Vetenskaplig metod och examensarbete 22hp, V61, 2011 Grundnivå
Handledare: Vera Dahlqvist Examinator: Jennifer Bullington
Empowerment
- Sjuksköterskors och patienters uppfattningar kring empowerment
Empowerment
- Nurses and patients perceptions of empowerment
Bakgrund: Empowerment är ett begrepp som funnits under lång tid och i olika kontext och som blivit ett populärt begrepp inom vården. Empowerment syftar till att människan, i vårdkontext patienten, ska ta makten över sitt liv och sin hälsa och bli stärkt i sitt självbestämmande. Dorothea Orems omvårdnadsmodell har använts som teoretisk referensram.
Syfte: Syftet med vår studie var att beskriva sjuksköterskans och patientens uppfattningar om empowerment.
Metod: Arbetet grundade sig på en litteraturöversikt av tretton artiklar med kvalitativ data som sammanställts.
Resultat: Fyra huvudteman; förutsättningar för empowerment, empowerment som process, hinder för empowerment och effekter av empowerment och sju subteman; öppet förhållningssätt, trygghet, autonomi och integritet, information och kunskap, maktbalans och jämlikhet, dialogen, uppmuntran och motivation identifierades.
Diskussion: Dialogen mellan sjuksköterskan och patienten är central i empowermentarbetet då den väcker reflektion och insikt hos båda parter. Hinder i form av sjuksköterskans brist i att informera patienter samt svårigheter med att släppa kontrollen diskuteras. Vidare lyfts Orems
omvårdnadsmodell som har likheter med empowerment då kärnan i modellen handlar om att sjuksköterskan ska stödja, vägleda och underlätta patientens val och handlingar.
Nyckelord: Empowerment, patienter, omvårdnad, delat beslutsfattande
popular concept in healthcare. Empowerment means that the human being, in context of care the patient, should take control over his/her life and health and become strengthened in his/her self- determination. Dorothea Orems care-model has been used as a theoretical framework.
Aim: The aim of this study was to describe the nurses and patients conceptions of empowerment.
Method: The study was based on a literature review of thirteen articles with qualitative data that has been compiled.
Results: Four main themes, prerequisites for empowerment, empowerment as a process, barriers for empowerment and effects of empowerment and seven sub-themes; an open approach, security, autonomy and integrity, information and knowledge, power of balance and equality, dialogue, encouragement and motivation were identified.
Discussion: Dialogue between the nurse and the patient is central in the work of empowerment because it awakes reflection and insight among both parties. Barriers in terms of the nurses lack of guiding the patients and difficulties with letting go of the control is discussed. Orems model of self- care has similarities with empowerment because of it´s core that explains the nurse´s role in
supporting, guiding and facilitating the patients choices and actions.
Keywords: Empowerment, patients, nursing, shared decision-making
Innehållsförteckning
1 Inledning...2
2 Bakgrund...2
3.1 Teorin om egenvård ...5
3.3 Teorin om egenvårdsbrist ...5
3.2 Teorin om omvårdnadssystem...5
5 Syfte...6
6 Metod...6
6.1 Datainsamling...7
6.2 Urval...7
6.3 Dataanalys...7
7 Forskningsetiska överväganden...8
8 Resultat...8
8.1 Förutsättningar för empowerment...9
8.1.1 Öppet förhållningssätt ...9
8.1.2 Trygghet...10
8.1.3 Respekt för autonomi och integritet...10
8.2 Empowerment som process...11
8.2.1 Information och kunskap ...11
8.2.2 Maktbalans och jämlikhet...11
8.2.3 Dialogen...12
8.2.4 Uppmuntran och motivation...12
8.3 Hinder för empowerment...13
8.4 Effekter av empowerment...14
9 Metoddiskussion...15
10 Resultatdiskussion...16
10.1 Dialogens betydelse...16
10.2 Hinder för empowerment...17
10.3 Orems omvårdnadsmodell och empowerment...18
11 Konklusion...19
Referensförteckning...20
Tabell 1 – Sökmatris...22
Tabell 2 – Översiktsmatris...23
1 Inledning
Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning uppmärksammat att vissa patienter
återkommer ett upprepat antal gånger och “fastnar i vårdapparaten”. Ett exempel på detta är patienter inom psykiatrin som kommer tillbaka till avdelningen kort efter utskrivning. En tanke har då fötts i huruvida vi sjuksköterskor kan förhindra att detta sker, hur vi med andra ord kan påverka att den onda cirkeln upphör. Finns det något sätt att förse dessa personer med verktyg för att de ska kunna hantera sin livssituation bättre och bli stärkta i sin hälsa, som på sikt resulterar i att de slipper söka hjälp från sjukvården mer än behövligt? Vi har
uppmärksammat att begreppet empowerment allt mer nämns inom vården. En första, intuitiv tanke kring begreppets betydelse är att det handlar om att stärka patienter i deras rätt till att påverka sin egen vård. I en artikel publicerad i Svenska dagbladet 29 oktober 2011 står det att Stockholm som första landsting har infört ett system med så kallade vårdcoacher. Dessa vårdcoacher är specialistutbildade sjuksköterskor som stödjer multisjuka patienter på olika sätt, bland annat med att koordinera olika sjukvårdsinsatser. Patientfokuset är “A och O” , en personlig vårdplan görs upp och sjuksköterskan hjälper patienten att förstå sin sjukdom och sina symptom bättre. Detta har resulterat i färre sjukhusbesök och ökad livskvalité hos dessa patienter. Vi upplever att detta är sammankopplat till empowerment men det krävs att undersöka vad begreppet empowerment egentligen innebär och hur sjuksköterskor kan använda sig av det för att främja hälsan hos sina patienter.
2 Bakgrund
I Hage och Lorensen (2005) beskriver psykologen Rappaport att den traditionella roll som vårdpersonal haft är att försvara, förebygga och lösa problemen åt patienten, men att
sjuksköterskan i sitt förhållningssätt istället borde betrakta patienten som unik, med rättigheter och behov. Han menar vidare att patienten besitter specifik kompetens om sig själv och att detta bör tas till vara på i vårdandet. Han lyfter empowerment som ett av sjuksköterskans främsta verktyg för att hjälpa patienten att ta kontroll över sitt liv och därmed nå sitt fulla potential.
Begreppet empowerment har funnits länge men växte framförallt fram i USA på 1960 och 1970 talet i sammanhang där medborgerliga rättigheter, kvinnors rättigheter, homosexuellas rättigheter och personer med funktionshinders rättigheter stod fokus i samhället och många personer kämpade för dessa (Hage & Lorensen, 2005). Under denna tid var Black Power- rörelsen aktuell och uttrycket “power to the people” myntades för att lyfta svarta människors
sociala och politiska situation i samhället (Trägårdh, 2000, s. 20). I Sverige började begreppet egenmakt användas som ett socialdemokratiskt begrepp (Trägårdh, 2000 s. 9).
Vidare har begreppet spridit sig till hälsoarenan och används som ett verktyg för att främja patienters känsla av kontroll över sitt välbefinnande. Exempelvis finns begreppet med i Ottawas charter for health promotion som utformades under den första internationella konferensen för folkhälsoarbete anordnad av WHO 1986.
Health promotion works through concrete and effective community action in setting priorities, making decisions, planning strategies and implementing them to achieve better health. At the heart of this process is the empowerment of communities - their ownership and control of their own endeavours and destinies (WHO, 1986, s.3).
Det är inte enkelt att definiera begreppet empowerment och det går inte att finna enbart en beskrivning av ordets innebörd. Trägårdh (2000, s. 9 ) skriver att det svenska ordet egenmakt, som ofta används, inte är en självklar översättning av det engelska ordet empowerment
.
För att ordet ska kunna förstås måste det sättas in i det specifika sammanhanget där andra termer och föreställningar existerar och spelar roll. För att läsaren ska få någon sorts grundförståelse av begreppet Empowerment föreslås följande olika beskrivningar; I New Oxford Dictionary of English (1998, s 605) beskrivs empower som; “Give (someone) the authority or power to do something”. I stora engelsk-svenska ordboken (2000, s377) översätts empower till: 1.“bemyndiga, befullmäktiga, berättiga 2. göra det möjligt för”. Vidare översätts empowerment till; självbestämmande makt. I Janlerts folkhälsovetenskapliga lexikon (2000, s. 78) översätts empowerment till maktmobilisering som i sin tur kan verka på individuell eller samhällelig nivå. På individnivå syftar maktmobilisering till att “öka individens möjligheter att fatta beslut och ta kontroll över sitt eget liv”(Janlert, 2000, s. 202).
Empowermentbegreppet härstammar från det latinska verbet potere som betyder förmåga .
“Em” delen av ordet syftar till att låta och ment delen ett resultat eller produkt. Begreppet representerar alltså både ett mål och en process som syftar till att individen eller gruppen använder sig av sina förmågor och resurser för att påverka och ta kontroll över sitt liv. Målet för empowerment är hälsa (Dann & Nyatanga, 2002).
Men vad innebär begreppet hälsa? Eriksson beskriver människan som en enhet av kropp, själ och ande och att alla dessa komponenter måste vägas in då man talar om en individs hälsotillstånd eller upplevelse av välbefinnande (Eriksson, 2001, s. 42). Man kan inte ge någon hälsa, bara stödja en individ i att vara hälsa. Eriksson ser hälsa som en rörelseprocess hos individen. Rörelsen sker mellan individens nuvarande tillstånd och den kommande tillblivelseprocessen vars riktning bestäms av hennes aktuella behov och önskemål (Eriksson,
2001, s.41). Denna rörelseprocess kan förknippas med empowerment och finns beskriven i Finfgeld (2004), Falk-Rafael (2001) och Mok (2001).
I Mok (2001) beskriver patienter med cancerdiagnos hur empowerment fick dem att betrakta sin livssituation från ett mer positivt perspektiv. Med hjälp av empowerment fick patienterna verktyg att acceptera sin sjukdom och få insikt i att de själva kunde välja hur de skulle förhålla sig till sig själva och sina hälsoproblem. Detta förhållningssätt gav större mening i tillvaron och skänkte livskvalitet och hälsa. I Falk-Rafael (2001) framkom att patienter upplevde att empowerment gav dem mer energi än tidigare samt ökade deras självförtroende och självkänsla.
Vidare beskriver Eriksson (2001, s. 41) hälsa som en multidimensionell och subjektiv upplevelse som inbegriper mer än bara frånvaro av sjukdom. Det är den autonoma
människans upplevelse av sig själv som antingen frisk eller sjuk som är det centrala (Eriksson, 1995, s.47). Janlert (2000, s 30 ) beskriver autonomi som självständighet och rätten till
självbestämmande över de egna angelägenheterna. Detta begrepp knyter an till lagen som säger att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och
integritet (Socialstyrelsen, 1983;763, §2).
Empowerment- arbetet består till stor del av att respektera patientens
självbestämmanderätt och därmed främja dennes autonomi. I Vaartio, Kilpi- Leino, Salanterä och Suominen (2006), Finfgeld (2004) och Falk- Rafael (2001) beskrevs hur patienter
upplevde att empowerment ökade deras känsla av tillfredsställelse. Denna tillfredsställelse bestod av att känna sig autonom och kapabel till att ta hand om sig själv.
3 Teoretisk ansats
Som teoretisk ansats används Dorothea Orems omvårdnadsmodell då det finns likheter mellan empowerment och modellen. Kärnan i Orems modell är egenvård, och egenvården ska hjälpa människan att behålla eller återfå hälsa efter sjukdom eller skada (Orem, 1995, s.104).
Orems teori om egenvård, även kallad Self-Care Deficit Theory of Nursing, består av tre olika delteorier: Egenvårdsteorin, teorin om egenvårdsbrist och teorin om omvårdnadssystem.
Sjuksköterskan kan i omvårdnadsarbetet välja att använda sig utav samtliga teorier, alternativt välja en eller två av dessa (Selanders, Schmieding & Hartweg, 1995,s. 66-69).
3.1 Teorin om egenvård
Orem förklarar begreppet teorin om egenvård på följande sätt: ”Aktiviteter som individer initierar och utför i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande” (Orem, 1995, s. 95).
Teorin om egenvård bygger på två principer: Egenvårdshandlingar som är inlärda och egenvårdshandlingar som man gör medvetet. Teorin belyser att människor har olika egenvårdsbehov beroende på vilken bakgrund man har. Behoven varierar med andra ord mellan olika kulturer och sociala grupper (Orem, 1995, s.226). Vidare understryker teorin att egenvård är någonting man utför självständigt och som man lär sig genom kommunikation och genom samspel med andra människor (Selanders et al., 1995, s.67). Ett exempel på inlärd egenvård i vårdkontext kan vara då sjuksköterskan utbildar och motiverar patienten till att utföra en specifik egenvårdshandling. För att kunna utföra egenvård måste man ha vissa färdigheter såsom mognad och kunskap.
Egenvårdsteorin är lämpligast att använda inom öppenvården eftersom patienterna då får chansen att hjälpa sig själva och påverka den egna hälsoprocessen (Selanders et al.,1995, s.
69).
3.3 Teorin om egenvårdsbrist
Teorin om egenvårdsbrist grundar sig på frågeställningarna varför och när en person söker sig till den professionella vården för att få hjälp. Egenvårdsbristen innefattar en individs kapacitet till att vårda sig själv och individens faktiska behov av vård (Taylor, 2002, kap 14, s.273).
Behovet av vård kan bero på att personen drabbats av exempelvis en olycka eller annat sjukdomstillstånd, men det tydliga är att en individ som söker vård är oförmögen till att själv kunna tillgodose de behov som existerar. Ett annat exempel på en situation som denna är ålder; personer med hög ålder är inte alltid kapabla till att ta hand om sig själva och blir därför beroende av sjukvårdens hjälpande hand.
3.2 Teorin om omvårdnadssystem
Denna teori bygger på tanken att sjuksköterskan ska göra upp en plan för att möta patienten behov och förstärka kontinuiteten av vården. Vårdplanen ska klargöra vem som ska göra vad;
är det sjuksköterskans arbetsuppgift eller är det patientens/ dess anhörigas ansvar? Alla dessa handlingar, oavsett vem de än utförs av, bildar tillsammans det så kallade
omvårdnadssystemet (Selanders et al.,1995, s.69). Syftet med omvårdnadssystemet är att stärka patienten, det vill säga fylla hennes aktuella behov eller reducera dessa (Selanders et al.,1995, s.69).
Att tillämpa empowerment är en handling som har i avsikt att stärka och motivera patienten till självständiga beslut med syfte att öka patientens inflytande över sitt eget liv.
4 Problemformulering
Målet med all vård är att patienten i så stor utsträckning som möjligt ska uppleva hälsa och välbefinnande. En förutsättning för detta är att hon/han tillåts vara autonom och får utöva sin självbestämmanderätt vilket är kärnan i empowerment. Men hur ser sjuksköterskans och patientens uppfattningar kring empowerment ut? Hur påverkas empowerment arbetet av sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten? Och slutligen, hur kan sjuksköterskan använda sig av empowerment för att förbättra patientens hälsa och välbefinnande och därmed göra denne mindre beroende av sjukvården?
5 Syfte
Syftet med föreliggande studie är att beskriva sjuksköterskans och patientens uppfattningar kring empowerment.
6 Metod
Arbetet utgörs av en litteraturstudie. En litteraturstudie är en summering av redan existerande forskning av ett ämne och syftar till att placera ämnet i sin kontext (Polit & Beck, 2009, s.
558). För att den ska klassas som systematisk krävs det en struktur och systematik i hur man söker information från litteraturen. Det är också viktigt att tillvägagångssättet dokumenteras kontinuerligt. Ett bra sätt att arbeta systematiskt är att “gå från brett till smalt”. Det innebär att välja sökord som genererar ett bredare resultat, det vill säga fler antal träffar, till mer precisa sökord som genererar färre antal träffar. På detta vis får man tips på vägen på vilka alternativa eller ytterligare sökord som kan tänkas användas i informationssökningen.
Det är viktigt att hela tiden ha ett kritiskt öga i sökprocessen och med det menas att man reflekterar över vilka sökord, sökmotorer och resultat man hittar och att dessa
överensstämmer med det syfte man har för arbetet (Östlund, 2006, s. 45-46).
Vi har valt att söka kvalitativa artiklar med både sjuksköterskans och patientens perspektiv.
Att inkludera båda perspektiven fördjupar förståelsen av ett än så länge inte helt självklart begrepp. Kvalitativa studier inom vårdvetenskap beskriver ett fenomen på ett djupare plan och syftar till att öka förståelsen av det studerade fenomenet. De undersöker erfarenheter,
upplevelser, behov och förväntningar som placeras inom en viss vårdkontext och/eller syftar till en viss patientgrupp (Segesten, 2006, kap 6,s.87).
6.1 Datainsamling
Databaser som använts är: CINAHL PLUS full text, MEDLINE och PubMED.
Följande sökord i olika kombinationer har används: empowerment, nursing, qualitative, nurse model, patients, shared decision making, health promotion, advocacy, mental illness och interventions. Dessa står noggrant formulerade i sökmatrisen i bilaga 1. I sökprocessen har det dessutom förekommit två manuella sökningar för att hitta artiklar. Vi har läst igenom
artiklarnas referenslistor, hittat intressanta titlar och därefter sökt upp den/de aktuella artikeln/artiklarna direkt i databasen.
6.2 Urval
Inklusionskriterierna till resultatartiklarna var följande; vårdvetenskapliga, högst 10 år gamla, skrivna på engelska, kvalitativa, möta vårt syfte, peer reviewed, full text och etiskt granskade.
Sökprocessen började med att skapa en överblick av forskningsområdet genom att
experimentera fritt med olika sökord (Friberg, 2006, kap 4, s.47). I denna fas användes sökord som nursing, empowerment och health promotion. Dessa begrepp var dock för breda och träffarna blev väldigt många och med blandat innehåll. För att finna artiklar med ett mer precist innehåll användes sökordet shared decision making istället för empowerment.
Kombinationen av sökorden empowerment, nursing och qualitative var användbar då fyra artiklar hittades. Denna fas kräver att man noggrant dokumenterar och planerar sitt
tillvägagångssätt (Friberg, 2006, kap 4, s.47). Först granskades träfflistan och titlar som verkade matcha vårt syfte söktes efter. Sammanlagt blev det 383 träffar. Abstraktet på dessa lästes för att få ytterligare information om artiklarnas innehåll och kvalitet. Många artiklar exkluderades på grund av att de inte överensstämde med syftet eller hade fel perspektiv. De artiklar som valdes bort saknade vetenskaplig grund eller ett omvårdnadsperspektiv. Slutligen valdes tretton artiklar ut till resultatet. Dessa artiklar innehöll ett brett material att arbeta utifrån, med beskrivna upplevelser och konkreta exempel av det valda ämnet. Sex stycken artiklar var från sjuksköterskeperspektiv, tre stycken från patientperspektiv och fyra stycken hade båda perspektiven.
6.3 Dataanalys
Resultatet grundar sig på en analys av kvalitativ data. Analysen av innehållet är nödvändig för att man ska kunna få en struktur på arbetet och den är ett bra verktyg till att organisera den kvalitativa informationen (Polit & Beck, 2010, s. 463, 565). Man kan enligt Friberg (2006, kap 10, s.110) beskriva processen med analysen av innehållet och bearbetningen av texten som ett led i tre steg. Steg ett består av att se den sammanställda informationen som en helhet.
I steg två sönderdela denna sammanställning till mindre beståndsdelar för att slutligen i steg tre göra en egen sammanställning av materialet utifrån den egna tolkningen.
Polit & Beck (2010, s.464) beskriver den kvalitativa analysen av innehållet som en process där man bland annat kan “synliggöra” det som från början varit “osynligt”. Den kvalitativa analysen av innehållet påbörjades genom att de 13 artiklar som valdes ut till resultatet lästes ett flertal gånger. Sedan sammanställdes dessa artiklars resultat för att kunna se vad materialet i grunden handlade om. En schematisk översikt är en förutsättning för att man ska kunna veta vad som ska analyseras (Friberg, 2006, kap 10, s.111)
Nyckelord i de olika resultatdelarna uppmärksammades. Därefter skapades centrala teman av dessa nyckelord för att kunna följa en röd tråd. Data som var avvikande och unikt
tematiserades. Då många teman identifierades skapades även subteman för att resultatet skulle bli mer överskådligt. Dessa teman och subteman vävdes slutligen samman till en helhet som blev resultatet. Enligt Polit och Beck (2010, s.471) är denna slutfas den svåraste att utföra då det krävs fantasi och noggrannhet för att kunna få ihop allting till en enda sammanställning.
För att enklare kunna följa det material som används gjordes en översikts - matris av resultat artiklarna. Denna översiktsmatris gör det lättare för läsaren att avgöra huruvida de valda artiklarna är aktuella i relation till syftet (Friberg, 2006, kap 2, s.34). Se bifogad bilaga 2.
7 Forskningsetiska överväganden
Det viktigaste och mest grundläggande kravet med arbetet har varit att den enbart ska baseras på vetenskapliga artiklar som granskats av en forskningsetisk kommitté. Endast artiklar innehållande bakgrund, syfte, metod, resultat, diskussion/ slutsats samt referenslista har använts för att säkerställa artiklarnas vetenskapliga innehåll. Inställningen under arbetets gång har varit att undvika egna tolkningar av texterna så långt som möjligt för att få ett så textnära resultat som möjligt.
8 Resultat
Från artiklarna identifierades fyra huvud teman och sju subteman. Tema ett; förutsättningar för empowerment med subteman; öppet förhållningssätt, trygghet, autonomi och integritet.
Tema två; empowerment som process med subteman information och kunskap, maktbalans och jämlikhet, dialogen, uppmuntran och motivation, tema tre; hinder för empowerment och tema fyra; effekter av empowerment.
Tabell över huvudteman och subteman
1.Förutsättningar för
empowerment
-öppet förhållningssätt -trygghet
-autonomi och integritet 2. Empowerment
som process
-information och kunskap -maktbalans och jämlikhet -dialogen
-uppmuntran och motivation 3. Hinder för
empowerment 4. Effekter av empowerment
8.1 Förutsättningar för empowerment
8.1.1 Öppet förhållningssätt
I artiklarna framkommer att både sjuksköterskor och patienter nämner närvaro, tro på människans potential, patientfokus och individperspektiv som viktiga förutsättningar för att sjuksköterskan ska lyckas med empowerment av patienter. I Jormfeldt, Svedberg och Arvidsson (2003) beskrev sjuksköterskorna närvaro som en förutsättning för att kunna sätta sig in i den enskilde patientens situation och att befinna sig i nuet. Sjuksköterskorna beskrev också hur viktigt det är att ha en tro på människans potential och kapacitet och att alla har en förmåga att utvecklas, förändras och växa.
Det beskrevs i Vaartio et al. (2006), Pooley, Gerrard, Hollis, Morton, Astbury (2001) och Arvidsson, Petersson, Nilsson, Andersson, Arvidsson, Petersson och Fridlund (2006) att förutsättningen för empowerment var att både patienten sjuksköterskan delade åsikten att det var patientens önskemål som skulle stå i fokus. För att möjliggöra patientens
självbestämmanderätt var det viktigt att dennes individuella behov identifierades och respekterades (Pooley et.al, 2001). I Brown, McWilliam och WardGriffin (2006) uttryckte sjuksköterskorna att för dem innebar patientfokus att inte bara se till själva sjukdomen utan hela människan och dennes livssituation i övrigt.
I Pooley et al. (2001) uttryckte patienterna att de ibland får intrycket av att vårdpersonalen går efter en manual i sitt bemötande. Det ansågs viktigt att bli bemött som en unik individ och inte som en del av sjukvårdssystemet för att kunna bli stärkt i sitt självbestämmande.
I Svedberg et al. (2003) uttryckte patienterna att en förutsättning för att de ska våga öppna upp sig för sjuksköterskan är att hon är naturlig och avslappnad i sitt sätt att vara. Detta styrks
i en artikel skriven av Tetlie, Heimsnes och Almvik (2009) där en sjuksköterska hävdade att denna öppna inställning bidrar till en mer jämlik relation med patienten.
8.1.2 Trygghet
Att inge trygghet hos patienten har visat sig vara viktigt i empowerment. Då patienten känner sig trygg vågar hon anförtro sig vilket möjliggör för sjuksköterskan att utföra empowerment utifrån patientens behov.
I en artikel skriven av Jormfeldt et al. (2003) uttryckte sjuksköterskorna att det var viktigt att inge trygghet och stöd hos patienten och att detta kunde åstadkommas genom att vara trygg i sin yrkesroll, ge av sin tid, att befinna sig på samma nivå som patienten samt dela med sig av sin kunskap till patienten. Vidare beskrev de att det var viktigt att vara professionell för att få patienterna att lita på deras kompetens och därmed inge trygghet hos dem. “Att vara
professionell” beskrevs som att hålla lagom distans till patienten så väl som till sina egna känslor för att målet med vården inte skulle gå förlorad. Fenomenet distans står enbart beskrivet om i Jormfeldt et.al. (2003) och är därför unikt i uppfattningar om empowerment.
I Arvidsson et al. (2006) beskrev patienterna att det kändes tryggt när sjuksköterskan gav av sin tid så att de kunde få möjlighet att beskriva sina tankar och känslor. De beskrev också hur det kändes tryggt att få ta del utav sjuksköterskans kunskap genom exempelvis
fortlöpande information om de mediciner som de tog. I Arvidsson et al. (2006) och Pooley et al. (2001) beskrev patienterna värdet av kontinuitet, det vill säga att det kändes tryggt att få ha samma sjuksköterska under hela vårdperioden, samt att mötena skedde regelbundet.
8.1.3 Respekt för autonomi och integritet
I Pooley et al. (2001) och Falk-Rafael (2001) beskriver sjuksköterskorna att det är viktigt att respektera patienternas autonomi och integritet i syfte att främja deras självbestämmande.
I Jormfeldt et al. (2003) uttryckte patienterna att det var viktigt att känna sig respekterade av sjuksköterskorna. De beskrev det som att känslan av värdighet i hög grad var beroende av att sjuksköterskanrespekterade deras autonomi och integritet och rätt till självbestämmande.
En patient beskrev hur viktigt det var att få bestämma själv för att kunna göra hälsosamma val i livet. Denne menade på att om man får påverka sin egen framtid genom att få ta
självständiga beslut, väljer man automatiskt det beslut som är bra för en själv. Patienterna beskrev att när personalen respekterade deras rätt till självbestämmande kände de sig stärkta och motiverade till att förändra sin livssituation. Tvärtom blev resultatet då sjuksköterskan intog en auktoritär inställning och inte litade på patientens förmåga att kunna ta självständiga beslut och tog beslutet åt denne.
8.2 Empowerment som process
8.2.1 Information och kunskap
I empowermentprocessen är det viktigt att patienten får information och kunskap för att kunna ta välgrundade beslut om sin hälsa (Berg, Sarvimäki & Hedelin, 2010). I McCann och Clark (2004) beskrivs hur information och kunskap ökar patienters förståelse av sin livssituation, vilket möjliggör utveckling och förändring av patienternas tankemönster och därmed beteende.
I
Falk-Rafael (2001) och Svedberg, Jormfeldt och Arvidsson (2003) beskrev bådesjuksköterskor och patienter att information och kunskap stärkte patienternas självförtroende och känsla av kompetens.
I Falk-Rafael (2001) berättade sjuksköterskorna att de använde sig av olika strategier i utbildningssyfte, bland annat skriftlig och muntlig information. Rollspel var ett annat sätt att öka kunskapen hos patienterna. I situationer som var nya för patienten kunde sjuksköterskan stödja denne genom att komma med konkreta tips och råd och visa patienten hur hon skulle gå tillväga. Ett exempel på en situation var då en mamma hade problem med att amma sitt
spädbarn. Sjuksköterskan gav då konkreta tips till henne om hur hon skulle hålla sitt barn för att barnet skulle kunna få i sig mjölken.
8.2.2 Maktbalans och jämlikhet
Ett återkommande tema i alla artiklar och som beskriver en viktig del i
empowermentprocessen är jämlikhet sjuksköterska - patient emellan. För att främja jämlikheten är det viktigt att gränser mellan roller suddas ut och att sjuksköterskan och patienten möts som människor.
I McCann och Clark (2004) beskrevs värdet av sjuksköterskans reflektion över patientens roll i vårdrelationen. Sjuksköterskorna menade att reflektion var en förutsättning för att få insikt och därmed veta när det var dags att lämna ifrån sig makten alternativt “överta” makten från patienten. De menade på att detta beslut bör baseras på var patienten befinner sig rent känslomässigt och kunskapsmässigt. Exempelvis är det inte alltid lämpligt att belasta
patienten med överflödig information i ett akut skede, exempelvis då patienten precis fått en negativ prognos eller går igenom en traumatisk upplevelse. Detta flöde av information kan inte tas emot av patienten utan blir då ett ytterligare stresspåslag i en redan traumatisk situation.
I Beaver, Craven,Witham, Tomlinson, Susnerwala, Jones och Luker (2007) beskrev sjuksköterskorna att vissa patienter aktivt väljer att vara delaktiga i beslutsfattande frågor medan andra patienter känner sig mer bekväma i att överlåta beslutsfattandet till
vårdpersonalen och att detta aktiva val bör respekteras. I Crawford- Shearer (2007) beskrev patienterna att de genom reflektion fick insikten att de faktiskt kunde behöva sjuksköterskans hjälp och att våga be om den inte var ett tecken på svaghet och passivitet. De menade; att få insikt och välja att be om hjälp är att vara stark. Denna inställning bidrar till en jämnare maktbalans.
I Tveiten och Meyer (2008) ansåg sjuksköterskorna att ett hinder för skapandet av jämlikhet var när de i dialogen använde sig av fackspråk. Detta gynnade heller inte patienternas förståelse och kunskapsinhämtning. I Tetlie et al. (2009) beskrev både
sjuksköterskor och patienter att dela erfarenheter genom att göra något gemensamt främjar jämlikheten.
Exempelvis hade de en hälso-intervention där de tränade tillsammans och hade likadana träningskläder. Personalen uttryckte att man genom denna gemenskap blev mer “lika”
varandra.
8.2.3 Dialogen
I en artikel skriven av Tveiten och Meyer (2008) uttryckte sjuksköterskorna att ett syfte med dialogen var att få en gemensam förståelse med patienten genom att skapa en helhets bild av dennes behov, resurser, problem, hinder, samt motivationsnivå. Detta för att kunna sätta upp hälsomål och sedan uppnå dem. Dialogen utlöste enligt sjuksköterskan självreflektion hos patienten genom att denne fick chansen att sätta ord på sina tankar och känslor samt formulera dessa vidare. Detta ansågs stärka patientens förmåga att hantera sin livssituation.
Sjuksköterskan ansåg även att tidsfaktorn var viktig i dialogen. Det påpekades vara viktigt att hon skulle ta sig tid att lyssna, låta patienten ställa frågor samt själv ställa frågor, i syfte att få till en meningsfull dialog (Tveiten & Meyer, 2008).
8.2.4 Uppmuntran och motivation
I Falk-Rafael (2001) och Jormfeldt et.al (2003) beskriver sjuksköterskorna hur viktigt det är att fokusera på patientens styrkor och resurser samt lyfta fram dessa. I en artikel skriven av Crawford- Shearer (2007) beskrev äldre patienter, anslutna till hemsjukvården, hur
sjuksköterskorna hjälpte dem att minnas tillfällen i livet då de överkommit olika sorts svårigheter och hur de hade använt sig av sin styrka för att komma vidare. Detta påminde kvinnorna om den kapacitet de tidigare haft och inspirerade samt motiverade dem att handskas bättre med sin nuvarande situation. Vidare beskrev patienterna att de uppskattade när sjuksköterskorna påverkade deras tankar i en positiv riktning då de blev inspirerade till att se möjligheter i stället för hinder.
I Svedberg et al. (2003) och Tetlie et al. (2009) belystes positiv feedback från
sjuksköterskan som viktigt av patienter. I Svedberg et al. (2003) beskrev en patient att hon fick en “aha-upplevelse” av att hon kört fast i ett beteendemönster som inte gynnade hennes välbefinnande. Detta “uppvaknande” genererade nya perspektiv på situationen och verktyg för problemlösning.
8.3 Hinder för empowerment
Det framkom att ett hinder för empowerment kunde vara sjuksköterskans behov av kontroll och dennes paternalistiska förhållningssätt gentemot patienten. Övriga hinder, sett från sjuksköterskornas perspektiv, var politiska styrmedel samt patienternas fysiska status.
I Tveiten och Meyer (2008) och Jormfeldt et al. (2003) beskrevs det av sjuksköterskorna att de ibland hade svårt att implementera empowerment i praktiken. De var medvetna om det etiska i att se patienten som experten men att de ändå kände sig “frestade” att övertala patienten att ge efter för deras tycke. I Jormfeld et al. (2003) beskrevs det av sjuksköterskor som jobbade inom psykiatrin att det var svårt att använda sig av empowerment i det dagliga arbetet. De ansåg att det fanns patienter som inte hade tillräckligt hög grad av självinsikt kring sin mentala status. Vården blev då formad efter att patienterna skulle lyda doktorn och göra som sjuksköterskorna sa åt dem att göra.
I Beaver et al.(2007) beskrev sjuksköterskor som jobbade inom cancervård hur de använde sig av kontroll genom att strategiskt välja ut vilken information som gavs till patienterna.
Detta resulterade i att patienterna inte fick ta del utav hela paletten av valmöjligheter. Vidare beskrev sjuksköterskorna att de ibland undvek att presentera alla valmöjligheter utan gjorde endast det om patienten bad om det.
En ytterligare dimension i sjuksköterskans användning av kontroll var att desto mer
patienterna deltog i den egna vården, desto mindre förutsägbar blev sjuksköterskans arbetsdag och detta kunde skapa otrygghet hos henne (Berg et.al 2010).
En annan typ av hinder som endast beskrivs i Brown et al. (2006) är att barriärer på organisation-, system -och personlig nivå kan komplicera empowerment processen.
Sjuksköterskorna uttryckte att vården ibland kändes som “pengaorienterad”. Det faktum att sjuksköterskorna hade en tung arbetsbörda och stökig arbetsmiljö resulterade också i att patientfokuset försvann.
I Beaver et al. (2007) beskrevs det av sjuksköterskor som jobbade inom cancervård att vissa patienten ryggade tillbaka så fort ordet val kom på tal. Detta på grund av att de redan hade tankarna på sin sjukdom och försökte smälta ett negativt besked från doktorn. Detta styrks också av Tveiten och Meyer (2008) där sjuksköterskorna beskrev hur patientens fysiska status, exempelvis när patienten befann sig i stor smärta, kunde vara ett hinder för
empowerment. Vidare upplevde sjuksköterskorna att ett hinder för empowerment kunde vara patienternas ålder. Det vill säga, det ansågs som en större utmaning att “empower” äldre patienter.
8.4 Effekter av empowerment
I artiklarna identifierades olika slags effekter av empowerment bland patienterna. Den första effekten bestod av förändringar inom patienten, den andra som förändringar i patientens relation till andra människor och tredje, förändringar i patientens beteendemönster.
Sjuksköterskorna beskrev att patienterna fick ökad kreativitet samt blev mer villiga att ta risker. De såg detta som en viktig del i patienternas process att nå sin fulla potential.
Vidare beskrev de förändringar hos patienterna i termer av ökat självförtroende och ökad självkänsla. Detta styrks i Svedberg et. al (2003) där patienterna beskrev att empowerment fick dem att känna att deras goda kvaliteer och möjligheter i livet uppmärksammades.
Den andra förändringen; patienternas förbättrade relation till familj och anhöriga förklarades av sjuksköterskorna som att de patienter som kände sig “empowered” började automatiskt att “empower” sin omgivning. Sjuksköterskorna tolkade det som att patienterna lättare kunde påverka andra eftersom de nu kände sig säkra i sina egna kunskaper och färdigheter. Enligt sjuksköterskorna tog patienterna, i större utsträckning än tidigare, ansvar över sitt beslutsfattande (Falk- Rafael, 2001). I Berg et.al (2010) beskrevs det hur
empowerment fick äldre patienter att ta kontroll över sitt beslutsfattande vilket skyndade på deras tillfrisknande. Det kunde handla om att patienterna fick ta beslut kring vardagliga saker, som exempelvis hur de skulle klä sig och vad de skulle äta. När deras tillvaro på avdelningen normaliserades och blev mer lik vardagen utanför sjukhuset, främjades även deras hälsa.
Sjuksköterskorna uppmärksammade även att patienterna blev mer trygga i mötet med sina vårdgivare och att de visade upp en högre grad av självständighet. Följden av detta blev att patienterna med tiden blev mindre och mindre beroende av vårdgivaren. Patienterna tycktes även bli mer målinriktade och aktiva jämfört med innan. Ett exempel på denna självständighet beskrivs i Crawford- Shearer, (2007) där äldre kvinnor, bundna till hemmet, själva sökte relevant information hemifrån för att senare kunna diskutera detta med vårdgivaren.
Då man undersökte patienternas upplevelser av empowerment såg man tydligt att det mesta stämde väl överens med sjuksköterskornas uttalade upplevelser. En ung nybliven moder förklarade att hon lärt sig att lita till sina instinkter med hjälp av sjuksköterskans uppmuntran och stöd. Andra patienter upplevde att självförtroendet växte i takt med förbättrade färdigheter och ökad kunskap (Falk-Rafael, 2001).
En kvinna beskrev hur hennes självkänsla förbättrats avsevärt då hon, med hjälp av sjuksköterskans uppmuntran, vågade ta steget att börja arbeta volontärt.
Patienter beskrev hur relationen med sjuksköterskan stärkt dem i deras vardag och hur de lättare kunde ge uttryck för känslor och tankar, vilket de tidigare upplevt som svårt och besvärligt. De nämnde exempelvis situationer då de vågat sätta gränser för familj och vänner och vågade ta mer risker än tidigare. En kvinna, som besökt samma sjuksköterska under 10 års tid, beskrev sitt risktagande genom att hon valt att leva ensam de senaste 6 åren.
Patienterna konstaterade även att de förväntade sig bli mer aktiva i framtida
vårdsammanhang. De hade inte enbart börjat ta mer ansvar över sin hälsa utan även börjat ta egna initiativ till att förbättra den.
Livsstilsförändringar hos patienterna i form av förbättrade matvanor och rökstopp rapporterades också (Falk-Rafael, 2001).
9 Metoddiskussion
Då syftet var att beskriva sjuksköterskors och patienters uppfattningar av empowerment valdes kvalitativa studier eftersom dessa undersöker åsikter, erfarenheter och uppfattningar Vi valde att begränsa oss till tre sökmotorer i sökprocessen. Urvalet av artiklarna hade eventuellt kunnat breddas genom att vi använt oss av fler sökmotorer. Vi avgränsade även våra sökningar till peer reviewed för att få fram godkända, vetenskapligt granskade artiklar.
Något som framkom tydligt då vi sökte artiklar var att samma artiklar återkom även om vi använde oss av olika sökord. Detta kan eventuellt förklaras i att empowerment begreppet än så länge är ett relativt outforskat begrepp. Det vi hade kunnat göra annorlunda gällande val av sökord var att använda oss av fler “synonymer” till empowerment. Exempelvis användes i slutet på sökprocessen sökordet “shared decisionmaking” istället för empowerment och upp kom en lista på artiklar som inte setts förut.
Vi ville finna artiklar både från Europa och utanför Europas gränser då vi ville ha en så djup vetenskaplig grund som möjligt att bygga arbetet på. Vi ville vidare se om det fanns några betydande skillnader beroende på vart i världen man studerat ämnet empowerment. De artiklar vi slutligen valde att använda oss av var från; Norge, Sverige, Finland, England, Kanada, Australien och USA.
Vi inser nu att det inte råder stora skillnader i kultur mellan dessa länder och att vi kunde fått ett bredare spektrum av kunskap om vi sökt artiklar från exempelvis Asien där kulturen skiljer sig avsevärt från den västerländska. Till en början var tanken att vi endast skulle belysa sjuksköterskans perspektiv av empowerment. Vi insåg dock snabbt att för att få en
heltäckande bild av empowerment krävdes även patienternas perspektiv. Resultatet hade blivit ofullständigt och innehållsfattigt med enbart ett perspektiv.
10 Resultatdiskussion
Resultatet i detta arbete har utmynnat i 4 huvudteman: Förutsättningar för empowerment, empowerment som process, hinder för empowerment och effekter av empowerment. Sju subteman framkom: öppet förhållningssätt, trygghet, autonomi och integritet, information och kunskap, maktbalans och jämlikhet, dialogen samt uppmuntran och motivation.
Vi anser att dialogen är av stor vikt då kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten är central i empowerment. De hinder som uppkommer i empowerment är också viktiga att uppmärksamma för att lyckas överbrygga dessa. På så sätt kan sjuksköterskans empowerment av patienten optimeras. Slutligen har vi valt att lyfta Orems omvårdnadsmodell och dess likheter med empowerment.
10.1 Dialogens betydelse
I resultatet beskrevs att syftet med dialogen var att patienten tillsammans med sjuksköterskan kunde skapa en helhetsbild av patientens situation. Det nämndes också att dialogen
framkallade självreflektion. Att sjuksköterskan skulle ta sig tid, lyssna samt ställa frågor ansågs vara viktiga delar av dialogen.
Hage och Lorensen (2005) beskriver hur patientens möjlighet till självreflektion, genom dialogen, bidrar till en ökad självmedvetenhet och därmed kan denne börja göra självständiga val. Författarna har utifrån en begreppsanalys av empowerment utformat ett
utbildningsprogram för äldre människor. Kärnan i utbildningsprogrammet är att patienten och sjuksköterskan, genom dialog, reflekterar över hur patientens sjukdom upplevs. Detta i syfte att patienten ska börja göra medvetna val om sin hälsa. Författarna tar också upp det
värdefulla i att både sjuksköterskan och patienten blir “utbildade” i dialogen vilket i sin tur berikar vårdrelationen. Detta anknyter till vårt resultat där det framgår att ett syfte med dialogen är att skapa en gemensam förståelse patient-sjuksköterska emellan.
Hage och Lorensens (2005) begreppsanalys är inspirerad av filosofen och pedagogen Paulo Freire´s “philosophy of empowerment”. Dann och Nyatanga (2002) tolkar grundpelarna i Freire´s filosofi som självbestämmande, avsiktlighet, kritisk reflektion av ens val, och välja de möjligheter som bäst matchar ens mål i livet. Dessa grundpelare syftar till hur människan ska ta kontroll över sitt liv. I Freire´s pedagogik tolkad av Hage och Lorensen (2005) beskrivs relationen mellan subjektet och objektet. När människan blir förtryckt innebär det att hon har tagit till sig förtryckarens livsvärld och gjort den till sin egen. Hon förlorar sin medvetenhet om sig själv. “Oemotståndligt dragen till det styrande samhällets livsstil blir den alienerade människan en nostalgisk människa som aldrig är verkligt engagerad i sin värld “ (Freire, 1974, s. 20). Samtidigt beskriver Freire att subjektet (människan) skapar sin verklighet i en
dialektal relation med omvärlden (Freire, 1974 s.19-29). Freire menar att samtidigt som människan lever i världen lever hon också med världen och på detta vis blir medveten om sig själv tack vare sin samvaro med andra människor. (Freire, 1974, s.57).
Utan kritisk reflektion finns ingen målinriktning, inte heller har målinriktning någon mening utanför en oavbruten tidsbunden händelsekedja. För människor finns inget här i relation till ett där, som inte är kopplat till nu, ett före och ett efter (Freire, 1974, s.61).
Freire´s ord kan kopplas samman med vårt resultat om dialogen som beskriver att reflektion, genom dialogen bidrar till att patienten kan formulera hälsomål för sig själv.
10.2 Hinder för empowerment
Som resultatet visade kan hinder av olika slag utgöra en utmaning för empowerment. Dessa är hinder på organisation-, system-, och personlig nivå, patientens grad av insikt,
fysiska/ psykiska status och ålder. Ett ytterligare hinder är sjuksköterskans svårighet med att släppa kontrollen och misstro till patientens kapacitet. Finfgeld (2004) beskriver i sin artikel om patienter inom psykiatrisk sjukvård, att stigmatisering av dessa patienter ibland sker av sjukvårdspersonal. I detta inryms en syn på patienten “som en diagnos” i stället för en individ.
Detta leder bland annat till att patienten får dåligt självförtroende vilket inte gynnar
empowerment. Vidare beskriver författaren att vårdpersonalen själva uttrycker att vissa drag i patientens beteende kan, enligt dem, utgöra hinder för empowerment. Exempelvis ansågs nedsatt kognitiv förmåga som en bidragande faktor till varför det var svårt att implementera empowerment. Detta går att uttyda i vårt resultat om sjuksköterskans förhållningssätt till patienter inom psykiatrisk sjukvård. Hon beskriver också att sjukvårdspersonal anser
patienters brist på motivation och vilja som ett hinder för empowerment. Hon resonerar vidare kring denna omotivation / ovilja som möjligen framkallad av sjukvårdssystemet och förankrad i en historia kännetecknad av patienters brist på inflytande, få valmöjligheter och resurser.
Detta knyter an till vårt resultat som beskrev hur sjuksköterskor ansåg att hinder på organisation-, system-, och personlig nivå kunde vara en utmaning för empowerment.
Finfgeld (2004) nämner i sin artikel att så länge som faktorer som tidsbrist, hierarki,
sjuksköterskors ovilja till att lyssna samt dela med sig av sin makt och kunskap finns blir det svårt att utföra empowerment av patienterna.
Dann och Nyatanga (2002) instämmer i att hierarkin inom vården utgör ett hot gentemot empowerment av patienter. De hävdar att så länge sjuksköterskor och andra personer som arbetar inom sjukvårdsprofessionen namnger patienterna som just patienter strider detta mot tanken bakom empowerment. Vidare tolkar Dann och Nyatanga (2002) Roberts som hävdar
att användandet av ordet patient gör automatiskt sjuksköterskan till en överlägsen och kontrollerande person medan patienten antar den “sjukes roll”, det vill säga blir passiv och utan ansvar.
I Patersons (2001) studie beskriver patienter med diabetes typ 1 hur sjukvårdspersonal
“slänger sig med ord” som har med empowerment att göra, men använder sig inte av det i praxis. Dessa patienter identifierade två problem. Det ena avslöjade hur vårdpersonal underskattar deras unika kunskap kring sin diabetes och ville helst gå efter parametrar som blodsockernivå och dylikt för att skatta patienternas livskvalitet.
Min kropp reagerar på ett sätt som inte kan återfinnas i någon bok. Böcker om diabetes säger att blodsocker nivån går upp och inte ned vid stress. Det är tvärtom för mig när jag och min fru bråkar. Om dom inte tror mig när jag säger att jag är annorlunda så vet jag att dom tror att jag inte kan någonting.
(egen översättning)
Det andra problemet var att patienterna kände att sjukvårdspersonalen inte gav fulla möjligheter till eget beslutsfattande genom att använda information på fel sätt. En patient beskrev hur han fick rådet av personalen att köpa en träningscykel för flera tusen kronor och börja träna med den varje dag. Trots att personalen kände honom sedan ett år tillbaka hade de glömt bort att han var en fattig student som bodde i en enrumslägenhet (Paterson, 2001). Detta råd var alltså inte individanpassad och tog heller inte hänsyn till patientens unika livssituation.
Detta anknyter till vårt resultat om kunskap och information som en viktig grund i patientens beslutsfattande.
10.3 Orems omvårdnadsmodell och empowerment
Resultatet i arbetet visar att både sjuksköterskor och patienter anser att sjuksköterskans uppgift består av att stödja och vägleda patienten i dennes val och handlingar gällande den egna hälsan. Detta relaterar till Orems omvårdnadsmodell som handlar om hjälp till självhjälp. Hon menar att vårdpersonal är utbildad till att i specifika situationer hjälpa
individer som inte är benägna att hjälpa sig själva (Orem, 1995, s.14). I denna situation består sjuksköterskans uppgift av att vara en stöttepelare för patienten och hjälpa denne att övervinna hinder och begränsningar gällande den egna hälsan (Orem, 1995, s.14-15).
Vidare anser Orem att det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om skillnaden mellan att ta hand om patienten och att hjälpa patienten att inse att denne måste vidta omedelbara åtgärder gällande sin situation (Orem, 1995, s.23). Orem (1995, s.15) har identifierat fem metoder som sjuksköterskan kan använda sig av och som syftar till att underlätta för individer att hjälpa sig själva; Att utföra en handling för en annan person, att guida en individ, att stödja
en individ på ett fysiskt eller psykiskt plan, att skapa goda förutsättningar för individen genom att förändra miljön runt omkring individen och att genom vägledning och undervisning hjälpa individen. Enligt Orem (1995, s.15) använder sig sjuksköterskan av alla dessa metoder i det dagliga omvårdnadsarbetet, och dessa metoder, anser vi, är nära sammankopplade med de empowerment-handlingar som beskrivits i resultatet.
Inom diabetesvården är det vanligt förekommande att med hjälp av insatser från
vårdpersonalens sida främja patienternas egenvård. Enligt Mulley och Kelley- Watts (2005) är dessa insatser ofta utbildnings-program som syftar till att öka patienternas kontroll och
inflytande över sin sjukdom genom empowerment. Författarna av artikeln hävdar att
patienterna lyckas olika bra med att ta kontroll över sin diabetes beroende på deras förmåga till självhjälp. Ett program i hälsofrämjande syfte för denna patientgrupp sattes upp under Mars 2000 och var inspirerad av Orems teoretiska omvårdnadsmodell. Orems modell ansågs som lämplig då den hade många likheter med sjuksköterskornas strategier för hjälp till självhjälp för patienterna (Mulley & Kelley-Watts, 2005). Sjuksköterskornas främsta uppgift under programmets gång bestod i att stödja patienterna och deras närstående så de skulle lyckas hantera sin sjukdom på bästa sätt. Enligt artikelförfattarna är det bland annat detta stöd från sjuksköterskorna som motiverar patienterna att ta kontroll över sin sjukdom (Mulley &
Kelley-Watts, 2005).
Stöd är ett återkommande begrepp då det gäller sjuksköterskans empowerment arbete och kan återfinnas i vårt resultat.
11 Konklusion
Vi anser att empowerment är ett effektivt verktyg i det dagliga omvårdnadsarbetet. Denna slutsats är grundad i att både sjuksköterskor och patienter upplever empowerment som någonting positivt som främjar patienters hälsa. Alla sjuksköterskor kan arbeta med empowerment som verktyg förutsatt att de har inställningen att patienten är expert på sig själv.
Referensförteckning
*
= Resultatartiklar*Arvidsson,S-B., Petersson, a., Nilsson, I., Andersson, B., Arvidsson, B-I., Petersson, I-F., Fridlund, B. (2006). A nurse- led rheumatology clinic’s impact on empowering patients with rheumatoid arthritis: A qualitative study. Nursing and Health Sciences, 8, 133- 139.
*Beaver, K., Craven, O., Witham, G., Tomlinson, M., Susnerwala, S., Jones, D., Luker, K-A.
(2007). Patient participation in decision making: views of health professionals caring for people with colorectal cancer. Journal of Clinical Nursing, 16, 725-733.
*Berg, V.G., Sarvimäki, A., Hedelin, B. (2010). The diversity and complexity in health promotion and empowerment related to older hospital patients- Exploring nurse’s reflections. Vård I Norden, 95 vol. 30 No.1PP 9-13
*Brown, D., McWilliam,C., Ward- Griffin,C. (2006). Client- centred empowering partnering in nursing. Journal of Advanced Nursing, 53(2), 160-168.
*Crawford- Shearer, N-B. (2007). Toward a Nursing Theory of Health Empowerment in Homebound Older Woman. Journal of Gerontological Nursing
Eriksson, K. (2001). Vårdprocessen. Stockholm. Liber AB.
*Falk-Rafael AR. (2001). Empowerment as a process of evolving consciousness: a model of empowered caring. Advanced Nursing Science. 24 (1): 1-16.
Finfgeld, L, D. (2004). Empowerment of individuals with enduring mental health problems.
Results from concept analyses and qualitative investigations. Advances in Nursing Science. Vol 27, No 1, pp. 44-52.
Freire, P. (1974). Kulturell kamp för frihet. Stockholm. Gummersons.
Friberg, F.(2006). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av
kvalitativ forkning i Friberg, F. (red). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbetet.( s.105-114). Lund: Studentlitteratur.
Hage, A, M & Lorensen, M. (2005). A philosophical analys of the concept empowerment;
the fundament of an education-programme to the frail elderly. Nursing Philosophy, 6, pp.235-246.
Janlert, U. (2000). Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och kultur.
*Jormfeldt, H., Svedberg, P., Arvidsson, B. (2003). Nurse’s conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 10, 608-615.
Lyckhage, E-D. (2006). Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling i Friberg, Febe (red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. (s.17-26). Lund: Studentlitteratur.
*McCann, T.V., Clark, E. (2004). Advancing self- determination with young adults who have schizophrenia. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 11, 12-20.
Mok, E. (2001) Empowerment of cancer patients from a Chinese perspective. Nursing ethics, 8 (1).
Mullen, B-A., Kelley-Watts, P-A. (2005). Diabetes nurse case management: An effective tool. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 18 (2006)22-30.
Nyatanga L. & Dann L.K. (2002) Empowerment in nursing: the role of philosophical and psychological factors.Nursing Philosophy, 3 (3), 234-239.
Orem, D-E. (1995). Nursing- Concepts of Practice (5:e uppl.). Mosby-Year Book, Inc.
Paterson, B. (2001). Myth of empowerment in chronic illness. Journal of Advanced Nursing.
34(5), 574-581.
Polit, D.-F., Beck, C. (2009) Essentials of Nursing Research: Appraising Evidence for Nursing Practice 7 ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
*Pooley, C-G,. Gerrard, C., Hollis, S., Morton, S., Astbury, J. (2001). Oh it’s a wonderful practice..you can talk to them’: a qualitative study of patients’ and health professionals’
views on the management of type 2 diabetes. Health and Social Care in The Community, 9(5), 318-326.
Segesten,K (2006). Användbara texter i F.Friberg (red) Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.37-44). Lund: Studentlitteratur
Selanders,L.C., Schmieding, N.J., Hartweg, D.L (1995). Anteckningar om omvårdnadsteorier IV. Stockholm: Studentlitteratur.
Stora engelska ordboken. (2000). Stockholm. P-A Norstedt & söner.
*Svedberg, P., Jormfeldt, H., Arvidsson, B. (2003). Patient’s conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing. A qualitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 10, 448-456.
Svenska dagbladet. (2011). Svårt sjuka ska få egen coach. Hämtad: 27/11-2011 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svart-sjuka-ska-fa-egen-coach_6422866.svd Socialdepartementet. Svensk författningssamling (SFS). Hälso- och sjukvårdslag(SFS
1982:763). Krav på hälso- och sjukvård, 2a §.Hämtad 18-10-2011 http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3911&bet=1982:763
Taylor,S-G (2006). Self- care deficit theory of nursing i Tomey, A-N & Alligood M- R.
(red). Nursing theorists and their work (s.267- 296). USA. Mosby Inc.
*Tetlie, T., Heimsnes, C-M., Almvik, R., (2009). Using Exercise to Treat Patients with Severe Mental Illness- How and Why?. Journal of Psychological Nursing, vol 47, No. 2.
The New Oxford dictionary of english. (1998). Oxford University press.
*Tveiten, S., Meyer, I. (2008). Easier said that done; empowering dialogues with patients at the pain clinic- the health proffesionals’ perspective. Journal of Nursing Management, 17, 804-812.
Trägårdh, L. Empowerment och egenmakt (2000). Timbro. Centrum för välfärd efter välfärdsstaten.
*Vaartio, H., Kilpi- Leino,H., Salanterä, S., Suominen, T. (2006). Nursing advocacy: how is it defined by patinents and nurses, what does it involve and how is it experienced? Nordic College of caring Science, 20, 282- 292.
Wiklund, Lena (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur World health organisation. (1986). Ottawa Charter for health promotion. Hämtad: 27/10- 2011
http
:// www . who . int / hpr / NPH / docs / ottawa _ charter _ hp . pdf
Tabell 1 – Sökmatris
Databaser Sökord Antal träffar Valda artiklar Cinahl Plus Empowering of
patients
AND Qualitative
28 1
Cinahl Plus Shared decision making
AND patients AND nurses
19 1
Cinahl Plus Empowerment
AND nursing AND qualitative
97 4
Manuell sökning 2
Cinahl Plus Mental Illness AND promotion AND nursing
30 2
Medline Patient empowerment
AND Qualitative
94 1
Cinahl Plus Mental illness AND Health interventions AND Nursing
68 1
Cinahl Plus Advocacy
AND Empowerment AND nursing
47 1
Tabell 2 – Översiktsmatris
Författare Titel År, land & Tidsskrift Syfte Metod
(Urval, datainsamling
& analys)
Resultat
Arvidsson S-B, Petersson A Nilsson I, Andersson B, Arvidsson B-I, Petersson I-F, Fridlund B
A nurse-led
rheumatology clinic´s impact on empowering patients with
rheumatoid arthritis: A qualitative study
2006, Sweden Nursing and health sciences
Att beskriva en sjuksköterske-ledd kliniks “empower” - process av patienter med reumatoid artrit
16 öppna,
semistrukturerade intervjuer med vuxna patienter med
reumatoid artrit, inspirerade av phenomeno-grafi.
8 begrepp
identifierades: Få insikt och information, känna trygghet, få regularitet, få tillgång,
få en
helhetsbedömning, få koordinerad vård, få tid Beaver K
Craven O Witham G Tomlinson M Susnerwala S Jones D Luker A-K
Patient participation in decision making: views of health professionals caring for people with colerectal cancer
2007, Great Brittain Journal of clinical nursing
Att beskriva vård- personalens syn på patientdelaktighet gällande bestämmande.
35 djupintervjuer med vårdpersonal ( 21 sjuksköterskor i olika kategorier) Analys med tematisk
innehållsanalys
3 teman identifierades:
Begränsat val Patientsamarbete Underlättande &
hindrande faktorer till patientdelaktighet
Författare Titel År, land & tidsskrift Syfte Metod (urval, datainsamling och analys)
Resultat
Berg V-G,. Sarvimäki, A., Hedelin, B.
The diversity and complexity in health promotion and
empowerment related to older hospital patients exploring nurse’s reflektions.
2010, Sweden,Vård i Norden, publ. no. 95, vol.30, no. 1PP9-13.
Att belysa
sjuksköterskornas reflektioner om hur de främjar hälsa och empower äldre
personer som ligger på sjukhus.
3 fokus grupps- intervjuer med 12 sjuksköterskor. Analys med hjälp av
kategorisering av teman.
2 centrala teman framkom. Första temat var: Empowerment som en maktbalans- en tvåfaldig relation. Det andra temat: Fokus på den unika individen.
Författare Titel År, land & tidsskrift Syfte Metod (urval, datainsamling och analys)
Resultat
Brown D, McWilliam C, Ward-Griffin C
Issues and innovations in nursing practice- Client- centered empowering
partnering in nursing
2005, Kanada, Journal of advanced nursing, 53(2), 160- 168.
Att undersöka sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av ett 1- års program som byggde på patient- centrerad vård.
8 sjuksköterskor deltog i djupintervjuer.
Analys med hjälp av kategorisering av teman.
De viktigaste nyckelorden som sjuksköterskorna identifierade var omvårdnad, patient- centrerad vård och att anpassa sig efter hemvårdsmiljön.
Hinder i form av barriärer på både individ och organisationsnivå identifierades, och dessa barriärer
förhindrade till en viss grad samarbetet.
Författare Titel År, land & tidsskrift Syfte Metod (urval, datainsamling och analys)
Resultat
Crawford Shearer N- B
Toward a nursing theory of health empower-ment in homebound older women
2007, USA, Journal of gerontological nursing
Att identifiera det essentiella i att förändra, förbättra eller delta mer i sin egna hälsa.
14 st kvinnor över 6o år, som var
hembundna pga sjukdom intervjuades.
Fenomenologisk dataanalys.
Följande 4 teman identifierades: Att upptäcka potential för förändring
Överskrida gränser Ingå i en livsprocess Föreställa sig en framtid
Adeline R., Falk-
Rafael Empowerment as a
process of envolving consciousness: A Model of empowered caring.
2001, Canada, Advances in nursing science.
Att identifiera sjuksköterskors och patienters
uppfattningar om empowerment, vilka strategier som finns för empowerment samt vilka effekter som ses
En studie i 2 faser.
Den första fasen bestod av 9
fokusgrupp-intervjuer med 24
sjuksköterskor.
I fas 2 intervjuades 6 patienter.
Data kategoriserades och tematiserades.
Sjuksköterskorna och patienterna
identifierade
empowerment som; en process som ökar medvetenhet, kunskap och förmågor.
Strategier;
information, stöd och uppmuntran. Effekter;
förändringar inom patienten, i relation till andra, och i
beteendemönster.
Författare Titel År, land & tidsskrift Syfte Metod (datainsamling,
urval & analys) Resultat Jormfeldt, H.,
Svedberg, P., Arvidsson, B.
Nurse’s conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing.
2003, Sweden, Journal of psychiatric and mental health nursing, 10, 608-615.
Att beskriva hur sjuksköterskor inom mentalvården beskriver deras
process med att främja hälsa för patienter inom mental vården.
Deskriptiv kvalitativ metod. 12
sjuksköterskor intervjuades. Data kategoriserades och tematiserades.
De 3 teman som framkom av data var;
Närhet, maktbalans och fokus på hälsa.
McCann, T. V. , Clark, E.
Advancing self- determination with young adults who have schizophrenia.
2004, Australia, Journal of psychiatric and mental health nursing 11, 12-20
Belysa och förklara processen som sjuksköterskor inom mental vården
använder sig av för att främja patienternas självbestämmande process under fasen av återhämtning efter en akut psykos.
9 patienter och 24 sjuksköterskor intervjuades. Data analyserades utifrån en kvalitativ ansats.
2 kategorier uppkom ur data. Dessa kategorier var;
Utbildning av patienter i återhämtningsfasen och främjandet av självkontroll hos patienterna. Enligt sjuksköterskorna ingick det att veta hur man skulle utbilda patienterna, samt vad man skulle undervisa för dem.
Författare Titel År, land & tidsskrift Syfte Metod (datainsamling,
urval & analys) Resultat Pooley C-
G,Gerrard C, Hollis S Morton S, Astbury J
Oh it´s a wonderful practise...you can talk to them´: A
qualitative study of patients and health professionals views on the management of type 2 diabetes
Great Britain 2001, Health and social care in the community
Att beskriva både patienter med diabetes typ 2 och vårdpersonals syn på vad som
kännetecknar god diabetesvård och effektiv egenvård.
Focus på
vårdrelationen-en och vad som krävs för patient-
empowerment
47 personer med
diabetes typ 2, 50+ som bor i eget hem och 38 vårdpersonal av olika kategorier
intervjuades. Analys av data: kodning av text och tematisering.
Följande teman identifierades som viktiga av både patienter och vårdpersonal:
Tid, kontinuitet, tid för frågor, lyssnande och individen
Svedberg P Jormfeldt H Arvidsson B
Patients conceptions of how health processes are promoted in mental health nursing. A qualitative study
2003, Sweden, Journal of psychiatric and mental health nursing
Att beskriva patienters syn på hur
hälsoprocesser främjas inom mental
-sjukvården.
12 patienter intervjuades. Data analyserades utifrån en fenomenografisk ansats
4 kategorier identifierades:
Samspel,
uppmärksamhet, utveckling och värdighet
Författare Titel År, land & Tidsskrift Syfte Metod (datainsamling,
urval & analys) Resultat Tetlie T, Heimsnes C-
M, Almvik R,
Using Exercise to Treat Patients with Severe Mental Illness- How and why?
2009, Norway, Journal of psychosocial
nursing
Att undersöka
sjuksköterskors sätt att använda träning för patienter med allvarlig psykisk sjukdom samt patienternas syn på detta träningsprogram som del i
behandlingen
Semistrukturerade intervjuer med 5 sjuksköterskor och 15 patienter samt 1 focusgrupp-intervju med sjuksköterskorna.
Analys: tematisering av data.
4 teman identifierades:
Den terapeutiska relationen ( likheter &
delade erfarenheter) Obligatorisk del av behandling
Positiv förstärkning Erfarna instruktörer
Tveiten S
Meyer I Easier said than done:
Empowering dialogues with patients at the pain clinic- the health professionals
perspective
2008, Norway, Journal of nursing
management
Att få kunskap om dialogen i
empowerment- processen mellan vårdpersonal och patienter
5st vårdpersonal intervjuades 5 gånger i fokusgrupper.
Analys: tematisering av data.
4 teman identifierades:
Olika dialoger- olika syften, värdet av- och kännetecken för- en god dialog,
utmaningar för en dialog,
patient delaktighet och patienten som expert- lättare sagt än gjort
Författare Titel År, land & Tidsskrift Syfte Metod (datainsamling,
urval & analys) Resultat Vaartio, H., Kilpi-
Leino, H., Salanterä, S., Suominen, T.
Nursing advocacy:
how it is definied by patients and nurses, what does it involve and how is it
experienced?
2006, Finland, Nordic college of caring of science, 20, 282-292.
Att beskriva hur påverkansarbete definieras, hur man arbetar med
påverkansarbete samt upplevelserna både från patient och sjuksköterska perspektiv.
21 sjuksköterskor och 22 patienter med
smärtproblematik intervjuades.
Kvalitativ dataanalys.
Sjuksköterskornas påverkans-
arbete grundade sig i professionellt ansvar att stödja patienternas önskemål och behov.
Påverkansarbetet definierades som exceptionell vård, individuell vård och kontinuerlig vård.
Tillämpningen av påverkansarbetet identifierades följande; analys, rådgivning,
reaktion, skyddande och
uppgiftslämnade aktiviteter.
