Analys av stapeldiagram Rest utanför region Rest utanför region

Vid analys av samvariationen mellan institutionsförtroende och studenters resande utanför regionen visar stapeldiagram 4.6 och 4.7 nedanför att det finns en negativ samvariation oavsett mått på institutionsförtroende. Allra tydligast är samvariationen mellan förtroende för Folkhälsomyndigheten och i vilken utsträckning studenter rest utanför regionen. Tittar man på andelen med högt förtroende för Folkhälsomyndigheten, som rest utanför regionen i allt lägre utsträckning än vanligt står den för 71.1 procent av dessa höglitare. . Det skiljer sig dessutom mer än 10 procentenheter mellan höglitarna och låglitarna när det kommer till i vilken

utsträckning studenter anpassat sitt resande utanför regionen efter folkhälsomyndighetens riktlinjer.

Folkhälsomyndighetens låglitande studenter har dessutom 10 procentenheters färre som rest i lägre utsträckning än regeringens låglitare. Då det är folkhälsomyndigheten som gått ut med riktlinjer gällande resande, och inte regeringen, är det eventuellt ett väntat resultat att de är de som känner lågt förtroende för just Folkhälsomyndigheten är de som minst följt riktlinjerna. Gällande samvariationen mellan institutionsförtroende och beteendet att resa utanför regionen kan man alltså vid analys av stapeldiagrammen påstå att det finns stöd för hypotesen.

Stapeldiagram 4.7: Samvariation mellan förtroende för Folkhälsomyndigheten och att resa utanför regionen

Träffat äldre

Gällande beteendet om man träffat äldre släktingar eller bekanta ser resultatet lite annorlunda ut (se stapeldiagram 4.8 & 4.9 i bilaga) . Både gällande förtroende för regering och förtroende för folkhälsomyndigheten är det de med lågt förtroende som har störst andel som ändrat sitt beteende mest. Till skillnad från de 84.2 procent med högt förtroende för folkhälsomyndigheten som i lägre utsträckning ändrat sitt beteende, har de med lågt förtroende för samma myndighet en andel på 95 procent som i allt lägre utsträckning träffat äldre än vanligt (se stapeldiagram 4.8). Det är mer än en 10 procentig skillnad, i oförväntad riktning dessutom. Liknande mönster finns hos de med högt respektive lågt förtroende för regeringen, även om de är några procentenheter mindre tydligt. Vid analys av samvariationen mellan institutionsförtroende och beteendet att träffa äldre uppfattas resultatet som följande: De med lågt institutionsförtroende har i högra grad ändrat sitt beteende under Corona-krisen i linje med Folkhälsomyndighetens riktlinjer. När det kommer till hypotesens påstådda samband mellan högt institutionsförtroende och högre grad av förändrat sitt beteende i linje med Folkhälsomyndighetens riktlinjer, stämmer detta inte när det kommer till beteendet träffat äldre.

Social tillställning

När det kommer till samvariationen mellan institutionsförtroende och att delta vid sociala tillställningar visar sig ett tydligt samvariation endast när regeringsförtroende används som mått på institutionsförtroende (se stapeldiagram 4.10). De med högt förtroende för regeringen har i alt lägre utsträckning deltagit i sociala tillställningar och därmed i högre grad agerat i linje med Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Angående folkhälsomyndigheten har hög- och låglitarna exakt lika stor andel som i lägre utsträckning ägnat sig åt sociala tillställningar, 75

procent (se stapeldiagram 4.11 i bilaga). Vid analys av samvariation mellan

institutionsförtroende och att delta vid sociala tillställningar ges alltså endast stöd för hypotesen när regeringsförtroende används som mått på institutionsförtroende.

Stapeldiagram 4.10: Samvariation mellan förtroende för regeringen och att delta vid sociala tillställningar

4.3.2. Regressionsanalys

I denna del utförs regressionsanalyser på de tre samvariationer mellan institutionsförtroende och beteendemönster som återfinns i analysen ovanför. Dessa tre väljs då de visade på tydliga samvariationer och bör därför prövas ytterligare. Samma variabler kommer användas som i stapeldiagram 4.6, 4.7 och 4.10. För att pröva hypotesen behövs det kontrolleras ifall de olika institutionsförtroendena ensamt räcker för att förklara beteendena. Jag behöver testa om x-variabeln, respektive institutionsförtroende, kan isoleras som förklaringsmekanism för y-variabeln, respektive beteendemönster. Eventuellt kan det finnas andra faktorer som också påverkar beteendemönster. Därför väljs kontrollvariablerna kön och ålder ut som z-variabel för att pröva eventuella signifikanta samband med beteendemönster.

I ett första steg görs en enkel regressionsanalys där sambandet mellan respektive institutionsförtroende och respektive beteendemönster studeras. Om signifikant samband visar sig i den enkla regressionsanalysen genomförs även en multipel regressionsanalys där kön och ålder tillförs som kontrollvariabel. Signifikanta samband avslöjas av att de markerats med en eller två stjärnor. De samband som ej uppnått acceptabel nivå av signifikans utesluts från vidare analys.

Regressionsanalys: Sambandet mellan institutionsförtroende och beteendet att resa utanför regionen

I tabell 4.6 nedanför presenteras analys av fyra stycken förklaringsmodeller, två enkla och två multipla regressionsanalyser. Modell 1 förklarar sambandet mellan regeringsförtroende och att resa utanför regionen. Modell 2 visar sambandet mellan folkhälsomyndighetsförtroende och att resa utanför regionen. Båda dessa visade vid analys av stapeldiagram på tydliga samband. Sambandet i förklaringsmodell 2 uppnår dock inte kraven för signifikans och därför analyseras detta samband ej vidare.

Sambandet i modell 1, det mellan regeringsförtroende och att resa utanför regionen, har däremot ett p-värde på 0.062 vilket betyder att man kan vara 93.8 procents säker på att ett samband finns. Då gränsen för signifikans i denna uppsats bestämts vid 0.1, alltså 90 procent säkerhet, är detta samband alltså tillräckligt signifikant. R2-värdet för denna förklaringsmodell är 0.018 vilket tolkas som att 1.8 procent av variationen bland studenters resande utanför regionen kan förklaras av variation i studenters regeringsförtroende. Regeringsförtroendet Bkoefficient, -0.144, visar att det är ett negativt samband. I praktiken betyder det att desto högre förtroende för regeringen en student har desto mer har denne ändrat sitt resande utanför regionen i linje med Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

Nästa steg är att testa ifall kontrollvariablerna kan påverka utfallet. Kanske kan tillförandet av fler oberoende variabler ger tydligare förklarningar till förändrade beteendemönster. Detta görs genom en multipel regressionsanalys i samma tabell.

Gällande modell 3 och sambandet mellan regeringsförtroende och att resa utanför regionen så påverkas signifikansnivån negativt av att variablerna kön och ålder förs in i bilden. Detta tyder på att kön och/eller ålder spelar roll i förklarningen av studenters resande utanför regionen. Sambandet, mellan regeringsförtroende och att resa utanför regionen, är dock fortfarande signifikant, 92.6 procent säkert, vilket markeras med en stjärna (*).

Det samband som dock visar på allra bäst signifikansnivå är det mellan ålder och att resa utanför regionen, förutsatt att övriga två oberoende variabler, regeringsförtroende och kön, förblir oförändrade. De två stjärnorna (**) i modell 3 visar på att sambandet mellan ålder och att resa utanför regionen ett p-värde under 0.05 vilket visar på att denna förklaringsmodell har högre signifikans än den modellen som enbart använder regeringsförtroende som förklaringsfaktor. Åldersvariabelns b-koefficient under kontroll för regeringsförtroende och kön, -0.047, visar att

det är ett negativt samband. Ett praktiskt exempel är att en 30-årig kvinna med högt förtroende för regeringen har ändrat sitt beteende med att resa utanför regionen i linje med riktlinjerna i större grad än vad en 20 årig kvinna som också har högt förtroende för regeringen har.

Det justerade R2-värdet visar 0.038 vilket betyder att 3.8 procent av variationen i studenters resande utanför regionen kan förklaras av en förklaringsmodell där regeringsförtroende, kön och ålder ingår. Det är 2 procentenheter högre förklaringskraft än modellen där endast regeringsförtroendet användes för att förklara studenters förändring i resande utanför regionen. Tabell 4.6: Regressionsanalys. Beroende variabel: Resa utanför regionen.

Ostandardiserade b-koefficienter, standardfel inom parantes. Modell 1: Regeringsförtroende Modell 2: Folkhälsomyndigheten Modell 3: Regeringsförtroende, kön, ålder, Regeringsförtroende -0.144* (0.077) -0.137* (0.077) Förtroende för Folkhälsomyndigheten -0.087 (0.076) Kön (kvinna) -0.123 (0.162) Ålder -0.047** (0.018) Intercept 2.518 (0.287) 2.353 (0.319) 3.752 (0.548) N 193 193 193 R2 0.018 0.007 R2 (justerat) 0.038 Signifikansnivå presenteras: *=P<0.1, **= P<0.05

Regressionsanalys: Sambandet mellan regeringsförtroende och beteendet att anordna eller delta vid sociala tillställningar

I tabell 4.7 i bilagan redovisas både resultatet från enkel och multipel regressionsanalys i 2 olika förklaringsmodeller. I denna enkla regressionsanalys av modell 1 återfinns inte något signifikant samband alls. Inga stjärnor syns till trots att stapeldiagrammen gav sken av samband. Det betyder att studenternas förtroende för regering har i regressionsanalysen inte ett signifikant samband med den förändring i beteendet sociala tillställningar som studenter i studien haft i och med Corona-krisen. Då inget signifikant samband visar sig i denna tabell görs ingen vidare multipel regressionsanalys då det inte finns något signifikant samband att försöka isolera.

I denna regressionsanalys gällande samband mellan institutionsförtroende och deltagande vid sociala tillställningar visar det sig alltså att det inte finns något signifikant samband vid utförd regressionsanalys.

4.3.3. Sammanfattning

Hypotesen som testats i denna hypotesprövning är: Studenter med högt institutionsförtroende förändrar sitt beteende i högre grad under Corona-krisen i linje med Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Resultatet av analysen skiljer sig åt, dels beroende på vilken analysmetod som används men även beroende på vilket mått på institutionsförtroende som används.

Vid analys av stapeldiagram återfinns samvariation vid 3 av 6 analyser:

- Det finns en samvariation mellan studenters regeringsförtroende och deras resande utanför regionen.

- Det finns en samvariation mellan studenters regeringsförtroende och deras deltagande vid sociala tillställningar.

- Det finns en samvariation mellan studenters förtroende för Folkhälsomyndigheten och deras resande utanför regionen.

När analys görs via stapeldiagram visar det sig alltså att samvariation uppstår främst när regeringsförtroende används som mått på institutionsförtroende eller när resande utanför regionen används som beteende. När detta tas ytterligare ett steg, in i regressionsanalys, påträffas signifikant samband mellan institutionsförtroende och beteende endast hos 1 av 6 analyser:

- Det finns ett signifikant samband mellan studenters regeringsförtroende och deras resande utanför regionen. Detta samband är dessutom signifikant även under kontroll för kön och ålder. Detta samband visar att desto högre förtroende för regeringen en student har desto mer har denne ändrat sitt beteende att resa utanför regionen i linje med Folkhälsmyndighetens riktlinjer.

Av detta dras slutsatsen att starkt stöd för hypotesen endast ges i studien då regeringsförtroende används som mått på institutionsförtroende och studenters resande utanför regionen används som mått på förändrat beteende. Förvisso visar stapeldiagrammen på samvariation i 3 av 6 analyser men när detta analyseras vidare och utsätts för kontroll av andra variabler visar sig enbart ett signifikant samband när det kommer till regeringsförtroende och beteendet att resa utanför regionen.

I regressionsanalys av hypotes 2 återfinns dock ett annat signifikant samband som är värt att nämna:

- Det finns ett signifikant samband mellan studenters ålder och deras resande utanför regionen som visar att äldre studenter har i högre utsträckning än yngre studenter ändrat sitt resande utanför regionen i linje med Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

Ytterligare värt att nämna gällande analys av hypotes 2 är resultatet från stapeldiagrammen över samvariationen mellan institutionsförtroende och att träffa äldre. Resultatet i dessa stapeldiagram visar att det är låglitarna som ändrat sitt beteende mest i linje med Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

4.4. ANALYS AV HYPOTES 3: Studenter med högt socialt kapital förändrar sitt