2006:140
C - U P P S A T S
Skuldsanering i dess nuvarande lydelse och dess förändring
Anna Gunnelbrand
Luleå tekniska universitet C-uppsats
Rättsvetenskap
Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap
Förord
Denna uppsats är ett examensarbete omfattande 10 poäng vid avdelningen rättsvetenskap vid Luleå Tekniska Universitet. Uppsatsen är riktad till elever som läser rättsvetenskap eller på annat sätt är intresserade av skuldsanering.
Jag skulle vilja tacka alla som stöttat mig under arbetets gång, speciellt till min handledare Lars Bäckström. Jag vill även rikta ett stort tack till Jessica Öhman och Sven Andersson för att de tog sig tid och gav mig goda råd.
Luleå maj 2006
Anna Gunnelbrand
Abstract
In Swedish law came 1994 a new institute in legislations, namely debt clearing law. This law is much discussed and will soon be remade in the new debt clearing law, whom will go for effect in January 2007.
The purpose of this work was to investigate the legal situation in the old law, with help of practically juridical method. But even to study the meaning of the new law, and look for changes between the old and new law.
The meaning of the law is to work preventive, so that less people shall get in to this superior debt situation. Not only the individual takes profit of debt clearing, also creditors and society in the whole because useless collection attempt, disappears.
Sammanfattning
Inom svensk rätt tillkom 1994 ett nytt institut inom lagstiftningen nämligen skuldsaneringslagen. Denna lag är väl diskuterad och snart omgjord i den nya skuldsaneringslagen som skall träda i kraft januari 2007.
Syftet med denna framställning var att utreda rättsläget i den gamla lagen med hjälp av traditionell juridisk metod. Men även studera den nya lagens innebörd och förändringar mellan den nya och den gamla lagen.
Skuldsaneringens huvudsyfte är att verka rehabiliterande för de gäldenärer som blir beviljad det. Meningen är att lagen skall verka preventivt, alltså så att färre personer skall hamna i denna ”övermäktiga” skuldsituation. Inte bara individen tjänar på skuldsanering utan även borgenärer och samhället i stort genom att meningslösa indrivningsförsök försvinner.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1 PROBLEMDISKUSSION... 1
1.2 SYFTE... 1
1.3 AVGRÄNSNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR... 2
1.4 METOD... 2
2 ALLMÄNT OM SKULDSANERING ... 3
2.1 BAKGRUND... 3
2.2 VILLKOR FÖR EN SKULDSANERING... 4
2.2.1 Vem kan bli beviljad skuldsanering ... 4
2.2.2 Kvalificerat insolvent ... 5
2.2.3 Allmänna skälighetsbedömningen ... 5
2.2.4 Typfall av överskuldsatta hushåll ... 6
2.3 VILKA SKULDER SKALL INGÅ... 7
2.3.1 Undantag... 7
2.3.2 Definitiva undantag ... 8
2.4 LIKABEHANDLINGSPRINCIPEN... 8
3 SKULDSANERINGENS OLIKA STEG OCH DESS RÄTTSLIGA VERKAN 9 3.1 DET FÖRSTA STEGET... 9
3.1.1 Frivillig skuldsanering... 9
3.1.2 Tvingande skuldsanering ... 10
3.2 INNEHÅLL OCH RÄTTSLIG VERKAN AV EN SKULDSANERING... 11
4 NYA SKULDSANERINGSLAGEN... 13
4.1 BAKGRUND TILL ÄNDRINGEN... 13
4.2 SYFTET MED LAGEN... 13
4.3 JÄMFÖRELSE AV DEN GAMLA OCH NYA LAGEN... 13
4.3.1 Tre stegs modellen ... 13
4.3.2 KFM: s befogenheter ... 14
4.3.3 Kommunens skyldigheter ... 14
4.3.4 Allmänna skälighetsbedömningen ... 15
4.3.5 Undantaget för nyare skulder ... 15
4.3.6 Borgenärers eventuella förtur... 15
4.3.7 Gäldenärens förbehållsbelopp... 16
4.3.8 Verkställighet av beslut om skuldsanering ... 16
4.3.9 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser... 16
4.4 SAMMANFATTNING AV DEN NYA LAGEN... 17
5 SLUTDISKUSSION ... 18
KÄLLFÖRTECKNING ... 21
BILAGOR
Bilaga 1- Nya skuldsaneringslagen
1 INLEDNING
Insolvensutredningen presenterade år 1990 delbetänkandet skuldsaneringslagen vilket innehöll ett helt nytt institut inom svensk rätt. Förslaget innebar en ny rätt för överskuldsatta fysiska personer, som i viss mån och då under vissa förutsättningar skulle få sina skulder nerskrivna av domstol helt eller delvis. Sverige sneglade en del på utländsk rätt där lagstiftning av samma karaktär redan framlagts exempelvis i Danmark, Frankrike och Tyskland (Västtyskland). 1 De grupper som förslaget mestadels var riktat till var kreditkonsumenter och före detta näringsidkare.
Skuldsaneringslagen trädde i kraft första juli 1994 (SFS 1994:334). Grundorsaken till varför skuldsaneringslagen tillkom var att reglerna som fanns att tillgå i svensk rätt var otillräckliga för ”överskuldsatta” gäldenärer som inte kan betala tillbaka sina skulder.
Tanken bakom lagen var att de gäldenärer som har livslånga skulder av olika acceptabla anledningar exempelvis sjukdom och som inte kan eller kommer att kunna betala tillbaka sina skulder, skulle få dessa nedskrivna. Detta skulle inte bara gynna gäldenären själv utan även dennes familj, borgenärerna och samhället i stort. Detta genom att meningslösa indrivningsförsök skulle försvinna. 2
1.1 Problemdiskussion
Skuldsaneringslagen är en relativt ny lag som trädde i kraft år 1994. Reglerna i lagen syftar till att gynna borgenärer och gäldenärer. Den 1 januari 2007 kommer den nya skuldsaneringslagen att träda i kraft. Det rehabiliterande syftet skall kvarstå men i övrigt kommer många förändringar att ske. Kommer den nya lagen att skada den allmänna betalningsmoralen kontra är den gamla lagen för stram och bristfällig, är frågor som kan ställas inför förändringen. Svar kan ej ges på dessa frågor genom att lagen inte trätt i kraft ännu, men hur lagen från 1994 fungerar i dag och hur det är tänkt att den nya lagen ska fungera finns det svar på.
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att:
• utreda gällande svensk rätt angående skuldsanering, enligt skuldsaneringslagen
• även utreda den nya skuldsaneringslagen som träder i kraft januari 2007
• göra en jämförelse mellan den nya och den gamla lagen se skillnader Tyngdpunkten kommer att ligga i gällande rätt.
1 Gertrud Lennander, JT, sid 234
2 A a, sid 236
1.3 Avgränsningar och begränsningar
Uppsatsen avgränsas till svensk rätt, då genom skuldsaneringslagen.
Alternativ till skuldsanering såsom ackord eller företagsrekonstruktion kommer eventuellt att tas upp men inte ges någon djupare reflektion. Överklaganden eller omprövning av skuldsanering faller utanför denna uppsats.
När jämförelse görs mellan den nya och gamla lagen så kommer jag bara att ta upp de förändringar som berörs av mitt arbete, lagen kan vara ändrad på fler områden än de som tas upp i texten.
Rättsfall kommer att användas ur ett belysande perspektiv, främst för att visa lagens rekvisit.
1.4 Metod
För att utreda gällande svensk rätt så har jag använt mig utav traditionell juridisk metod alltså studerat lagtext, förarbeten, doktrin samt praxis på området.
Det första jag gjorde när jag väl bestämt mig för att skriva uppsats om skuldsanering var att slå upp skuldsaneringslagen i lagboken. På detta sätt fick jag fram lagens SFS nummer så att jag kunde hitta propositionen till lagen. Propositionen hämtade jag sedan på Luleå Tekniska Universitets bibliotek.
Efter detta besökte jag Luleå Tekniska Universitets biblioteks hemsida på Internet. Där använde jag mig av databasen Lucia, som gav mig många träffar på ordet skuldsanering.
Jag fick därigenom fram doktrin, samt andra studenters uppsatser som sedan användes som en inspirationskälla.
Den praxis jag har använt mig utav i uppsatsen fann jag i andra studenters uppsatser och i doktrin.
Jag kommer att förklara ord som jag anser vara svåra löpande i texten.
2 ALLMÄNT OM SKULDSANERING
Innan en skuldsanering kan äga rum krävs det att gäldenären själv ansöker om detta. Krav ställs på gäldenären som själv måste vara engagerad i sin skuldsituation, KFM skall bara finnas med som ett stöd och användas som ett verktyg.3 Hur stor skuld som gäldenären skall ha för en eventuell skuldsanering finns det inga regler om, utan ska från fall till fall beräknas utifrån den specifika situationen.4
2.1 Bakgrund
Under 1900-talet, framförallt 1980-talet, ökade låntagandet avsevärt i Sverige. Lån togs hos banker, finansbolag och bostadsinstitut, vilket i sin tur ledde till stora ekonomiska problem under slutet av 1980. Vid denna tidpunkt ökade arbetslösheten och värdet på bostäder sjönk drastiskt. Konkurser var ett faktum för många näringsidkare och kvar fanns evighetslånga skulder som i praktiken skulle vara omöjliga att någonsin kunna betala tillbaka. Kontentan av detta blev ”överskuldsatthet”.5
Regler som fanns tillgängliga för det ovan givna slaget var konkurs och ackord, dessa visade sig inte vara tillräckliga för denna typ av ”överskuldsatta” gäldenärer. Vissa fysiska gäldenärer som efter en konkurs inte avslutar med ackord, svarar även i framtiden för sitt totala skuldbelopp av det som inte betalts av.6
De problem som uppkom i samband med ”överskuldsatta” personer var borgenärernas och samhällets ekonomiska situation, exempelvis kostnader för meningslösa indrivningsförsök. Socialbidragen ökade och gäldenären skaffade sig ofta inkomster som denne inte deklarerade vilket ledde till skattebortfall. 7
Lagstiftaren insåg att ett helt nytt system var tvunget att utarbetas för att komma till rätta med dessa ”överskuldsatta” gäldenärer. Det nya systemet skulle bygga på att gäldenären självmant, i första hand, skulle ta kontakt med borgenärerna och försöka lösa sin ekonomiska situation. Alltså i första hand skulle gäldenären själv försöka komma till rätta med sin ekonomiska situation. Om detta inte gick att lösa på egen hand så skulle den nya skuldsaneringslagen fungera som ett verktyg. 8
3 Prop 93/94:123, sid 146 ff
4 Aa, sid 93
5 T Hellners, M Mellqvist, Skuldsaneringslagen, s 13
6 A a, s 13 f
7 A a, s 14
8 A a, s14
2.2 Villkor för en skuldsanering
Det finns enligt skuldsaneringslagen tre allmänna rekvisit som måste vara uppfyllda för att en skuldsanering skall kunna beviljas. Är gäldenären en privatperson, är denne kvalificerat insolvent, och sist en allmän skälighetsbedömning görs av gäldenären.
Rekvisiten måste uppfyllas innan en skuldsanering kan äga rum. Dessa ovan givna kriterier kommer nu nedan att bearbetas. Observera att det kvalificerade insolvensrekvisitet och den allmänna skälighetsbedömningen endast gäller frivillig och tvingande skuldsanering inte i det första steget.
2.2.1 Vem kan bli beviljad skuldsanering
För att bli beviljad skuldsanering krävs vidare att gäldenären ska vara en fysisk person som har sin hemvist i Sverige9. Med hemvist preciseras att gäldenären måste var folkbokförd i Sverige. Gäldenären får inte vara en näringsidkare och får heller inte vara ålagd näringsförbud. Vidare krävs som allmänt villkor att gäldenären skall vara på obestånd och detta får inte vara tillfälligt. Förmågan att betala skall inte kunna var rimliga att överskåda i framtiden.10 Ur skuldsaneringslagen:
4§ skuldsaneringslagen - Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person, om
1. han är på obestånd och så skuldsatt att han inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid och
2. det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljas honom.
Något speciellt ålderskrav finns inte när det gäller skuldsanering för en gäldenär. Men detta har diskuterats i ett rättsfall:
(1996:49 s 324)
Lars L född 1966 sökte skuldsanering 1994, hos KFM som beslutade om att inleda ett skuldsaneringsförfarande. Ett bolag och två borgensmän motsatte sig förslaget, bolaget ansåg att det genom Lars L s ringa ålder var för tidigt att bevilja honom skuldsanering.
Borgensmännen ville ha en rätt att kräva Lars L på pengar under mer än fem år vilket en skuldsanering skulle löpa. HD dömde att skuldsanering skulle ske, skälen för detta var att skulderna uppkommit på ett seriöst sätt genom näringsverksamhet. Skulderna var inte direkt stora men betungande. Vidare ansåg HD att Lars L själv försökt komma till stånd med en uppgörelse med borgenärerna.
Detta rättsfall visar på att det är helheten som bedöms när ett skuldsaneringsförfarande övervägs av rätten.
9 Se 4§första stycket skuldsaneringslagen
10 T Hellner M Mellqvist, skuldsaneringslagen, sid 58 f
2.2.2 Kvalificerat insolvent
Ordet insolvens betyder någons oförmåga att betala sina skulder11. Vad som exakt menas med att vara insolvent på (obestånd) anges i konkurslagen 1kap 2§. När en gäldenär är på obestånd kan inte denne person betala av sina skulder allt efter som de förfaller. Denna oförmåga får inte vara tillfällig och skall ej kunna ändras inom ”överskådlig tid”.12 Vad som exakt menas med ”överskådlig tid” är att gäldenären i princip aldrig skall kunna betala tillbaka sina skulder. Alltså, gäldenären skall vara på obestånd, men detta skall inte vara en tillfällighet utan det måste också vara en kvalificerad insolvens.13
2.2.3 Allmänna skälighetsbedömningen
Nästa krav för att en skuldsanering skall kunna genomföras är en allmän skälighetsbedömning av gäldenären.14 Denna bedömning görs efter att det kvalificerade insolvensrekvisitet är uppfyllt. Enligt denna bedömning skall det mer precist avgöras om den enskilda gäldenären har rätt till skuldsanering med hänsyn till dennes ekonomiska och personliga förhållanden. Tanken med det kvalificerade insolvens rekvisitet och den allmänna skälighetsbedömningen är att de skall verka kumulativt (tillsammans). Viktigt att poängtera vid den allmänna skälighetsbedömningen är huruvida gäldenären är i behov av ekonomisk rehabilitering. Skuldsanering bör beaktas i de fall när gäldenärens tillgångar är små i proportion till skulderna, och att kvalificerade insolvensrekvisitet är uppfyllt.15 Fler krav som vägs in i den allmänna bedömningen är; skuldernas ålder, tillkomst och hur pass stort risktagande gäldenären tog när denne fick sina skulder.
4§ sista stycket skuldsaneringslagen – Vid tillämpning av första stycket 2 skall särskilt beaktas skuldernas ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och på egen hand nå en uppgörelse med sina borgenärer samt det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering.
Skuldernas ålder, om skulderna är äldre (ingen specifik granskning av ordet äldre görs i prop) desto lättare för gäldenären att bli beviljad skuldsanering. En anledning till denna bedömning är att gäldenären i första hand skall försöka lösa sin ekonomiska situation själv.16
Angående skuldernas tillkomst så kan skälen vara goda till varför gäldenären har sina befintliga skulder och hur de uppkom, men detta kan också ligga gäldenären till last.
Framförallt hur pass stor risk som gäldenären tagit för sina skulder, kan definitivt användas emot denne. Ju högre risktagande från gäldenärens sida, desto mindre chans till skuldsanering. 17
11 Internetsida: http://www.ne.se
12 Se 4§ skuldsaneringslagen
13 Prop 93/94:123, sid 92
14 Se 4§ första stycket andra punkten skuldsaneringslagen
15 Prop 93/94:123, sid 94 ff
16 Prop 93/94:123, sid 98 f
17 T Hellners M Mellqvist, skuldsaneringslagen, sid 79
För att skuldsanering skall kunna ske med stöd av skuldsaneringslagen krävs det att samtliga ovan givna punkter stämmer .Varje individ bedöms ur olika perspektiv men hänsyn tas till dessa kriterier.
I rättsfallet (1996:334 s 548) exemplifieras de allmänna villkoren:
Christina K ansökte om skuldsanering hos KFM enligt skuldsaneringslagen. KFM godkände denna ansökan och ett förslag upprättades och sändes ut till de borgenärer som uppgett att de hade fordran på Christina K. Ett bolag nekade till att skuldsanering skulle ske med skälen att Christina K som vid detta tillfälle var 48 år gammal och uppgav pension som inkomst inte var kvalificerat insolvent och att hennes tillstånd inte heller var varaktigt. Alltså att det allmänna villkoret enligt 4§ första punkten skuldsaneringslagen inte ansågs enligt bolaget vara uppfyllt. HD dömde att skuldsanering skulle ske dels för att Christina K ansågs vara kvalificerat insolvent, och detta inte ansågs vara tillfälligt.
HD domskäl var även att detta var viktigt ur rehabiliterande synpunkt att Christina K skulle få ordning på sin ekonomi.
De allmänna villkoren kan i vissa fall diskuteras och stor vikt läggs på rehabilitering för den skuldsatta gäldenären.
Viktigt att poängtera är att efter en skuldsanering är fullgjord det vill säga efter det att betalningsplanen löpt ut så skall gäldenären i fråga vara skuldfri. Observera att detta endast gäller de skulder som omfattas av skuldsaneringen.18
2.2.4 Typfall av överskuldsatta hushåll
Skuldkommittén gjorde år 1998 en utredning angående de svenska hushållens ekonomi.
Skuldkommittén fann då bland annat fem olika typer av ”överskuldsatta” hushåll. De innehöll:
• försämrade inkomster till en följd av sjukdom, arbetslöshet eller studier
• sociala förändringar av en större karaktär som leder till en brist av ekonomiskt intresse, exempelvis anhörigs sjukdom
• skaffa sig större social status genom att försöka ”köpa” in sig
• kontokorts köp av mindre karaktär som inte är planerade
• allmänt dåligt intresse och kunskap om den egna ekonomin 19
Betänkandet är från 1998 men antas gälla även idag, detta visar på flera orsaker som kan leda till ”överskuldsatthet”.
Sedan skuldsanering tillkom år 1994 så har cirka 21 000 personer sökt skuldsanering i Sverige, endast en tredjedel har fått sin ansökan beviljad.20
18 M Mellqvist, Obeståndsrätten, s 131
19 Prop 93/94:123, sid 33f
20 Å Johansson, L Lindfors, skuldsanering, sid 14
2.3 Vilka skulder skall ingå
När det gäller vilka skulder som skall ingå i en skuldsanering så finns det huvudregler och undantag. Som huvudregel kan sägas att alla skulder som har uppkommit före den dag då skuldsanering meddelats enligt 13§ skuldsaneringslagen skall ingå i förfarandet. 21 Ur lagtext:
6§ skuldsaneringslagen – En skuldsanering omfattar, om inte annat föreskrivs i denna lag, alla fordringar på pengar mot gäldenären som har uppkommit före den dag då beslut meddelades enligt 13§ andra stycket att inleda skuldsanering.
Tidpunkten är alltså det avgörande för vilka skulder som skall ingå i ett skuldsaneringsförfarande. De privaträttsliga fordringarna skall ingå om avtalet ingicks innan skuldsaneringen påbörjades. Svårare att avgöra är de offentligrättsliga fordringarna, det finns inga lagregler som anger när en skatt eller avgiftsfordran uppkommit. Detta blir en uppgift för KFM att klargöra vilka skatter och avgiftsfordringar som föreligger.22 2.3.1 Undantag
Enligt andra meningen första stycket 6§ skuldsaneringslagen, görs undantag från huvudregeln. Undantaget säger att fordringar kan lämnas utanför förfarandet i de fall när det är skäligt med hänsyn till dess uppkomst eller andra omständigheter.
Villkorade skulder kan helt eller delvis undantas från skuldsanering. Statliga studielån skall som regel undantas från skuldsanering om de inte är förfallna till betalning.23
I rättsfallet (1997:118 s 717) utreds frågan om statligt studielån och skuldsanering:
Kenneth S ansökte om skuldsanering hos KFM, som ansåg att villkoren var uppfyllda för att en skuldsanering skulle kunna äga rum. Centrala studiestödsnämnden (skrivs som CSN) blandannat accepterade inte en skuldsanering av Kenneth S. Enligt lagen skall bara skulder som är förfallna till betalning ingå i ett skuldsaneringsförfarande. HD dömde att skuldsaneringen bara skulle omfatta de studieskulderna som var förfallna till betalning och inte de som skulle betalas av i framtiden.
Ur detta domslut kan antas att skulder som ej är förfallna till betalaning skall inte heller ingå i ett skuldsaneringsförfarande.
Obetalda hyror skall ingå i en skuldsanering, men framtida hyror skall betalas som vanligt av gäldenären. 24
21 Se 6§ första stycket skuldsaneringslagen
22 SOU 1990:74, sid 286
23 M Mellqvist, obeståndsrätten, sid 143
24 A a, sid 141
2.3.2 Definitiva undantag
Dessa nedan givna fordringar skall aldrig ingå i en skuldsanering:
• fordringar som innefattar familjerättsligt underhåll
• de fordringar som borgenär har panträtt eller annan förmånsrätt enligt förmånsrättslagen eller retentionsrätt
• de fall när borgenär fått förmånsrätt enligt 8§ förmånsrättslagen innan skuldsanering inletts
• fordringar som inte är förfallna till betalning och som är beroende av att borgenär utför en sorts motprestation
• gäller fordringar som är tvistiga (en fordran är tvistig, så fort gäldenären bestrider den)25
Okända fordringar förlorar helt och fullt sin verkan av en skuldsanering. Som jag tidigare nämnt är det viktigt att de borgenärer som har en fordran att kräva av gäldenären anmäler sin existens.26
2.4 Likabehandlingsprincipen
En viktig del i förfarandet angående skuldsanering är likabehandlingsprincipen enligt 7§
skuldsaneringslagen. Denna princip anger som huvudregel att alla fordringar som borgenärer har enligt 6§ skuldsaneringslagen har lika rätt att ta del av den.27 Ur lagtext:
7§ skuldsaneringslagen – Alla fordringar som enligt 6§ skall omfattas av skuldsanering har lika rätt.
Undantag från likabehandlingsprincipen kan göras om en borgenär samtycker till sämre rätt. I vissa fall kan även full betalning utges till vissa borgenärer om det är fråga om små fordringar på högst tusen kronor. I den senast nämnda situationen krävs det en skälig hänsyn till omfattningen av skulderna och omständigheterna i övrigt.28
25 Prop 93/94:123, sid 123 ff
26 M Mellqvist, obeståndsrätten, sid 141
27 7§ skuldsaneringslagen
28T Hellners M Mellqvist, skuldsaneringslagen, sid 21
3 SKULDSANERINGENS OLIKA STEG OCH DESS RÄTTSLIGA VERKAN
Syftet med lagen är att den skall fungera rehabiliterande för de personer som vill starta ett
”nytt” bättre liv. Samtidigt ska den fungera preventivt, det vill säga, verka för att färre människor skall hamna i denna övermäktiga skuldsituation. Borgenärer skall få ut en viss del av den totala skulden genom att ett såkallat betalningssystem utformas. Viktigt är att systemet skall fungera restriktivt så att den allmänna betalningsmoralen inte påverkas negativt.29
Enligt proposition till lagen (vilket hädan efter kommer att skivas som prop), skall skuldsaneringsförfarandet ske i tre etapper, vilket brukar kallas för trestegs modellen. Det första steget finns inte reglerat i lagtext, jag har valt att benämna det som steg ett. Det andra steget finns reglerat i lagtext och är den såkallade frivilliga skuldsaneringen. Det tredje och sista steget är den tvingade skuldsaneringen?, även detta steg finns uttryckligen reglerat i lagtext.
1§ skuldsaneringslagen – Med skuldsanering enligt denna lag avses sådan frivillig skuldsanering som fastställs av kronofogdemyndigheten och tvingande skuldsanering som beslutas av rätten.
3.1 Det första steget
Det första steget för den skuldsatta gäldenären är att själv ta kontakt med sina borgenärer.
Detta är en viktig förutsättning för att en skuldsanering skall kunna äga rum i ett senare stadium. Kommunen finns med som en hjälpande hand för den skuldsatta gäldenären, och kan ge råd och anvisningar om vad denne bör/kan göra för att lösa sin ekonomiska situation.30 Kommunens ansvar definieras nedan:
1§ skuldsaneringslagen – Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer.
Gäldenären har rätt till att få hjälp av kommunen men detta är inte ett krav för att en skuldsanering skall kunna äga rum. Genom att detta steg i processen inte finns lag reglerat så är det upp till varje enskild kommun att besluta och organisera verksamheten på bästa möjliga vis.31
3.1.1 Frivillig skuldsanering
Det andra steget i processen är när gäldenären själv försökt att göra upp med sina borgenärer utan att lyckas, denne kan då vända sig till kronofogden (vilket hädan efter kommer att skriva som KFM). Detta steg i processen kallas för frivillig skuldsanering,
29 A a, s14
30 Prop 93/94:123, sid 98
31 T Hellners M Mellqvist, skuldsaneringslagen, sid 16
vilket betyder att gäldenären och KFM upprättar ett förslag till skuldsanering som skickas vidare till borgenärerna enligt 13§ skuldsaneringslagen.32
Om ansökan som gäldenären har gjort är bristfällig, så är det KFM:s uppgift att genast avisa den enligt 11§ skuldsaneringslagen. Om gäldenären inte uppfyller villkoren enligt 12§ skuldsaneringslagen så skall ansökan även i detta fall avslås av KFM. 33
Det förslag som upprättas skall utformas av gäldenären med stöd/hjälp av KFM.
Förslaget skall vara utformat så att det skall kunna godtas av så många borgenärer som möjligt, och att det grundläggande rekvisiten i lagen är uppfyllda (se vidare om de grundläggande rekvisiten i kapitel tre)34
Förslaget skickas sedan ut till samtliga kända borgenärer. I förslaget anges en viss svarstid för borgenären att yttra sig35. Förslaget godkänns om ingen borgenär motsätter sig detta innan svarstiden löpt ut36
Om samtliga borgenärer accepterar en skuldsanering för gäldenären i fråga, så ska KFM omgående fastställa ett skuldsaneringsförfarande. Detta skall genast kungöras i inrikes tidningar. 37 Om förslaget inte godkänns av borgenärerna och är i övrigt godkänt enligt 12§ skuldsaneringslagen, så skall KFM överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där gäldenären är bosatt.38 Definition i lagtext:
20§ skuldsaneringslagen – Godtar samtliga borgenärer förslaget om skuldsanering, skall kronofogdemyndigheten genom beslut fastsälla skuldsanering om den uppfyller de förutsättningar för skuldsanering som anges i denna lag.
3.1.2 Tvingande skuldsanering
Det sista steget i processen är tvingande skuldsanering. Detta innebär att om någon av de borgenärer som gäldenären har motsätter sig frivillig skuldsanering så skall KFM enligt 21§ skuldsaneringslagen överlämna ärendet till TR, som tar beslut om tvingande skuldsanering skall äga rum enligt 22§ skuldsaneringslagen.39 Ur skuldsaneringslagen:
21§ skuldsaneringslagen – Har en borgenär motsatt sig förslaget skall kronofogdemyndigheten, om ansökan inte skall avslås enligt 12§ andra stycke, överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där gäldenären är bosatt för vidare handläggning.
32 Prop 93/94:123, sid 1ff
33 T Hellners M Mellqvist, skuldsaneringslagen, sid 16
34 Prop 93/94:123, sid 157
35 Se 19§ skuldsaneringslagen
36 A a 20§
37 A a 20§
38 A a 21§
39 Prop sid,
Största skillnaden mellan frivillig och tvingande skuldsanering är att i tvingade så bryr sig inte domstolen om vad borgenärerna tycker om en eventuell skuldsanering för den tänkta gäldenären.40
3.2 Innehåll och rättslig verkan av en skuldsanering
Enligt 8§ skuldsaneringslagen skall fyra punkter finnas med i själva förfarandet. Första punkten tar upp vilka fordringar som skall omfattas av skuldsaneringen. Andra punkten säger vad som skall gälla för borgenärerna, likabehandlingsprincipen och om en borgenärs eventuella förtur detta ur 7§ skuldsaneringslagen. Under den tredje punkten anges gäldenärens betalningsutrymme. Den sista punkten anger den aktuella betalningsplanen.41 Ur lagtext:
8§ skuldsaneringslagen – Vid en skuldsanering skall bestämmas
1. vilka fordringar som enligt 6§ skall omfattas av skuldsaneringen, 2. vad som enligt 7§ skall gälla för dem,
3. vilket belopp som skall fördelas mellan borgenärerna och
4. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje borgenräs fordran skall betalas
När en skuldsanering skall äga rum oavsett om detta beslutats i steg ett, två eller tre så blir den rättsliga verkan den samma. Enligt skuldsaneringslagen ska gäldenären få en betalningsplan om inte betalningsmöjligheter helt saknas. Denna betalningsplan skall löpa under fem år och gäldenären skall under denna tid leva på existensminimum.42
Betalningsplanen har diskuterats i ett rättsfall:
(1997:124 s 750)
Makarna Jonny N och Kimona N ansökte om skuldsanering hos KFM. Huvudsakliga delen av skulden svarade makarna för solidariskt, största delen av skulderna hade uppkommit genom näringsverksamhet men även småskulder fanns från bland annat tandvård. Övrigt hade makarna tre barn för vilka de hade försörjningsplikt över och som bodde hemma. HD dömde följande, makarna N var på obestånd utan möjlighet att kunna betala av skulden i framtiden alltså kvalificerat insolvent. Inget anmärkningsvärt fanns att tillägga om skulderna i övrigt exempelvis tillkomst. Problemet i detta fall ligger i 7§
och 8§ skuldsaneringslagen genom att förbehålls beloppet för makarna enligt UB inte kommer upp i den summan som de har rätt till per månad med tanke på att de har försörjningsplikt över sina tre barn. HD ansåg att en betalningsplan inte skulle göras, men att detta var ett ovanligt ”specialfall” för att avvikelser av detta fall inte vanligtvis skulle göras.
40 T Hellners M Mellqvist, skuldsaneringslagn, sid 18
41T Hellners M Mellqvist, skuldsaneringslagen, sid 21
42A a, sid 21f
Utifrån detta rättsfall kan tydas att en betalningsplan skall göras om inte ”extrema”
avvikelser förekommer. Borgensmännens rättigheter beaktades inte i detta rättsfall, HD menade att fallet var sådant att det i princip inte gick att göra på annat sätt.
Det finns rekommendationer angående hur pass stort belopp som gäldenären skall ha att leva av under själva skuldsaneringen. Detta är ett normalbelopp som finns fastställs under 7 kapitlet 5§ UB . Detta normalbelopp skall täcka kostnader som mat, tvätt, hygien, telefon och så vidare. Hyran ingår inte i normalbeloppet.43
43M Mellqvist, obeståndsrätten sid 142
4 NYA SKULDSANERINGSLAGEN
Januari 2007 kommer den nya skuldsaneringslagen att träda i kraft som skall ersätta den gamla skuldsaneringslagen från 1994.
4.1 Bakgrund till ändringen
Skuldsaneringslagen från år 1994 har utvärderats flera gånger bland annat år 1995, 1996 och 1999. Utvärderingarna visade på brister i själva skuldsaneringsförfarandet, handläggningstiderna ansågs vara för långa.44
Detta medförde att den 28 november 2002 tillkallade regeringen en särskild utredare med huvuduppgift att utvärdera och göra en översyn av 1994 års skuldsaneringslag, då främst skuldsaneringsförfarandet. Tanken var att utredaren skulle lämna förslag till åtgärder som skulle förbättra det nuvarande systemet. Eller om behovet fanns lämna förslag till ett helt nytt system för skuldsanering. Det som särskilt skulle beaktas av utredaren var de långa handläggningstiderna som hade ett behov av att förkortas. De som fick hand om utredningen blev skuldsaneringsutredningen, som lämnade sitt förslag genom (SOU 2004:81)45
4.2 Syftet med lagen
Huvudsyftet med ändringen av lagen är att skuldsaneringsförfarandet skall bli enklare och mer effektivt. 46 Tanken med den nya skuldsaneringslagen är att KFM skall ha ett större ansvar genom att själva kunna fatta beslut även om en eller flera borgenärer motsätter sig skuldsanering. Den enskilda skall då ha en rätt till att överklaga ärendet vidare till tingsrätten. En annan nyhet med lagen är att gäldenären själv inte behöver försöka göra upp med sina borgenärer innan en skuldsanering kan äga rum. 47
4.3 Jämförelse av den gamla och nya lagen
Nedan kommer jämförelser av den gamla 1994 års och den nya 2007 års skuldsaneringslag göras. 48
4.3.1 Tre stegs modellen
Enligt skuldsaneringslagen från 1994 så skall skuldsanering ske i tre steg, detta kommer delvis att förändras. Från och med januari 2007 när den nya lagen träder in så behöver inte den skuldsatta gäldenären själv först försöka komma överens med sina borgenärer.
44 Internetsida: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/58854 , sid 27 (2005-04-20)
45 A a, sid 27 (2005-04-20)
46 Internetsida: http://www.regeringen.se/sb/d/5920/a/58854 (2005-04-15)
47 A a, sid 1 (2005-04-15)
48 Nya lagen, se bilaga 1
Alltså det första steget ”egenförsöket” försvinner som ett kriterium för att en skuldsanering skall kunna äga rum. (Se bilaga 4§ skuldsaneringslagen) 49
Anledningen till förändringen är att i nuläget så behöver gäldenären ofta ta till experthjälp för att kunna försöka göra upp med sina borgensmän. Detta i sin tur drabbar oftast kommunerna som blir belastade med detta. Arbetet med att kartlägga gäldenärens samtliga skulder blir ofta ett dubbelarbete genom att kommunen i viss mån och även KFM gör detta idag. Genom den nya lagen skulle KFM få hela ansvaret för gäldenären från start, förslaget skulle spara tid vilket i allra högsta grad är önskvärt. Att beakta är att det inte skall ligga gäldenären till last om denne självmant försökt/försöker göra upp med sina borgenärer, speciellt inte om gäldenärens betalningsmöjligheter är goda. I dessa fall kan de tvärt om vara önskvärt med tanke på det allmänna rekvisitet i lagstiftningen .50 4.3.2 KFM: s befogenheter
Om någon borgenär motsätter sig en skuldsanering skall KFM omgående sända in ansökan till tingsrätten om kriterierna är uppfyllda, enligt 1994 års skuldsaneringslag.
Enligt 2007 års skuldsaneringslag så skall KFM även om en eller flera borgenärer motsätter sig skuldsanering kunna fatta beslut i ärendet. Om en borgenär är missnöjd med KFM s beslut kommer denne att kunna vända sig till TR för en överklagan. (se bilaga 21§
och 29§ första stycket). 51
Skälen till regeringens ändring är att i dag så behöver inte en borgenär ange något speciellt skäl till varför gäldenären inte skall bli beviljad skuldsanering. Alltså i vissa fall har inte borgenären något rättsligt skäl till att neka gäldenären en skuldsanering och detta bidrar till att onödig tid går till spillo och kostnader för onödiga domstolsprocesser blir ett faktum. Detta är något som skulle kunna besparas om KFM får utreda dessa situationer själva utan en domstols inblandning.52
4.3.3 Kommunens skyldigheter
Kommunen skall fortsättningsvis ge skuldsatta personer råd och anvisningar om så önskas (se bilaga 1, 2§ andra stycket nya skuldsaneringslagen). Gäldenärer skall kunna vända sig till kommunen för att få ekonomisk rådgivning innan och under ett skuldsaneringsförfarande. Utredningar har visat på att kommunens huvuduppgift när det gäller rådgivning av detta slag handlar om att ge den skuldsatta gäldenären en översikt över tillgångar och skulder. Genom detta skapa en sorts kontroll över dennes ekonomiska situation. Kommunen skall också finnas som stöd för de personer som inte vill eller kan få en skuldsanering beviljad.53
49 Internetsida: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/58854, sid 28 (2005-04-20)
50 A a, sid 29 ff (2005-04-20)
51 A a, sid 31 (2005-04-20)
52 A a, sid 32 (2005-04-20)
53 Internetsida: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/58854, sid 35 f (2005-04-23)
Behovet av kommunens rådgivning är stor, de gäldenärer som ska eller genomgår en skuldsanering har många krav på sig. De skall medverka aktivt under hela förfarandet och från start kunna ange exakta uppgifter på sin ekonomi. Detta är en anledning till kommunens fortsatta medverkan inom detta område, men även ur rehabiliteringssynpunkt är kommunen inblandning viktig. Konsumentverket skall även i framtiden verka under kommunens regi, och fortsättningsvis även de ha hand om rådgivning i de flesta kommuner.54
4.3.4 Allmänna skälighetsbedömningen
Den allmänna skälighetsbedömningen skall omformuleras i den nya skuldsaneringslagen.
Regeringen föreslår att göra lagen mera ändamålsenlig och effektiv samt att kriterierna skall vara utformade så att ingen utesluts från lagen på grund utav att det brister i ett kriterium. Samtidigt måste lagen vara uppbyggd så att den vinner allmänhetens förtroende. Genom praxis från HD och andra instanser, finns det tydliga drag som tyder på att en totalbedömning görs och att stor vikt läggs på rehabilitering av gäldenärer. Trots att det funnits brister i den allmänna skälighetsbedömningen har TR och andra instanser dömt till skuldsanering, och detta ur en rehabiliterings synpunkt. I den nya lagen skall därför den allmänna skälighetsbedömningen vara att skuldsanering skall ske om det inte anses oskäligt.55
4.3.5 Undantaget för nyare skulder
I den gamla lagen enligt 6 § skuldsaneringslagen kan undantag göras på vissa av gäldenärens fordringar om KFM anser att detta är nödvändigt. Dock skall särskilda omständigheter föreligga exempelvis kan skulder som egentligen inte omfattas av en skuldsanering ingå. Detta undantag kommer att försvinna i den nya lagen. Anledningen till detta är att gäldenären i vissa fall kan ha en benägenhet att trilla tillbaka i skuldfällan om undantag av vissa skulder görs av KFM. En annan positiv fördel med avskaffandet av undantaget är att regelverket förenklas avsevärt. 56
4.3.6 Borgenärers eventuella förtur
I skuldsaneringslagen från 1994 så kan borgenärer med små fordringar (max 1000 kr) bli beviljade förtur enligt 7§ andra punkten. Detta kommer att försvinna, i den nya lagen skall förtur till vissa borgenärer med små fordringar kunna regleras i betalningsplanen.
Anledningen till ändringen är den såkallade likabehandlingsprincipen, som är viktig att följa till största möjliga mån. 57
54 A a, sid 36 f (2005-04-25)
55 A a, sid 40 ff (2005-04-25)
56 A a, sid 45 f (2005-04-25)
57 Internetsida: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/58854, sid 46 f (2005-04-25)
4.3.7 Gäldenärens förbehållsbelopp
I den nya lagen så skall förbehållsbeloppet fastställas på samma sätt som vid utmätning av lön. I dagsläget bestäms förbehållsbeloppet med hjälp av UB. Problemet med detta är att en betalningsplan normalt skall löpa i fem år. Under denna tid kan inkomstförhållandena ändras vilket medför problem med gäldenärens ekonomiska förhållanden. Redan innan utformningen av 1994 års skuldsaneringslag så diskuterades det viktiga i att ett skuldsaneringsförfarande skulle vara realistiskt för gäldenären. Detta innebär att det måste finnas ett realistiskt förbehållsbelopp för gäldenären att leva för.
Annars kommer inte skuldsaneringen fungera, och gäldenären kommer inte att fullfölja sin betalningsplan. 58
4.3.8 Verkställighet av beslut om skuldsanering
I dagsläget får ett beslut ej verkställas innan den dag det vunnit laga kraft, detta kommer att tas bort. I den nya lagen får ett beslut verksällas innan det vunnit laga kraft för att många borgenärer haft invändningar mot detta. Gäldenären lyckas under tiden ärendet handläggs av domstol undgå betalningsskyldighet, detta kommer att försvinna med den nya lagen. Andra positiva aspekter av detta är att handläggningstiden förkortas genom att ärendet kan påbörjas tidigare.
4.3.9 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Som tidigare nämnts så kommer den nya skuldsaneringslagen att börja gälla från den första januari 2007. Äldre lydelsen skall gälla för de ärenden om lämnats in till TR för beslut innan nya lagen trätt in, samt för de fall där betalningsplan upprättats före ikraftträdandet. 59
58 A a, sid 47 f (2005-04-25)
59 A a, sid 67 (2005-04-25)
4.4 Sammanfattning av den nya lagen
Den nya lagen innebär att det blir betydligt lättare för en gäldenär att bli beviljad skuldsanering. Tidigare i gamla lagen fanns ett krav på att skälighetsbedömningen och de allmänna villkoren skall dessa vara uppfyllda innan en skuldsanering kan äga rum. I den nya lagen skall en helhetsbedömning göras och skuldsanering skall beviljas om det inte anses oskäligt. Detta är en slags motreaktion mot den gamla lagen där kriterierna skulle vara uppfyllda innan skuldsanering skulle kunna komma i fråga. Nya lagen innebär att motsatsen måste vara ”bevisad” för att skuldsanering inte skall kunna ske.
På samma sätt som i den gamla lagen så ställs det stora krav på gäldenären i den nya lagen. Den enda skillnaden är den att det första steget försvinner som ett krav för att skuldsanering skall kunna äga rum.
Gäldenärens ekonomiska förutsättningar förändras till det positiva i den nya lagen genom bestämmelsen av förbehållsbeloppet skall beslutas på samma sätt som vid utmätning av lön.
De förändringar som rör borgenärerna är att förturen försvinner, alltså så kommer likabehandlingsprincipen att råda i större proportioner än i gamla lagen. Genom att likabehandlingsprincipen är en viktig del i skuldsaneringen så är det befogat att den stärks. Vidare kan borgenärerna i den nya lagen börja få betalt av gäldenären innan ett ärende vunnit laga kraft. På det sättet slipper borgenärerna vänta på ett domslut, och kan få betalt av gäldenären på ett tidigare stadium.
Den nya lagen blir effektivare genom att KFM får en bredare befogenhet än tidigare. Alla kommer att tjäna på förändringarna i slutändan, genom att gäldenären vill göra upp med borgenärerna och de i sin tur vill ha sina pengar. Om KFM anser att skuldsanering skall äga rum så är beslutet bearbetat och kriterierna är uppfyllda. I detta läge är det bästa för alla parter om skuldsaneringsförfarandet kan inträda så fort som möjligt så att en betalningsplan kan upprättas, och börja följas av gäldenären.
5 SLUTDISKUSSION
Skuldsanering är en omgjord lag som trädde i kraft 1994 i sin första lydelse. Efter detta har den utvärderats ett flertal gånger. Januari 2007 skall en ny skuldsaneringslag träda i kraft, tanken är att det skall bli lättare att söka och att bli beviljad skuldsanering än i den gamla lagen.
I 1994 års skuldsaneringslag finns det som bekant tre olika steg som kan leda till skuldsanering, första steget, frivillig skuldsanering och tvingande skuldsanering. Dessa steg fungerar inte så bra tycker jag, mestadels för att tiden för att bearbeta ärenden är för lång. Det första steget finns inte med i lagstiftningen och handlar om rådgivning från kommunerna. De ska ge rådgivning till skuldsatta gäldenärer och detta kommer att finnas kvar i den nya lagen. Detta anser jag vara bra för att även om självförsöket försvinner som ett krav för att skuldsanering ska kunna äga rum så ”förutspås” i förarbetena till den nya lagen att rådgivningen fortsättningsvis kommer att behövas. Då framförallt för att stödja eller se över skuldsatta gäldenärers ekonomi. KFM kommer att få en större befogenhet i den nya lagen. Den frivilliga och tvingande skuldsaneringen kommer att ändras. (Se vidare om detta i den nya lagen).
I dagsläget finns det en rad olika kriterier som skall vara uppfyllda innan en gäldenär kan bli beviljad skuldsanering. Ärenden tar lång tid, speciellt om en borgenär motsätter sig skuldsanering. Systemets uppbyggnad är vid en snabb anblick enkelt men visar sig vara mer komplicerat vid en noggrannare granskning. Genom dessa, enligt mig, vaga rekvisit som inte ofta uppfylls av gäldenärer, exempelvis gäldenärens plikt att själv i första hand göra upp med sina borgenärer innan en skuldsanering kan äga rum. Detta är ett lysande exempel på ett rekvisit som inte följs. Systemet inte är konsekvent, utan i slutändan godkänns gäldenärer som i början inte skulle godkännas. Om rekvisit av liknande karaktär skall finnas med som ett kriterium i en lag så krävs konsekvens för att lagen skall bli tagen ”på allvar”.
Det rehabiliterande syftet med lagen tycker jag är bra, människor som är ”överskuldsatta”
lider lika mycket av sin ekonomiska situation som samhället gör. Att kraven skall vara hårda tycker jag också är bra, skuldsanering skall inte i förväg vara en tanke om det
”misslyckas”. Detta skall vara gäldenärens enda utväg i efterhand och denne skall ha goda skäl till varför skulderna finns.
I förarbetena till 1994 års skuldsaneringslag poängteras att den allmänna betalningsmoralen inte får påverkas negativt av lagen. Detta anser jag inte har blivit ett problem genom att skuldsanering ses som ett seriöst ”ingrepp” som gynnar alla i gäldenärens omgivning. Betalningssystemen fungerar bra, likabehandlingsprincipen finns med som en viktig förutsättning för att rättvisa skall skippas. Jag tror att betalningssystemen överlag fungerar bra därför att skuldsanering är något som gäldenären verkligen vill ha trots påfrestningar. Skuldsanering är inget som påtvingas en gäldenär, utan denne måste personligen vilja detta, och en aktiv medverkan krävs i det egna förfarandet.
Vilka skulder som skall omfattas av en skuldsanering är omdiskuterat. Huvudregeln är som jag tidigare nämnt, alla de skulder som uppkommit innan den dag då skuldsanering meddelats. Det finns en undantagsregel från huvudregeln, KFM kan i vissa fall undanta skulder enligt vissa kriterier. Undantagsregeln kommer att försvinna i den nya lagen, vilket jag tycker är bra. Jag är positiv till helhetsbedömning av gäldenärer, men jag tycker att en ganska klar huvudregel skall finnas angående skulderna. Gäldenären blir inte hjälpt av en förmildring, snarare stjälpt. Jag tror att det är en del av rehabiliteringen att få kämpa för att bli av med alla sina skulder. Undantag kan även göras för skulder som inte förfallit till betalning, som ändå får ingå i ett skuldsanerings förfarande. Detta är mer ovanligt än vanligt, alltså ändringen av denna regel anser jag vara bra.
Den nya lagen som träder i kraft 2007, anser jag vara en förbättring av 1994 års skuldsaneringslag. I den nya lagen försvinner dessa enlig mig vaga rekvisit och i stället skall en helhetsbedömning av gäldenären göras. I dagsläget är detta redan i viss mån verklighet genom att domstolarna arbetar på detta sätt. I de flesta fall ser både TR och övriga domstolar till helheten i målen. Även om det brister i ett rekvisit så är det inte ovanligt att domstolen ändå dömer att skuldsanering skall ske.
Ändringarna i den nya lagen tycker jag över lag är befogade, såsom kravet på gäldenärens egenförsök som skall försvinna som ett kriterium för skuldsanering i den nya lagen. Även detta kriterium anser jag i viss mån vara ”luddigt”, detta genom att egenförsöket inte definieras på ett bra sätt i lagen, enligt mitt tycke. Ingen direkt anvisning till vad som skall vara ”egenförsök” finns med i lagen, bara att gäldenären skall ha försökt göra upp med borgenärerna, inte på vilket sätt eller hur mycket. Rättsfallen visar på att det är helheten som spelat största rollen, trots att 1994 års skuldsaneringslag
”menat” annat.
Gäldenärens förutsättningar att fullgöra en skuldsanering kommer att öka i den nya lagen.
I dagsläget får gäldenären ett förbehållsbelopp bestämt enligt UB, som skall gälla hela skuldsaneringen. I den nya lagen skall beloppet bestämmas på samma sätt som vid utmätning av lön. Detta innebär att om inkomsten förändras så förändras även förbehållsbeloppet. Detta är viktigt för att gäldenären skall fullfölja sitt förfarande. Även om skuldsanering inte skall vara ”en dans på rosor” så bör gäldenären kunna leva ett drägligt liv under betalningsplanens verkan.
Genom den nya lagen så kommer KFM att få större befogenheter än tidigare, vilket jag också anser är positivt. Det känns som slöseri med dyrbar tid för alla parter att TR skall döma i sådana här mål. Jag tycker det är märkligt att borgenärerna enligt 1994 års skuldsaneringslag utan en godtagbar anledning har kunnat neka gäldenärer till skuldsanering. Genom det faktum att borgenären med lätthet kan sabotera för gäldenären genom att säga nej utan en godtagbar anledning. Detta kommer att försvinna i den nya lagen genom att det är KFM som dömer även i de fall då borgenärer motsätter sig skuldsanering, och kan då redan från start godkänna en skuldsanering. Om borgenären är missnöjd med KFM s beslut införs en rätt att överklaga till TR.
Vidare i den nya lagen så kommer borgenärers eventuella förtur att försvinna, detta kommer i vissa fall att kunna regleras i betalningsplanen. Detta är ytterligare en bra förändring anser jag, rättvisan är en viktig del i en skuldsanering. Visserligen så tycker jag att småfordringar visst skulle kunna utgå till de borgenärer som besitter dem, men i slutändan skapar det ändå orättvisa. Exempelvis om en borgenär har en fordran på tusen kronor, och får ut hela sitt belopp alltså hundra procent, varför ska då en annan borgenär få ut motsvarande låt säga 30 procent av sitt totala skuldbelopp?
Jag anser att skuldsaneringslagen i stort är en väldigt bra och välbehövlig lag. Viktigt att betona tycker jag är att gäldenären måsta vara aktiv i sitt eget förfarande och att skuldsanering inte får vara tanken från början från gäldenärens sida. Kontrollerna skall vara hårda för hur gäldenärens skulder egentligen har uppkommit. Om detta försvinner så kommer den allmänna betalningsmoralen att skadas av skuldsanering. Jag är då rädd för att skuldsanering får en negativ klang, att människor anser att detta är ”oseriösa”
människors leverbröd. I dagsläget är inte detta ett problem, men om 2007 års lag får ett sämre ”rykte” genom att egenförsöket försvinner är osett. Gäldenären måste dock medverka aktivt även i den nya lagen, vilket jag tror är väldigt viktigt för att bevara det goda ”ryktet”. Problem kan dock uppstå om det blir ”lättare” att bli beviljad skuldsanering än i 2007 år skuldsaneringslag.
Avslutningsvis vill jag poängtera att jag tycker att den nya lagen verkar väldigt lovande!
KÄLLFÖRTECKNING
Offentligt tryck
Prop 1993/94:123 Skuldsaneringslag Prop 2005/06:124 Nya skuldsaneringslagen SOU 1990:74 Skuldsaneringslag
SOU 2004:81 Nya Skuldsaneringslagen Rättsfall
NJA 1997:124 s 750 NJA 1996:49 s 324 NJA 1996:334 s 548 NJA 1997:118 s 717 Litteratur
Hellners T, Mellqvist M, (2000), Skuldsaneringslagen en kommentar, Stockholm:
Norstedts Juridik AB. ISBN: 91-39-00400-7
Johansson Å, Lindfors L, (2000), Skuldsanering en studie ur borgenärssynpunkt, Luleå, ISSN: 1404-5508
Mellqvist M, (2000), Obeståndsrätten en introduktion, Stockholm, Norstedts Juridik, ISBN: 91-39-20240-2
Tidskrifter
Lennander G, (1990), Skuldsanering för privatpersoner, Stockholm, GOTAB, ISSN:1100-77-61
Internetsidor
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/58854 http://www.ne.se
Bilaga 1 Nya skuldsaneringslagen
Allmänna bestämmelser
1 § Skuldsanering innebär att en gäldenär helt eller delvis befrias från ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av skuldsaneringen.
Om ackord och konkurs finns särskilda bestämmelser.
2 § Kronofogdemyndigheten prövar ärenden om skuldsanering och ärenden om omprövning av ett beslut om skuldsanering.
Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budget- och skuldfrågor till skuldsatta personer.
Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan enligt 9 §.
Konsumentverket skall stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som kommunerna skall svara för.
3 § Vid skuldsanering enligt denna lag behöver hänsyn inte tas till föreskrifter om eftergift eller nedsättning i någon annan författning.
En borgenär får utan hinder av föreskrifter i någon annan författning godta ett förslag om skuldsanering enligt denna lag.
Allmänna villkor för skuldsanering
4 § Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person, om
1. gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid, och
2. det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljas honom eller henne.
Den som är folkbokförd i Sverige skall vid tillämpningen av första stycket anses ha hemvist i Sverige.
Vid tillämpningen av första stycket 2 skall särskilt beaktas skuldernas ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering.
5 § I fråga om den som är näringsidkare gäller, utöver villkoren i 4 §, att skuldsanering får beviljas endast om det finns särskilda skäl med hänsyn till näringsverksamhetens ringa omfattning och enkla beskaffenhet.
6 § En gäldenär som är ålagd näringsförbud enligt lagen (1986:436) om näringsförbud får inte beviljas skuldsanering. Detsamma gäller en gäldenär som tidigare beviljats skuldsanering, om det inte finns synnerliga skäl
för skuldsanering.
Prop. 2005/06:124 7 Skulderna
7 § En skuldsanering omfattar, om inte annat föreskrivs i denna lag, alla fordringar på pengar mot gäldenären som har uppkommit före den dag då beslut meddelas enligt 14 § andra stycket att inleda skuldsanering.
Skuldsanering
medför att rätten till ränta eller dröjsmålsavgift på en sådan fordran bortfaller för tiden efter nämnda dag.
Vid skuldsaneringen får det bestämmas att en fordran som avses i
första stycket och som är beroende av villkor, inte är till beloppet fastställd eller inte är förfallen till betalning, inte skall omfattas av skuldsaneringen.
I fråga om en sådan fordran får borgenären utan hinder av föreskrifter i annan författning bevilja anstånd med betalningen under den tid betalningsplanen enligt 9 § löper.
En skuldsanering omfattar inte
1. en fordran på familjerättsliga underhåll,
2. en fordran för vilken borgenären har panträtt eller annan förmånsrätt enligt 6 eller 7 § förmånsrättslagen (1970:979) eller retentionsrätt, till den del säkerheten räcker till för betalning av fordran,
3. en fordran för vilken borgenären, innan beslut om att inleda skuldsanering har meddelats, har fått förmånsrätt enligt 8 § förmånsrättslagen,
när det gäller egendom som har tagits i anspråk vid verkställigheten, 4. en fordran som inte är förfallen till betalning och som är beroende av att borgenären tillhandahåller en motprestation, eller
5. en fordran som är tvistig.
Bestämmelsen i tredje stycket 1 gäller inte när Försäkringskassan eller ett utländskt offentligt organ inträtt i den underhållsberättigades rätt till underhållsbidrag.
Innehållet i en skuldsanering
8 § Alla fordringar som enligt 7 § omfattas av skuldsaneringen har lika rätt.
Utan hinder av första stycket får en fordran
1. ges sämre rätt, om borgenären samtycker, eller
2. betalas före andra fordringar, om den efter fördelning enligt 9 § första stycket avser ett mindre belopp och det är skäligt med hänsyn till omfattningen av skulderna och övriga omständigheter.
I 23 § finns bestämmelser om vad som skall gälla i fråga om fordringar som inte har anmälts i ärendet.
9 § Vid en skuldsanering skall det bestämmas
1. vilka fordringar som enligt 7 § skall omfattas av skuldsaneringen,
2. vad som enligt 8 § skall gälla för dem,
3. vilket belopp som skall fördelas mellan borgenärerna, och
4. en betalningsplan som visar när och hur kvarstående belopp av varje borgenärs fordran skall betalas.
Det belopp som skall fördelas mellan borgenärerna skall bestämmas så
att skuldsaneringen tar i anspråk gäldenärens samtliga tillgångar och inkomster
efter avdrag för vad som skall förbehållas gäldenären för dennes och dennes familjs försörjning. Därvid skall bestämmelserna i 7 kap. 4
och 5 §§ utsökningsbalken om förbehållsbelopp vara vägledande. Det får bestämmas vid skuldsaneringen att förbehåll även skall göras för betalning av en fordran som, enligt 7 § tredje stycket eller beslut som fattas
med stöd av 7 § andra stycket, inte omfattas av skuldsaneringen.
Av fördelningen enligt första stycket 3 skall det framgå hur stor procentandel av fordringarnas belopp som skall kvarstå.
Den betalningsplan som skall bestämmas enligt första stycket 4 skall
löpa under fem år, om det inte finns särskilda skäl att bestämma en kortare tid.
Ansökan om skuldsanering
10 § En ansökan om skuldsanering skall göras skriftligen hos kronofogdemyndigheten
i den region där gäldenären är bosatt. Är gäldenären inte
bosatt i Sverige, skall ansökan göras hos Kronofogdemyndigheten i Stockholm. Har ansökan gjorts hos en kronofogdemyndighet som inte är behörig, skall ärendet genast lämnas över till den kronofogdemyndighet som enligt handlingarna är behörig.
Ansökan skall vara egenhändigt undertecknad av gäldenären.
11 § Ansökan skall innehålla
1. de uppgifter om gäldenären som anges i 33 kap. 1 § första och andra styckena rättegångsbalken samt uppgift som visar att gäldenären har hemvist i Sverige,
2. en förteckning över gäldenärens tillgångar och skulder med uppgift om varje borgenärs namn, person- eller organisationsnummer, postadress och telefon,
3. uppgift om gäldenärens inkomster och utgifter,
4. uppgift om förhållanden som avses i 4 § tredje stycket, och
5. de uppgifter om gäldenärens och dennes familjs personliga och ekonomiska
förhållanden som i övrigt är av betydelse för prövning av frågan om skuldsanering skall inledas.
Uppgifterna enligt första stycket skall lämnas av gäldenären på heder och samvete.
Bristfällig ansökan
12 § Om en ansökan är bristfällig, skall kronofogdemyndigheten förelägga gäldenären att avhjälpa bristen. Av föreläggandet skall det framgå
att ansökan kan avvisas om föreläggandet inte följs. Föreläggandet behöver inte delges.
Kronofogdemyndigheten skall avvisa en ansökan om skuldsanering, om den är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för prövning i sak och gäldenären inte har följt ett föreläggande att avhjälpa bristen.
Avslag på ansökan
13 § Om det framgår av ansökan om skuldsanering eller annan tillgänglig utredning att gäldenären inte uppfyller villkoren enligt 4 eller 5 § eller
inte får beviljas skuldsanering på grund av 6 §, skall kronofogdemyndigheten avslå ansökan.
Prop. 2005/06:124 9
Om det, sedan beslut har meddelats enligt 14 § andra stycket om att inleda skuldsanering, framkommer att förutsättningarna för skuldsanering
enligt denna lag inte är uppfyllda, skall kronofogdemyndigheten avslå
ansökan. Ansökan får också avslås, om gäldenären inte inställer sig personligen
vid ett sammanträde eller om gäldenären i övrigt inte medverkar vid ärendets handläggning.
Inledande av skuldsanering
14 § Kronofogdemyndigheten skall i den utsträckning det behövs inhämta upplysningar om gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden från andra myndigheter. Kronofogdemyndigheten får också,
om det finns särskilda skäl, hålla ett sammanträde enligt 17 § för att avgöra om skuldsanering skall inledas.
Om kronofogdemyndigheten inte enligt 12 § avvisar eller enligt 13 § första stycket avslår en ansökan om skuldsanering, skall myndigheten snarast besluta att skuldsanering skall inledas.
15 § När ett beslut har meddelats om att inleda skuldsanering skall kronofogdemyndigheten
genast genom en kungörelse i Post- och Inrikes
Tidningar uppmana var och en som har en fordran mot gäldenären att skriftligen anmäla den till kronofogdemyndigheten senast en månad från
dagen för kungörelsens införande. Om det finns särskilda skäl, kan kronofogdemyndigheten
införa kungörelsen även i en eller flera ortstidningar.
Kronofogdemyndigheten kan också förlänga fristen till två månader, om det finns särskilda skäl.
Utredningen hos kronofogdemyndigheten
16 § Har skuldsanering inletts, skall kronofogdemyndigheten se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver.
17 § Kronofogdemyndigheten skall kalla gäldenären att inställa sig personligen
vid ett sammanträde, om det kan antas vara till fördel för utredningen.
Vid sammanträdet skall gäldenären lämna de ytterligare upplysningar som behövs för att avgöra frågan om skuldsanering.
Kallelsen skall sändas till gäldenären under den adress gäldenären senast har uppgivit i ärendet. Kallelsen behöver inte delges.
I kallelsen skall gäldenären upplysas om syftet med sammanträdet och om att ansökan kan avslås om gäldenären inte inställer sig personligen.
18 § Kronofogdemyndigheten får till sammanträde enligt 17 § kalla även
en borgenär, annan myndighet eller någon annan som kan bidra till utredningen
av ärendet. Kallelsen behöver inte delges.
Beslut om skuldsanering
19 § När det finns en tillräcklig utredning, skall kronofogdemyndigheten tillsammans med gäldenären upprätta ett förslag om skuldsanering som innehåller de uppgifter som anges i 9 §.
Prop. 2005/06:124 10
20 § Förslaget om skuldsanering skall sändas till samtliga kända borgenärer vars fordringar omfattas av skuldsaneringen med föreläggande för
dem att yttra sig över förslaget inom viss tid. I föreläggandet skall det anges att ett uteblivet yttrande inte hindrar ett beslut om skuldsanering.
Föreläggandet skall delges borgenärerna. Om en fordran som anmälts enligt 15 § inte omfattas av skuldsaneringen, skall borgenären underrättas om detta.
21 § Efter utgången av den tid som avses i 20 § skall kronofogdemyndigheten pröva om gäldenären skall beviljas skuldsanering.
Ett beslut om skuldsanering skall genast kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Förbud mot exekutiva åtgärder
22 § Efter kronofogdemyndighetens beslut om att inleda skuldsanering får utmätning för fordringar som uppkommit dessförinnan inte äga rum innan frågan om skuldsanering är avgjord, om inte, efter överklagande, rätten på begäran av en borgenär bestämmer annat. Om utmätning ändå
sker, är åtgärden utan verkan.
Första stycket gäller inte fordringar som enligt 7 § tredje stycket inte omfattas av skuldsaneringen.
Det som sägs i denna paragraf tillämpas även i fråga om beslut om betalningssäkring och verkställighet av ett sådant beslut.
Verkan av skuldsanering
23 § En skuldsanering befriar gäldenären från ansvar för betalningen av de skulder som omfattas av skuldsaneringen i den utsträckning som dessa sätts ned. Genom skuldsaneringen befrias gäldenären från ansvar för betalningen av fordringar som inte är kända i ärendet, om inte fordringen är sådan som avses i 7 § tredje stycket.
Skuldsaneringen inverkar inte på den rätt en borgenär har mot en
borgensman eller någon annan som förutom gäldenären svarar för fordringen.
Omprövning av skuldsanering
24 § På ansökan av en borgenär vars fordran omfattas av ett beslut om skuldsanering kan kronofogdemyndigheten upphäva beslutet eller, i fall som avses i 4 och 5, ändra det som har bestämts i en fråga som avses i 9 § första stycket 2–4, om
1. gäldenären
a) har gjort sig skyldig till oredlighet mot borgenärer,
b) har gjort sig skyldig till uppsåtligt försvårande av konkurs eller exekutiv förrättning, eller
c) i hemlighet har gynnat någon borgenär för att inverka på skuldsaneringsfrågans avgörande,
Prop. 2005/06:124 11
2. gäldenären i sin ansökan om skuldsanering eller annars under ärendets handläggning medvetet har lämnat oriktiga uppgifter till men för
borgenären,
3. gäldenären har lämnat oriktig uppgift till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift som omfattas av skuldsaneringen eller
underlåtit att lämna uppgift trots att gäldenären är uppgiftsskyldig och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett beslut blivit felaktigt eller inte fattats,
4. gäldenären inte följer betalningsplanen, såvida avvikelsen inte är ringa, eller
5. gäldenärens ekonomiska förhållanden har väsentligen förbättrats efter beslutet om skuldsanering och detta beror på omständigheter som inte kunnat förutses vid beslutet.
I fall som avses i första stycket 5 skall ansökan ges in inom fem år från dagen för skuldsaneringen. Om löptiden för betalningsplanen har förlängts enligt 26 §, gäller i stället den tiden.
Upphävs ett beslut om skuldsanering, blir en borgen eller annan säkerhet
