Innehållsförteckning
Förkortningar ... 4 1 Inledning ... 5 1.1 Bakgrund ... 5 1.2 Syfte ... 6 1.3 Avgränsning ... 61.4 Metod och material ... 7
1.5 Disposition ... 9
1.6 Skadeståndets bakgrund och funktion ... 10
2 Skuldsanering och skälighetsbedömningen ... 13
2.1 Skuldsaneringslagens uppkomst och utformning ... 13
2.2 Skuldsaneringsförfarandet i allmänhet ... 14
2.3 Generellt om skälighetsbedömningen ... 15
2.4 De särskilda omständigheterna som ska beaktas ... 18
2.5 Skälighetsbedömningen och skadeståndsskulder ... 19
2.6 HD:s avgörande ”Skuldsanering av mordbrand?” ... 22
2.6.1 Det specifika fallet i avgörandet ... 22
2.6.2 Allmänna uttalanden och reflektion över dessa ... 23
2.6.3 Rättsfallets betydelse ... 25
3 Redogörelse och analys av hovrättspraxis ... 26
3.1 Hovrättspraxis före NJA 2017 s. 741 ... 26
3.1.1 Brott mot person och allmänhet... 26
3.1.2 Förmögenhetsbrott ... 27
3.2 Hovrättspraxis efter NJA 2017 s. 741 ... 28
3.2.1 Brott mot person och allmänhet... 28
3.2.2 Förmögenhetsbrott ... 29
3.3 Omständigheter utifrån hovrättspraxis ... 29
3.3.1 Brottskategorins betydelse ... 29
3.3.1.1 Brott mot person och allmänhet ... 30
3.3.1.2 Förmögenhetsbrott ... 34
3.3.2 Tidsperioden mellan gärningen eller domen och ansökan ... 35
3.3.3 Skadeståndsskuldernas påverkan på skälighetsbedömningen ... 40
3
3.3.5 Omständigheter kopplade till den skuldsatta ... 44
4 Avslutande analys ... 46
Käll- och litteraturförteckning ... 53
Offentliga tryck ... 53
Regeringens propositioner (Prop.) ... 53
Rättspraxis ... 53
Avgöranden från Högsta domstolen ... 53
Hovrättsavgöranden ... 53
RH-fall …. ... 53
Göta hovrätt ... 53
Hovrätten för Nedre Norrland ... 54
Hovrätten för Västra Sverige ... 54
Hovrätten för Övre Norrland ... 54
Hovrätten över Skåne och Blekinge ... 54
Svea hovrätt ... 54
Tingsrättsavgöranden ... 55
Kronofogdemyndighetens beslut ... 55
Litteratur ... 55
5
1 Inledning
1.1 Bakgrund
I Sverige har 86 000 personer fått skuldsanering sedan skuldsaneringsförfarandet infördes år 1994.1 Skuldsanering innebär att en skuldsatt person helt eller delvis befrias från att betala sina skulder, 1 § 1 st. skuldsaneringslagen (2016:675) (SksanL). Möjligheten till skuldsanering motiveras framförallt utifrån att det är ett ekonomiskt rehabiliterande system. Genom skuldsanering får svårt skuldsatta personer en möjlighet att lösa sina ekonomiska problem och en ny chans till ett bättre liv.2
Vid prövningen av om en person ska beviljas skuldsanering eller inte sker bland annat en skälighetsbedömning, 9 § SksanL. Utifrån skälighetsbedömningen får en skuldsanering endast beviljas om det kan anses skäligt utifrån den skuldsattas personliga och ekonomiska förhållanden, 9 § 1 st. SksanL. Under skälighetsbedömningen finns ett antal omständigheter som särskilt ska beaktas, och en av dessa är omständigheter vid skuldernas uppkomst, 9 § 2 st. SksanL. En omständighet som hänförs till skuldernas uppkomst är om den skuldsatta har skulder som härrör från brottslighet.3 Ett exempel på hur skulder som härrör från brottslighet påverkar skälighetsbedömningen återfinns i NJA 2017 s. 741. I avgörandet var prejudikatfrågan vilken påverkan skadestånd på grund av brott har på skälighetsbedömningen. Den skuldsatta personen hade tidigare dömts för mordbrand och grovt olaga hot, samt två år senare för våld och hot mot tjänsteman. Den skuldsatta hade totalt sett dömts att utge 165 000 kr i skadestånd. Brotten hade begåtts tio år tidigare, och den skuldsatta personen levde i övrigt under ordnade förhållanden och hade ett stort behov av ekonomisk rehabilitering. Det är denna typ av omständigheter som ställs emot varandra vid skälighetsbedömningen.
När det i dessa fall anses skäligt att bevilja skuldsanering, innebär det att skadeståndet aldrig tillfaller brottsoffret. Skadestånd är bland annat tänkt att ekonomiskt reparera den skada som den skadelidna lidit. När det gäller skadestånd som utgår efter någon form av kränkning kan skadeståndet istället ses som en upprättelse. Slutligen kan skadestånd även ses som en sanktion
1Kronofogdemyndigheten,
[https://www.kronofogden.se/download/18.958e8ae16379721b85481e/1529223723315/Skuldsanering_kortanaly s.pdf], 2020-09-09 och Sveriges riksdag, [https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skuldsaneringslag-1994334_sfs-1994-334], 2020-12-06.
2 Prop. 1993/94:123 s. 73.
6 mot ett handlande som ogillas av samhället.4 Vid en skuldsanering kan därmed brottsoffrets intressen av att erhålla skadestånd, utifrån ovan nämnda skäl, hamna i konflikt med den skuldsattas behov av ekonomisk rehabilitering.
Ett skuldsaneringsärende där skadeståndsskulder ingår i skuldbördan innehåller därmed känsliga intresseavvägningar. Då skälighetsbedömningen i 9 § SksanL är en individuell bedömning utifrån omständigheter i det enskilda fallet, finns det ett intresse av att bedömningen sker på ett adekvat sätt. Högsta domstolen (HD) har genom NJA 2017 s. 741 klargjort vissa delar av rättsläget. Rättsfallet är dock det enda av sitt slag, vilket väcker frågor om hur bedömningen vanligtvis sker bland underinstanserna. Hovrätten är en instans som är intressant att undersöka utifrån framförallt två aspekter. Hovrätterna har en vägledande roll i förhållande till tingsrätterna och Kronofogdemyndigheten, vilket gör att hovrätternas bedömningar påverkar övriga underinstanser. Hovrätterna avgör även fler ärenden inom område jämfört med HD, vilket gör att det går att få en tydligare bild över hur dessa ärenden vanligtvis hanteras och vilka omständigheter som är av betydelse. Hovrättspraxis bör därmed kunna ge en god bild av skälighetsbedömningen i de fall skuldbördan helt eller delvis består av skadeståndsskulder.
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att utreda vilka omständigheter hovrätterna tillmäter betydelse i skuldsaneringsbeslut, i de fall den skuldsatta har skadeståndsskulder som härrör från brottslighet. Syftet med uppsatsen är vidare att analysera vilken vikt dessa omständigheter har och om hovrätternas bedömningar överensstämmer med gällande rätt, och då framförallt HD:s bedömning i NJA 2017 s. 741.
1.3 Avgränsning
I uppsatsen behandlas endast skuldsanering utifrån SksanL och inte utifrån lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare. Skuldsanering enligt lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare anses inte relevant då syftet med uppsatsen är att fokusera på hur skälighetsbedömningen går till i de fall den skuldsatta har skadeståndsskulder, och inte skulder kopplade till näringsverksamhet.
7
1.4 Metod och material
För att utreda gällande rätt kring skuldsaneringsförfarandet, och framförallt skälighetsbedömningen, användes rättskälleläran. Därmed granskades lag, förarbeten, praxis och doktrin. Syftet med att utreda gällande rätt var att klargöra rättsläget, och därmed kunna redogöra för de omständigheter som påverkar skälighetsbedömningen i de fall skadeståndsskulder ingår i skuldbördan. Gällande rätt användes som en utgångs- och jämförelsepunkt för att utreda hovrätternas bedömningar.
För att utreda de grundläggande förutsättningarna för skuldsanering och hur skadeståndsskulder påverkar bedömningen granskades SksanL och dess förarbeten. Gällande skuldsanering behandlades grunderna för att ge en förståelse för skuldsaneringsförfarandet och dess mening. Gällande de olika skuldsaneringslagarnas förarbeten användes huvudsakligen förarbetena till skuldsaneringslagen (1994:334) (1994-års skuldsaneringslag). Detta då de huvudsakliga motiveringarna till olika delar av skuldsaneringsförfarandet återfinns i det ursprungliga förarbetet. Övriga förarbeten ansågs framförallt aktuella när det gällde olika ändringar, tillägg eller förtydliganden av skuldsaneringsförfarandet. Att de äldre förarbetena fortfarande har relevans framkommer både av HD i NJA 2017 s. 741 p. 11 och i senare propositioner.5
För att finna relevant praxis från HD skedde en sökning på databasen JUNO på sökorden ”skuldsanering brottslighet”. Ordet brottslighet har valts för att få ett bredare sökresultat. Sökresultatet visade 14 fall från HD och samtliga granskades. För att klargöra gällande rätt var framförallt NJA 2017 s. 741 av betydelse, då prejudikatfrågan rör hur skälighetsbedömningen påverkas av skadeståndsskulder som härrör från brottslighet. Rättsfallet har därför getts ett förhållandevis stort utrymme i uppsatsen. Övriga fall från HD som rör skuldsanering och brottslighet behandlar brottslighet som inte innefattar skadeståndsskulder, utan exempelvis skatteskulder eller annan ersättning.6 Dessa rättsfall är utifrån uppsatsens syfte inte av intresse. Förutom förarbeten och praxis användes doktrin för att förtydliga och utveckla grunderna för skuldsaneringsförfarandet samt skälighetsbedömningen.
På området återfinns en begränsad mängd doktrin, vilken ofta är av äldre datum. Den äldre doktrinen utgjorde dock inte ett problem, eftersom den enbart användes på områden inom
8 skuldsaneringsförfarandet som förblivit oförändrade. Bland materialet återfinns dock en artikel från tiden efter NJA 2017 s. 741, vilken användes för att visa på hur rättsfallet kan tolkas samt rättsfallets effekter. Ett annat problem med den doktrin som användes i uppsatsen var att den till stora delar är författad av Mikael Mellqvist. Mellqvist är dock en erfaren och betydande författare på området. Doktrinens begränsade inflytande på uppsatsen minimerade även bristen på annan doktrins eventuella påverkan på uppsatsen. Övriga doktrin har i den mån det gått inkluderats i uppsatsen.
För att förstå både HD:s och hovrätternas argumentation när det gäller skadeståndsskulders påverkan på skälighetsbedömningen, krävdes en översiktlig utredning av bakgrunden till skadestånd samt dess funktioner. Utredningen skedde genom en granskning av förarbeten till skadeståndslagen (1972:207) samt doktrin. För att behandla skadeståndets funktioner användes framförallt material från Hellner, då Hellner presenterar en bred och grundläggande bild av de olika funktioner som skadeståndet kan anses ha.
För att återfinna relevant hovrättspraxis har sökningar skett på flera olika sätt. Först skedde en sökning på databasen JUNO med sökorden ”skuldsanering brottslighet”. Sökresultatet visade 131 beslut, och samtliga har granskats. Förutom sökningen på JUNO har rättsfall begärt ut från samtliga hovrätter. Rättsfallen som begärts ut var samtliga rättsfall under kategorin skuldsanering vilka avgjorts mellan den första januari 2017 och den sista november 2020. Startdatumet är valt utifrån NJA 2017 s. 741. Hovrättbeslut har även återfunnits genom kontakt med Brottsoffermyndigheten (BrOM). Från myndigheten har en lista på samtliga fall på området som ansetts vägledande erhållits, och dessa fall har därefter begärts ut från berörda hovrätter. Rättsfallen har till viss del överlappat de rättsfall som återfunnits genom sökningar på JUNO. Bland dessa fall har de som berör skadeståndsskulder sorterats ut och granskats. Fokus när det gällde rättsfallen låg på tidsperioden efter NJA 2017 s. 741. Detta då rättsfall innan dess inte kunnat ta hänsyn till HD:s uttalanden, och därmed inte har samma värde utifrån uppsatsens jämförande syfte. Rättsfall som avgjorts innan HD-fallet återfinns i uppsatsen för att behandla omständigheter som inte påverkats av HD:s uttalanden i NJA 2017 s. 741. Dessa omständigheter är av vikt utifrån första delen av uppsatsens syfte, att identifiera omständigheter.
9 eller uttalanden kring skadeståndsskuldernas påverkan på bedömningen. De runt 50 hovrättsfall som uppfyllde dessa kriterier har sedan granskats närmare och utgör grunden för uppsatsens slutsatser. I de fall hovrätterna hänvisat till tingsrätternas eller Kronofogdemyndighetens beslut har dessa begärts ut och granskats. Tingsrätternas beslut har dels använts i de fall hovrätten enbart hänvisat till tingsrättens motiveringar, dels för att få fram omständigheter som inte framkom av hovrättens beslut. Exempel på sådana uppgifter är skadeståndsskuldernas andel av den totala skuldbördan, utdömt fängelsestraff och exakt vilken brottslighet den skuldsatta har dömts för. Denna typ av uppgifter har inhämtats för att lättare kunna jämföra hovrättsfallen med varandra samt gällande rätt.
De rättsfall som utifrån ovanstående kriterier valts ut har sedan analyserats utifrån uppsatsens syfte. Skuldsaneringslagen har ändrats ett antal gånger sedan dess införande, vilket gör att den praxis som finns kan ha påverkats av vilken lag som då var aktuell. Detta har beaktats vid analysen av rättsfallen och omnämns i de fall det bedömts påverka rättsfallens värde. Utifrån de omständigheter som identifierats har vissa omständigheter bedömts ha ett behov av en djupare analys. Dessa omständigheter har därmed behandlats i egna avsnitt. Från de mönster som kunnat identifierats utifrån hovrättspraxis, har en sammanställning över hur dessa omständigheter behandlas och hur de viktas ställts upp. I det avslutande kapitlet återfinns alla de omständigheter som ansetts påverka bedömningen, även om omständigheterna inte ansetts ha ett behov av en djupare analys. Det avslutandet kapitlet utgör därmed en sammanfattning och sammanställning av det som framkommit genom utredningen av hovrättsbesluten.
1.5 Disposition
I uppsatsen återfinns först ett avsnitt om skadeståndets bakgrund och syfte. Avsnittet är tänkt att ge en förståelse för skadeståndets speciella karaktär och olika syften, vilket även ger en ökad förståelse för dess påverkan på skälighetsbedömningen. Avsnittet är placerat i inledningskapitlet då avsnittet utgör bakgrundsinformation.
10 skadeståndsskulders påverkan på skälighetsbedömningen, NJA 2017 s. 741, presenteras i ett separat avsnitt. Vissa generella uttalanden från rättsfallet presenteras i de första avsnitten, men större delen av avgörandet presenteras i ett eget avsnitt. Detta för att ge en helhetsbild av HD:s bedömning av de specifika fallet samt för att tydliggöra vissa mer generella uttalanden. HD:s avgörande presenteras även i ett separat avsnitt för att möjliggöra en analys av avgörandet samt dess betydelse.
Gällande den hovrättspraxis som studerats återfinns först sammanfattningar av de omständigheter som observerats, samt vilka som har haft avgörande betydelse i de fall där skuldsanering nekats samt beviljas. Dessa sammanfattningar är uppdelade utifrån två olika kategoriseringar. Dels utifrån om besluten avgjorts före eller efter NJA 2017 s. 741, dels utifrån om de i besluten aktuella brotten kan kategoriseras som brott mot person eller allmänhet alternativt förmögenhetsbrott. Den första kategoriseringen sker för att synliggöra om det finns skillnader i vilka omständigheter som ansetts viktiga mellan de beslut som fattats före och efter NJA 2017 s. 741. Den andra kategoriseringen sker för att synliggöra om det finns skillnader i vilka omständigheter som tillmäts betydelse beroende på brottens olika skyddsområden, samt hur brottslighetstyperna behandlas i förarbetena. Därefter presenteras ett antal avsnitt där de olika omständigheter som tidigare presenteras analyseras djupare, och avslutningsvis sker en avslutande analys som knyter ihop de tidigare slutsatserna. Uppsatsen innehåller en integrerad analys, vilket gör att kommentarer och slutsatser sker löpande genom uppsatsen för att sedan sammanställas och fördjupas i analyskapitlet. Strukturen har som syfte att underlätta förståelsen av olika omständigheters betydelse samt att ge uppsatsen ett bättre flyt.
1.6 Skadeståndets bakgrund och funktion
För att förstå skadeståndsskulders påverkan på skälighetsbedömningen krävs en viss kunskap om skadeståndets bakgrund och funktion. Nedan presenteras därför en genomgång av skadeståndets bakgrund samt de funktioner som kan anses ha betydelse för skadeståndets påverkan på skälighetsbedömningen.
11 skada, är skyldig att ersätta den skadan. Culparegeln och andra skadeståndsregler anses ha en tvådelad funktion. Reglerna är dels avskräckande och moralbildande, dels reparativa. Den första funktionen innebär att reglerna ska avhålla medborgarna från att vidta handlingar som orsakar skada för andra. Den andra funktionen innebär att reglerna ger den skadelidna ekonomisk gottgörelse för skadan.7
Skadeståndsrättens funktioner delas vanligtvis upp i den reparativa och preventiva funktionen, vilket kan ses i stycket ovan. Enligt Hellner kan skadeståndets funktioner istället delas upp i ersättande, förlustöverflyttande, pulveriserande och preventiva funktioner.8 De funktioner som är av störst betydelse för skälighetsbedömningen utifrån min tolkning av HD:s resonemang i NJA 2017 s. 741 är den ersättande funktionen, förlustöverflyttning och pulverisering.
Den ersättande funktionen innebär att den som lidit skada får en summa pengar som mer eller mindre motsvarar den uppkomna skadan. Skadestånd utgår inte alltid, och i de fall ersättningen utgår motsvarar den i realiteten sällan den ekonomiska förlusten. Det beror bland annat på att ersättningen vid personskada enbart täcker den förlust som inte ersatts genom försäkringar.9 Ur ett större perspektiv kan den ersättande funktionen ha en allmän betydelse för säkerheten i samhället, då kunskapen om rätt till ersättning vid skada kan leda till en allmän känsla av trygghet.10 Kopplat till skadeståndets betydelse för skälighetsbedömningen bör därmed den ersättande funktionen, och därmed även skadeståndet, främst få betydelse i de fall brottsoffret inte kan erhålla ersättning på annat sätt än genom gärningspersonen. Att skadeståndets ersättande funktion är av betydelse framkommer av att HD i NJA 2017 s. 741 p. 16 anför att ett brott delvis sanktioneras genom att gärningspersonen ska ersätta brottsoffret.
Skadeståndets förlustöverflyttande funktion innebär att förlusten av en skada flyttas från den omedelbart skadelidande till en skadeståndsskyldig. Förlust på grund av personskada kan antingen ersättas av allmän försäkring eller skadestånd. Det är för den enskilde bättre att ersättas genom allmän försäkring, eftersom det garanterar att en utbetalning sker. Förlustöverflyttning kan dock enbart ske när det gäller skadestånd, eftersom det inte finns någon regressrätt för allmän försäkring.11 Det innebär därmed att kostnaden ska hamna på den som orsakat skadan.
12 Vid en skuldsanering tillintetgörs därmed skadeståndets förlutsöverflyttande funktion, eftersom kostnaden återgår till brottsoffret. Att denna funktion är av betydelse i skuldsaneringsärenden kan ses utifrån att HD i NJA 2017 s. 741 p. 22 uttalar att en brottsrelaterad skuld får större betydelse om skuldsaneringsbeslutet direkt drabbar brottsoffret. Den förlutsöverflyttande funktionen sätts därmed ur spel.
Att skadeståndet har en pulveriserande funktion innebär att när förlusten av en skada flyttas till en skadeståndsskyldig, blir kostnaden en jämförelsevis liten kostnad i en större rörelse eller ersätts av en försäkring. Utgångspunkten är att den direkt skadelidande anses vara fattig eller sakna försäkring. Förlusten anses genom detta bli mindre kännbar än om den stannat på den skadelidande. Skadeståndets genomslag som pulveriserande funktion är dock osäker i fall där funktionen är beroende av en frivillig ansvarsförsäkring, och inte en obligatorisk försäkring. Skadeståndet kan även upphäva en pulveriserande verkan. Det kan exempelvis ske om ett försäkringsbolag som ersatt en skada utövar sin regressrätt mot en privatperson. Resultatet kan i vissa situationer anses önskvärt, eftersom skadeståndet kan uppfylla en preventiv funktion.12 Den pulveriserande funktionen kan därmed tillintetgöras i de fall exempelvis ett försäkringsbolag eller BrOM utnyttjar sin regressrätt. Att denna funktion är betydelse har uttolkats av att HD i NJA 2017 s. 741 p. 18 påpekar att den skuldsattas skuldansvar ska reduceras via skuldsaneringsbeslutet, och inte genom att BrOM avstår sin regressmöjlighet. Den pulveriserande funktionen regleras därmed från den skuldsattas perspektiv via skuldsaneringsförfarandet.
De olika funktioner som nämnts ovan rör framförallt person- och sakskador. När det gäller kränkning utgör skadeståndet istället en form av upprättelse. Skadestånd vid kränkning kan snarare liknas vid en sanktion mot ett handlande som ogillas av rättsordningen. Det är därmed rimligt att jämföra skadeståndet med straffansvaret.13 Sambandet är framförallt av rättsteknisk karaktär, då en brottslig gärning också medför skadeståndsskyldighet. Om en handling anses som oönskad men inte bör bestraffas genom en påföljd, kan skadeståndet utgöra ett alternativ till straff. 14 Att en skadeståndsskyldig person genom skuldsanering undgår sitt skadeståndsansvar kan därmed ses som att personen undkommer en del av sitt straff.
12 Hellner, 1967, s. 697 – 698.
13 HD uttrycker också att det finns en tydlig koppling mellan skadeståndet och straffet. Ett brott sanktioneras inte enbart genom det straffrättsliga påföljdssystemet, utan även genom att gärningspersonen ska ersätta brottsoffren. Det ska ses som en samhällelig reaktion, vilken innefattar både en straffrättslig påföljd och upprättelse för brottsoffren genom bland annat ekonomisk ersättning. Den ekonomiska ersättningen ska anses ha betydelse oavsett om gärningspersonen har betalningsförmåga eller inte. Under de förhållanden att gärningspersonen saknar betalningsförmåga ska personen ändå under en rimlig tid bära den skuldbörda som orsakats av brottsligheten.15
2 Skuldsanering och skälighetsbedömningen
I detta kapitel utreds gällande rätt för skuldsanering av skadeståndsskulder. Först behandlas skuldsaneringslagens uppkomst och utformning för att ge en bakgrund till SksanL och skuldsaneringsförfarandet. Därefter sker en kort genomgång av grunderna för skuldsanering samt en mer djupgående utredning av skuldsaneringslagens skälighetsrekvisit. Därefter presenteras NJA 2017 s. 741 och de förtydliganden som skett genom rättsfallet. Kapitlet har som syfte att utgöra en utgångs- och jämförelsepunkt för analysen av hovrättsbesluten.
2.1 Skuldsaneringslagens uppkomst och utformning
Innan införandet av skuldsaneringsförfarandet försattes överskuldsatta personer i konkurs. Konkursförfarandet var dock inte anpassat för att lösa privatpersoners skuldproblem. För dessa ändamål behövdes istället ett instrument som fokuserade på den skuldsatta individens behov av rehabilitering. Avsaknaden av ett sådant förfarande ansågs inte enbart orsaka problem för den skuldsatta individen och dennas anhöriga, utan även för samhället i form av olika kostnader16.17
Syftet med en skuldsanering är att rehabilitera svårt skuldsatta personer på så sätt att de kan lösa sina ekonomiska problem och få en chans till ett bättre liv. Syftet med en skuldsanering måste dock vägas mot de enskilda borgenärernas befogade intresse av att behålla sina anspråk, vilket även det anses utgöra ett samhällsintresse. Skuldsaneringsförfarandet måste därför vara utformat på ett sådant sätt att det finns en balans mellan den enskildes och samhällets intresse av rehabilitering, samt de enskilda borgenärernas och samhällets intresse gällande
15 NJA 2017 s. 741 p. 16.
16 Exempelvis finansiella kostnader och kostnader för socialförsäkringssystemet, prop. 2015/16:125 s. 46 – 47 och 193.
14 fordringsanspråken. 18 Skuldsaneringslagen och tillämpningen av lagen visar tydligt på kompromisserna mellan borgenärernas rätt till betalning och den skuldsattas rätt till ekonomisk rehabilitering.19
2.2 Skuldsaneringsförfarandet i allmänhet
Det finns ett antal grundläggande krav som måste vara uppfyllda för att en skuldsanering ska kunna beviljas. Den som ansöker om skuldsanering måste vara en fysisk person som har sina huvudsakliga intressen i Sverige, 5 – 6 §§ SksanL.20 Skuldsanering får endast beviljas till en person som är kvalificerat insolvent, 7 § SksanL. Det innebär att personen ”inte rätteligen kan betala sina skulder och denna oförmåga med hänsyn till samtliga omständigheter kan antas bestå under överskådlig tid”21. För att avgöra om en person är kvalificerat insolvent ska en nyanserad bedömning ske, där hänsyn tas till samtliga föreliggande förhållanden. När det gäller att oförmågan ska antas bestå under överskådlig tid är det inget som kan fastslås i generella termer. Tidsperioden kan variera från person till person och det går därför inte att ha en förutbestämd tidsperiod.22
För att en skuldsanering ska beviljas krävs även att skuldsaneringen utifrån den sökandes personliga och ekonomiska förhållanden är skälig, 9 § 1 st. SksanL. Skälighetsbedömningen har ett antal omständigheter som särskilt beaktas, 9 § 2 st. SksanL. En av dessa omständigheter är skuldernas uppkomst, vilket är den omständighet som skadeståndsskulder hänförs till.23 Utifrån uppsatsens syfte är det främst den omständigheten som är av intresse att utreda. Skälighetsbedömningen samt de särskilda omständigheterna kommer behandlas i kommande avsnitt för att ge en mer fördjupad bild.
En skuldsanering omfattar enligt huvudregeln alla penningfodringar mot den sökande som uppkommit före den dag då beslutet om att inleda skuldsanering meddelats, 30 § SksanL. Det har sin grund i att skuldsaneringen i största möjliga mån bör omfatta alla den sökandes skulder för att kunna uppfylla sitt syfte. En skuldsanering bör i största möjliga mån omfatta olika typer av fordringar, och dessa bör generellt sett behandlas lika. Huvudregeln är därmed att 18 Prop. 1993/94:123 s. 73.
19 Mellqvist, 2007, s. 26.
20 Att en person har sina huvudsakliga intressen i Sverige är, om inte annat visas, uppfyllt om personen har sin hemvist här, prop. 2015/16: 125 s. 204.
21 7 § SksanL.
22 Prop. 2015/16:125 s. 207.
15 fordringens karaktär eller hur den har uppkommit inte ska påverka hur den behandlas, utan likabehandlingsprincipen ska så långt som möjligt vara vägledande.24 De fordringar som inte ska ingå i eller kan undantas från en skuldsanering framkommer av 31–32 §§ SksanL, och skadeståndsfordringar är inte sådana fordringar.
Ett beslut från Kronofogdemyndigheten om skuldsanering får överklagas, 45 § SksanL. Ett beslut om skuldsanering kan även omprövas eller ändras, 48 – 49 §§ SksanL. En skuldsanering är till sin karaktär ett definitivt beslut, även om möjligheten till omprövning finns.25 Om en person beviljas skuldsanering innebär det att personen helt eller delvis befrias från sina skulder, 1 § 1 st. SksanL. Genom skuldsanering befrias personen inte bara från betalningsansvar för de skulder som omfattas av skuldsaneringsbeslutet utan även från okända skulder, så länge skulderna hade omfattats av en skuldsanering, 47 § SksanL. En skuldsanering blir inte definitiv innan den skuldsatta har fullgjort det som åläggs personen i betalningsplanen, och en skuldsanering kan därmed ses som villkorad till dess att betalningsplanen löpt ut.26
2.3 Generellt om skälighetsbedömningen
Då skuldsaneringsförfarandets grunder är klarlagda följer nu en utredning av skälighetsbedömningen i 9 § SksanL. Enligt rekvisitet får en skuldsanering beviljas om det är skäligt med hänsyn till den sökandes personliga och ekonomiska förhållanden, men med särskilt beaktande av ett antal specifika omständigheter som redogörs i nästa avsnitt. Den allmänna skälighetsbedömningen utgörs i huvudsak av två omständigheter som ska vägas mot varandra. Det är den skuldsattas behov av ekonomisk rehabilitering som ska vägas mot borgenärernas rätt att få så stor del som möjligt av sina fordringar utbetalda. Det är behovet av ekonomisk rehabilitering som utgör grunden för SksanL.27
Bedömningen som sker är en helhetsbedömning, där samtliga omständigheter som rör den skuldsattas personliga och ekonomiska förhållanden ska värderas. För att få ett effektivt och ändamålsenligt skuldsaneringsförfarande, är kriterierna för en skuldsanering skrivna på ett sådant sätt att en skuldsatt inte utesluts från en skuldsanering på grund av någon enstaka omständighet. Kriterierna är även utformade på ett sådant sätt att de ska få allmänhetens
24 Prop. 1993/94:123 s. 76. 25 Prop. 1993/94:123 s. 78. 26 Prop. 1993/94:123 s. 106.
16 förtroende. 28 Av förarbetena till 1994-års skuldsaneringslag framkommer även att en skuldsanering inte bör ske om det utifrån allmän synpunkt skulle framstå som stötande. Vad som kan verka stötande från allmän synpunkt bör enligt förarbetena inte preciseras i bestämda kriterier, utan vara en bedömning i varje enskilt fall.29 Bakgrunden var en oro kring att den höga allmänna betalningsmoralen skulle minska om ett skuldsaneringsförfarande infördes, och därför inkluderades ett allmänt skälighetskriterium i förfarandet. Skälighetskravet utgör en motvikt till rehabiliteringsintresset. Förhållandet mellan skälighetskravet och rehabiliteringsintresset avgör acceptansen av och legitimiteten för skuldsaneringsförfarandet.30 Skälighetsbedömningen innebär att omgivningen i allmänhet ska anse att det var i sin ordning att just den specifika personen beviljades skuldsanering.31
Enligt HD ska skälighetsbedömningen ske med utgångspunkt i ett samhälleligt perspektiv. Denna slutsats drar HD utifrån att förtroendet för den allmänna betalningsmoralen inte får skadas, och att en skuldsanering inte får verka stötande från allmän synpunkt. Bedömningen av vad som är stötande i det enskilda fallet tar därmed inte sikte på hur borgenärer och andra kan reagera i det aktuella ärendet. Det är istället en bedömning som tar sikte på vad som utifrån relevanta intressen, vilket inkluderar den skadelidandes, kan anses godtagbart utifrån samhällets syn.32
Skälighetsrekvisitet är formulerat som ett positivt rekvisit. Det innebär att det i varje enskilt fall måste vara skäligt att bevilja en skuldsanering, det räcker inte med att det inte är oskäligt, se 9 § 1 st. SksanL. Det är dock inte utifrån förarbetena menat att det positiva rekvisitet ska medföra någon större skillnad, jämfört med om en negativ formulering hade valts. Kvalificerad insolvens och de särskilda omständigheter som ska beaktas vid en skuldsanering ansågs vara tillräckliga för att skilja på om skuldsanering bör beviljas eller nekas, oavsett skälighetsrekvisitets formulering. Ett positivt rekvisit ansågs dock fördelaktigt då det tydligare markerar att kvalificerad insolvens inte ensamt räcker för att bevilja en skuldsanering.33 Enligt Hellners och Mellqvist är dock valet mellan ett positivt formulerat rekvisit och ett negativt formulerat rekvisit av stor principiell betydelse. Formuleringen markerar utgångspunkten för
17 den som tillämpar lagen, och ett positiv formulerat rekvisit kan därmed uppfattas som en presumtion mot att bevilja skuldsanering.34 Det är den skuldsatta som ska visa att det är skäligt att bevilja skuldsanering, vilket innebär att eventuella tveksamheter drabbar den skuldsatta.35
Frågan är dock om det positiva skälighetsrekvisitet fortfarande har samma betydelse. Skälighetsrekvisitet bör enligt HD generellt vara uppfyllt om en kvalificerat insolvent person de senaste åren inte kunnat fullgöra sina betalningsförpliktelser, och det i övrigt inte finns några särskilda skäl som talar emot en skuldsanering. Detta är enligt HD en konsekvens av att den positiva formuleringen inte var tänkt att få någon större betydelse för den faktiska tillämpningen.36 HD vänder därmed bedömningen från att det ska anses skäligt, till att det inte ska finnas några särskilda skäl emot skuldsanering. Det innebär enligt Mellqvist att den praktiska tillämparen i tveksamma fall numera bör välja bifall framför avslag.37
Vid en bedömning av den allmänna skäligheten framkommer ett antal omständigheter som vägs in i bedömningen. En sådan omständighet är den skuldsattas behov av ekonomisk rehabilitering. Behovet anses enligt förarbetena vara som störst när det råder ett tydligt missförhållande mellan skuldernas storlek, och personens tillgångar samt förvärvsförmåga. Det är därmed inte möjligt att ange ett bestämt belopp som skulderna ska uppgå till, utan skuldbördan ska sättas i relation till den aktuella och framtida betalningsförmågan. En skuldsanering ska även medföra positiva effekter i form av att den skuldsatta motiveras att förbättra sin ekonomiska situation som helhet, och inte enbart att personen blir skuldfri.38 Att behovet av ekonomisk rehabilitering är en viktig omständighet att beakta vid helhetsbedömningen har även betonats i praxis.39 Omständigheten får ofta en avgörande betydelse och anses utifrån förarbetena generellt väga tungt.40
Bedömningen ska även innefatta ett socialt perspektiv. Den skuldsatta ska visa att denna vill lösa sina ekonomiska problem, och det sker genom att personen själv anstränger sig för att fullgöra sina förpliktelser. Den skuldsattas situation ska grunda sig på en oförmåga att betala
34 Hellners, Mellqvist, 2011, s. 82. 35 Mellqvist, 2007, s. 59.
36 NJA 2017 s. 741 p. 12. 37Mellqvist, 2017/18, s. 684. 38 Prop. 1993/94:123 s. 96–97.
39 Se bland annat RH 1995:31, RH 1996:33 och RH 1996:49. Se Hellners, Mellqvist, 2011, s. 85. Se även prop.
18 av sina skulder, och inte på ovilja.41 Skuldsanering ska inte användas för att generellt lösa sociala problem, så som missbruk eller kriminalitet, vilka lett till en dålig ekonomisk situation. Att den skuldsattas situation i allmänhet förbättras genom skuldsanering bör dock kunna ses som positivt utifrån en skuldsaneringssynpunkt.42
2.4 De särskilda omständigheterna som ska beaktas
I 9 § 2 st. SksanL framkommer ett antal omständigheter som särskilt ska beaktas vid skälighetsbedömningen. Det som särskilt påverkar bedömningen är omständigheter vid skuldernas tillkomst, de ansträngningar den sökande gjort för att fullgöra sina förpliktelser och hur den sökande medverkat under handläggningen av skuldsaneringsärendet, 9 § 2 st. SksanL. Alla dessa särskilda omständigheter måste undersökas vid skälighetsbedömningen, och de uppräknade omständigheterna är kumulativa. Som huvudregel innebär det att om någon av dessa omständigheter utvecklar sig till nackdel för den skuldsatta bör skuldsanering nekas.43
Tidigare togs även särskild hänsyn till skuldernas ålder,44 men detta togs bort vid en revidering av den tidigare skuldsaneringslagen.45 Omständigheten togs bort från uppräkningen av särskilda omständigheter eftersom nya skulder inte bör hindra en annars motiverad skuldsanering. Att skuldernas ålder tidigare varit en särskild omständighet vid bedömningen har sin grund i att den skuldsatta själv ska ha försökt lösa sina ekonomiska problem. Utgångspunkten vid skälighetsbedömningen är fortfarande att en skuldsatt själv försökt avhjälpa sina ekonomiska problem, och skuldernas ålder kan fortsatt beaktas vid den allmänna skälighetsbedömningen. Att skuldernas ålder fortsatt kan beaktas vid skälighetsbedömningen anses viktig för att inte skada allmänhetens förtroende för skuldsaneringsförfarandet.46
Omständigheter vid skuldernas tillkomst är den omständighet som skadestånd på grund av brott hänförs till. 47 Utförligare motiveringar kring hur skadeståndsskulder påverkar skälighetsbedömningen presenteras i nästa avsnitt. Det som ska beaktas när det gäller skuldernas tillkomst är omständigheter som belyser hur och varför skulderna uppkommit.48 Det
41 Benndorf, Morgell, 2017, s. 43. 42 Hellners, Mellqvist, 2011, s. 85. 43 Hellners, Mellqvist, 2011, s. 83. 44 Prop. 2005/06:124 s. 74. 45 Prop. 2010/11:31 s. 16.
19 innebär att tillämparen ska beakta vad den skuldsatta avsåg att täcka för behov med skuldsättningen, och hur sannolikt det var att skulden skulle återbetalas.49 Ett exempel på en omständighet som utifrån skuldernas tillkomst påverkar skälighetsbedömningen negativt, är om skuldsättningen till stora delar uppkommit för att finansiera lyxkonsumtion. 50 Vid bedömningen bör sambandet mellan orsaken till skuldsättningen och skuldernas ålder beaktas.51
De ansträngningar den skuldsatta gjort för att fullgöra sina förpliktelser utgör en del av att den skuldsatta ska ha försökt göra rätt för sig. Den skuldsatta ska därmed på olika sätt själv försökt reda ut sina ekonomiska problem. Om en skuldsatt på olika sätt agerat illojalt mot borgenärerna talar det emot skuldsanering. Detsamma gäller om det är visat att den skuldsatta inte gjort vad denna kunnat för att betala av skulderna. Skyldigheten att göra vad en kan för att betala av skulderna gäller generellt, vilket även inkluderar underlåtenhet att betala av skulder som undantas från en skuldsanering.52
Den sista omständigheten som särskilt ska beaktas är hur den skuldsatta medverkat under handläggningen av skuldsaneringsärendet. Att omständigheten särskilt ska beaktas har sin grund i att skuldsaneringsförfarandet bygger på en aktiv medverkan från den skuldsattas sida. Att en skuldsatt vid tidigare indrivningsåtgärder öppet redovisat sina ekonomiska förhållanden påverkar exempelvis skälighetsbedömningen positivt. 53 Av praxis framkommer att en skuldsanering kan nekas om den skuldsatta lämnat vilseledande eller ofullständiga uppgifter.54 Brister i medverkan kan även utgöras av att den skuldsatta är passiv. Passivitet och annan medverkan måste dock ställas i relation till vilka möjligheter den skuldsatta har att delta på ett konstruktivt sätt.55
2.5 Skälighetsbedömningen och skadeståndsskulder
Av de omständigheter som särskilt ska beaktas är det med utgångspunkt i avsnittet ovan omständigheter kring skuldernas uppkomst som är av intresse utifrån uppsatsens syfte. I detta avsnitt presenteras en utredning kring skulder som härrör från brottslighet och hur dessa påverkar skälighetsbedömningen. En viktig distinktion måste dock ske mellan ett tidigare 49 Mellqvist, 2007, s. 63.
50 Se RH 1995:132 och Hellners, Mellqvist, 2011, s. 88. 51 Hellners, Mellqvist, 2011, s. 88.
52 Hellners, Mellqvist, 2011, s. 97 och 99. 53 Prop. 1993/94:123 s. 98.
54 RH 1996:46.
20 brottsligt förflutet, och att det brottsliga förflutna har orsakat hela eller delar av den skuldsattas skuldbörda. Ett kriminellt förflutet utgör enligt förarbetena inte ett absolut hinder mot skuldsanering, men påverkar i vissa fall skälighetsbedömningen.56 Ärenden med denna typ av bedömningar faller dock utanför uppsatsens syfte, då bedömningarna i dessa fall rör brottsligheten i sig och inte brottsligheten kopplad till skadeståndsskulder. Den brottslighet som därmed omnämns i detta avsnitt, och i uppsatsen i övrigt, är brottslighet som resulterat i skadeståndsskulder som ännu inte betalats av.
Enligt förarbetena finns det två olika sätt att se på hur skadeståndsskulder kan hanteras i skuldsaneringsärenden. Skadeståndsskulder kan antingen ses som en omständighet som kan medföra att skuldsanering nekas, eller som en fordringstyp som ska undantas från att ingå i en skuldsanering. Det första synsättet var det som antogs och nu är gällande, men någon egentlig motivering framkommer inte. I förarbetena anförs enbart att prövningsmyndigheten i de enskilda fallen får avgöra om det är lämplig att bevilja en skuldsanering trots att det finns skadeståndsskulder på grund av brott.57 En skadeståndsfordran kan dock i det enskilda fallet undantas från en skuldsanering om fordringens belopp inte är bestämd.58 Detta gäller på samma sätt för alla obestämda fordringar, 32 § SksanL.
Skadeståndskulder som härrör från brott bör normalt hindra en skuldsanering, då det vore stötande att en person som dömts för allvarlig brottslighet kan få skadeståndet nedsatt genom en skuldsanering. Stötande brottslighet exemplifieras med uppsåtlig ekonomisk brottslighet som lett till ett flerårigt fängelsestraff samt ett betydande skadestånd.59 Allvarlig brottslighet exemplifieras i förarbetena med våldtäkt. Det kan dock finnas undantagsfall då skuldsanering kan beviljas trots att skadeståndsskulder utgör en del av skuldbördan. Exempelvis om skadeståndsskulden är äldre och den skuldsatta fullgjort delar av betalningsförpliktelsen, brottsoffret är positivt inställd till att en skuldsanering beviljas eller om skadeståndet utgör en mindre del av den totala skuldbördan. Dessa omständigheter är sådana som kan medföra att en skuldsanering kan beviljas trots skadeståndsskulden. En annan omständighet som bör tillmätas avgörande betydelse i dessa fall är skuldernas ålder. Ju äldre skadeståndsskulden är, desto större
56 Prop. 1993/94:123 s. 89 – 90. Att ett kriminellt förflutet inte bör väga speciellt tungt vid bedömningen har även bekräftats av HD i NJA 2017 s. 741 p. 15.
21 sannolikhet att skuldsaneringen bör beviljas.60 Sedan förarbetsuttalandena skrevs har dock skuldernas ålder tagits bort som en särskild omständighet att beakta vid skälighetsbedömningen.61 Skuldernas ålder bör därmed tillmätas mindre betydelse än tidigare, även om skuldernas ålder fortsatt är en omständighet som kan beaktas.
I propositionen till 1994-års skuldsaneringslag påpekas även att en skuldsanering kan innebära att brottsoffret får en viss del av skadeståndet betalt, vilket annars inte blivit fallet. Det anses vara en omständighet som bör vägas in i bedömningen.62 Detta kan jämföras med Mellqvists resonemang i sin rättsfallsanalys av NJA 2017 s. 741. Där påpekar Mellqvist att direkt drabbade borgenärer framöver kommer vara mer medvetna om att skuldsanering är en formalitet. I praktiken utgör skuldsanering ingen faktisk förlust.63 I propositionen betonas dock att en skadeståndsfordran som härrör från brottslighet som regel utgör ett hinder mot skuldsanering.64
Behovet av ekonomisk rehabilitering är en omständighet som betonats i praxis när det gäller avvägningen mellan skadeståndsskulder och rehabiliteringsbehovet. Behovet har fått en stor tyngd när skadeståndsskulderna ligger förhållandevis långt bak i tiden, och den skuldsatta efter dess har rehabiliterats socialt, medicinskt eller både och.65 Själva rehabiliteringstanken kan i viss mån anses bygga på idén om att ekonomisk rehabilitering endast kan tillgodogöras efter att den skuldsatta rehabiliterats medicinskt eller socialt.66 För att behovet av ekonomisk rehabilitering ska kunna väga upp en mer betydande skadeståndsskuld måste rehabiliteringsbehovet enligt Mellqvist vara starkt.67
22
2.6 HD:s avgörande ”Skuldsanering av mordbrand?”
HD har under år 2017 avgjort ett beslut som förtydligar hur skälighetsbedömningen påverkas av att den skuldsatta har skulder som härrör från brottslighet. Vissa mer generella resonemang från beslutet har presenterats tidigare i uppsatsen, men avgörandet kommer här behandlas i sin helhet. Fokus ligger på de mer specifika uttalandena och sådant som inte omnämnts tidigare. Detta för att kunna koppla hovrätternas resonemang till de uttalanden HD gör i avgörandet. I avsnittet presenteras även hur HD:s olika uttalanden har tolkats i doktrin. I det första avsnittet behandlas HD:s resonemang om det aktuella fallet för att skapa en helhetsbild av hur bedömningen kan gå till. Därefter presenteras de mer generella resonemangen.
2.6.1 Det specifika fallet i avgörandet
När det gäller bakgrunden i det aktuella fallet var den skuldsatta en ensamstående sjukpensionär som levde på sjukersättning och bostadstillägg. Den skuldsatta hade inte dragit på sig några nya skulder de senaste sex åren. Det fanns inga utmätningsbara tillgångar, och den skuldsatta hade haft löneutmätning då det funnits ekonomiska förutsättningar för det. Av skulderna på 420 000 kr utgjorde 190 000 kr skadestånd, vilket motsvarade drygt 45 procent av den totala skuldbördan. Den skuldsatta dömdes år 2007 för mordbrand och grovt olaga hot till fyra års fängelse. BrOM hade övertagit merparten av skadeståndsfordran, som då uppgick till 150 000 kr och till största delen utgjordes av kränkningsersättning för det grova olaga hotet. Den skuldsatta dömdes därutöver år 2009 för våld och hot mot tjänsteman till tre månaders fängelse, och att utge kränkningsersättning på totalt 15 000 kr till tre målsägande.
Gällande våld och hot mot tjänsteman anser HD att brottsligheten inte är av det allvarligare slaget, och att brottsligheten inte medfört någon svårare kränkning av brottsoffren. Med hänsyn till främst den tid som förflutit sedan gärningen, cirka åtta år, kan brottsligheten inte tillmätas någon betydelse vid skälighetsbedömningen. Brottsligheten talade därmed inte emot skuldsanering.
23 utsträckning, för det grova hot mot två personer som skedde i samband med mordbranden. En skillnad mellan det grova hotet och mordbranden var dock att gärningen inte framstod som genomtänkt eller planerad, utan enligt HD som en följd av gärningspersonens psykiska ohälsa.
Trots att skadeståndsskulderna motsvarade en förhållandevis stor del av den totala skuldbördan bör enligt HD övriga omständigheter i kombination med den tidsperiod som passerat, nästan tio år, endast i viss mån tala emot skuldsanering.69 Det är enligt HD uppenbart att den skuldsatta har ett stort behov av ekonomisk rehabilitering. Vid en sammantagen bedömning anser HD att det är skäligt att bevilja skuldsanering.
2.6.2 Allmänna uttalanden och reflektion över dessa
Ett viktigt uttalande gäller förarbetena till SksanL. HD konstaterar i målet att de mer ingående uttalandena gällande skälighetsbedömningen återfinns i förarbetena till 1994-års skuldsaneringslag. Dessa förarbeten är fortfarande vägledande, men bör enligt HD ses mot bakgrund av att skuldsaneringsförfarandet då var oprövat och att det fanns en oro för att skuldsanering skulle beviljas i stötande fall. Istället har lagstiftningen inriktat sig på att utvidga skuldsaneringsmöjligheterna och något överutnyttjande av dessa har inte skett. Det har enligt HD viss betydelse för vilken vikt som kan tillmätas olika aspekter av förarbetena.70 Enligt Mellqvist innebär uttalandena att HD sänker värdet av förarbetena när det gäller den restriktivitet som ska prägla skälighetskravet. Det ska ses som en nyansering av kravet, vilket enligt Mellqvist enbart är en bekräftelse och legitimering av det rådande läget.71
HD tar även upp vikten av skadestånd och att det inte enbart är en ekonomisk fråga. Den ekonomiska reaktionen mot brottet i form av skadestånd har enligt HD betydelse även om gärningspersonen saknar betalningsförmåga. Även om en gärningsperson inte kan betala av sina skulder, bör personen ändå under en rimlig tid ha kvar den skuldbörda som orsakats genom brottsligheten. Skuldbördan ska dock inte utgöra ett slutligt hinder mot skuldsanering, och en mindre skuld bör inte tillmätas någon större betydelse om den inte är kopplad till den skuldsattas ekonomiska problem. Även en mer beaktansvärd skuld som härrör från grövre brottslighet ska enligt HD inte utgöra ett evigt hinder mot skuldsanering, på samma sätt som ett utdömt
69 Se dock Mellqvist artikel s. 682 – 683. Mellqvist anser att HD inte berör skuldernas andel av den totala skuldbördan. Det sker inte heller i de allmänna resonemangen, men enligt min tolkning omnämns detta i p. 25 och bör kunna tillmätas betydelse.
24 fängelsestraff faller bort efter en viss tid. Enligt HD bör behovet av att upprätthålla gärningspersonens ansvar för en skuld på grund av brott så småningom hamna efter behovet av rehabilitering. När denna punkt uppnås, då skulden inte längre utgör ett absolut hinder, bör enligt HD särskilt avseende fästas vid behovet av ekonomisk rehabilitering i kombination med de ansträngningar som den skuldsatta gjort för att fullgöra sina förpliktelser.72
HD anger inga beloppsgränser eller exempel på vad som skulle kunna anses vara en mindre eller en beaktansvärd skuld. Det gör dock Mellqvist i sin artikel om rättsfallet. En mindre skuld är enligt Mellqvist 30 000 – 40 000 kr, vilken efter runt två år bör kunna vara närmast betydelselös om inga särskilda omständigheter föreligger. Om skadeståndsskulden istället är på mer än 100 000 kr bör det vara svårt att bevilja skuldsanering. Mellqvists motivering är att skadeståndsbeloppet bör spegla brottslighetens allvar och karaktär, även om bedömningen i skuldsaneringsärendet kan skilja sig från bedömningen i brottmålet.73 Mellqvist exempel är inte på något sätt bindande, men kan ge en bild av vilka belopp som skulle kunna avses.
HD för vissa resonemang om hur länge skuldens ursprung ska påverka bedömningen. Utgångspunkten när det gäller en mer beaktansvärd skadeståndsskuld är att den under en viss inledande tid bör utgöra ett absolut hinder mot skuldsanering. Den tidsperiod där skulden utgör ett absolut hinder kan handla om några år, men bör enligt HD många gånger vara avsevärt längre. Efter denna tidsperiod kan andra omständigheter vägas in i bedömningen. Efter en utifrån omständigheterna rimlig ytterligare tidsperiod, bör det enligt HD kunna gå att bortse från skadeståndsskuldens brottsliga ursprung. Ju grövre brott, desto längre tid inverkar det brottsliga ursprunget på bedömningen. Förutom brottets allvarlighetsgrad bör särskild betydelse enligt HD tillmätas om brottet allvarligt kränker en enskilds personliga integritet.74 Förutom skadeståndsbeloppet påverkar därmed även brottets allvarlighetsgrad tidsperioden.
Det kan därmed anses vara tre olika tidsperioder att utgå ifrån när det gäller skadeståndsskulder som härrör från brottslighet, beroende på hur brottsligheten bedöms. Det finns en första tidsperiod där skuldsanering inte kan beviljas oavsett andra omständigheter. HD uttalar att detta gäller under några år, men många gånger en avsevärt längre tidsperiod.75 Mellqvist menar att
72 NJA 2017 s. 741 p. 16, 17 och 23. 73 Mellqvist, 2017/18, s. 686. 74 NJA 2017 s. 741 p. 19 och 20.
25 tidsperioden, beroende på omständigheterna, kan vara mellan två och sex år när gäller skadeståndsbelopp på upp till 100 000 kr. Den avsevärt längre tidsperioden som HD anger innebär enligt Mellqvist en tidsperiod på minst fyra till fem år, men kan beroende på omständigheterna vara närmast för alltid. Denna tidsram gäller för belopp på över 100 000 kr. Förutom den tid då hindret mot skuldsanering är absolut tillkommer en rimlig ytterligare tid. Enligt Mellqvist behöver den tidensperioden generellt inte vara längre än något enstaka år. Det är dock inte meningen att tidsperioderna ska leda till olika tabeller, utan bedömningen ska vara friare än så.76 Mellqvist uttalanden kan därmed ge en bild av hur HD:s uttalanden kan tolkas.
När det gäller brottsoffrets påverkan på skälighetsbedömningen uttalar HD följande. En av grundpelarna i skuldsaneringsförfarandet är att skuldsanering ska kunna beviljas även om en eller flera borgenärer motsätter sig detta. Att en borgenär har en skadeståndsfordran medför inte att det krävs att den borgenären godkänner skuldsaneringen, om det i övrigt framstår som skäligt att bevilja skuldsanering. Däremot kan en positivt inställd borgenär i vissa fall medföra att skuldsanering kan beviljas i fall där det annars inte skulle anses skäligt med beaktande av skadeståndsfordran. Om brottsoffret har skadeståndsfordran eller om den har övertagits av BrOM inverkar också på bedömningen enligt HD. Skadeståndsskulden ska tillmätas större betydelse om ett beslut om skuldsanering direkt drabbar brottsoffret, jämfört med om det drabbar BrOM. Det måste enligt ett samhälleligt perspektiv ses som att brottsoffrets intresse av ekonomisk ersättning har större vikt än vem det är som betalar ersättningen.77
Det kan enligt Mellqvist sammanfattas som att det finns tre omständigheter som påverkar tidsperioden. Det är i första hand skadeståndsbeloppet, därefter brottslighetens karaktär och därefter om det är BrOM eller brottsoffret som innehar skadeståndsfordran. Det är enligt Mellqvist tolkning av NJA-fallet inte intressant att beakta skadeståndsandelen av den totala skuldbördan, då skadeståndsandelen inte omnämns av majoriteten.78
2.6.3 Rättsfallets betydelse
Genom NJA 2017 s. 741 har rättsläget när det gäller skuldsanering av personer med skadeståndsskulder förtydligats. Rättsfallet innehåller många vägledande uttalanden och ger en fingervisning om hur skälighetsbedömningen ska genomföras i dessa fall. Frågan blir dock
76 Mellqvist, 2017/18, s. 686. 77 NJA 2017 s. 741 p. 21 och 22.
26 vilken vikt som kan läggas vid rättsfallet, då det innehåller vissa speciella omständigheter kopplat till brottsligheten och gärningspersonen. Det är framförallt två omständigheter i rättsfallet som kan anses ovanliga, brottstypen och gärningspersonens psykiska ohälsa. När det gäller allmänfarliga brott, vilka återfinns i 13 kap. brottsbalken (BrB), finns bara ett rättsfall i denna kategori i uppsatsen.79 Brottskategorierna som aktualiseras i hovrättspraxis är istället våldsbrott, olika former av integritetskränkande brott och förmögenhetsbrott. 80 Skyddsområdena för dessa brott och allmänfarliga brott skiljer sig åt, vilket gör det svårt att värdera och jämföra brottstyperna. När det gäller psykisk ohälsa är det inget som omnämns i något annat rättsfall, men däremot återfinns ett fåtal fall gällande allvarlig psykisk störning.81 Hovrättsbesluten redogörs i nästa kapitel, men en kort sammanfattning ansågs nödvändigt för redogörelsen av rättsfallets betydelse. Rättsfallets prejudicerande verkan är därmed stor, men de ovanliga omständigheterna medför att det är svårt att tillämpa samtliga aspekter på andra beslut.
3 Redogörelse och analys av hovrättspraxis
I detta kapitel presenteras resultatet av den hovrättspraxis som granskats. I de första två avsnitten sker generella reflektioner över vilka omständigheter som observerats i de rättsfall som avgjorts före respektive efter NJA 2017 s. 741. Därefter sker en fördjupad analys av vissa omständigheter som observerats i rättsfallen.
3.1 Hovrättspraxis före NJA 2017 s. 741
I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av de omständigheter som har observerats bland den hovrättspraxis som avgjorts före NJA 2017 s. 741. Avsnittet är uppdelat i brott mot person och allmänhet samt förmögenhetsbrott.
3.1.1 Brott mot person och allmänhet
Under denna kategori återfinns totalt sjutton beslut, där åtta skuldsaneringsansökningar har nekats och nio beviljats. Bland dessa beslut är ofta återkommande omständigheter den tidsperiod som passerat sedan brottsligheten fram till skuldsaneringsansökan 82 , skadeståndsbeloppets andel av den totala skuldbördan, brottslighetens allvarlighetsgrad,
79 Se Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2018-05-16, ärende ÖÄ 963–17.
80 En redogörelse för detta återfinns i avsnitt 3.1 och 3.2 81 Se avsnitt 3.3.4.
27 behovet av ekonomisk rehabilitering, om avbetalningar skett på skulderna och om BrOM övertagit målsägandens fordran eller inte.83 Bland de fall där skuldsanering nekats framstår tidsperioden, brottslighetens allvarlighetsgrad, skadeståndskuldernas andel av skuldbördan och om det skett några avbetalningar som de omständigheter som vägt tyngst.84 När det gäller de omständigheter som vägt tyngst när skuldsanering beviljats rör det sig om tidsperioden, skadeståndsskuldernas del av den totala skuldbördan, om det skett avbetalningar, om BrOM är fordringsägare och behovet av ekonomisk rehabilitering.85
I ett fall där skuldsanering beviljades uttalade hovrätten att den mycket allvarliga brottsligheten, vilken bestod av sexualbrott mot minderåriga, talade mot att skuldsanering skulle beviljas. Den allvarliga brottsligheten skulle dock särskilt beaktas mot den tid som förflutit sedan domen, att skadeståndsskulderna utgjorde en liten del av den totala skuldbördan och den skuldsattas stora behov av ekonomisk rehabilitering.86 I det här fallet vägdes den allvarliga brottsligheten därmed upp av tre positiva omständigheter. Hovrätten anger även att dessa tre omständigheter särskilt ska beaktas, vilket stämmer väl överens med det som framkommer i sammanfattningen i stycket ovanför. Det framstår därmed utifrån hovrättens avgöranden som att dessa tre omständigheter har stor betydelse vid skälighetsbedömningen.
3.1.2 Förmögenhetsbrott
Under denna kategori återfinns totalt sex beslut, där två skuldsaneringsansökningar har nekats och fyra beviljats. Bland dessa fall framkommer att tiden som passerat sedan brottsligheten fram till skuldsaneringsansökan, skadeståndsskuldernas andel av den totala skuldbördan, om det skett avbetalningar på skulderna, brottets allvarlighetsgrad, målsägandens inställning till
83 Se fotnot 84 och 85.
84 Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2014-06-03, ärende ÖÄ 934–14 samt Blekinge tingsrätts beslut 2014-03-12, ärende Ä 2454–13, Svea hovrätts beslut 2013-04-05, ärende ÖÄ 3183–13 samt Västmanlands tingsrätts beslut 2013-03-13, ärende Ä 5583–12, Hovrätten för Övre Norrlands beslut 2011-09-21, ärende ÖÄ 325–11, Svea hovrätts beslut 2011-03-29, ärende ÖÄ 10389–10 samt Södertörns tingsrätts beslut 2010-11-22, ärende Ä 12782–10, RH 2014:47, Göta hovrätts beslut 2017-01-09, ärende ÖÄ 2873–16 samt Linköpings tingsrätts beslut 2016-10-14, ärende Ä 3097–16, Svea hovrätts beslut 2017-01-31, ärende ÖÄ 10802–16 samt Södertörns tingsrätts beslut 12-05, ärende Ä 9952–16 och Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2016-11-24, ärende ÖÄ 1922–16 samt Blekinge tingsrätts beslut 2016-07-01, ärende Ä 831–16.
85 Göta hovrätts beslut 2017-06-02, ärende ÖÄ 2486–16, Svea hovrätts beslut 2011-09-19, ärende ÖÄ 2813–11
och Uppsala tingsrätts beslut 2011-03-10, ärende Ä 8450–10 samt Kronofogdemyndighetens beslut den 2 december 2010, dnr S-3395-10-0100, Hovrätten för Övre Norrlands beslut 2017-03-21, ärende ÖÄ 107–17, Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2017-06-21, ärende ÖÄ 462–17, Svea hovrätts beslut 2011-03-29, ärende ÖÄ 10516–10 samt Kronofogdemyndighetens beslut den 22 december 2009, dnr S-5227-09-0100, Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2003-01-10, ärende ÖÄ 1530–02, Svea hovrätts beslut 2012-10-26, ärende ÖÄ 3991–12, Göta hovrätts beslut 2011-04-14, ärende ÖÄ 3208–10 och Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut 2017-06-27, ärende ÖÄ 3523–17.
28 skuldsanering och behovet av ekonomisk rehabilitering är omständigheter som påverkar skälighetsbedömningen.87 Bland de fall där skuldsanering nekats framstår allvarlig brottslighet, skadeståndsandelens andel av den totala skuldbördan och om det skett avbetalningar som de omständigheter som vägt tyngst.88 I beslut där skuldsanering beviljats är de viktigaste omständigheterna utifrån praxis tidsperioden, den skuldsattas personliga omständigheter och behovet av ekonomisk rehabilitering.89 Det är dock svårt att dra några större slutsatser på grund av det begränsade antalet beslut i detta avsnitt.
3.2 Hovrättspraxis efter NJA 2017 s. 741
I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av de omständigheter som har observerats bland den hovrättspraxis som avgjorts efter NJA 2017 s. 741. Utgångspunkten är därmed att hovrätterna i dessa fall har tagit hänsyn till HD:s resonemang i NJA 2017 s. 741. Avsnittet är uppdelat i brott mot person och allmänhet samt förmögenhetsbrott.
3.2.1 Brott mot person och allmänhet
Under denna kategori återfinns totalt fjorton beslut, där åtta skuldsaneringsansökningar har nekats och sex beviljats. Av dessa fall framkommer att tiden som passerat sedan brottsligheten fram till skuldsaneringsansökan, skadeståndsskuldernas andel av den totala skuldbördan, om det skett avbetalningar på skulderna, brottets allvarlighetsgrad, om brottet särskilt kränker den personliga integriteten, specifika omständigheter vid gärningstillfället, om brottsligheten varit upprepad, om BrOM övertagit fordran och behovet av ekonomisk rehabilitering är omständigheter som påverkar skälighetsbedömningen.90 De viktigaste omständigheterna i de fall där skuldsanering nekats är brottets allvarlighetsgrad, skadeståndsskuldernas andel av den totala skuldbördan, tidsperioden, att det rör sig om upprepad brottslighet och att brottsligheten varit särskilt integritetskränkande.91 I de fall där skuldsanering beviljats framstår tidsperioden,
87 Se fotnot 88 och 89.
88 Svea hovrätts beslut 2017-03-10, ärende ÖÄ 1149–17 och Hovrätten över Skåne och Blekinges beslut
2017-06-13, ärende ÖÄ 308–17 samt Helsingborgs tingsrätts beslut 2017-01-2017-06-13, ärende Ä 6187–16.
89 RH 1995:31, RH 1996:49, Svea hovrätts beslut 2017-03-03, ärende ÖÄ 10808–16 och Svea hovrätts beslut 2017-09-26, ärende ÖÄ 1704–17.
90 Se fotnot 91 och 92.
29 att BrOM är fordringsägare, om det skett avbetalningar på skulderna, övriga levnadsförhållanden och behovet av ekonomisk rehabilitering som särskilt viktiga.92
3.2.2 Förmögenhetsbrott
Under denna kategori återfinns totalt fem beslut, där två skuldsaneringsansökningar har nekats och tre beviljats. Bland dessa fall framkommer att tiden som passerat sedan brottsligheten fram till skuldsaneringsansökan, skadeståndsskuldernas andel av den totala skuldbördan, om det skett avbetalningar på skulderna, brottets allvarlighetsgrad, att det inte finns möjlighet för brottsoffret att ansöka om brottsskadeersättning och behovet av ekonomisk rehabilitering är omständigheter som påverkar skälighetsbedömningen.93 Bland de fall där skuldsanering nekats framstår tidsperioden, att det rör sig om ekonomisk brottslighet, skadeståndskuldernas andel av den totala skuldbördan och att det saknas möjlighet för brottsoffret att få annan ersättning som de viktigaste omständigheterna.94 Gällande de fall där skuldsanering beviljats framstår tidsperioden, skadeståndskuldernas andel av den totala skuldbördan, om det skett avbetalningar och behovet av ekonomisk rehabilitering som viktigast.95
3.3 Omständigheter utifrån hovrättspraxis
I detta avsnitt kommer ett antal omständigheter som påverkar skälighetsbedömningen att analyseras särskilt. Hur omständigheterna förhåller sig till varandra och hur de viktas presenteras i det avslutande kapitlet. Vid analyser i detta avsnitt kommer i vissa fall praxis både före och efter NJA 2017 s. 741 att inkluderas. I de fall HD har gjort tydliga uttalanden om omständigheten kommer dock ett fokus ligga på hovrättspraxis efter NJA-fallet, då tidigare hovrättspraxis inte längre har samma betydelse.
3.3.1 Brottskategorins betydelse
I detta avsnitt presenteras en analys av hur olika typer av brott påverkar skälighetsbedömningen. Brottsligheten har delats upp i två kategorier, brott mot person och allmänhet samt
92 Göta hovrätts beslut 2018-04-05, ärende ÖÄ 2818–17, Hovrätten för Västra Sveriges beslut 2019-07-03, ärende ÖÄ 2272–19, Hovrätten för Västra Sveriges beslut 2020-05-19, ärende ÖÄ 3290–20, Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2017-12-14, ärende ÖÄ 1434–16, Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2018-05-16, ärende ÖÄ 963–17 och Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2019-03-05, ärende ÖÄ 1364–18 samt Kronofogdemyndighetens beslut den 31 augusti 2018, dnr S-16196-17.
93 Se fotnot 94 och 95.
94 Göta hovrätts beslut 2017-11-07, ärende ÖÄ 1916–17 och Hovrätten för Nedre Norrlands beslut 2017-12-18,
ärende ÖÄ 656–17 samt Hudiksvalls tingsrätts beslut 2017-05-15, ärende Ä 1875–16.
95 Svea hovrätts beslut 2018-07-02, ärende ÖÄ 1019–18, Göta hovrätts beslut 2020-01-23, ärende ÖÄ 3536–19
30 förmögenhetsbrott. Brottsligheten påverkar enligt HD:s uttalanden i NJA 2017 s. 741 framförallt bedömningen av hur lång tid som bör ha passerat sedan brottet innan en skuldsanering kan anses skälig. Det finns även andra omständigheter som påverkar tidsperioden, men dessa behandlas i andra avsnitt i detta kapitel. Principen som enligt HD gäller är att ju grövre brott, desto längre tid inverkar skadeståndsskuldernas brottsliga ursprung på bedömningen. I detta avsnitt behandlas hovrättspraxis som avgjorts både innan och efter HD-fallet, eftersom HD i NJA 2017 s. 741 enbart gjort uttalanden om vissa brottsrubriceringar. För att analysera övriga brottstypers påverkan på skälighetsbedömningen, bör därmed även tidigare hovrättspraxis vara av intresse.
3.3.1.1 Brott mot person och allmänhet
Utöver brottets allvarlighetsgrad bör det enligt HD i NJA 2017 s. 741 ha särskild betydelse om brottet allvarligt kränker ett brottsoffers personliga integritet. Rättsfallet berör tre olika brottsrubriceringar, mordbrand, grovt olaga hot och våld och hot mot tjänsteman. Dessa kommer kort presenteras nedan, fullständig redogörelse återfinns i avsnitt 2.6.
Gällande våld och hot mot tjänsteman uttalas i rättsfallet att brottsligheten jämförelsevis inte är av det allvarligare slaget, och att det inte skett någon svårare kränkning av brottsoffren. Det kan tolkas som att brottsligheten jämfört med de övriga brott som var aktuella i rättsfallet inte vägde särskilt tungt, men att brottsligheten kan få större effekt i andra fall. HD uttalar även att framförallt tiden som passerat sedan brottsligheten medförde att gärningen inte skulle tillmätas någon betydelse vid skälighetsbedömningen. Vid kortare tidsperioder än cirka åtta år kan därmed denna typ av brottslighet påverka skälighetsbedömningen.
