete som ska genomföras. Detta för att kunna välja det bästa alternativet (Projektledning, 2018).

Det tredje steget är detaljprojektering som är den mest omfattande delen i hela projekteringsprocessen och innebär att projektera upp objektet, göra ritningar och

(12)

7 beskrivningar av arbetet samt studera samtliga delar i detalj för att inte missa något och för att upptäcka felaktigheter. Det som skapas under detaljprojekteringen är det som sedan kommer utgöra bygghandlingarna (Projektledning, 2018).

Det fjärde och sista steget hör ihop med steget ovan och innebär att färdigställa samtliga handlingar, ritningar, tekniska beskrivningar och mängdförteckningar. Dessa ska sedan förhålla sig till kundens önskemål samt lagar, förordningar och föreskrifter och standarder som finns (Projektledning, 2018).

2.2 Handlingar i olika skeden

Under processens gång med att uppföra ett objekt tas ritningar och handlingar fram i olika skeden. Dessa kommer i många olika utföranden, versioner och detaljeringsgrad beroende på i vilket skede i processen projektet befinner sig i samt också vilka beslut som har tagits till dess (Swecopedia, 2014).

De första ritningarna som tas fram är översiktliga idéskisser som ska mynna ut i

bygglovshandlingar på vilka bygglov söks och kallas för programhandling. Sedan kommer bygglovshandlingar som lämnas in till kommunens stadsbyggnadskontor för godkännande.

Dessa handlingar ska innehålla bland annat huvudritningar i plan, sektion och fasad, nybyggnadskarta, situationsplan med VA samt en teknisk beskrivning för

konstruktionsritningarna. Utöver detta behövs i många fall ritningar för el och VA samt en teknisk beskrivning för material, fabrikat och tillval. Den sista detaljeringsgrad på ritningar är när systemhandlingarna utformas, dessa behövs innan projektet kan går vidare för upphandling.

Med systemhandlingarna fastställs olika system i byggnaden och tar dimensioner på stommen.

Samt fastställs även hur layouten ska se ut, vilka material olika komponenter ska bestå av samt tar fram typdetaljer (Swecopedia, 2014).

När dessa tre steg är klara är projektet redo för nästa steg som är att upprätta förfrågningsunderlaget, som gör att anbud kan tas in från olika entreprenörer.

Förfrågningsunderlaget är väldigt viktigt att det ger en korrekt bild av projektet, för att ge entreprenörerna ett rättvis projektet att räkna på för att sedan kunna lägga ett anbud på (Swecopedia, 2014). Förfrågningsunderlaget ska ge en så komplett bild att:

• ”Avtal kan ingås mellan parterna, utan att tvist skall inträffa under entreprenadtiden,

• Kostnaden skall kunna beräknas så exakt som möjligt så att anbuden blir korrekta, och utan att onödiga osäkerheter föreligger.” (Swecopedia, 2014, rubrik 9).

När det är dags för att börja bygga ska ritningarna vara byggfärdiga, det vill säga fullständiga ritningar som går att bygga utifrån samt som redovisar samtliga komponenter ingåendet och övriga tekniska lösningar som finns. Därför omnämns nu handlingarna i förfrågningsunderlaget till bygghandlingar och blir för entreprenören juridiska att följa. Under byggets gång kan saker komma att ändras och därför måste bygghandlingarna revideras. Därför har byggherren rätt att begära om att få relationshandlingar som visar på det som är utfört, alltså utgår

relationshandlingen från den senaste reviderade bygghandlingen (Swecopedia, 2014).

(13)

8

2.3 Handlingar till förfrågningsunderlaget

Beroende på projektets storlek och vad det är som ska byggas behövs det ibland lite olika handlingar till förfrågningsunderlaget. Det som däremot alla projekt utgår ifrån är någon form av avtal där de allmänna bestämmelserna (AB) är de vanligaste och mest förekommande. Dessa avtal går att anpassats utifrån några olika entreprenadformer som finns. Bygger man till exempel via en totalentreprenad kan man välja ABT som är anpassad för totalentreprenad. Detta är en samling av bestämmelser för byggnads-, anläggnings-, och installationsarbeten som ska bidra till att alla talar samma “språk” när avtal skrivs mellan parterna. Utöver avtalsformen är

mängdförteckningen och den tekniska beskrivningen de absolut viktigaste handlingarna i ett förfrågningsunderlag (Söderberg, 2011).

2.3.1 Mängdförteckning MF

Mängdförteckningen (MF) är en av de viktigaste handlingarna till förfrågningsunderlaget och ska omfatta mängduppgifter kopplat till projektet. Mängdförteckningen har sin grund i det som är projekterat. Utifrån de projekterade modellerna kan projektören göra beräkningar på ytor och volymer och sedan omvandla dessa ytor och volymer till olika mängder för till exempel schakt som ska schaktas bort och hur mycket som behövs för att fylla igen det som schaktats bort. Dessa uppgifter sätts sedan in i det som blir den kompletta mängdförteckningen för det specifika projektet (Nordstrand, 2008).

En MF går att utforma på många olika sätt men vissa krav på nödvändig information som ska finnas med finns. Det som alltid bör tas med i en MF är AMA-kod samt AMA-text, enhet, mängd, a´-pris och totalbelopp. Vidare kan det vara bra att även ha med en koppling till den ritning som mängden är räknad från och läge eller placering (Svensk byggtjänst, 2017). En MF ska vara komplett och baseras på de koder som finns i AMA utifrån BSAB-systemet (Révai, 2011).

Mängder kan anges som reglerbara eller oreglerbara, där reglerbara betecknas R och

oreglerbara betecknas OR. Om det inte är angett om en mäng är R eller OR antas mängden alltid vara reglerbar (Svensk byggtjänst, 2017).

2.3.2 Tekniska beskrivningen TB

Den tekniska beskrivningen (TB) är även den en viktig handling till förfrågningsunderlaget.

Den TB skapas i AMA beskrivningsverktyg genom att lägga till de AMA-koder som beskriver projektet. Sedan läggs nödvändig information in under koderna och sedan exporteras en fil ut som blir den TB. I den TB ska de tekniska lösningarna som ska användas i projektet redovisas, detta kan vara allt från vilken färg eller form något ska vara, alltså designen, till hur breda dörröppningar och hur rum ska placeras, funktionaliteten i en byggnad, till hur

tillvägagångssättet för att bygga objektet, genom schaktning, fyllning, grundläggning och så vidare enligt S. Johansson (personlig kommunikation, 14 februari 2020).

(14)

9 2.3.3 AMA beskrivningsverktyg

AMA beskrivningsverktyg är framtaget av svensk byggtjänst för att underlätta i en projektörs vardag när det kommer till att skapa mängdförteckningar och de tekniska beskrivningarna.

Verktyget utgår ifrån BSAB-koder som är en struktur som är gemensam för hela byggsektorn.

Systemet som består av koder bestående av en serie bokstäver och siffror med tillhörande rubrik, betecknar olika byggdelar och produktionsresultat (Svensk Byggtjänst, u.å.).

Med AMA beskrivningsverktyg kan man enkelt använda dessa koder för egna föreskrifter så som till den tekniska beskrivningen och mängdförteckning i anläggnings-, byggnads-, och installationsprojekt. Genom verktyget infogas koderna och de hamnar automatiskt i BSAB- strukturen samt att till varje kod medföljer det förslagstexter på vad som bör skrivas in under varje kod (Svensk Byggtjänst, u.å.).

Produkten som fås ut från AMA beskrivningsverktyg är framförallt den tekniska beskrivningen med den beskrivande texten samt mängderna. Därför kan man välja att få ut en kombinerad teknisk beskrivning med mängdförteckning eller göra två separata dokument, en teknisk beskrivning och en mängdförteckning enligt S. Johansson (personlig kommunikation, 7 maj 2020).

2.3.4 MER - mät och ersättningsregler

Mät och ersättningsregler (MER) är anpassade utifrån samma system som AMA och används vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning av arbete. Principen för MER är att ange mängder efter storheterna; antal (st), längd (m), teoretisk eller verklig area (m²)-, volym (m³)-, eller vikt (ton alternativt kg) (Svensk byggtjänst, 2017).

(15)

10

3. Resultat

I detta kapitel presenteras resultaten av de utförda intervjuerna. Intervjuer har skett med 3 olika projektörer, en inom VA, och två inom väg och mark. Dessa personer kommer från två olika avdelningar på Sweco, civil och Environment. Samtliga svarade på samma frågor som går att finna under bilagor, bilaga 1.

3.1 Intervju med en VA-projektör

3.1.1 Hur Sweco Environment jobbar med olika uppdrag

Som projektör på avdelningen Environment projekterar de inte enbart rör och va-ledningar utan det ingår bland annat att upprätta mängdförteckningar, tekniska beskrivningar, att handleda projektörer samt utreda framtida potentiella VA-dragningar inför och till olika uppdrag. Arbetsuppgifterna är många och väldigt varierande och har sin grund i när man får ta del av uppdraget. Ibland är det redan i ide- och försprojekteringsstadiet för att utreda

potentiella VA-dragningar men ibland kan det vara senare, som under en pågående

detaljprojektering för att projektera en viss dragning eller i framtagandet av bygghandlingarna för att skriva TB och MF eller ta fram ritningar.

Svårigheter som finns i det dagliga arbetet är att ta fram den bästa möjliga lösningen till ett bra pris och inom önskvärd tid för kund. Detta blir svårt när kunden redan från början har en bestämd uppfattning om hur de vill att utformningen och projekten i sin helhet ska se ut och lämnar små utrymmen för att utreda de olika möjligheterna.

Som projektör arbetar man alltid i team. När ett uppdrag väl kommer in sätts en grupp av människor ihop som alla ska vara en del i teamet. Detta bidrar till att man jobbar utifrån erfarenhet och kunskap men även nya tas in för upplärning, detta för att inte alla erfarna hamnar i ett uppdrag och de mindre erfarna i ett uppdraget och uppdraget som utförs av de mindre erfarna skulle stanna upp. Det kan även bli att personer från samma avdelning aldrig jobbar med varandra eller alltid jobbar med varandra i teamen, beroende på vem som är ledig för tillfället, vad man har för kunskap och tidigare erfarenheter.

För att jobba för att kvalitetssäkra leveranserna ut till kund jobbar man mycket med planering, att planera för att ha tid för egenkontroller och interngranskning. Egenkontroller är det projektören själv som gör på sina projekterade delar samt på interngranskningen sitter alla från teamet med för att granska och gå igenom handlingarna. Det som är viktigt är att ge

granskningar av olika slag utrymme i tidplanen för att justera eventuella fel eller missar innan leverans.

3.1.2 Hur framställandet av modeller, MF och TB går till

För den intervjuade projektören projekterar denna alltid i CAD-programmet Civil 3D. För att alla uppdrag ska ha en gemensam nämnare vad gäller utformning, har regionen tagit fram en speciell VA-template att arbeta ifrån. Vidare arbetar den intervjuade med VA-verktygen som finns i Naviate samt även med shortcuts för att filerna inte ska bli för ”tunga”.

Då allt projekteras i 3D underlättar det arbetet kring att få ut mängder. Då kan man via Civil 3D exportera ut Excel-dokument som innehåller ledningar och brunnar samt schakt och fyll

(16)

11 utifrån VA-korridorerna och sektionerna. Behövs ytor mängdas görs detta via enkla CAD- verktyg. För att överföra mängderna från Civil 3D till mängdförteckningen tas mängderna från Excel-dokumentet och förs in för hand i beskrivningsverktyget från Svensk Byggtjänst.

För att säkerställa att det som projekteras mängdas och beskrivs på rätt sätt görs egenkontroller samt mindre beräkningar för hand för att till exempel kolla så antalet brunnar stämmer och den ungefärlig sträckan på ledningen. För att få ut rätt mängder är förarbetet för ledningsnätet samt VA-korridoren väldigt viktigt att det ska stämma. Vidare bör även samtliga mängder gå att spåra i efterhand vid eventuella ändringar eller om beställaren vill ha en kontroll på en viss mängd. Om antaganden görs för mängdningen skrivs dessa upp i ett Excel-dokument.

3.1.3 Förbättringsmöjligheter mellan modeller och AMA-beskrivningsverktyg

Förbättringsmöjligheter som skulle underlätta i det vardagliga arbetet och göra tidsödande jobb mer effektivt skulle vara att på något sätt kunna få ut ett Excel-dokument för ledningar och brunnar där AMA-kod stod med. Om AMA bakas in mer i projekteringen skulle det öka förståelsen hos alla projektörer och de stora skillnaderna på att vara bra på AMA eller dålig skulle försvinna, samt ge uppdraget som helhet en bättre struktur än att alla är och jobbar överallt. Samt att när man exporterar ut dessa Excel-dokument från CAD-verktyget skulle dessa gå att exporteras till beskrivningsverktyget.

3.2 Intervju med en vägprojektör

3.2.1 Hur Sweco Civil jobbar med olika uppdrag

Som projektör på Sweco Civil i gruppen för väg-, gata-, och markprojektering ligger fokuset på mark och väg i första hand men som för övriga projektörer blir det även en del arbete med mängdförteckningar, tekniska beskrivningar och handledning. Som projektör inom mark och väg kan man komma in i ett uppdrags alla skeden. Ofta inträffar oförutsägbara saker som att projektet växer och det behövs fler projektörer mitt i ett uppdrag eller så behövs en projektör som stöd i själva byggskedet om det är något som är lite avvikande från hur det normalt sett brukar gå till eller se ut.

Något som är utmanande i det dagligarbetet är att inget projekt är det andra likt. Projekt kan likna varandra och man kan därför ta viss kunskap från tidigare projekt. Men på grund av att man projekterar saker som handlar om mark och vägar vet man inte vad som finns under ytan innan man väl är på plats och gräver. Därför är det utmanande att till varje nytt uppdrag

komma med nya lösningar som passar uppdragets förutsättningar samt att detta ska gå ihop med kundens önskemål och målet om att hitta bästa möjliga lösning till bästa tid och pris.

När ett uppdrag kommer in till gruppen sätter uppdragsledaren ihop de resurser som behövs för projektet. Detta bidrar till att vissa tekniker jobbar närmare varandra än vad andra kanske gör, som mark/vägprojektör och VA-projektör jobbar ganska tätt även fast dessa kommer från två olika grupper. Man blandar mer erfarna med mindre erfarna i teamen, ofta i de något större projekten där det finns det som kallas Teknikansvarig, en med god erfarenhet, som kan

handleda och vara bollplan åt den med mindre erfarenhet. Vidare när man ofta jobbar mellan de olika bolagen är det viktigt att alla jobbar utifrån samma material, förslagsvis det senaste samt att man har samma modeller på befintligheter.

(17)

12 För att kvalitetssäkra leveranserna till kund genomgår allt material, granskningar i olika steg.

Det första steget är de egenkontroller som varje projektör gör själv på det denne ritat, detta steg följs sedan upp av intergranskning där hela teamet sitter ner för att ge input på de olika delarna då det är lätt att bli blind i det man själv projekterar. Sista steget är en externgranskning som sker med kund för att säkerställa att kunds önskemål uppfylls samt reda ut de frågetecken som kund kan ha. Utöver dessa tre steg är det i större projekt även den teknikansvariges uppdrag att granska projektet, då denne ofta inte är jättedelaktig i projekteringen utan kan se på det med nya ögon.

Den intervjuade arbetar främst med att projektera i Novapoint men till viss del även i Civil 3D. Projekteringen sker utifrån templates från Sweco men en viktig nämnare är att vid

uppstartsmötet för ett nytt uppdrag gå igenom vilka material, underlag och funktioner som ska användas så alla jobbar med samma. Samt att säkerställa att alla jobbar utifrån samma modeller.

Att mängda från Novapoint programmet är relativt enkelt då det finns en funktion för att plocka ut en mängdrapport i programmet. Man får då ut ett Excel-dokument som redovisar bland annat schakt och fyll utifrån den modell som är projekterad. Däremot kommer till exempel inte stolpar eller vägräcken med i denna redovisning, de måste helt enkelt räknas för hand. För att få ut mängder för vissa saker såsom trummor måste dessa ritas upp i Civil 3D först, genom att göra normalsektioner. Sedan får man räkna ut mängden för hand. För just väg- och markprojekt blir det väldigt många teoretiska mängder samt antaganden, som till exempel den skog som måste röjas bort som mäts i väldigt diffusa enheter. Än en gång för att säkerställa leverans till kund sker även här mindre och enklare egenkontroller där beräkningar på olika delar görs för att se att de överensstämmer med de mängder som har fåts från de olika programmen.

För att sedan redovisa mängderna från modellerna i mängdförteckningen används AMA

beskrivningsverktyg. Denna görs för hand genom att förs göra upp en mall med tänkbara koder som involveras av projektet och jobba utifrån de med att lägga till och ta bort. Det är även detta som är den svåraste biten med mängdningen, att få med rätt AMA-koder samt att inte missa någon. Sedan sätts mängderna in för hand i beskrivningsverktyget och dessa följer då AMA föreskrifter för mängdning samt att den intervjuade redan från början upprättat ett eget Excel-dokument för att kunna sammanställa längder och volymer. Sammanställningen hjälper till att hålla reda på att alla mängder från CAD-modellerna överensstämmer med

mängdförteckningen. Detta för att det är väldigt vanligt att man i efterhand går in och ändra i sina modeller, då är det enklaste sättet att ändra i sina beräkningar i Excel innan man gör ändringen i beskrivningsverktyget.

Förbättringsmöjligheter som skulle göra jobbet mer effektivt är att få in mer enkla grejer gratis när man till exempel tar ut en mängdrapport från Novapoint så som vägräcken som enbart mängdas i meter eller stolpar som mängdas i antal. Även att enklare schakter som för trummor hade kunnat mängdas automatiskt skulle underlättat arbetsflödet om det gick att få direkt från de modeller man gjort.

(18)

13 3.2.4 Egna knep

För att samordna MF, TB och CAD-modellerna är det i dagsläget inga genvägar som gäller utan enbart granska, granska och återigen granska. Att gå igenom det som är projekterat flera gånger, gå igenom materialtabellen, byta till rätt AMA-kod och upprepa till inte fler fel går att hitta för hand, för då återstår det ändå några fel. Att lite på sina modeller är det mest värdefulla knepet för det kommer alltid diffa i slutändan på grund av att det inte går att förutsäga vad som finns eller inte finns i marken.

3.3 Intervju med en markprojektör

3.3.1 Hur Sweco Civil jobbar med olika uppdrag

Som projektör på Sweco Civil i gruppen för väg-, gata-, och markprojektering är fokus i första hand på mark, ytterst lite vägprojekterings samt teknikansvarig i en del projekt. På grund av sin roll som teknikansvarig är den intervjuade ofta med från uppstarten av uppdraget till slut, då den rollen ska fungera som en hjälpande hand ut till projektörerna.

Det som är mest utmanande i arbetet som både projektör men också teknikansvarig är att hinna leverera projekten i tid ut till kund. Samt som för de två andra intervjuade aspekten med att hitta bästa möjliga lösning inom ramen för kunds önskemål och till det bästa priset som möjligt.

Att jobba i uppdrag med ett team innefattar ganska många delar. Man ska ha regelbundna möten och avstämningar både där kunden är med men även enbart för teamet, för att ge projektörerna möjlighet att sammanstråla. Teamen består alltid av en uppdragsledare som leder projektet och har koll på det övergripande, sedan finns det inte alltid, men ofta en

teknikansvarig som är erfaren inom området som fungera som stöd till projektörerna samt hand mellan de olika medarbetarna i teamet. Projektörerna tas in av uppdragsledaren och de baseras främst på erfarenhet och kompetens.

För att kvalitetssäkra leverans till kund jobbar man mycket med att föra dialog med kunden.

Att gemensamt kommer fram till en bra och rimlig tidplan, vilka resurser som krävs samt fördelar de utefter tidplanen samt att man kommer fram till rimliga avgränsningar, för vad som är lämpligt att hinna med för att uppdraget ska hinna färdigställas inom den tidplan man satt upp. Utöver detta sker även en rad olika granskningar i form av egenkontroll hos projektören, intergranskningar med hela teamet samt externgranskningar med kund.

Att vara ”gammal på jobbet” medför att väldigt många olika program har hunnit med att testas för att projektera i. Men överlag kan man säga att de program som används i det dagligarbete är Office programmen med Word och Excel, olika CAD-program som Auto Cad, Civil 3D, Novapoint och Navisworks och utöver dessa några andra som Chaos, Auto-turn och AMA- beskrivningsverktyg.

Den intervjuade påbörjar sin projektering genom att säkerställa att rätt underlag arbetas med och börjar då ofta med en grundkarta för att orientera sig i miljön. Sedan skapas enklare modeller av befintligheter och sedan en 3D-modell för hur terrängen ser ut. Principen är den

(19)

14 samma för varje nytt projekt, se var befintligheter är i jämförelse med vad som ska projekteras och sedan påbörja projekteringen med enkla skisser som sedan blir avancerade modeller.

Utifrån vad som ska projekteras används i många fall Novapoint för att man därigenom kan få ut stora delar av de mängder som behövs genom mängdrapporten. Vidare mängdas mycket även för hand genom beräkningar från sektioner och genom att mäta sträckningar eller antal från ritningar. Detta görs alltså på en pappersritning som skrivits ut. Sedan förs detta vidare in i ett Excel-dokument för att lätt kunna göra beräkningar och om något skulle behöva ändras justeras samtliga delar som blir berörda på ett smidigt sätt. Det är även i detta dokument som antaganden förs in som inte alltid är synliga i mängdförteckningen men genom att de finns dokumenterade så går de att spåra, vilket är viktigt om frågor skulle uppkomma.

Att mängda små mängder är knepigt på grund av storleken samt att de små mängderna ofta ligger gömda under andra lager som gör de svårupptäckta. Men även att få till att rätt AMA- koder är med i mängdförteckningen samt att man beskriver befintligheterna på ett korrekt sätt.

3.3.3 Problematik gällande kvalitetssäkringen

Att säkerställa att det som projekterats mängdas och beskrivs på ett korrekt sätt är idag lite bristfällig. Detta beror i första hand på att man manuellt måste föra över mängderna mellan olika verktyg, från CAD till beskrivningsverktyget samt däremellan ska de genomgå någon form av beräkning i Excel. Det viktiga när man gör denna manuella överföring är att veta vilken version på ritningen som mängden är tagen ifrån, att noterar de antagande som gjorts och kanske skriver in en kort kommentar om varför. Att antaganden och avrundningar inte blir exakta gör inte projektet i sin helhet bristfälligt då det ofta är väldigt stora mängder som tål att det diffar åt båda hållen. Utan det är istället de oförutsägbara saker som leder till

extrakostnader för ett projekt. Däremot för projektören som enskild individ är detta ett problem som tar upp relativt mycket tid från till exempel projekteringen.

Förbättringsmöjligheter som kan ske är att kunna få mänger mer integrerade som gör att de i princip hoppar in i mängdförteckningen. Att hitta en lösning som ger mer gratis samt där det går att välja vilka delar som ska finnas med och vilka delar som inte ska finnas med i

mängdningen. Detta för att ofta i ett förslag, ritas det in väldigt mycket som inte ska vara med i de slutgiltiga handlingarna och därför vill man kunna välja vad som ska vara med i

mängdningen.

Vidare vad gäller förbättringsmöjligheter skulle man behöva kolla över en gemensam struktur för hur en mängdförteckning upprättas. Förslagsvis skulle den kunna delas upp i flera olika avsnitt där ett avsnitt till exempel beskriver en specifik schakt och nästa avsnitt en annan schakt.

Detta för att lättare kunna påvisa sina antaganden och lättare återfinna de specifika delarna.

(20)

15

4. Diskussion/slutats

Utifrån de tre intervjuerna som genomförts vars resultat presenteras ovan i sin helhet framkom följande gemensamma nämnare:

• Hur man arbetar som projektör i projekt.

• Vad man ser som svårt med att utföra mängberäkningar samt upprätta mängdförteckningar.

• Vad man ser för förbättringspotential.

Att få ett resultat från tre olika projektörer som innehar så många gemensamma nämnare kan enbart innebära att det borde vara fler som upplever samma sak.

Om du varit i ett kontor fullt med konsulter som är projektörer bör du veta att dessa mer eller mindre lärt sig allt de kan via jobbet. Detta medför därför att alla lärt sig på olika sätt utifrån vem ens handledare är och vilket material och utbildning som man kommit i kontakt med. Det kan därför antas att alla kommer hitta sitt eget sätt att utföra arbetet på, alltså att alla gör olika även om de skulle få exakt samma uppgift att lösa. Det är absolut inget fel i detta, utan om något bidrar det med mer kunskap inom gruppen och att alla kan bidra med något. Det som är intressant att se är att gruppen bestående av personer från olika teknikområden och med olika ansvarsnivå, kan sammanstråla och jobba på ett bra och fungerande sätt i teamen som bildas för varje uppdrag.

I samtliga uppdrag jobbar den som är projektör väldigt självständigt men även väldigt mycket med varandra. Man sitter själv och projekterar sina delar men har aldrig långt till en kollega för tips, råd eller hjälp. Detta ser samma ut för samtliga intervjuade. Även synen på hur man arbetar väl i team samt hur de bildas och upprättas delas av samtliga. Där trycker de på att kommunikation i olika former är viktigt, dels att kommunikationen ut ska fungera dels kommunikationen in. Vad gäller kommunikationen hade svensk byggtjänst gjort en studie under 2014 som visade på att kommunikationen inte förbättras under en tidsperiod på cirka sex år. I och med att samtliga var väldigt måna om att en god kommunikation i princip bygger hela projektets bör det därför finnas en viss problematik som åtminstone tidigare upplevts. Det som kan konstateras är att god kommunikation är viktigt för ett projekts fortskridande. I och med att det är väldigt många personer inblandade, kan det medföra att viktig information kan gå förlorad om det inte finns verktyg för hur kommunikationen ska gå till.

Den andra punkter som behandlar vad man ser som svårt med att utföra mängdberäkningar samt med att upprätta mängdförteckningar ser man också flera gemensamma nämnare hos de tre intervjuade. De två största problemen, eller rättare sagt de två delarna som tar onödig tid från det projektören egentligen vill göra, som är projektera, är att många mängder måste tas ut för hand och att de olika programmen inte är kompatibla med varandra. Dessa två delar hör ihop med varandra, för skulle programmen vara kompatibla med varandra skulle problemet inte finnas för allt skulle fungera förhoppningsvist perfekt. Men idag måste istället projektörerna först göra sina modeller i ett program och sedan i ett annat program upprätta den tekniska beskrivningen samt mängdförteckningen. Detta bridrar till att projektören måste laborera med cirka tre olika program samtidigt för att få ihop förfrågningsunderlagen.

(21)

16 Ett annat problem som hör ihop med det ovan är att mängda små detaljer. När man har

projekterat under en lång tid och ritat lager på lager med detaljer blir de allra mista dels

svårupptäckta och dels svåra att komma ihåg. Därför hade det varit bra att programmen var mer kompatibla. Det skulle kunna ske genom att via någon form av rullista se samtliga detaljer som är ritade och där ha möjlighet att välja ut vilka delar som ska vara med i den tekniska

beskrivningen och mängdförteckningen. För att sedan kunna exportera ur de delar som valts ska med och samtidigt att programmet beräknar mängderna för delarna.

Den sista delen bland de gemensamma nämnarna för de intervjuade är hur de vill att det ska fungera och vilka förbättringsmöjligheter som anses rimliga att kunna genomföra. Den största delen är kopplad till punkten ovan och innebär att få mer gratis från de redan existerande funktionerna. Ett tydligt exempel är den mängdrapport som via några knapptryck kan mängda schakter och ytor, men inte vägräcken eller stolpar som egentligen är mycket enklare att räkna på en vad en schakt är. Det blir än mer förståeligt att detta ses som ett problem som utgör ett hinder när det handlar om så enkla saker som för ett program att räkna antal styck eller sträcka i meter.

En annan förbättringsmöjlighet är om AMA-koderna som beskriver projektets olika delar skulle finnas direkt i CAD programmen. Att redan när projektören ritar de olika delarna kunna koppla dessa till en AMA-kod skulle bidra till att inte missar små detaljer samt att det bli lättare för resterande projektörer att identifiera de ritade delarna. Att integrera AMA-koderna redan i projekteringsprocessen skulle också öka förståelsen för koderna. Koderna är idag väldigt formellt formulerade samt i vissa fall väldigt lika varandra och därigenom blir det svårt att avgöra vilken kod som är rätt för just den delen som ska beskrivas. Om man ökar förståelsen för något som de flesta tycker i dagsläget är svårt bör också resultaten förändras åt det positivare hållet. I detta fall skulle en ökad förståelse kring hur rätt AMA-kod kopplas till rätt projekterad del minimera de fel som idag återfinns i form av missade eller felaktigt valda AMA-koder.

Något som de intervjuade gemensamt tryckte på var att, på samma sätt som de trycker på att en god kommunikation är viktig för projektet är att ha en gemensam struktur. Det handlar om att ha en gemensam mappstruktur som är likadan för varje projekt, för att hitta det man letar efter enkelt samt att saker som hör ihop, till exempel ritningar placeras i en gemensam mapp och efter en egen struktur. Men också vad gäller upprättandet av handlingar bör en gemensam struktur finnas som bidrar till tydlighet och enhetlighet, det ser både snyggt ut och gör dokumenten lättbearbetade. Ett exempel för den tekniska beskrivningen är att dela upp den i avsnitt och placera allt som handlar om samma sak i ett avsnitt.

Slutsatsen som dras för detta projekt är att det idag inte finns ett beprövat sätt för att till 100%

säkerställa att de tre processerna, modeller, teknisk beskrivning och mängdförteckning stämmer överres. Däremot har man hittat sätt för att komma runt problematiken som löser problemet men som inte motsvarar den effektivitet som skulle fås om programmen utvecklades.

Den andra slutsatsen som dras är att vid en nyanställning av en projektör får man lära sig i princip allt man behöver kunna på arbetsplatsen. Därför behövs det tydliga guider som visar tillvägagångssätt samt att de följer en gemensam och enhetlig struktur för att bidra till den viktiga strukturen som uppdrag behöver ha. Därför har ett dokument skapats med

utgångspunkt både i teoridelen men även i det de intervjuade sagt för att visa på hur en guide

(22)

17 skulle kunna utformas. Denna ska kunna användas av både nyanställda men även av mer erfarna projektörer. Guiden går att finna under bilagor, bilaga 2. Guiden besvarar inte hur man löser problemet för att bidra till en effektivare process för att samordna varken så att man får ut mer gratis i mängdrapporterna, eller att AMA-koderna redan i CAD programmet går att infoga.

Däremot är den ett steg i rätt riktning samt kan kanske hjälpa någon att få mer struktur eller en nyanställd hjälp i sitt tänkande och för att hålla redan på allt.

4.1 Förslag på fortsatt arbete

Förslag på vidare studier kring ämnet är dels att genomföra en djupare intervjustudie. I denna studie är endast tre projektörer intervjuade som ofta har väldigt mycket med varandra att göra och därför kan man förväntas sig ett resultat som får mycket gemensamt. Däremot skulle det i en djupare intervjustudie gå att intervjua fler inom olika teknikområden samt från olika bolag, olika branscher men även att intervjua de som utvecklar dessa program. Dessa intervjuer hade då verkligen visat på hur det ser ut för majoritet som arbetar på daglig basis i dessa program som beskrivs samt om problematiken med samordningen upplevs av fler eller om man hittat lösningar eller har andra förbättringsförslag.

Det andra förslaget är att kolla på vad för möjligheter det finns i olika CAD-program för att till exempel infoga AMA-koder eller hur man ska få ut maximalt med mängder via de funktioner som programmet redan har. Detta skulle vara ytterligare ett steg i att presentera guider med tillvägagångsätt och tips på hur man bör arbeta för att effektivisera men också för att minimera fel.

(23)

18

5. Referens

Finansdepartementet. (2020). Digitalisering ska förenkla samhällsbyggnadsprocessen. Hämtad 2020-04-29 från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/02/digitalisering-ska- forenkla-samhallsbyggnadsprocessen/

Hansson, B., Olander, S., Landin, A., Aulin, R. & Persson, U. (2015). Byggledning:

projektering. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Kent Karlsson. (2019). Markprojektering. Hämtad 2020-04-29 från https://ltu.instructure.com/courses/8233/files?preview=1272907 Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen. 4 uppl. Stockholm: Liber Projektledning (2018). Projektering. Hämtad 2020-04-29 från https://projektledning.se/projektering/

Révai, E. (2011). Byggstyrning. 4 uppl. Stockholm: Liber

Stintzing, R. (2005). Leda projektering i byggprocessen: handbok. Stockholm: Formas Svensk byggtjänst (u.å.). AMA beskrivningsverktyg. Hämtad 2020-05-01 från

https://byggtjanst.se/tjanster/ama/ama-beskrivningsverktyg/

Svensk byggtjänst. (2014). Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser (Rapport 2014:4). Helsingborg: Svensk Byggtjänst.

Svensk byggtjänst. (2017). Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler – MER. Hämtad 2020-05-01 från

http://www.moodle2.tfe.umu.se/pluginfile.php/21468/mod_resource/content/1/MER_Tilla empningsanvisningar.pdf

Swecopedia. (2014). Byggprocessens olika skeden. Hämtad 2020-06-02 från http://swecopedia/byggprocessen

Söderberg, J. (2011). Att upphandla byggprojekt. 6 uppl. Lund: Studentlitteratur

Tatum, CB. (2011). Core Elements of Construction Engineering Knowledge for Project and Career Success. Hämtad 2020-05-05 från Journal Of Construction Engineering &

Management.

(24)

19

6. Bilagor

Bilaga 1 - Arbetsmaterial – intervjufrågor

Del 1:

Vad är dina arbetsuppgifter på Sweco?

I vilket skede kommer du in i ett projekt?

Vad ser du som utmanande i ditt arbete?

Hur jobbar ni i projekt i er grupp?

Hur jobbar ni med att säkerställa leveranser till kund?

Del 2:

Vilket ritprogram/övriga program använder du att projektera i?

Hur arbetar du i CAD när du projekterar?

Hur mängdar du utifrån det som är ritat?

Hur jobbar du för att överföra mängderna från CAD till mängdförteckningen?

Hur säkerställer du att det du projekterar mängdas och beskrivs rätt?

Vad är svårast när du mängdar?

Hur dokumenterar du antaganden som behöver göras i mängdningen?

Del 3:

Ser du några förbättringsmöjligheter vad gäller kopplingen mellan AMA-koder och den projekterade modellen?

Har du några egna knep för att samordna mängdförteckningen, tekniska beskrivningen och CAD-modeller med varandra för att undvika misstag?

(25)

20

Bilaga 2 - Guide

NR Detta nummer ska markeras ut i modellen, för att lättare kunna spåra kopplingen till den specifika delen i modellen

AMA-KOD Här fylls de AMA-koder in som man har med i TB

RUBRIK Detta är samma rubrik som finns för den specifika AMA-koden

METOD Här anger man hur man mängdar samt från vilka modeller

MODELLFIL Här skrivs ritningsnummer eller modellnummer in, samt version om det finns

ETAPP Om man använder sig av ritningar skrivs här in vilken etapp/sträcka det gäller

ANTAGNADE Här kan kortare kommentarer läggas som anknyter till kod och mängdning, tillexempel om man antagit en mäng

(26)

21 Exempelmall för hantering av antaganden och redovisning av AMA-kod till ett visst objekt

NR AMA-KOD RUBRIK Metod Modellfil Etapp Antaganden

1 DCC.2411 Slitlager kategori B av tät asfaltbetong Mängdning från 2D modell 5042526 hela väg -

2 DCC.2111 Bärlager kategori B av asfaltsgrus Mängdning från 2D modell 5042526 hela väg -

3 DCB.212 Förstärkningslager kategori B till överbyggnad… Mängdning från 2D modell 5042526 hela väg -

4 DCB.12 Undre förstärkningslager kategori B Mängdning från 2D modell 5042526 hela väg -

5 DBB.3121 Materialskiljande lager av geotextil i ledningsgrav Mängdning från 2D modell 5042526 hela väg -