Det nordiska guldet i Corona-krisen

Det nordiska guldet i Corona-krisen

En enkätstudie om studenters förtroende och beteendemönster i kristider A survey of students trusts and behavioral patterns during a crisis

Ingrid Skog

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Politices Kandidatprogrammet

15 hp

Handledare: Annika Fredén

Examinator: Malin Stegmann McCallion 2020-08-13

Sidor: 48

Abstract

In December 2019, a new coronavirus spread across the world, leading to the respiratory infectious disease COVID-19. In many ways, the everyday life of millions of people was turned upside down. Drastic measures to stop the virus from spreading were taken and different guidelines were given from authorities worldwide. The general guidelines and recommendation issued by the Public Health Agency of Sweden are however not binding. Both scientists and one of the leading analysis and research companies, Novus, in Sweden has pointed out the importance of institutional trust among citizens during the pandemic. Without this trust, do we follow the guidelines and general advice given to us by authorities? In social science the opinions on how trust works differ. The theoretical starting points of this thesis are therefore two opposing theories on social capital and institutional trust: one by Robert Putnam and one by Bo Rothstein. These theories do not however focus on either trust among students or trust in crisis.

The purpose of this thesis is therefore to gain knowledge about the social capital among students in Swedish universities during the Corona crisis. Furthermore, the purpose is to investigate if, and how, students’ social capital correlates with their institutional trust and if any of these trusts is correlated to their behavioural pattern during the Corona crises. The study is achieved by forming and analysing three hypotheses inspired by theories on social capital. The chosen method in this study is an online survey questionnaire that collects data from 193 students, which then is analysed through bar charts, crosstabs, trivariat analysis and last regression analysis.

The result of the study shows that there is a strong correlation between students social capital and their institutional trust during the Corona crisis which goes in line with Rothsteins theory on social capital. The analysis also shows that students who are actively involved in an organization has a higher social capital in general than people who are not, which goes in line with Robert Putnams theory on social capital.

Further, the study shows that students with a high trust in the government has changed their travel habits outside the region in line with the guidelines. Apart from this, most students do follow the given guidelines no matter what their institutional trust. Nor social capital correlate in a significantly way with students behavioural pattern in this study.

Nyckelord: Corona, kris, social kapital, beteendemönster, enkätstudie, regressionsanalys

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 1

1.1.PROBLEMFORMULERING ... 3

1.2.SYFTE OCH HYPOTESER ... 7

1.3.DISPOSITION ... 7

2. TEORIER OM SOCIALT KAPITAL ... 8

2.1.FÖRENINGSLIVET OCH DET SOCIALA KAPITALET:PUTNAMS TEORI OM SOCIAL TILLIT ... 8

2.2.STATEN OCH DET SOCIALA KAPITALET:ROTHSTEINS TEORI OM SOCIAL TILLIT ... 9

2.3SAMMANFATTNING ... 12

3. METOD ... 13

3.1.KVANTITATIV OCH KVALITATIV DESIGN ... 13

3.2.ENKÄTSTUDIE ... 13

3.3.FORSKNINGSANSATS ... 14

3.4.URVAL OCH DATAINSAMLING ... 15

3.5.GENOMFÖRANDE OCH BEHANDLING ... 17

3.5.1. Operationalisering ... 17

3.5.2. Konstruktion av enkätstudien ... 18

3.5.3. Bearbetning av data ... 20

3.5.4 Resultat och analys av data ... 20

3.5.5. Val av variabler ... 21

3.5.6. Regressionsanalys ... 23

3.6.ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 25

4. RESULTAT ... 26

4.1.DESKRIPTIV STATISTIK ... 26

4.2.ANALYSAVHYPOTES1:STUDENTERS INSTITUTIONELLA FÖRTROENDE SAMVARIERAR MED STUDENTERS MELLANMÄNSKLIGA TILLIT UNDER CORONA-KRISEN ... 29

4.2.1 Analys av stapeldiagram ... 29

4.2.2 Trivariat tabellanalys ... 30

4.2.3. Sammanfattning ... 30

4.3.ANALYSAVHYPOTES2:STUDENTER MED HÖGT INSTITUTIONSFÖRTROENDE FÖRÄNDRAR SITT BETEENDE I HÖGRE GRAD UNDER CORONA-KRISEN I LINJE MED FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS RIKTLINJER. ... 31

4.3.1. Analys av stapeldiagram ... 31

4.3.2. Regressionsanalys ... 33

4.3.3. Sammanfattning ... 36

4.4.ANALYSAVHYPOTES3:STUDENTER MED HÖGT SOCIALT KAPITAL FÖRÄNDRAR SITT BETEENDE UNDER CORONA-KRISEN I LINJE MED FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS RIKTLINJER, MEN INTE I LIKA HÖG GRAD SOM STUDENTER MED HÖGT INSTITUTIONSFÖRTROENDE. ... 38

4.4.1. Analys av stapeldiagram ... 38

4.4.2. Regressionsanalys ... 39

4.4.4. Sammanfattning ... 40

5. SLUTSATSER ... 41

5.1.HYPOTES 1:STUDENTERS INSTITUTIONELLA FÖRTROENDE SAMVARIERAR MED STUDENTERS MELLANMÄNSKLIGA TILLIT UNDER CORONA-KRISEN ... 41

5.2.HYPOTES 2:STUDENTER MED HÖGT INSTITUTIONSFÖRTROENDE FÖRÄNDRAR SITT BETEENDE I HÖGRE GRAD UNDER CORONA-

KRISEN I LINJE MED FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS RIKTLINJER. ... 42

5.3.HYPOTES 3:STUDENTER MED HÖGT SOCIALT KAPITAL FÖRÄNDRAR SITT BETEENDE UNDER CORONA-KRISEN I LINJE MED FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS RIKTLINJER, MEN INTE I LIKA HÖG GRAD SOM STUDENTER MED HÖGT INSTITUTIONSFÖRTROENDE. .... 43

8. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 45

REFERENSLISTA ... 49

BILAGOR ... 52

BILAGA 1:ENKÄTUNDERSÖKNINGEN ... 52

BILAGA 2:TABELLER ... 56

BILAGA 3:STAPELDIAGRAM ... 59

1. Inledning

Trustworthiness, the capacity to commit oneself to fulfilling the legitimate expectations of others, is both the constitutive virtue of, and the key causal precondition for the existence of, any society. (Dunn 1984, s. 287)

I ett väl fungerande och demokratiskt samhälle behövs förtroende. Om vi kan vi lita på varandra, på den vård vi söker, de banker vi sparar våra pengar hos eller de skolor vi lämnar våra barn till, då blir det helt enkelt lite lättare, och definitivt effektivare. Både för oss själva men också för samhället vi lever i. Hur stort förtroende vi hyser för olika samhällsinstitutioner och varandra varierar men för att vi ska kunna leva i en fungerande demokrati, krävs att vi principiellt ställer oss bakom de institutioner i samhället som tillsats på demokratisk väg (Holmberg & Weibull 1995). I forskningsvärlden finns en relativ konsensus gällande tillitens effekter: hög tillit i samhället leder till många fördelar, både för individen men också för samhället i stort. Bland annat har man vid Aarhus universitet empiriskt beräknat att den ekonomiska tillväxten ökar med en halv procentenhet för varje 10 procentenheters ökning av den sociala tilliten. På så sätt kan säga att den sociala tilliten fungerar som ett smörjmedel för samhällsekonomin. Men den sociala tilliten påverkar oss även på en individnivå. Flera studier visar på ett samband mellan lycka, välmående och att människor litar på varandra (Andreasson 2017). Detta är några av anledningarna till att just förtroende och tillit har kommit att bli några av de mest analyserade och debatterade fenomenen inom samhällsvetenskapen och även så i denna c-uppsats. För att citera statsvetare från SOM-institutet på Göteborgs universitet:

”Civiliserade samhällen krackelerar när förtroendet brister.” (Holmberg & Weibull 2020, s.

10).

Förtroende och tillit

Vad är förtroende och tillit egentligen? Det enkla svaret är att förtroende är en slags prognos, en förväntning, något man tror på i förväg. Att ha förtroende betyder att man har förväntningar om något specifikt. Att ha förtroende för skolan innebär förväntningar om att barnen du lämnar där får det bra. Att ha förtroende för det parti du röstat på betyder att du förväntar dig att de för en politik du kan ställa dig bakom (Holmberg & Weibull 2012). Statsvetare brukar prata om social tillit eller socialt kapital, vilket förenklat kan beskrivas som den genomsnittliga tilliten i exempelvis ett land eller inom en viss grupp (Andersson et. al 2018).

Vertikalt och horisontellt förtroende

Förtroende kan dels finnas vertikalt i form av människors tilltro till institutioner i samhället, dels finnas horisontellt i form av tilltro emellan människor (Holmberg & Weibull 2020). Det horisontella förtroendet kan i sin tur delas upp i generell tillit, tillit till människor i allmänhet, och i partikulär tillit, tillit till de närmaste så som den egna familjen, ens grannar och den egna sociala gruppen (Holmberg & Rothstein 2019). De två formerna av förtroende, vertikalt och horisontellt, hänger ihop. Men vilken av formerna som orsakar den andra råder det oenigheter om. Robert Putnam (2011) menar att vi först lär oss lita på varandra genom exempelvis föreningsliv för att sedan lära oss lita på institutionerna. Detta bidrar till uppkomsten av socialt kapital (Putnam 2011). En annan forskare, Bo Rothstein, menar att det horisontella förtroendet skapas av det vertikala. Inte förrän vi finner förtroende i institutionerna kan vi nå mellanmänsklig tillit och starkt socialt kapital (Rothstein 2003). Man kan säga att diskussionen om det kausala sambandet mellan vertikal och horisontellt förtroende påminner om frågan: ”vad kom först: hönan eller ägget?”

Svenskarnas förtroende

Vid SOM-institutet har det sedan 1986 gjorts förtroendemätningar både gällande människors tillit till olika samhällsinstitutioner och gällande den mellanmänskliga tilliten i Sverige. Man har under dessa år kunnat urskilja ett antal faktorer som påverkat förtroendet bland befolkningen. Bland annat har förtroende stigit vid politiska valår och under bankkrisen i början av 1990-talet sjönk förtroendet kraftigt för vissa institutioner medan det förtroendet ökade för andra. Även enskilda händelser, så som terrorattacken i USA 9 september 2001 eller den ekonomiska krisen 2008, har visat på ett ökat förtroende, speciellt för regeringen (Holmberg &

Weibull 2008; 2010).

En fråga som ställdes efter valåret 2018 var ifall det komplicerade valresultatet, utan tydlig majoritet, och den långsamma regeringsbildningen skulle påverka förtroendet negativt inför SOM-undersökningen samma år. Så var inte fallet. Efter valet år 2018 återfanns samma stärkta förtroende för de politiska institutionerna som vid tidigare valår. Detta är en tydlig trend genom decennierna som ännu håller i. Detta har kopplats till just hur förtroende egentligen handlar om förväntningar. En förväntning om att allt skulle bli bättre när väl regeringsbildningen var på plats. En förväntan att den demokratiska processen fungerar (Holmberg & Weibull 2019).

Trots att Sverige har så pass höga nivåer av mellanmänsklig tillit så finns det ändå enskilda grupper som hyser en betydligt lägre tillit än genomsnittet. Resultat indikerar att samhället blir allt mer fragmentiserat vilket leder till att klyftan mellan höglitare och låglitare blir allt större i Sverige. De som visar på en allt lägre nivå av tillit är samhällsgrupper som arbetslösa och personer med sämre hälsa eller sjukersättning. Trots Sveriges internationellt höga och stabila nivå i förtroendemätningar börjar det alltså synas vissa sprickor i fasaden (Holmberg &

Rothstein 2018).

Förtroendets roll i Sverige och Norden

De nordiska länderna särskiljer sig starkt när det kommer till dess tillitsnivåer i samhället. Ingen annan region når samma höga nivå i tillit som Norden. I en rapport från Nordiska ministerrådet menar författaren att social tillit kan vara den allra viktigaste resursen i de nordiska samhällena, ett så kallat nordiskt guld. Man ville dock även poängtera att tilliten inte är villkorslös utan att dess befintlighet är något som ligger i beslutsfattarnas händer (Andreasson 2017).

Tilliten i Sverige och dess grannländer står inför flera utmaningar, den är inte orubblig. En minskad tillit i samhället kan leda till både en sämre ekonomi, olyckligare medborgare och ett generellt sett sämre fungerande samhälle som kan hota demokratin. Den sociala tilliten hotas bland annat av ett allt mer heterogent Sverige i form av allt större ekonomiska klyftor och politisk polarisering. Ifall Sverige skulle drabbas av en arbetslöshet som är både hög och långvarig riskerar det också att öka de ekonomiska klyftorna vilket i sin tur kan skada den sociala tilliten. Det är tydligt att den höga tilliten är en avgörande och viktig resurs i bygget av den svenska välfärdsstaten. Kanske betyder det också att Sverige och dess grannländer har mer att förlora på en minskad tillit jämfört med andra länder (Andreasson 2017).

1.1. Problemformulering Förtroende i kristider

I en rapport av Tim Segerberg (2020) från Göteborgs universitet ges en överblick av det svenska förtroendet i samband med samhällskriser de senaste 30 åren. Vad som är en kris är inte självklart men i denna rapport definieras det som ”en händelse där medborgarnas intressen hotas… en händelse som rubbar sättet samhället normalt fungerar på” (Segerberg 2020, s. 6).

Studien innefattar även en redogörelse för hur sambandet ser ut mellan olika samhällsgrupper och förtroende. Enligt Segerberg (2020) syns ett tydligt mönster av att en hög utbildningsnivå följs av ett högt förtroende för de politiska institutionerna. En annan faktor som kan påverka

förtroendet är ålder. Olika generationers erfarenheter och uppfattningar av institutioner kan påverka deras förtroende för dem.

I det stora hela visar Segerbergs (2020) rapport att den svenska förtroendet under de senaste 30 åren varit relativt stabilt även under kristider. Den slutsats som dock dras av rapporten är att det finns två faktorer som påverkar det svenska förtroendet på lång sikt. Dels handlar det om antalet människor som påverkas av krisen, som vid exempelvis finanskriserna 1990-1994 och 2008- 2009. Dels handlar det om ifall krisen bidragit till ett slags nytt narrativ om samhällets utveckling i stort. Exempel på detta är flyktingkrisen 2015. Avslutningsvis poängterar rapporten att förtroende kan snabbt rasera, men tar desto längre tid att återbygga in i samhället (Segerberg 2020).

Svenskarnas förtroende i Corona-tider

Från Novus-undersökningen 1 april gällande förtroende i och med det nya coronaviruset har andelen med högt förtroende ökat markant sedan den 18 mars för samtliga institutioner förutom tidningarna (Novus 2020a). Novus poängterar betydelsen av ett fortsatt högt förtroende. Om vi litar på institutionerna följer vi även deras råd och fortsätter ta vårt ansvar (Novus 2020b).

”… utan förtroende för alla inblandade, myndigheterna för medborgarna och medborgarna för myndigheterna så klarar vi inte tillsammans av att platta ut denna kurva och komma så lindrigt som möjligt undan pandemin.”

(Torbjörn Sjöström, VD Novus 2020b)

Figur 1.1 Förtroende för institutioner och myndigheter Källa: Novus (2020b)

Folkhälsomyndighetens allmänna råd och rekommendationer i och med Corona-krisen I och med hanteringen och bekämpningen av Corona-krisen har Folkhälsomyndigheten gått ut med vad som kallas allmänna råd. Allmänna råd är angivelser som förklarar hur allmänheten kan eller bör agera för att uppfylla en bindande lag, förordning eller föreskrift. De allmänna råden i sig är inte bindande men lagen de är kopplade till är det (Folkhälsomyndigheten 2020a).

Figur 1.2: Sammanfattning av Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd Källa: Folkhälsomyndigheten (2020c)

Vikten av att befolkningen följer de råd som ges av myndigheter betonar bland annat forskare från Handelshögskolan i Stockholm. I en studie har det forskats på hur väl svenskarna följt myndigheters råd. ”Ett råd är bara så bra som målgruppen följer det” (Erik Wetter i Svenska Dagbladet 2020) menar en av forskarna i studien. Bland annat har det visat sig i denna studie att enligt kunddata från två stora bolag minskade rörligheten i Stockholm med 75 procent från 10 mars till 24 mars vilket forskarna menar betyder att befolkningen har följt myndigheternas råd (Wetter et al. 2020). Ytterligare undersökningar från Novus visar dock att yngre i större utsträckning än äldre inte följer de råd som getts för att minska smittspridningen (Novus 2020c).

Tillsammans kan vi bromsa smittan! Det är allas ansvar att hindra spridningen av covid-19

Här kommer några viktiga saker som alla kan göra:

- Stanna hemma även om du bara känner dig lite förkyld.

- Tvätta händerna ofta med tvål och vatten i minst 20 sekunder.

- Håll avstånd till andra både inomhus och utomhus.

- Håll avstånd till andra på bussen, tåget, tunnelbanan, spårvagnen och andra allmänna färdmedel.

- Undvik fester , begravningar, dop, kalas eller bröllop.

- Håll avstånd till andra på idrottsplatser, badhus och gym och undvik att byta om i allmänna omklädningsrum.

- Res inte i rusningstid om du kan undvika det.

- Res bara om det är nödvändigt.

- Är du 70 år eller äldre är det extra viktigt att du undviker platser där människor samlas och att du begränsar dina fysiska kontakter.

Detta är en sammanfattning av föreskrifter och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19 m.m. (HSLF-FS 2020:12)

Förtroendets roll för studenter i Corona-krisen

Att de allmänna råden ej är bindande innebär att ansvaret för att de följs läggs på varje enskild individ. Vad spelar förtroendet för roll i förklaringen av hur studenter beter sig i kristider?

Studenter (som högutbildade) bör visa på större förtroende för vissa institutioner. Samtidigt bör studenter, som en förhållandevis ung målgrupp, inte ha ändrat sina beteenden i samma utsträckning som äldre, om Novus och Sergerbergs siffror stämmer. Betyder detta att studenter har ett högt institutionsförtroende men följer de allmänna råden i en relativt låg utsträckning?

Det finns vissa motsättningar här som är intressanta att studera och därför är studenter denna uppsats analysenhet. Hur ser egentligen sambanden ut mellan studenters sociala kapital, institutionsförtroende och beteendemönster under en kris? Vad spelar studenters förtroende för roll under en kris?

I den statsvetenskapliga forskningsvärlden finns det, som nämnts tidigare, en relativ konsensus att förtroende spelar en viktig roll i ett välfungerande samhället. Förtroende kan dock ta flera olika former. Dels det vertikala förtroendet, även benämnt som socialt kapital, som Robert Putnams forskning påstår är allra viktigast (Putnam 2011). Dels det horisontella förtroendet, även benämnt som institutionellt förtroende, som Bo Rothstein menar är den avgörande faktorn i skapandet av socialt kapital och därmed även ett välfungerande samhälle (2001). Dessa teorier om hur institutionsförtroende och det sociala kapitalet hänger ihop behandlar inte specifikt förtroende i kris-tider eller just studenters förtroende. De har dock olika teorier om vilken typ av förtroende som är avgörande i samhället i stort, och därmed sannolikt även i kriser. Att studera om någon av dessa två olika förtroenden, socialt kapital och institutionsförtroende samvarierar med studenters beteenden under en kris, samt studera hur dessa två förtroenden samvarierar med varandra, är denna uppsats bidrag till forskningen. Att studera studenters förtroende och beteende i Corona-krisen handlar inte om att lösa frågan om orsakssambandet.

Däremot kan det bidra med kunskap om relationen mellan socialt kapital, institutionsförtroendes och studenters beteenden i kristider och därmed bidra till forskningen om det socialt kapitalets och institutionsförtroendets roll i samhället.

1.2. Syfte och hypoteser

Syftet med denna uppsats är att utveckla kunskapen om det sociala kapitalet bland studenter på svenska universitet och högskolor under Corona-krisen. Detta för att få en förståelse för det sociala kapitalet under kristider. Syftet är även att studera ifall studenternas tillit till varandra och förtroende till samhällsinstitutioner kan kopplas till förändrade beteendemönster i och med Corona-krisen. Detta dels för att skapa en förståelse för om och hur förtroende påverkar beteende i en kris och därmed bidra till studiet av förtroendets roll i ett välfungerande demokratiskt samhälle. Dels för att skapa förståelse för relationen mellan socialt kapital och institutionsförtroende och således bidra till forskningen om socialt kapital.

Denna uppsats ämnar därför att pröva följande hypoteser:

- H1: Studenters institutionella förtroende samvarierar med studenters sociala kapital under Corona-krisen.

- H2: Studenter med högt institutionsförtroende förändrar sitt beteende i högre grad under Corona-krisen i linje med Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

- H3: Studenter med högt social kapital förändrar sitt beteende i linje med Folkhälsomyndighetens riktlinjer under Corona-krisen, men inte i lika hög grad som studenter med högt institutionsförtroende.

1.3. Disposition

Kapitel 1 inleds med en introduktion till begreppen förtroende, social tillit och socialt kapital.

Vidare presenteras även studiens problemformulering, syfte och hypoteser samt denna disposition i kapitel 1. I det andra kapitlet presenteras två teorier om socialt kapital och i kapitel 3 redovisas studiens metod. Kapitel 4 i denna uppsats presenterar studiens resultat och analys.

Detta kapitel inleds med deskriptiv statistik från enkätstudien för att sedan analysera varje hypotes för sig. Efter varje analys av hypotes redogörs för en sammanfattning. I kapitel 5 redogörs för de slutsatser som dras av studiens resultat och analys. Kapitel 6 är en avslutande diskussion där även förslag till framtida forskning presenteras löpande. Bilaga 1 består av webbenkäten och dess frågor, bilaga 2 består utav korstabeller samt regressionstabeller, bilaga 3 består av stapeldiagram.

2. Teorier om socialt kapital

Detta kapitel redogör för två teorier om socialt kapital och dess uppkomst. Det handlar om Robert Putmans samhällscentrerade teori om socialt kapital som kopplas till föreningsliv, samt Bo Rothsteins institutionella teori om socialt kapital som en följd av välfungerande samhällsinstitutioner. Dessa två teorier skiljer sig åt i sina förklaringar gällande hur socialt kapital skapas och kan förklaras.

2.1. Föreningslivet och det sociala kapitalet: Putnams teori om social tillit

Socialt kapital är ett begrepp och fenomen som det har forskats och debatterats flitigt om. En statsvetare som haft stort genomslag när det kommer till socialt kapital är Robert D. Putnam.

Hans bok ”Den fungerande demokratin”, utgiven på svenska 1996, har kommit att benämnas som en modern klassiker som både imponerat och hyllats men också gett upphov till stora kontroverser bland forskare. Utgångspunkten för boken är det naturliga experiment som Putnam och hans forskarlag började studera i början av 1970-talet då Italiens politiska system gick igenom en kraftig regionalisering. Studien gick ut på att studera hur det kom sig att politiska institutioner i olika italienska regioner fungerade så olika. Hur kommer det sig att vissa demokratier lyckas så bra och andra inte? Vad är det som gör att ett demokratiskt samhälle fungerar? Det var frågor Putnam ställde sig inför studien och vad som slutligen blev resultatet i hans forskning var att civilsamhället och medborgerligt engagemang var den avgörande faktorn. Förutom sin egen studie finner Putnam (2011) stöd för denna slutsats hos den klassiska samhällsfilosofen Tocquevilles idé om att medborgaranda är det som bygger väl fungerande demokratier. Putnam (2011) drar detta ytterligare ett steg och menar att medborgerligt engagemang och föreningsliv även är avgörande för ekonomisk tillväxt. Men hur kommer sig detta? Putnam (2011) förklarar att det som gör att organisationer och föreningsliv är så bra för samhället är det sociala kapital det skapar. När medborgare organiserar sig och samarbetar byggs förtroende vilket får stora fördelar för det gemensamma kollektivet och samhället i stort (Putnam 2011).

Att invånare har förtroende för varandra menar Putnam (2011) är avgörande för ett väl fungerande samhälle. Om aktörer i samhället inte förmår att lita på varandra avstår de från många eventuella ömsesidiga vinster. Här hänvisar han till en av de stora samhällsfilosoferna, Hobbes, som menade att en tredje part bör tillföras som via tvångsåtgärder och makt över båda aktörerna skapar ömsesidigt förtroende. Putnam (2011) påstår att det inte riktigt är så enkelt.

Tvångsåtgärder är dyrt och förtroende bland människor bör upprättas på annan väg. Dessutom

anser han att om denna tredje part är staten, finns alltid en risk att de utnyttjar tvångsåtgärder till sin egen fördel på bekostnad av resten av samhället. Av detta dras slutsatsen att det rationella vore att hoppa av det kollektiva handlandet, men frågan han ställer sig då är hur kommer det sig då att människor faktiskt samarbetar trots detta? Svaret han ger är föreningsliv. Istället för en tvingande stat behövs en ”institutionell mekanism” i form av normer och nätverk som skapas av medborgarandan. Putnam (2011) menar att effektiviteten i alla samhällsinstitutioner hänger på detta. Socialt kapital anser han även är en allmän nyttighet. Att en person anses pålitligt gynnar inte bara hen själv utan det gynnar även andra då ömsesidiga avtal kan slutas om de litar på varandra. Detta i sin tur, om lyckat, skapar mer tillit mellan parterna och det sociala kapitalet ökar på så sätt desto mer det utnyttjas. Denna allmänna nytta

det sociala kapitalet har fann han stöd för i sin studie av Italien från 1970-talet. Historiskt har gemensamma normer och sociala nätverk tillsammans med förtroende skapat ekonomisk tillväxt. I hans studie visade det sig att de regionen i Italien med starkare nätverk och en mer engagerad befolkning hade en större ekonomisk tillväxt än de regionerna med mindre föreningsliv (Putnam 2011).

2.2. Staten och det sociala kapitalet: Rothsteins teori om social tillit

Putnams (2011) idé om socialt kapital delas inte av alla. Förvisso håller den svenska statsvetaren Bo Rothstein (2001) med om att det sociala kapitalet är viktigt i ett demokratiskt samhälle. Det han motsätter sig är att den mellanmänskliga tilliten skapas genom föreningsliv och sociala nätverk (2001). Bo Rothstein & Dietlind Stolle (2008) vänder på argumentet och menar att strukturer och karaktärer av samhällsinstitutioner är det som skapar tillit till både dessa institutioner och den mellanmänsklig tilliten. De menar att teorin om socialt kapital som fokuserar på civilsamhället som kausal mekanism för socialt kapital inte håller. Den tillit som skapas i föreningsliv stannar ofta just inom den enskilda gruppen och dessutom finns det organisationer som bygger på själva idén om att skapa misstro, vilket om något bör få en negativ effekt på det sociala kapitalet (Rothstein & Stolle 2008).

För att socialt kapital ska frodas bör det förstås i relation till den politiska kontexten och de formella institutionerna i ett samhälle, så som riksdagen och välfärdsinstitutionerna. I Rothsteins och Stolles (2008) studie dras slutsatsen att de har funnit belägg för att deras hypotes stämmer: Samhällsinstitutioner struktur och karaktär är av stor vikt i skapandet av social tillit.

Bland annat visar studien på det kausala sambandet mellan opartiska institutioner som ger medborgarna tillit för institutionerna men även skapar mellanmänsklig tillit då de inger en

känsla av säkerhet och skydd. Ytterligare visar studien att speciellt tillit till ordnings- och implementerings-institutioner är avgörande för det sociala kapitalet (Rothstein & Stolle 2008).

Även denna mer institution-centrerade approachen, som ser staten som en slags ”social-kapital- generator” har dock sina brister. Forskarna klargör själva att fler analyser och mer forskning på området krävs, för att säkerställa att det orsakssamband de funnit faktiskt stämmer. Det finns dessutom många olika typer av institutioner och att dra alla dessa över samma kam, som många tidigare forskare gjort för att förklara socialt kapital, menar de är problematiskt. Det som exempelvis skapar tillit för politiker är just att de är partiska för de parti och väljare de representerar, medan det som skapar tillit för tjänstemän är att de är opartiska (Rothstein &

Stolle 2008).

Om Rothsteins och Stollers (2008) teori stämmer, innebär det att socialt kapital är något som är statens ansvar och som skapas inifrån. Om så är fallet, kan staten alltså inte, i linje med Putnam och den samhällscentrerade approachen, hålla invånarna ansvariga för bristande socialt kapital (Rothstein & Stolle 2008). För att citera och därmed även summera roten i Rothsteins teori:

”Stabila och förtroendegivande rättsstatliga institutioner ger upphov till utökat mellanmedborgerligt förtroende som gör demokratin möjlig” (Rothstein 1998, s. 170).

Välfärdsinstitutioners påverkan på socialt kapital

Rothsteins teori handlar inte bara om vart ”skulden” ska läggas för eventuell bristande socialt kapital. Den handlar också om möjligheter att uppnå ett välfungerande samhälle och en god demokrati. I en studie av Staffan Kumlin och Bo Rothstein (2005) förklarar de att en av teorins poäng är att regeringar med detta tankesätt kan investera i socialt kapital beroende på hur de väljer att designa sina välfärdsinstitutioner. Detta menar de att de i sin studie funnit empiriskt belägg för: Institutioner kan både bygga upp och rasera socialt kapital (Kumlin & Rothstein 2005).

De problematiserar Putnams mer samhälls-centrerade kausala mekanism genom att exemplifiera med de skandinaviska ländernas situation. Om nu socialt engagemang, i form av exempelvis organiserat föreningsliv, är den mest grundläggande förutsättningen för socialt kapital, hur kommer det sig att de skandinaviska länderna med en så omfattande välfärd även har ett så stort socialt kapital? Kumlin och Rothstein pekar på att flera forskare innan dem förklarat att i en stor välfärdsstat behöver inte civilsamhället på samma sätt organisera sig då staten tar hand om många av välfärdsuppgifterna istället. I deras analys av en svensk

kartläggning av data fann de bland annat att kontakt med grundläggande universella välfärdsinstitutioner tenderade öka den sociala tilliten, medan kontakt med behovsprövande institutioner tenderar att underminera den sociala tilliten. Då det även visar sig i den insamlade datan att det relativt sett är ett fåtal skandinaver som kommer i kontakt med behovsprövande institutioner och nästintill alla som kommer i kontakt med de universella välfärdsinstitutionerna ter det sig som att denna teori kan stämma. Ifall så är fallet, menar författarna att om en regering vill investera i socialt kapital bör den satsa mer på utformningen av kvalitativa institutioner, och inte nödvändigtvis satsa på stöttande insatser för ideella föreningar (Kumlin & Rothstein 2005).

Samhällets miniatyrisering och kritik mot Putnams tolkning

Även Martin Lindström (2005) kritiserar Putnams teori om att det är invånarna som står ansvariga för det sociala kapitalets vara eller icke-vara. Han menar att detta är en felaktig och nyliberal tolkning av Fukuyamas (1999) tes om samhällets miniatyrisering där en ”blame the victim”-kultur har fått fotfäste (Lindström 2005).

Samhällets miniatyrisering är ett begrepp myntat av Fukuyama (1999) som karaktäriserar samhället som en kombination av ett allt ideologiskt smalare socialt deltagande och låg tillit.

Detta används som en beskrivning av ett samhälle där vi enligt Fukuyama deltar allt mindre i traditionella sociala deltaganden så som i politiska partier, i kyrkor och i fackföreningar.

Däremot har engagemanget förflyttats till allt mer polariserade former, så som enfrågepartier, sekter och små sociala nätverk (Fukuyama 1999). Denna nya typ av socialt deltagande kan underminera tilliten, om det nu inte är tvärtom (Lindström 2005). För att citera Kumlin och Rothstein som för fram samma kritik: ”Not all voluntary organizations are like the PTA or bird- watching clubs; some are about competition and separation, ideas that are hardly net- generators of interpersonal trust” (Kumlin & Rothstein 2005, s. 12).

Det återfinns det inte här samma övertygande samband gällande föreningar och generaliserad tillit som Putnam funnit i sin studie. Fukuyama (1999) menar att orsaken till samhällets miniatyrisering ligger i den allt mer dominerande individualiseringen i samhället som även bär med sig en viss paradox. Dels vill vi ha frihet, kontroll över våra egna liv och rätten att göra vad vi vill. Dels vill vi ha trygghet, känna solidaritet och gemenskap i samhället. Begreppet samhällets miniatyrisering är dock inte helt okontroversiellt och det finns såklart delade meningar kring om vi går mot en trend av ett allt mer miniatyriserat och polariserat samhälle (Lindström 2005).

Lindström (2005) lyfter fram flera forskare som, likt Rothstein, pekar på att institutionerna bär ett stort ansvar och är av betydelse för genereringen av socialt kapital i ett samhälle. Poängen Lindström vill få fram är det institutionella perspektiv som kan användas för att studera socialt kapital (Lindström 2005; Berman 1997; Szretér 2002; Huntington 1968)

2.3 Sammanfattning

Sammanfattningsvis finns det flera olika teorier om socialt kapital och hur det uppstår och fungerar i relation till andra typer av förtroenden, så som institutionsförtroende. I denna studie kommer ett antal relevanta begrepp från teorier om socialt kapital användas som vägledande i studiens analys. För att utforma studiens syfte, metod och analys har begrepp från teorierna, så som socialt kapital och institutionsförtroende, förts samman med begrepp från det aktuella samhälleliga området, studenter under Corona-krisen, så som beteendemönster. Hur dessa relevanta begrepp används och appliceras i denna studie tydliggörs ytterligare i

operationaliseringsdelen i metodkapitlet nedanför. Dessa teoretiska och samhällsaktuella begrepp, samt de motsättningar som dessa skapar i relation till varande, fungerar som denna studies teoretiska referensram.

3. Metod

3.1. Kvantitativ och kvalitativ design

För att uppfylla denna uppsats syfte är forskningsdesignen i denna uppsats både kvantitativ och kvalitativ. För att förtydliga valet av design används Jan Trost (2012) tabell över olika typer av kombinationer av kvantitativa och kvalitativa ansatser i studier. I tabellen presenteras en process i tre steg som förklarar hur åtta olika varianter av studier är möjliga vilket visar att det inom samhällsvetenskapen sällan handlar om helt renodlade kvalitativa eller kvantitativa studier.

Tabell 3.1: Trestegstabell – Olika kombinationer av kvantitativa och kvalitativa ansatser.

Datainsamling Kvalitativ Kvantitativ

Analys/bearbetning Kvalitativ Kvantitativ Kvalitativ Kvantitativ

Tolkning Kval Kvant Kval Kvant Kval Kvant Kval Kvant

Variant A B C D E F G H

Källa: Trost, J (2012) Enkätboken, s. 21

I denna uppsats sker första steget, datainsamlingen, kvantitativt då enkätstudien samlar in mätbara data i form av exempelvis studenters grad av tillit. I det andra steget bearbetas och analyseras svarsalternativen kvantitativt då de ges numeriska värden, så som att ”mycket hög utsträckning” ges värdet 1 medan ”mycket låg utsträckning” ges värdet 5. Detta för att kunna klassificera och redovisa frekvenser i form av tabeller och diagram med exempelvis procenttal och signifikansnivåer. I processens tredje steg tolkas den bearbetade datan både kvantitativt, siffrorna får tala för sig själva, och kvalitativt, egna statsvetenskapliga tolkningar görs för att slutligen nå en slutsats om hypotesen. Detta betyder att denna uppsats är en mix av variant G och H i Jan Trosts trestegstabell (Trost 2012).

3.2. Enkätstudie

Valet av metod för datainsamling i denna uppsats är enkätstudie via en webbenkät. Detta valdes då webbenkäten har en stor fördel i sin effektiva och billiga distribution då man inom en kort tidsram, som i detta fall, kan nå ut till ett relativt stort antal personer (Trost 2012).

Enkäten är en slags intervju där frågorna är helt standardiserade vilket betyder att exakt samma frågor ställs till samtliga som svarar på enkäten. De som svarar på enkäten kallas för respondenter. Enkäten har en hög grad av strukturering i form av att svarsalternativen är bestämda på förhand. Uppsatsen är en tvärsnittsstudie vilket betyder att datan samlas in vid en

och samma tidpunkt. Tidpunkten för denna uppsats studie är våren 2020 där datainsamlingen gjorts mellan den 17 april 2020 och 26 april 2020. Alternativet var att göra en longitudinell studie vilket innebär att man samlar in data från en och samma grupp individer men vid ett flertal tidpunkter. En longitudinell studie är dock inte möjlig inom tidsramen för denna uppsats, det kräver även mer resurser och lämpar sig därför bättre för större forskningsprojekt (Barmark

& Djurfeldt 2015).

Förutom fördelarna med att en webbenkät är tidseffektiv och kan nå ut till en stor population, väljs webbenkät till denna uppsats då respondenternas svar kan samlas i en databas automatiskt via enkätverktyget. Detta underlättar bearbetningen av datan då kodningen görs automatiskt och mer tid kan då läggas på själva analysen.

3.3. Forskningsansats

För att besvara denna uppsats frågeställningar används en deduktiv ansats. Att uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt innebär att valda teorier om socialt kapital (1) från tidigare forskning fungerar som en teoretisk referensram för att skapa hypoteser (2). Dessa hypoteser styr uppsatsens datainsamling (3) och därmed även resultatet (4) som i slutsatsen antingen bekräftar eller förkastar hypotesen (5). Den sista steget (6) innebär att uppsatsens, antingen bekräftad eller förkastad, hypotes kan eventuellt tillföra något om teorierna om socialt kapital (Bryman 2011.

Figur 3.1: Processer som ingår vid ett deduktivt angreppssätt Källa: Bryman, A (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, s. 26

1. Teori

2. Hypotes

3. Datainsamling

4. Resultat

5. Hypotesen bekräftas eller förkastas

6. Omformulering av teorin

3.4. Urval och datainsamling

Analysenheten och val av population i denna uppsats är studenter vid svenska universitet och högskolor. Höstterminen 2019 var 359 673 studenter registrerade vid universitet och högskolor i Sverige (Universitetkanslerämbetet 2019). Att samla in data om alla i den population är varken möjligt eller realistiskt inom ramen för denna c-uppsats. Därför krävs det att ett urval görs av populationen som uppsatsen analyserar (Trost 2012). Urvalet är dels ett så kallat bekvämlighetsurval vilket i detta fall betyder att webbenkäten spridits online. Det finns vissa osäkerheter med att endast sprida enkäten ”lite var som”, så som att det inte kan vara helt säkert på att urvalet är representativt. Värt att problematisera gällande urvalet är även eventuellt bortfall i studiens urval. Urvalsmetoden har ingen funktion som kan säkerställa att den grupp av studenter som svarat på enkäten ger en äkta bild av populationen studenter i Sverige.

Exempelvis finns en viss risk att en oproportionerlig stor del av respondenterna i relation till verkligheten är statsvetarstudenter och studerande i Karlstad. Dessa brister i representativitet i studien är problematisk men inte avgörande. Hade exempelvis syftet varit att studera studenters beteendemönster eller socialt kapital i och med Corona hade studien med denna urvalsmetod haft begränsat genomslag. Syftet är dock något annat, syftet är att studera sambanden mellan dessa olika fenomen. Oavsett om exempelvis studiens resultat över studenters sociala kapital ej är helt representativt för hela populationen av svenska studenter, så finns funna samband hos de tillfrågade i denna studie. Oavsett är det viktigt att problematisera och belysa studiens representativitet för att inte undanhålla studiens säkerhet.

För att uppnå en något större säkerhet använts snöbollsmetoden i samband med att webbenkäten publiceras på facebook. Detta betyder att i och med spridningen av webbenkäten ges även möjlighet för respondenter att dela vidare länken till webbenkäten till andra studenter de känner vilket i detta fall har lett till 18 direkta delningar på facebook. Bland dessa 18 delningar, görs delningar av studenter från olika 7 olika utbildningar och personer från 8 olika städer. Utöver detta kan länken delas direkt till studenter i privata meddelanden/grupper, siffran på antal delningar är här okänt.

Webbenkäten skickas även till bekanta i fyra andra stora universitetsstäder där de i sin tur delar webbenkäten med ytterligare studenter : 3 delningar i Göteborg till teknik- och civilingenjörsstudenter samt dietiststudenter, 1 delning i Uppsala till främst juridikstudenter, 1 delning i Stockholm till webbutvecklar- och programmeringsstudenter samt 1 delning i Lund till civilingenjörsstudenter. Slutligen delas webbenkäten via e-post till samtliga pol- kandidatsstudenter vid Karlstads universitet. Denna e-post skickas ut via programmets

fakultetsadministratör. Möjligheten att dela ut länken via fakultetsadministatörer för andra program undersöks men är på grund av juridiska skäl är det ej ett alternativ. Ytterligare alternativ har varit att via universitetens huvudregistrator begära ut studenter e-postadresser som allmänna handlingar. Dessa uppgifter delas dock endast ut i pappersform som skickas med post vilket inom tidsramen icke anses rimligt.

Syftet med att sprida webbenkäten via Facebook och e-post till de studenter som finns juridiskt och tidsmässigt tillgängliga via fakultetsadministatörer, är att nå ut till en relativt sett stor grupp så fort som möjligt. Även om det finns tendensiös problematik med att den sprids via mina egna kanaler så finns en stor potential i sociala nätverk, i och med snöbollseffekten som nämnts tidigare. Första dagen fick studien 80 respondentsvar och när den delats av studenter från andra universitetsstäder dubblades denna siffra snabbt. ”Ju större urval, desto större sannolikhet att det skall vara representativt för populationen.” (Trost 2012, s. 37)

Totalt har enkäten 193 respondenter. De 80 första svaren insamlas under studiens första dag då den delas via Facebook och via bekanta. Efter att den delas med studenter från 4 universitetsstäder stiger siffran med ytterligare 80 svar och efter fakultetsadministratörens e- post inkommer ytterligare 33 svar. Dessa siffror är inte en redovisning av var ifrån svaren kommer. Poängen är att visa att det skett ett mönster i ökning av antal svar när webbenkäten delas på olika sätt.

3.5. Genomförande och behandling 3.5.1. Operationalisering

För att kunna besvara och uppfylla uppsatsens syfte finns ett behov att omvandla uppsatsens hypoteser till mätbara analysenheter (se figur 3.2). Detta kallas operationalisering och handlar om att uppsatsförfattaren gör klart för sig vad det är som ska undersökas för att kunna vara säkrare på att resultatet faktiskt drar slutsatser om det som den påstår sig studera. Det första steget innebär att relevanta begrepp i syfte och hypoteser ges en teoretisk definition. Den teoretiska definitionen hämtas från tidigare forskning. När detta väl är klart ska operationella indikatorer för dessa begrepp utvecklas vilket alltså betyder att de teoretiska begreppen som ska studeras i uppsatsen görs mätbara. Ett sätt att mäta en teoretisk definition, är att ställa frågor om detta i en enkätundersökning (Esaiasson et al. 2017). Detta är fallet i denna uppsats.

Figur 3.2 Teoretisk och operationell definition.

Källa: Esaiasson et al. (2017) Metodpraktikan. s. 56

De begrepp, teoretiska definitioner, som görs mätbara i syftet är: Socialt kapital, institutionsförtroende och beteendemönster. För att mäta dessa ställs en rad frågor i en enkätundersökning. I följande tre modeller (se figur 3.3) förklaras även hur dessa kan mätas med hjälp av frågor ur enkäten. Relevanta enkätfrågor för respektive mätbar enhet markeras inom parantes efter varje operationell indikator. Syftet med att samla in och sammanställa svaren från studiens respondenter, studenter, är att på så sätt ”fånga in” de samband bland studenter som uppsatsen syftar att studera. En tydlig operationalisering möjliggör även för en god validitet (Esaiasson 2017).

Teoretisk definition

operationalisering

Operationella indikatorer

Figur 3.3 Tre modeller av teoretiska och operationella definitioner av begreppen socialt kapital, institutionsförtroende och beteendemönster.

Källa: Mallen till figuren är hämtad ur Esaiasson et al. (2017) Metodpraktikan, s. 56.

Kommentar: Egna exempel som passar in till uppsatsens operationalisering används.

3.5.2. Konstruktion av enkätstudien

Enkätstudien skapas via det webbaserade enkätverktyget Survey&Report. Ett tidigare val var att använda Google Formulär på grund av dess enkla design och då jag har sen tidigare erfarenheter av detta formulär. Survey&Report väljs i slutändan för denna webbenkät då denna tjänst, som tillhandahålls via Karlstads universitet, har betydligt fler funktioner som inte bara underlättar utformning av enkäten utan även datainsamlingen och slutligen även bearbetningen av datan i form av automatiskt framställda rapporter.

Frågorna i enkäten är slutna. Till skillnad från öppna frågor innebär slutna att respondenten ej kan svara fritt utan bara ett antal förbestämda svarsalternativ finns tillgängliga. En av de främsta fördelarna med slutna frågor, och anledningen till att detta används i denna enkätstudie, är att den höga graden av strukturering i svaren underlättar bearbetningen av datan. Denna

SOCIALT KAPITAL

= Samlingsbegrepp för generell tillit, tillit till människor i allmänhet, och

partikulär tillit, tillit till människor i närområdet.

Kan även kallas mellanmänsklig tillit.

operationalisering

Variationer i studenters mellanmänskliga tillit samlas in

genom en enkätstudie till ett urval av studenter som fått ta

ställning till följande : - - Tillit till människor i

allmänhet (2)

- Tillit till människor där de bor (3)

- Sannolikhet att lämna privata ägodelar utan uppsikt. (4)

INSTITUTIONSFÖRTROENDE

= Samlingsbegrepp för förtroende till institutioner

operationalisering

Variationer i studenters förtroende till institutioner samlas in genom en enkätstudie till ett urval av studenter som

fått ta ställning till följande : - Förtroende till 7 olika institutioner (1)

BETEENDEMÖNSTER

= mönster i beteende hos individer eller inom en

grupp.

operationalisering

Variationer i studenters beteenden samlas in genom att

låta ett urval av studenter ta ställning till följande:

- I vilken utsträckning de den senaste månaden ägnat sig åt 12

olika aktiviteter. (5)

strukturerade variant av svarsalternativ ökar även möjligheten till jämförelse. Det krävs mindre av både respondenten i form av att de själva slipper formulera svaren och av intervjuaren som slipper riskera att misstolka respondentens svar. Det finns dock nackdelar som dessa slutna frågor för med sig. Bland annat kan man missa ”intressanta” kommentarer på sina frågor när utrymme inte ges för det, därför övervägs alternativa svar så som ”övrigt” eller ”annat” som en lösning på denna problematik. Detta väljs dock bort då svaren anses ömsesidigt uteslutande.

Svaren överlappar inte varandra men anses ändå vara uttömmande (Bryman 2011).

Operationaliseringen av syftet, som redovisas i ovanstående rubrik, är avgörande i utformningen av enkätens frågor. Det är viktigt att frågorna i enkäten är relevanta och verkligen ger svar på det som påstås studeras (Bryman 2011). Vid valet av frågor till enkäten ingick från början ett par frågor som vid operationalisering av syftet tas bort. Dessa var dels 3 frågor om politisk åskådning, hälsotillstånd och etnicitet. Frågor av detta slag bidrar med samhällsintressanta dimensioner vid analysen av förtroende och beteende bland en målgrupp, men på grund av etiska skäl och att det är viktigt att hålla sig till ämnet väljs de bort. Ytterligare en fråga omformuleras av samma skäl. Istället för att fråga om respondenten är medlem i någon av ”följande typer” av specifik förening, väljs frågan om respondenten är medlem i förening med endast ett ja eller nej-alternativ. Vid val av vilka typer av beteenden som ska studeras krävs även där en viss avvägning vad som ska finnas med och inte. Gällande beteendefrågorna fanns det inte lika tydlig riktning vad som enligt syftet bör undersökas. Frågorna om beteende handlar inte bara om att åskådliggöra ifall beteenden som går att direkt koppla till coronapandemin förändras, det handlar även om att ta reda på om andra typer av beteenden också påverkats.

Risk finns att om det ställs allt för många frågor om olika slags beteenden kan respondenten uppfatta dem som irrelevanta och oviktiga (Bryman 2011). Då det är viktigt att inte tappa respondentens intresse och för att, återigen, hålla sig till ämnet inom en rimlig gräns, väljs därför även en handfull beteendefrågor bort.

Frågorna ställs också med termer som inte kan tolkas som mångtydiga eller oklara. Även tekniska uttryck formuleras om för att undvika förirrelse. Ställningstagande görs gällande valet om att ha med ”vet inte/osäker” svar ska inkluderas som svarsalternativ. Ett sådant alternativ innebär att man inte riskerar tvinga respondenten att ta ställning till något de inte har en åsikt om. Detta alternativ kan dock leda till att respondenter väljer detta ”enkla” svar bara för att de inte har lust att verkligen tänka efter vad de känner i en viss fråga (Bryman 2011). Valet görs därför att inte inkludera detta som ett svarsalternativ.

Frågorna 1-3 samt 5-9 i enkäten hämtas från Nationella SOM-undersökningen 2018, 2019 och 2020. Så även svarsalternativen. Att frågorna redan använts i en större nationell studie ger en säkerhet gällande att frågorna och svarens formulering ”håller”. En större pilotstudie för att testa dessa behövs därför inte. Då ett fåtal ytterligare frågor ställs i enkäten genomförs en mindre pilotstudie där 3 studenter fick ge synpunkten på utformningen av enkäten. Önskvärt är dock om studenter med annan bakgrund fått delta i pilotstudien, så som någon från en annan utbildning än min egen. Enkätstudien i sin helhet finns bifogad som bilaga.

3.5.3. Bearbetning av data

Webbenkätens insamlade data exporteras till IBM SPSS Statistics för bearbetning. Tack vare Survey & Reports funktion förs samtliga variabler och data in automatiskt i SPSS. Trots detta kontrolleras att datan stämmer överens med resultatet i Survey & Report. Ett par korrigeringar görs där det uppkommer småfel. Just variabeln för födelseår duplicerades för att sedan göra en ny ålders-variabel. En variabels värden var från början rangordnade i fel ordning. För att korrigera detta görs en kopia av variabeln för att sedan med hjälp av omkodning se till att värdena rangordnas rätt. Efter avstämning med original-variabeln att all data stämmer i kopian fick denna namnet ”Mellanmänsklig_tillit_närområdet_RÄTT”. Senare i analysen används denna nya variabel i stället för originalet.

3.5.4 Resultat och analys av data

Redovisning av data görs i en statistisk analys. Detta fungerar även som en slags resultatdel.

Här redovisas och analyseras eventuellt samband, signifikans och mönster som resultatet ger sken av. Frekvenstabeller, korstabeller, stapeldiagram och regressionstabeller används för att presentera detta.

I slutdiskussionen förs en diskussion om resultatet och dess slutsatser. Även eventuella gemensamma nämnare eller skillnader som det statistiska analysresultatet har med tidigare forskning redogörs här.

3.5.5. Val av variabler

Tabell 3.2: Olika val av variabler till respektive hypotes

Variabler i respektive hypotes: ^{Hypotes 1 Hypotes 2 Hypotes 3}

OV BV OV BV KV OV BV KV

Förtroende-variabler Förtroende för regeringen X1 X1 X1

Förtroende för

Folkhälsomyndigheten

X2 X2 X2

Socialt kapital-variabler Generell tillit Y1 X3

Partikulär tillit Y2 X4

Beteende-variabler Rest utanför region Y1 Y1

Träffat äldre Y2 Y2

Social tillställning Y3 Y3

Respondent-variabler Kön Z1 Z1

Ålder Z2 Z2

Föreningsaktivitet Z1

Kommentar: OV = Oberoende variabel, BV = Beroende variabel, KV = Kontrollvariabel.

Förtroendevariablerna

De institutionsförtroenden som väljs ut för att pröva hypoteserna är de två institutioner som i studien visar på högst respektive lägst förtroendesiffror i enkätstudien: Regeringen och Folkhälsomyndigheten. Dessa två institutioner har även spelat en stor roll i de rekommendationer och råd som lagts fram i och med Corona-krisen. Valet att välja två stycken av de totalt sju institutioner som enkäten samlat in data om, görs dels till hänsyn för den begränsade tidsramen samt på grund av dessa två institutioners relevanta roll i Corona-krisen.

Optimalt för att pröva hypotesen är att göra ett index av samtliga sju institutioners förtroende, detta då hypotesen som ställs gäller generellt institutioner och inte bara dessa två. Ett sådant index har noggrant testas via regressionsanalys för att se om de olika förtroendenas mönster korrelerar. Då detta ej fått ett positivt utfall, de korrelerar ej i hög grad, görs valet att två institutioner analyseras var för sig och därmed skapas inte ett gemensamt institutionsindex. I nedanstående tabell där detta redovisas kan det även utläsas att Regeringen och Folkhälsomyndigheten korrelerar med varandra i högre grad än exempelvis Regeringen och MSB gör, eller Folkhälsomyndigheten och Riksdagen.

Tabell 3.3: Mått på linjärt samband mellan de olika institutionsvariablerna (R²)

R

myndigheten

MSB Sjukvården Public Service

Universitet/högskolor

Regering - 0,348 0.290 0.256 0.119 0.350 0.110

Riksdag 0.348 - 0.250 0.199 0.063 0.173 0.094

Folkhälsomyndigheten 0.290 0.250 - 0.354 0.114 0.120 0.084

MSB 0.256 0.199 0.354 - 0.084 0.150 0.136

Sjukvården 0.119 0.063 0.114 0.084 - 0.062 0.046

Public Service 0.350 0.173 0.120 0.150 0.062 - 0.135

Universitet/högskolor 0.110 0.094 0.084 0.136 0.046 0.135 -

Kommentar: R^2, även kallat determinationskoefficienten, är ett mått på hur väl den totala variationen i en variabel (y) kan förklaras av variation i en annan variabel (x). Måttet antar ett värde mellan 0 och 1. Om R = 1 är det fullständigt samband, om R = 0 finns inget samband alls ( Djurfeldt et al. 2010). För att ett institutionsindex ska vara lämpligt krävs att det finns ett relativt högt R²-värde mellan institutionerna, vilket inte är fallet enligt denna tabell.

Socialt kapital-variablerna

Den mellanmänskliga tilliten, även kallad det sociala kapitalet, delas i sin tur upp i två typer som analyseras var för sig: generell tillit, alltså tillit till människor i allmänhet och partikulär tillit som syftar till tillit till människor i ens närområde.

Beteende-variablerna

I valet av vilka beteenden som ska fungera som beroendevariabler väljs tre beteenden. De första två, resa utanför sin egen region och träffa äldre, väljs då de har en nära koppling till de rekommendationer och råd som regering och folkhälsomyndigheten gått ut med. Det tredje beteendet, anordna eller gå på social tillställning, väljs då detta är ett beteende där det inte finns samma direkta koppling till valda institutioners rekommendationer och råd.

Respondent-variablerna

I prövning av hypotes 1 görs en analys av hur kontrollvariabeln föreningsaktivitet påverkar eventuellt samband mellan socialt kapital och institutionsförtroende. I prövning av hypotes 2 och 3 testas hypotesernas samband mot två kontrollvariabler, kön och ålder. Då det i regressionsanalys krävs att de oberoende variablerna är utformade som intervallskalor görs två kontrollvariabler om till vad som kallade ”dummies-variabler”. Det betyder att exempelvis köns-variabeln görs om till en ”kvinnoegenskaps-variabel” där värde 1 står för egenskapen

variabeln kön kan mätas på en intervallskala 0-1. Samma omkodning görs med variabeln föreningsaktivitet.

Vidare mäts övriga variabler på en 5-gradig skala i regressionsanalyserna, istället för 3-gradig som i korstabellerna och i stapeldiagrammen. Detta då det lämpar sig bäst i linjär regressionsanalys, i alla fall gällande den beroende variabeln. Övriga oberoende variabler behövs ej kodas om då de redan mäts på en 5-gradig skala vilket räcker för att fungera som en intervallskala.

3.5.6. Regressionsanalys

Hypotes 2 och 3 analyseras på djupet med hjälp av vad som kallas regressionsanalys. För att utföra regressionsanalys av sambandet mellan två variabler (x och y) presenteras först analysens utgångspunkt vilket är respektive hypotes. Det första steget är en enkel regressionsanalys där hypotesens samband testas. Kan institutionsförtroende påverka i vilken utsträckning studenter har ändrat sina beteenden i linje med riktlinjerna? I en enkel regressionsanalys skapas en förklaringsmodell och sedan görs en analys av sambandet mellan de två variablerna i förklaringsmodellen, exempelvis regeringsförtroende och beteendet att resa utanför regionen.

Själva förklaringskraften i modellen beräknas med hjälp av R² som är ett mått på hur linjärt sambandet är (Djurfeldt et al. 2010).

Signifikansnivån beräknas med hjälp av p-värde. Signifikansen visar hur säkra vi kan vara på att det finns ett samband mellan våra variabeln. Den vedertagna gränsen för att ett samband ska anses signifikant, och därmed säkert, är högst 0.05. Ett samband där p-värdet är 0.05 betyder att det finns 95 % säkerhet att det finns ett samband även i ”verkligheten” (Djurfeldt et al. 2010).

Då denna studie innehåller svar från 193 respondenter, ett relativt lågt n-tal inom forskning men rimligt vid en c-uppsats, är det lägre sannolikhet att man finner ett p-värde så lågt som 0.05.

Valet görs därför att lägga gränsen för signifikans vid p = 0.1. Ett större n-tal, alltså fler respondenter i enkäten, hade förmodligen lett till fler samband där p = 0.05. På grund av de låga n-talet skrivs alltså gränsen för signifikans upp med några procentenheter i tron att dessa nivåer av signifikans hade vid ett högre n-tal blivit ännu högre. Analysen och resultatet redovisas i en regressionstabell.

Det andra steget är en multipel regressionsanalys på de samband som visat sig signifikanta i den enkla regressionsanalysen. Här är syftet att ta reda på om x-variabeln, exempelvis förtroendet för regeringen, är en relevant variabel att inkludera i en förklaringsmodell av variabeln: att resa utanför regionen. För att ta reda på detta behövs andra eventuella faktorer

som kan påverka y-variabeln uteslutas. Utifrån den data som samlas in i enkäten väljs kön och ålder ut som relevanta variabler att testa sambanden mot. Dessa kontrollvariabler betecknas som (z). Syftet är att försöka isolera sambandet i hypotesen. För att genomföra multipel regressionsanalys inkluderas kontrollvariablerna kön och ålder i förklaringsmodeller tillsammans med x- och y-variablerna och därefter signifikansprövas även dessa samband och jämförs med resultaten av de enkla regressionsanalyserna. Om sambandet mellan exempelvis regeringsförtroende och resande utanför regionen i denna multipla regressionsanalys visar på en bättre signifikansnivå betyder det att kontrollvariablerna, kön och ålder, påverkar resande utanför regionen och samvarierar med regeringsförtroende. I detta fall försvagas alltså sambandet mellan regeringsförtroende och resande utanför regionen vid kontroll för kön och ålder. I den multipla regressionsanalysen är det även möjligt att sambandet mellan någon kontrollvariabel, ex kön, och resande utanför regionen visar ännu bättre signifikansnivå.

Förklarningskrafterna i modellerna beräknas i de multipla regressionsanalyserna med justeras R2-värde (Djurfeldt et al. 2010). Även dessa förklaringsmodeller och analyser redovisas i regressionsanalys

Viktigt att poängtera är att målet inte är att bevisa att exempelvis institutionsförtroende ensamt påverkar i vilken utsträckning studenter reser utanför regionen. Vad analysen vill uppnå är att ta reda på om ett samband överhuvudtaget finns. Det är inte ovanligt att man ofta får ett lågt R²-värde i mätning av attityder, men även ett lågt R²-värde är ett samband (Hjerm 2014). Vad som är ett tillräckligt stort samband för att räknas som ”viktigt” är en värdering som ligger i betraktarens ögon och skiljer sig beroende på vilken teori som tillämpas.

Att regressionsanalys och signifikansprövning utförs innebär att reliabiliteten i uppsatsens stärks och säkerställs då de mått som används prövas. Detta är avgörande, speciellt i och med att urvalet ej gjorts slumpmässigt.

3.6. Etiska överväganden

I denna uppsats, och främst i utformningen av enkäten och vid datainsamling, tillämpas de fyra forskningsetiska principerna som framställts av Vetenskapsrådet (2002). Dessa är:

Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002) . I spridning av webbenkäten förtydligas information kring enkätens syfte för de som är intresserade av att delta i studien. Detta handlar dels om varför data samlas in men också om vilka villkors som ställs på den som svaras, så som att de ska vara studenter vid svenska universitet eller högskolor. Det innefattar även att deltagande i webbenkäten är frivilligt, kan avbrytas när som helst och att data kommer användas i en c-uppsats.

Samtycke ges av respondenterna via ett samtyckesformulär via enkätverktyget Survey & Report som säkerställer att endast de som gett samtycke deltar i enkäten. Samtyckesformuläret finns tillgänglig i bilaga.

Vid insamlingen av data är samtliga respondenter anonyma för att de som deltar ska ges konfidentialitet. Information ges även att insamlad respondentdata kommer raderas efter avslutad studie och inget sparas på exempelvis molntjänster.

Etikprövningslagen innebär att forskning som bland annat behandlar känsliga personuppgifter måste godkännas. Känsliga personuppgifter handlar om exempelvis, ras och etniskt ursprung, politiska åsikter, medlemskap i fackförening och hälsa. Att forskning etikprövas grundar sig i en ambition att forskning bör utföras med respekt för människovärdet. Studentarbeten på kandidatnivå omfattas dock inte av Etikprövningslagen (Etikprövningsmyndigheten u.å.). Då jag i min uppsats vill utföra min studie med respekt för människovärdet, väljs 3 frågor bort ur enkäten som anses behandla känsliga personuppgifter. Dessa frågor handlade om politisk åskådning, hälsotillstånd och etnicitet. Respondenterna informeras även om att inga obehöriga kommer få tillgång till data som samlas in.