I följande kapitel förs en diskussion gällande det resultat och slutsatser som studien uppnått. Förslag till framtida forskning presenteras löpande i texten.
Varför litar regeringens låglitare på människor i allmänhet men inte människor i området där de bor?
Resultatet i analys av hypotes 1 visar att det alltså finns en samvariation mellan grad av institutionsförtroende och grad av mellanmänsklig tillit. Av detta drogs det i föregående kapitel slutsatsen att hypotes 1 bekräftas då resultatet gav stöd för detta. Studenternas institutionsförtroende samvarierar med deras mellanmänskliga tillit. Resultatet visade dock inte på ett och samma enhetliga mönster i samvariationen mellan de olika tillits- och förtroendefaktorerna. Ett högt institutionsförtroende innebar inte alla gånger en hög mellanmänsklig tillit. De som inte har förtroende för regeringen litar enligt studien exempelvis i hög grad på människor i allmänhet men litar i låg grad på de människor i området där de bort. Vad detta beror på är inte syftet med denna uppsats men skillnaden och orsaken till detta är oavsett intressant och sannolikt ett lämpligt förslag till framtida forskning. Hur kommer det sig exempelvis att studenter med lågt förtroende för regeringen känner att de kan lita på människor i allmänhet men inte i samma grad på människorna där de bor? Möjligtvis kan man närma sig svaret om man studerar ytterligare faktorer så som studenternas politiska åskådning, deras socioekonomiska situation och deras bostadssituation. Studenter har generellt sett låga inkomster med CSN som enda inkomstkälla, bor i områden som erbjuder billiga och små bostäder och har under våren fått en stor förändring i sin vardag på grund av regeringsbeslut om att universitet bör övergå till distansundervisning. Inga av dessa faktorer har studerats i denna studie och tidigare forskning om socialt kapital ger inte heller något svar på detta. Därför kan jag inte heller här finna belägg för vad som är orsaken till denna skillnad. Att studera orsakssambanden till att olika grupper av studenter skiljer sig åt i dels förtroende till institutioner men också i tillit till sina medmänniskor är därför ett relevant ämne för framtida forskning. Förslagsvis en mer kvalitativ studie.
Vi skyddar våra äldre oavsett
Ett av de allra tydligaste råden som getts från Folkhälsomyndigheten är att vi måste skydda de äldre från smittan. I analysen av sambandet mellan institutionsförtroende och detta beteende antyds att de med lågt institutionsförtroende har träffat äldre i mindre utsträckning än de med högt förtroende. Detta uppnådde ej signifikans med det är vät att uppmärksamma då den avviker från förväntningarna. Mer kopplat till just Corona-krisen vore lämpligt förslag på framtida forskning vara att studera just detta fenomen: Hur kommer det sig att de studenterna med lågt institutionsförtroende träffat äldre i lägre utsträckning än de med högre förtroende under Corona-krisen?
En reflektion gällande detta är att kanske känner de som inte litar på institutionerna att de själva måste ta saken i egna händer för att minska smittspridningen. Om man anser att exempelvis staten inte tagit i tillräckligt hårt för att minska smittspridningen, kanske man tar tag i det själv och håller sig självmant på distans från äldre släktingar för att skydda dem? Ytterligare förklaring kan vara att det finns andra faktorer som påverkar beteende, så som exempelvis massmedia eller socioekonomiska förhållanden. Detta är område där vidare forskning bör göras i framtiden.
Om man litar på den tidigare forskningen från bland annat Rothstein (2001) bör institutionsförtroendet hänga ihop med vårat beteende. Både Novus och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm påpekar att vi inte kommer komma lindrigt undan pandemin om vi inte har förtroende för samhällsinstitutionerna. Men hur kommer det sig då att statistiken i denna studie i flera fall inte bekräftar detta samband mellan förtroende och beteende och till och med i vissa fall visar på det motsatta? Svaret på detta finns inte i denna studie och hur väl vi kommer ta oss ur denna pandemi är ännu okänt. Detta öppnar upp för ytterligare relevant område för framtida forskning: Hur och varför beter sig olika förtroendegrupper som de gör i kris-tider?
Att lita på människor i närområdet men inte vilja umgås?
Vid analys av stapeldiagram och hypotes 3 återfanns ett starkt samband mellan partikulär tillit och att delta i sociala tillställningar. Resultatet visade sig dock inte signifikant men ändock är det intressant. En första reflektion gällande detta samband var att om man litar på människorna i sitt närområde, kanske man också litar på att de sköter sig och endast deltar vid sociala tillställningar om de exempelvis känner sig friska. En förväntning var alltså att om man litar på personer i närområdet så deltar man mer vid sociala tillställningar än om man inte litar på dem. Ett resultat som antyder på att det eventuellt egentligen är tvärtom är intressant och bör därför studeras ytterligare i framtida forskning. En eventuell förklaring kan vara att studenter med hög partikulär tillit vanligtvis träffar andra i högre utsträckning än vad personer med låg partikulär tillit gör. På så sätt har deras beteende ändrats mer drastiskt i och med Folkhälsomyndighetens riktlinjer. I analys av hypotes 1 visade det sig att hög partikulär tillit innebar högt förtroende för regeringen (se stapeldiagram 4.4.). Kanske kan detta vara en del av förklaringen till de något oväntade resultatet i hypotes 3: Personer med hög partikulär tillit har generellt sett även ett högt förtroende för regeringen och att de därmed följer riktlinjer från regering och myndighet ter sig inte så orimligt, de deltar helt enkelt i lägre utsträckning vid sociala tillställningar. Detta är enbart en reflektion men ytterligare forskning på området vore intressant.
Analysmetodens påverkan på resultatet
Att analysmetoderna ger delvis olika tydliga resultat var förväntat då analysen av stapeldiagrammen ligger i betraktarens ögon medan regressionsanalysens resultat har tydligare riktlinjer när det kommer till vad som ska tolkas som samband och inte. Flera samband hittades i stapeldiagram men däremot inte när regressionsanalys genomfördes. Med tanke på studiens relativt låga antal respondenter hade eventuellt ett större urval inneburit godare chans att uppnå fler signifikanta samband. Med detta sagt är det värt att nämna att de samband som endast återfanns hos stapeldiagrammen ändå tyder på att dessa i en större studie eventuellt hade uppvisat signifikanta samband. Även om denna studie ej kan bekräfta alla hypotesen fullt ut antyder resultat i stapeldiagrammen på att eventuellt starkare stöd hade getts i en större studie. Hur operationaliseringen gjorts är även det något som påverkar resultatet i allra högsta grad. Finns det andra sätt att mäta exempelvis beteende på än att fråga utövaren själv hur de beter sig? Det finns många olika analysmetoder och att analysera data likt denna med andra analysverktyg och andra operationaliseringar är önskvärt i framtida forskning för att nå nya insikter och en större kunskap.
Avslutningsvis…
Den övergripande uppfattningen av studiens resultat är att stor andel av de studenter som deltagit i studien har förändrat sitt beteende i linje med Folkhälsomyndighetens riktlinjer, ofta oavsett institutionsförtroende.
När dessa sista rader skrivs är det slutet av juli och Corona-krisen har pågått i snart ett halvår. Studiens fokus var mars och april men mycket kan ha hänt sedan dess. Att därför studera förtroende, socialt kapital och Corona-krisen ur ett mer longitudinellt perspektiv är ett förslag till framtida forskning, även om det i så fall bör inledas omgående. Frågor om hur beteende ändras under en längre tid av kris och motgångar, eller hur förtroende förändras med tiden under en kris är därför förslag på framtida forskning.
Jag vill åter igen citera definitionen av en kris från Segerbergs (2020) rapport: ” en händelse där medborgarnas intressen hotas… en händelse som rubbar sätter samhället normalt fungerar på” (Sergerberg 2020, s. 6). Det krävs ingen större övertygelse för att påstå att denna definition är rätt talande för det vi hittills gått igenom våren och sommaren 2020. Vidare finner jag fler liknelser mellan Segerbergs rapport och den pandemi som pågår, speciellt om man tänker på de två faktorer han påstår långvarigt påverkar den svenska förtroendet: antalet som påverkas av krisen och det nya narrativ som utvecklas i samhället i och med krisen (Segerberg 2020). Båda dessa faktorer känns påtagliga under Corona-krisen med tanke på en ökad arbetslöshet som kanske ännu inte nått sin kulmen och nya insikter om vad en globaliserad värld kan föra med sig. Om Corona-krisen innebär större fragmentisering i samhället, vad gör det med vårt förtroende till institutioner och till varandra? Och om detta förändras, hur kommer vi då bete oss i relation till institutioner och varandra? Denna uppsats fann inte fullt stöd för alla av de ställda hypoteserna så förmodligen finns det flera andra faktorer som spelar in i förklarningen till varför vi litar och beter oss så som vi gör, däribland de faktorer som Segerberg (2020) nämner.
I denna studie hittas inget fullständigt stöd för att varken socialt kapital eller institutionsförtroende hänger ihop med beteende. Kanske beror det på det faktum att studien analyserar förtroende och beteende i kris? Kanske inrättar vi oss enklare i ledet i kristider och följer riktlinjer oavsett vårt förtroende för institutioner? Kanske är studiens resultat unikt för just gruppen studenter. Att med Segerbergs teori om förtroende i kristider studera studenters förtroende och beteende är därför ytterligare förslag på framtida forskning.
Referenslista
Andersson, U., Carlander A., Lindgren, E. & Oskarson, M. (2018) Sprickor i fasaden. I Andersson, U., Carlander, A., Lindgren, E. & Oskarson, M. (red) Sprickor i fasaden. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Berman, S, (1997). Civil society and political institutionalization. American Behavioral Scientist 40(5), ss. 562-574 https://doi.org/10.1177/0002764297040005003 [Hämtad 2020-08-03] Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2. [rev] uppl. Malmö: Liber AB
Dunn, J. (1984) The concept of ”trust” in the politics of John Locke. I Rorty, R., Schneewind, J.B., and Skinner, Q. (red), Philosophy in History, Cambridge: Cambridge University Press. s. 287.
https://doi.org/10.1017/CBO9780511625534.015 [Hämtad 2020-08-03] Etikprövningsmyndigheten (u.å.) Vad säger lagen?
https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/ [Hämtad 2020-05-25]
Flores, J. (2020) Arbetslösheten ökar med varslen fortsätter tappa fart. Dagens Nyheter, 27 april.
https://www.dn.se/ekonomi/arbetslosheten-okar-men-varslen-fortsatter-tappa-fart/ [Hämtad 2020-04-27]
Folkhälsomyndigheten (2020a) Om lagar, förordningar och föreskrifter.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/foreskrifter-och-allmanna-rad/om-lagar-forordningar-och-foreskrifter/ [Hämtat 2020-05-19] Folkhälsomyndigheten (2020c) Tillsammans kan vi bromsa smittan.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/3bcdcba1000e4aaabcf7f0ed 25da80b8/allmanna-rad-covid-19-affisch-allmanhet.pdf [Hämtad 2020-05-19] Fukuyama, F, (1999). The Great Disruption: Human Nature and the Reconstitution of Social Order.
London: Profile Books.
Holmberg, S. & Rothstein, B. (2018) Misstroendes lokalisering i höglitarlandet Sverige. I Andersson, U., Carlander, A., Lindgren, E. & Oskarsson, M.(red) Sprickor i fasaden. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Holmberg, S. & Weibull, L (2020) Introduktion. I Holmberg, S. & Weibull, L. (red) Institutionsförtroende bygger samhällen. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Holmberg, S. & Weibull, L. (1996). Föränderligt förtroende. I Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Institutionsförtroende bygger samhällen. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Holmberg, S. & Weibull, L. (2007) Ökat förtroende – bara en valårseffekt? I Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Det nya Sverige. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Holmberg, S. & Weibull, L. (2008) Svenskt institutionsförtroende på väg upp igen? I Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Skilda världar. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet Holmberg, S. & Weibull, L. (2010) Ljusare bild av samhällets institutioner. I Holmberg, S. & Weibull, L.
Holmberg, S. & Weibull, L. (2013) Det viktiga institutionsförtroendet. I Weibull, L., Oscarsson, H. & Bergström, A. (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Holmberg, S. & Weibull, L. (2014) Institutionsförtroende mellan berördhet och mediebevakning. I Bergström, A. & Oscarsson, H. (red) Mittfåra & marginal. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Holmberg, S. & Weibull, L. (2019) Den positiva valårseffekten finns även 2018. I Andersson, U., Rönnerstrand, B., Öhberg, P. & Bergström, A. (red) Storm och stiltje. Göteborgs universitet: SOM-institutet.
Holmström, M. (2020) Högsta antalet döda i Sverige under 2000-talet vid påsk. Dagens Nyheter. 27 april.
https://www.dn.se/nyheter/sverige/hogsta-antalet-doda-i-sverige-under-2000-talet-vid-pask/ [Hämtad 2020-04-27]
Huntington, S P, (1968). Political Order in Changing Societies. New Haven, CT: Yale University Press. Karlstads universitet (2020) Information från Karlstads universitet angående Corona.
https://www.kau.se/om-universitetet/om-karlstads-universitet/fakta-om-universitetet/coronavirus-information-till [Hämtad 2020-05-24]
Kumlin, S. & Rothstein, B. (2005). Making and Breaking Social Capital: The Impact of Welfare State Institutions. Comparative Political Studies. 38(4). ss. 339-365.
https://doi.org/10.1177/0010414004273203 [Hämtad 2020-08-03] Nordiska ministerrådet (2017) Tillit - det nordiska guldet
http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1095951/FULLTEXT02.pdf [Hämtad 2020-08-03] Novus (2020a) Coronastatus 0401 https://novus.se/coronastatus-0401/ [Hämtad 2020-04-27] Novus (2020b) Coronastatus 0420 https://novus.se/coronastatus-0420-2/ [Hämtad 2020-04-27] Novus (2020c) Coronastatus 20200320 https://novus.se/coronastatus-20200320/ [Hämtad
2020-04-27]
Pehrson, J. (2020) Ny studie: Råd följs – med en veckas fördröjning. Svenska Dagbladet Näringsliv, 14 april. https://www.svd.se/ny-studie-rad-foljs--med-en-veckas-fordrojning [Hämtad 2020-04-27]
Putnam, R D. (2011) Den fungerande demokratin: Medborgarandans rötter i Italien. 2. Uppl. Stockholm: SNS Förlag
Rothstein, B & Stolle, D, (2008). The State and Social Capital: An Institutional Theory of Generalized Trust. Comparative Politics, 40(4), ss. 441-459 https://www.jstor.org/stable/20434095 [Hämtad 2020-08-03]
Rothstein, B, (1998). Varifrån kommer det sociala kapitalet? Socialvetenskaplig tidskrift, 5(2-3), ss. 164-121. https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15403/13902 [Hämtad 2020-08-03] Rothstein, B. (2003) Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS förlag.
Rothstein, B. (2011). Social tillit, lycka, korruption och välfärdsstat I Holmberg, S., Weibull, L. &
Oscarsson, H. (red) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet, Göteborg Universitet. 65-84
Segerberg, T. (2020) Det motståndskraftiga förtroendet: Kriser och institutionellt förtroende i Sverige 1986-2017. (83). Göteborg: Göteborgs universitet
Szretér, S, (2002). The state of social capital: Bringing back in power, politics, and history. Theory and Society 31(5), ss. 573-621. https://www.jstor.org/stable/3108542 [Hämtad 2020-08-03]
Trost, J. (2012) Enkätboken. 4. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Universitetskanslersämbetet (2019) Antal registrerade studenter HT2019. https://www.uka.se/statistik-
-analys/statistikdatabas-hogskolan-i-siffror/statistikomrade.html?statq=https://statistik-api.uka.se/api/totals/1 [Hämtat 2020-04-22]
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_200 2.pdf [Hämtad 2020-05-25]
Wetter, E., Rosengren, S. & Törn, F. (2020) Private Sector Data for Understanding Public Behaviors in Crisis: The Case of COVID-19 in Sweden. SSE Working Paper Series in Business Administration. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm