”Miljonprogram light”
En jämförelsestudie om segregation i en storstads- och en landsbygdskommun
Författare: Amanda Sahibzada Handledare: Sofie Krantz Examinator: Glenn Sjöstrand Termin: VT20
Kandidatuppsats
Abstract
Title: Million Program Light – A comparative study on segregation in a city and a rural municipality.
Author: Amanda Sahibzada
The purpose of this study is to identify and interpret if and how segregation can differentiate between a city and a rural municipality in Sweden, this with a comparative approach. The study conducted a mixed method in which the author collected statistics, made observations and performed semi-structured expert interviews. The analysis is based on a thematic projection of the empirical data. The study concluded that there are several similarities between the investigated areas, such as the proportions of foreign-born residents, acquisition workers and levels of education. Further the study concluded that segregation in rural municipalities might be more
concentrated than in cities. Although this can only be semi-concluded since the study is only based on segregation in two areas. Future studies would gain wider accuracy if they included a higher number of areas as well as interviews with residents. However, this study contributed to highlighting segregation in rural municipalities in Sweden and increased the
understanding of how it can differ from segregation in cities.
Keywords: Segregation, socioeconomics, ethnicity and mechanisms of neighborhood effects.
Tack
Jag vill tacka mina intervjurespondenter som har varit delaktiga och hjälpsamma under studien för att inte tala om deras tålamod vid läsning av intervjutranskriberingarna.
Jag vill också tacka min handledare Sofie Krantz för hennes värdefulla rådgivning, stöttning och optimism under processen.
Innehållsförteckning
1 Inledning & Bakgrund ... 1
1.1 Inledning ... 1
1.2 Bakgrund ... 1
1.2.1 Segregationsteman ... 1
1.2.1.1 Boendesegregation ... 2
1.2.1.2 Socioekonomisk segregation ... 2
1.2.1.3 Brottslighet ... 3
1.2.1.4 Arbetslöshet ... 3
1.2.1.5 Etnisk segregation ... 4
1.2.1.6 Skola/utbildning ... 4
2 Syfte, Frågeställning & Problemformulering ... 4
2.1 Syfte & Frågeställning ... 4
2.2 Problemformulering... 5
2.3 Disposition ... 5
3 Tidigare forskning ... 5
3.1 Den delade staden ... 6
3.1.1 Invandring och segregation ... 7
3.1.2 Problemet segregation... 8
3.2 Etablerade och outsiders ... 9
3.3 Sammanfattning av tidigare forskning... 9
4 Teoretiska utgångspunkter ... 10
4.1 Grannskapseffekters mekanismer ... 10
4.1.1 Socialt interaktiva mekanismer ... 11
4.1.2 Miljömässiga mekanismer ... 12
4.1.3 Geografiska mekanismer ... 12
4.1.4 Institutionella mekanismer ... 13
4.1.5 Mekanismer i den här studien ... 13
4.2 Social skiktning och intersektionalitet ... 14
4.2.1 Social skiktning ... 14
4.2.2 Intersektionalitet ... 14
4.3 Nyckelbegrepp & Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter ... 14
5 Metod, metodologi och material ... 15
5.1 Metodval och vetenskaplig ansats ... 15
5.2 Urval av kommuner ... 16
5.2.1 Storstadskommunen och Storbacken ... 16
5.2.2 Landsbygdskommunen och Lillbacken ... 17
5.2.3 Områdena och kommunerna i siffror ... 17
5.2.3.1 Områdets invånare ... 17
5.2.3.2 Kommunfakta ... 18
5.3 Materialinsamling ... 18
5.3.1 Expertintervjuer ... 18
5.3.1.1 Urval ... 19
5.3.1.2 Genomförande av expertintervjuer ... 20
5.3.2 Observationer ... 21
5.3.2.1 Genomförande av observationer ... 22
5.3.3 Bearbetning av intervju- och observationsmaterialet ... 23
5.3.4 Statistik ... 24
5.3.4.1 Urval och Access ... 24
5.3.4.2 Bearbetning av material från insamlad statistik ... 24
5.4 Analys ... 25
5.5 Tillförlitlighet ... 25
5.5.1 Reliabilitet... 25
5.5.2 Validitet ... 26
5.6 Etiska överväganden ... 26
6 Resultat & Analys ... 27
6.1 Placering & planering ... 28
6.2 Attraktivitet ... 30
6.3 Trygghet & mediers roll ... 34
6.4 Goodwill ... 38
7 Slutsats & Diskussion ... 41
Referenser ... 43
Bilagor
Bilaga A, Intervjuguide utvecklingsledare/polis iBilaga B, Intervjuguide ungdomsförening/verksamhet ii
1 Inledning & Bakgrund
1.1 Inledning
Inspirationen till kandidatuppsatsens huvudämne grundar sig i dokumentären På rätt sida Älven från 1987 av Janne Josefsson. Segregationens effekter visuellt presenterade via
dokumentären inspirerade mig att undersöka hur segregation skapas, återskapas och speglas i olika svenska samhällen. I dokumentären får man bland annat följa med Josefsson på en spårvagnsresa genom Göteborg. På den visas tydliga skillnader mellan Göteborgs stadsdelar Örgryte och Biskopsgården. Det förstnämnda är ett område vars invånare ingår i en grupp med socioekonomiskt välstånd och som dessutom anses vara ett väldigt ”fint” område. Det andra området är istället ett område med betydligt sämre socioekonomi och anses vara ett
”dåligt” område. Båda områdena kan anses vara boendesegregerade men på en skala är de varandras motsatta extremer. Efter att ha sett dokumentären funderade jag över hur den hade sett ut om den istället utspelade sig i en liten kommun, en landsbygdskommun. Efter att ha fört flertalet diskussioner om detta med bekanta, vilka är bosatta i olika kommuner runt om i landet, upplevde jag att oavsett samhälle finns det alltid något område som anses vara ett
”problemområde”. Vad dessa områden verkade ha gemensamt var oftast tätbebyggelse, slitna byggnader, högre brottslighet, bidragstagande invånare samt invånare med
invandrarbakgrund. Eftersom de faktorerna matchade med hur dokumentären framställde Biskopsgården skiftade mitt fokus istället till att, på ett komparativt sätt, se vilka skillnader som finns mellan segregation i storstadskommuner och landsbygdskommuner.
Det är där den här studien tar vid.
1.2 Bakgrund
Bakgrunden utgör en kontext till den här studien i syfte att ge läsaren en ökad förförståelse för fenomenet ”segregation” i relation till den här studien. För att underlätta för läsaren har jag delat in fenomenet i sex olika segregationsteman som kommer presenteras nedan. Poängen med att presentera dessa teman är att ge läsaren den kontext eller bakgrundsinformation som studiens syfte, frågeställning och problemformulering grundas på.
1.2.1 Segregationsteman
Efter en kartläggning av segregation som fenomen fann jag att det var vissa teman som var påtagliga i rapporter och utredningar om segregation. Vissa av dessa teman är olika
segregationsformer som boendesegregation, skolsegregation, etnisk segregation och socioekonomisk segregation. Även andra faktorer som brottslighet och arbetslöshet är ofta återkommande i segregationsstudier och rapporter. Därför används begreppet ”tema” som ett samlingsbegrepp för samtliga segregationsformer och faktorer i den här studien. Alla de olika temana påverkar eller påverkas av varandra på olika sätt. För att ge en tydligare bild av dem presenteras de var för sig nedan.
1.2.1.1 Boendesegregation
Vetenskapsrådet (2018, s. 8–9) nämner hur forskning om boendesegregation har funnits sedan början av den så kallade Chicagoskolan från 1920-talet. Roderick McKenzie, menar de, var en av de första sociologerna som använde sig av begreppet ”segregation”. Elisabeth Lilja och Mats Pemer (2010, s. 5) beskriver hur boendesegregationen i Sverige har både fysiska och sociala egenskaper samt hur det finns tydliga gränser mellan förorter och innerstäder. Vidare nämner de hur boendesegregationens fysiska och sociala egenskaper också kan påverka skillnader i livsvillkor (ibid.). Bland de fysiska egenskaperna lägger Lilja och Pemer (ibid, s.
9) fokus på områden som domineras av hyresrätter och miljonprogramsbyggnader. De menar att miljonprogrammets byggnader är oattraktiva och därför undviks av de som kan undvika dem (ibid.). Den negativa bild som finns av tätbebyggda förorter i Sverige menar de har funnits sedan efterkrigstiden och skapas och återskapas hela tiden. Det betyder att förorter aldrig haft utrymme att återhämta sig från den kritik som rests mot dem samt att det har en negativ påverkan på de individer som bor i tätbebyggda förorter i Sverige (ibid, s. 23).
1.2.1.2 Socioekonomisk segregation
Boverket (2004, s. 11) talar om socioekonomisk segregation som en uppdelning av personer som tillhör olika inkomst-, yrkes- och/eller sociala grupper. De menar att individers
möjligheter att göra boendekarriär och komma in på bostadsmarknaden ser väldigt annorlunda ut för människor som tillhör olika socioekonomiska grupper (ibid, s. 24). Det leder till ökad boendesegregation som förklaras ovan. Kulturdepartementet (2018, s. 15) beskriver hur den socioekonomiska segregationen i Sverige dessutom har ökat och att under åren 1990–2014 mer än dubblades antalet områden med hög koncentration av låginkomsttagare i Sveriges tio största arbetsmarknadsregioner. De som lever med socioekonomiska utmaningar har oftast större behov av ekonomiskt stöd av staten. Därför kan områden med högre koncentration låginkomsttagare vara de områden där det bor fler bidragstagare (ibid, s. 17).
1.2.1.3 Brottslighet
Vetenskapsrådet (2018, s. 10) förklarar att det finns ett flertal teorier till hur brottslighet och segregation kan hänga ihop. En av teorierna är social desorganisationsteori som utgår ifrån att skillnader på brott mellan olika områden kan vara resultatet av vissa strukturella förhållanden så som etnisk heterogenitet och fattigdom. Vidare kan de strukturella förhållanden skapa en känsla av försvagad social kontroll inom området och det är bristen på social kontroll som sedan kan öka brottsligheten. Brottsförebyggande rådet (2018) utförde en rapport om utveckling i socialt utsatta områden. Syftet med rapporten var bland annat att utreda hur otrygghet, oro och utsatthet för brott utvecklats inom socialt utsatta områden i relation till övriga urbana områden (ibid. s. 9). Rapportens resultat visade att utsatthet för brott är större bland både män och kvinnor i socialt utsatta områden än vad de är i övriga urbana områden (ibid. s. 32). Vidare visar rapporten att för våldsbrott är det män i socialt utsatta områden som blir mest utsatta medan kvinnor i icke-utsatta områden blir minst drabbade. Intressant nog visar dock rapporten att oro eller känsla av otrygghet upplevs mest hos kvinnor i de socialt utsatta områdena, följt av kvinnor i icke-utsatta områden. Det är alltså inte män i utsatta områden, som generellt sett blir mest utsatta för brott som upplever mest oro eller känsla av otrygghet (ibid, s. 33).
1.2.1.4 Arbetslöshet
Det finns flera sidor som kan förklara eller förtydliga relationen mellan arbetslöshet och segregation. Sociala relationer inom ett område har visat sig kunna ha en påverkan på
relationen till arbetslöshet. Om majoriteten av personerna i ett grannskap är arbetslösa kan det upplevas som att arbetslösheten är ofrånkomlig, vilket kan leda till att färre personer söker jobb (Vetenskapsrådet, 2018. S. 10–11). Stigmatiseringen av ett visst område kan även
påverka huruvida en arbetsgivare väljer eller inte väljer att anställa en person från det området (ibid). Områden med en hög arbetslöshet kan också resultera i ett väldigt begränsat utbud av informella kontakter till arbetsmarknaden. SCB:s arbetskraftsundersökning visar att det i Sverige är inrikesfödda män följt av inrikesfödda kvinnor som är de mest sysselsatta, medan den minst sysselsatta gruppen är utrikesfödda kvinnor (Statistiska centralbyrån, 2008. S. 63–
64). Något som verkar ha stor betydelse för sysselsättningen bland utrikesfödda personer i Sverige är tiden de spenderat i landet. Undersökningen visar att det sker en tydlig
upptrappning i sysselsättningsgrad baserat på hur länge personerna har varit i Sverige (ibid.).
Med sysselsatta menas, i undersökningen, yrkesverksamma.
1.2.1.5 Etnisk segregation
Roger Andersson (1998, s. 11–12) använder benämningen svenskglesa områden för att beskriva områden där det skett en stor utflyttning av svenskfödda och inflyttning av utlandsfödda personer.Han menar att en viktig faktor som ligger till grund för etnisk
segregation är allmänhetens stigmatisering av ett visst område eller grupp människor (ibid, s.
13).Det, menar Andersson, kan skapa en bild av området och/eller människorna som kan leda till ett flyttningsbeteende, oavsett om allmänhetens bild överensstämmer med verkligheten eller inte. Stigmatiseringen som sker kan således leda till segregationsgenererade flyttningar, alltså flyttningar som sker baserat på en stigmatiserad bild och som vidare utvecklar den etniska segregationen i området (ibid). Oskar Nordström Skans och Olof Åslund (2010, s. 64–
65) nämner hur etnisk segregation även kan baseras på frivillighet. Exempelvis menar de att uppdelningen bland svenskfödda och utlandsfödda bland annat kan bero på preferensen att befinna sig inom sin egen etniska grupp. Skans och Åslund diskuterar även hur stor påverkan yttre faktorer kan ha på individers preferenser (ibid, s. 67). De tillägger dock hur det inte går att undkomma att allmänhetens diskriminering kan ha stort inflytande på utlandsföddas preferenser att bo i etniskt koncentrerade områden (ibid, s. 65).
1.2.1.6 Skola/utbildning
Skolverkets analyser har visat att under åren 1998–2016 har skolornas uppdelning blivit alltmer baserad på elevers familjebakgrund (Skolverket, 2018. S. 3). Analyserna visar att de främsta faktorerna till skolsegregation är boendesegregation och skolval. En konsekvens av segregation inom den svenska skolan kan bland annat vara stigmatisering av vissa elever. Det har även visat sig att skolans socioekonomiska sammansättning kan ha betydelse för elevernas betyg (ibid.).
2 Syfte, Frågeställning & Problemformulering
2.1 Syfte & Frågeställning
Syftet med den här studien är tudelat. Dels är syftet att, på ett komparativt vis, tolka och analysera på vilka sätt stadsdelen Storbacken i storstadskommunen samt bostadsområdet Lillbacken i landsbygdskommunen kan identifieras som segregerade områden. Dels är syftet att förstå på vilka sätt segregation kan se annorlunda ut i en storstadskommun respektive en landsbygdskommun i Sverige. Segregationen som fenomen kan tänkas identifieras utefter vissa faktorer, exempelvis de som beskrevs under segregationsteman (se s. 1). Det finns en
möjlighet att dessa faktorer som segregation identifieras utefter kan skiljas mellan respektive område eftersom de skiljer sig i storlek. Respektive område kan tänkas skiljas i fysiska
attribut som exempelvis områdenas byggnader, de kan också tänkas skiljas i upplevd trygghet i respektive område eller i områdenas kontext som sysselsättningsgrad och andel utrikesfödda.
Dessa syften är grunden till studiens frågeställning som är; på vilka sätt tar sig segregation uttryck i stadsdelen Storbacken och bostadsområdet Lillbacken?
2.2 Problemformulering
Att segregering skapar skillnader mellan grupper baserat på ett flertal olika faktorer och mekanismer, ökar allmänhetens bild av ett ”vi” och ”dem”, en bild som skapar olika förutsättningar baserat på vilken grupp man tillhör. Bosättningen i ett område kan påverka individers utsatthet för brott, otrygghet, skolresultat, socioekonomiskt tillstånd och allmänna välstånd vilket gör det till ett samhällsproblem. Vi finner även ett vetenskapligt problem i att segregation kan skilja sig åt bland olika samhällen. Som Lilja och Pemer (2010) beskriver finns segregation i de flesta svenska samhällen, oavsett storlek. Samtidigt är det sannolikt att olika kommuner besitter olika resurser för att kunna motverka segregation inom kommunen men konsekvenserna kan fortfarande vara lika för de som bor i ett segregerat område i en storstadskommun som för de som bor i en landsbygdskommun. Påverkar kommunens storlek segregationens konsekvenser? Hur vet vi om segregation i storstäder är lik den på
landsbygden om vi inte har undersökt det? Dessa retoriska frågor och funderingar gör det sociologiskt intressant att undersöka hur segregation som fenomen kan uttrycka sig i helt olika kommuner.
2.3 Disposition
Studiens tredje kapitel utgör tidigare forskning där tre tidigare studier presenteras. I det fjärde kapitlet kommer studiens metod, metodologi och material presenteras och argumenteras samt studiens vetenskapliga ansats och tillvägagångssätt. Efter metodkapitlet följer resultat och analys och slutligen slutsats och diskussion.
3 Tidigare forskning
Att välja tidigare forskning inom ämnet segregation har dess för- och nackdelar. Segregation är väldigt brett och mångfasetterat, därmed finns det mycket forskning inom fältet. Den tidigare forskning som presenterades under bakgrund (se s. 1) ansåg jag vara relevant för att förstå studiens syfte och problemformulering och användes istället som en kontext. Den
forskning som presenteras i det här kapitlet är forskning som kan bredda den kontexten och fördjupar sig i vissa områden av segregation. I det här kapitlet kommer två böcker att
presenteras, Den delade staden och Etablerade och outsiders. De här böckerna valdes ut som tidigare forskning till den här studien eftersom de dels kompletterar studiens bakgrunds och att de dels bidrar med ytterligare perspektiv på segregation som. Vilka dessa perspektiv är kommer att utvecklas nedan.
Den första boken ”Den delade staden” (2008) är ett samlingsverk av Lena Magnusson Turner (red.). Boken syftar bland annat till att presentera ett urval av forskning som har gjorts om boendesegregation i den urbana miljön. De frågor som Magnusson Turner vill besvara med hjälp av den presenterade forskningen är hur segregation kan bli ett
samhällsproblem, vad som ligger bakom segregation och vilka konsekvenser den kan få samt vilka samband som finns mellan internationell migration och segregerad stadsbygd.
Den andra boken som kommer att presenteras i det här kapitlet är Norbert Elias och John L. Scotsons verk ”Etablerade och outsiders” (1999). Boken beskriver ett specifikt fall i vilket segregation har uppstått, vilket skapar en djupare insyn i hur olika mekanismer utformar en process som resulterar i segregation.
Den information och det perspektiv som de här författarna bidrar med är av vikt för den här studien eftersom de skapar en större förståelse för segregation. Vidare bidrar det med insikt i hur segregation kan analyseras och tolkas på olika sätt, något som ligger i linje med den här studiens syfte.
3.1 Den delade staden
Här kommer Lena Magnusson Turners kapitel om invandring och segregation och Mats Franzéns kapitel om problemet segregation, att presenteras. Dessa kapitel är utvalda eftersom de berör segregation i Sverige, precis som den här studien. De perspektiv som dessa kapitel erbjuder är dels hur etnisk segregation har skapats och återskapats historiskt i Sverige. Något som både kompletterar delkapitel 1.2.1.5 Etnisk segregation (se s. 4) i den här studiens bakgrund samt bidrar med det historiska perspektivet som Magnusson Turner plockar fram i sin studie. Franzéns kapitel bidrar med ytterligare ett annat perspektiv som den här studien endast snuddar vid, vilket är segregation som ett samhällsproblem. Det kan tänkas vara viktigt att förstå på vilka sätt segregation är ett problem för att ytterligare förstå syftet med den här studien. Franzéns studie beskriver och förklarar hur problemet segregation ser ut och varför det ser ut som det gör.
3.1.1 Invandring och segregation
Invandrare som begrepp, menar Lena Magnusson Turner (2008, s. 13), används för att beskriva en person som tillfälligt eller permanent flyttat till ett land som ej är hens
födelseland. Magnusson Turner (ibid, s. 9) förklarar hur Sverige alltid har varit något av ett invandrarland där folkomflyttningar har varit en stor del av den svenska historien. Vidare beskriver hon hur integrationen i Sverige alltid har varit politiskt styrd. Den politiska
involveringen inom integration i Sverige gav också upphov till olika projekt för att styra den invandrade befolkningens bosättning. Målet var att få en mer blandad sammansättning på befolkningen och undvika etniska kluster i syfte att underlätta integrationen (ibid, s. 11).
Magnusson Turner nämner att den svenska bostadspolitiken har haft ett
integrerat boende som mål sedan 1960-talet (ibid, s. 14). Det var även vid den här tiden som bygget av bostäder gick från hantverk till industrialiserat byggande och under åren 1965–
1974, tillkom Miljonprogrammet (ibid, s. 15). Kort efter miljonprogrammet blev det istället mer populärt att ha småhus som boendeform, vilket resulterade i att många lägenheter stod tomma. Med alla de tomma miljonprogramslägenheterna blev det dit nyanlända flyttade och etnisk segregation växte i Sverige (ibid.).
Magnusson Turner (ibid, s. 16) beskriver boendesegregation som ett fenomen där olika grupper i samhället är socialt och geografiskt åtskilda. Hon menar att det som skiljer olika samhällen åt är de grundval som ligger till grund för segregationen, graden av
segregation samt de segregationsmönster som finns i samhället. En central fråga i
segregationsforskning har varit hur stor del av segregationens uppkomst som är ett ”fritt val”
(ibid, s. 17). Segregationen, menar Magnusson Turner (ibid.) kan spegla de gemensamma preferenser som finns hos en bestämd grupp. På samma sätt kan det spegla diskrimination gentemot andra grupper samt de barriärer som skiljer dem åt.
Magnusson Turner (ibid, s. 18) beskriver hur ett bostadsområde kan påverka invånares attityder och beteenden baserat på områdets omgivning. Dock, fortsätter hon, är det arbetsmarknaden som har det största inflytandet på den sociala förankringen inom ett område (ibid, s. 19). Arbetsmarknaden påverkar boendesegregation då det är vanligt att nyanlända svenskar har en sämre socioekonomisk samansättning än svenskfödda. Det kan resultera i att det finns ett mer begränsat urval på bostadsmarknaden för nyanlända (ibid, s. 20–21). Vidare menar hon att en ökad förankring för invandrare på arbetsmarknaden kan vara ett effektivt sätt att skapa ett större urval för dem på bostadsmarknaden, och därmed till viss del minska
boendesegregationen i Sverige (ibid.).
3.1.2 Problemet segregation
Mats Franzén (2008, s. 25) lyfter att det finns flera olika sorters segregation men att det är osäkert inom forskarvärlden om segregation skall betraktas som en process eller ett resultat, oavsett är den ett samhällsproblem. Segregation skapar och återskapar en hierarkisk skillnad mellan minst två grupper (ibid, s. 27). En rumslig åtskillnad mellan insiders och outsiders, etablerade och utanförstående, över- och underordnade, är enligt Franzén, segregation (ibid.).
Franzén beskriver hur problemet segregation kan ”renodlas” till två olika synsätt (ibid, s. 25–
26). Han kallar dessa två synsätt för orättfärdighetssystemet och farosynen.
Orättfärdighetssystemet menar han är när en rumslig åtskillnad, oavsett
bakgrundsfaktor som exempelvis etnicitet eller klass, skapar ett problem där en människa eller en grupp av människor känner sig förödmjukade (ibid, s. 27). Känslan av förödmjukande kan uppstå som ett resultat av uppfattningen om att den rumsliga åtskillnaden är orättfärdig eller en brist på erkännande (ibid.). Därmed kan orättfärdighetssystemet ingå i en moralisk dimension inom fenomenet segregation eftersom den bidrar till en motsättning av ett moraliskt ideal. Sammanfattningsvis beskriver Franzén hur orättfärdighetssynen förkastar bilden av alla människors lika värde och att den segregationen påverkar alla men förödmjukar endast de som ”utsätts” för den (ibid, s. 28).
Farosynen menar han istället handlar om när en rumslig åtskillnad skapar ett problem i form av fara och/eller hot (ibid.) Vidare förklarar han hur fara och hot kan se annorlunda ut och handla om allt från fysiskt våld till arbetsmarknadens behov och de drabbades hälsa. Precis som orättfärdighetssystemet kan även farosynen ses som en moralisk dimension inom segregation eftersom fara och hot kan upplevas som kränkning då det
motsätter det moraliska idealet i ett samhälle (ibid.). Till skillnad från orättfärdighetssystemet behöver inte farosynen nödvändigtvis endast drabba ena sidan av ett segregerat samhälle utan alla sidor av en rumslig åtskillnad kan bli drabbade av hot och våld (ibid.).
Franzén beskriver hur segregation kan innebära förolämpning och förnedring av den underordnade. Att bo på en adress som är etiketterad som ”fel adress” kan bidra till att områdets invånare inte känner sig socialt uppskattade och att det inför andra kan betraktas som avvikande (ibid, s. 32). Segregation kan också hota personers sociala integritet och kan utesluta en person eller en grupp från att delta i samhällslivet samt utöva sina sociala
rättigheter (ibid, s. 33).
3.2 Etablerade och outsiders
Norbert Elias och John Scotson (1999) undersöker i sin bok ”Etablerade och Outsiders” ett mindre samhälle i vilket en nyinflyttad grupp tillkommer och det sker en maktkamp mellan de
”etablerade”, de som bott där sedan tidigare, och ”outsiders”, de nyinflyttade. För att studera vilka skälen till denna maktkamp var, utförde författarna flertalet intervjuer bland områdenas invånare. Till skillnad från den här studiens undersökta områden, fann inte Elias och Scotson några tydliga skillnader mellan invånarnas socioekonomi, etnicitet eller andra sociala och kulturella tillhörigheter (Elias och Scotson, 1999. S. 34). Den enda tydliga skillnaden som, till en början, gick att identifiera var hur länge grupperna varit bosatta i området. Vid
undersökningen kunde författarna se att skillnader även fanns i hur de olika grupperna var internt organiserade samt att det fanns olika grader av social sammanhållning bland dem (ibid.). De förklarar hur en faktor till den etablerade gruppens högre maktställning kan förklaras med deras sociala sammanhållning eftersom de med hjälp av den lättare kunde hantera den ”sociala kontrollens mekanismer” (ibid, s. 10).
Den etablerade gruppen kunde upprätta sin makt över outsider-gruppen genom att vägra en integrering i form av att utestänga de nyinflyttade. De skapade ett stigma över den nya gruppen genom att utöva social kontroll med skvaller som ett centralt hjälpmedel (ibid.).
Outsider-gruppen blev underlägsna som ett resultat av att den etablerade gruppen tillskrev sig själva som överlägsna. Gruppernas maktförhållanden upprättades även genom en moralisk hierarki då olika minoriteter blev gruppernas representanter (ibid, s. 11). Exempelvis fick den etablerade gruppens mest ”nomiska” minoritet representera hela gruppen. Med nomisk minoritet menas de som moraliskt framstod bäst, alltså följde lagar, normer och regler bäst i gruppen. I outsider-gruppen fick istället den ”anomiska” minoriteten representera hela gruppen, vilka var de kriminella och bråkiga individerna inom gruppen (ibid, s. 12).
I den etablerade gruppens stigmatisering av de nyinflyttade kunde de använda skällsord som vapen för att skapa en skam bland de som tillhörde outsider-gruppen eller de som hade samröre med dem (ibid, s. 37). Elias och Scotson beskriver hur en ojämn
maktbalans ofta kan karaktäriseras av att ”outsidergruppen” inte har förmågan att kontra med likvärdigt stigmatiserande termer som de som används mot dem (ibid.).
3.3 Sammanfattning av tidigare forskning
Magnusson Turners (2008) forskning berör integrationspolitik, bostadspolitik och hur etnisk segregation tagit form i Sverige. Den här studien berör etnisk segregation som kan komma att förstås lättare med hjälp av Magnusson Turners resonemang över den etniska segregationens
utveckling i Sverige. Franzéns forskning handlar om på vilka sätt segregation är ett problem och hur det blir ett problem samt vilka konsekvenser det medför. I den här studien kan det vara bra att bära med sig hur segregation inte bara är ett vetenskapligt problem utan även ett samhällsproblem. Uppkomsten av segregation som problem är dock ingenting som den här studien fokuserar på. Däremot kommer Franzéns (2008) teori om orättfärdighetssystemet att användas i resultat- och analysdelen för att stärka ett visst resonemang angående Lillbacken. I Etablerade och outsiders beskrivs skapandet av ett ”vi” och ”dem”, något som är applicerbart även i den här studien. Den stigmatisering som skapar segregationen i det lilla samhället som Elias och Scotson undersöker kan likna de segregationsprocesser som sker i de två kommuner som undersöks i denna studie. Även om det till viss del är applicerbart i den här studien är inte huvudfokuset här att utreda maktskillnader mellan ”vi” och ”dem” utan snarare att jämföra skillnaden mellan ”dem” och ”dem”. Däremot kan det vara behjälpligt att bära med sig
”Etablerade och outsiders” under studien för att få fördjupad förståelse för segregation.
Utöver det kommer Elias och Scotsons (1999) resonemang kring anomisk minoritet att användas i studiens resultat- och analysdel för att beskriva mediers presentation av Storbackens och Lillbackens invånare.
4 Teoretiska utgångspunkter
Utöver de resonemang och teorier som den tidigare forskning presenterat ovan, kommer den här studiens främsta teoretiska utgångspunkt vara George Galsters teori om
grannskapseffekters mekanismer. Den här studiens teoretiska utgångspunkter är delad i två olika kategorier. Första kategorin är George Galsters teori om grannskapseffekters
mekanismer och andra kategorin är social skiktning. Inom social skiktning kommer även intersektionalitet att beskrivas eftersom det beskriver på vilket sätt social skiktning kommer att analyseras. Efter de olika teorierna kommer ett kortare stycke som listar vilka
nyckelbegrepp som kommer att lyftas under studiens analys samt en sammanfattning av kapitlet.
4.1 Grannskapseffekters mekanismer
George Galster (2010, s. 1) beskriver hur forskning om grannskapseffekter har ökat och då framförallt forskning som förklarar förhållandet mellan olika aspekter i en grannskapsmiljö och individer bosatta i den miljön. Han förklarar dock att det finns brist på forskning om vilka faktorer som ligger till bakgrund för dessa förhållanden. Med bakgrund till det syftar Galsters
teori om grannskapseffekters mekanismer att presentera 15 olika mekanismer som kan förklara bakgrundsfaktorer till förhållandet mellan bostadsmiljö och individuella invånare.
Vidare kategoriserar han de 15 mekanismerna under fyra huvudkategorier; socialt interaktiva- , miljömässiga-, geografiska-, och institutionella mekanismer (ibid, s. 2). Alla 15 mekanismer kommer att listas nedan och sedan kommer jag tydliggöra vilka av dessa som är av störst relevans till den här studien i delkapitlet 4.1.5 Mekanismer i den här studien (se s.13).
Anledningen till att presentera alla mekanismer är för att öka studiens transparens genom att visa att alla Galsters mekanismer inte är applicerbara i alla grannskapsmiljöer. Några av de mekanismer som kommer att listas är baserade på individnivå, förhoppningen är att dessa ska kunna lyftas till samhällsnivå under analysen. Mekanismerna kommer nedan att presenteras under de huvudkategorier de tillhör.
4.1.1 Socialt interaktiva mekanismer
Inom kategorin ”socialt interaktiva mekanismer” listar Galster (2010, s. 2) sju olika mekanismer.
• Social smitta: Galster menar att individers beteenden, aspiration och attityder kan förändras i kontakt med andra individer, alltså att de kan smittas av på varandra (ibid.).
• Kollektiv socialisation: Individer kan bli bundna till att följa lokala sociala normer som förmedlas via grannskapets förebilder och/eller andra sociala påfrestningar (ibid.).
• Sociala nätverk: Här förklarar Galster hur individer kan påverkas av grannars personliga kontakt med varandra. Exempelvis kan det handla om hur information eller resurser kan kommuniceras mellan individer inom ett grannskap (ibid.).
• Social sammanhållning och kontroll: Galster beskriver hur ett grannskaps invånare kan bli psykologiskt påverkade av grannskapets sociala störningar. Om ett område exempelvis är väldigt stökigt kan den kollektiva effekten inom grannskapet påverka individer negativt (ibid.).
• Konkurrens: Om ett område besitter en begränsad mängd resurser kan det skapa en konkurrens i vilket grupper inom området kan komma att ”tävla” mot varandra för att få tillgång till så mycket av dessa resurser som möjligt. Beroende på vilka möjligheter som resurserna inom området kan erbjuda, kan den grupp som lyckas få mest resurser även komma att få bättre förutsättningar vilket också kan påverka deras livsutfall (ibid.).
• Relativ deprivation: Det bygger delvis på avundsjuka då grannar inom ett område kan komma att jämföra sig med varandra. Har någon i grannskapet det socioekonomiskt bättre ställt kan det skapa ett missnöje bland de som känner sig underlägsna (ibid.).
• Föräldramedling: Galster beskriver hur föräldrars fysiska och psykiska hälsa, stress, materiella resurser och beteenden kan påverka hemmiljön som barn växer upp i. Det kan också påverka deras livsutfall, något som Galster menar gäller inom alla de mekanismer som listats under socialt interaktiva mekanismer (ibid.).
4.1.2 Miljömässiga mekanismer
Miljömässiga mekanismer, menar Galster (2010, s. 2–3), är naturligt och mänskligt tillverkade attribut inom ett område som kan påverka invånarnas mentala och/eller fysiska hälsa utan att påverka deras beteende. Under den här kategorin listas tre olika mekanismer.
• Exponering för våld: Om individer känner att de eller deras egendom kan vara i fara kan det resultera i fysiska och psykiska men som även kan komma att försämra deras funktion och välbefinnande. Dessa konsekvenser kan bli ännu mer omfattande om individen ifråga själv har utsatts för våld (ibid.).
• Fysisk omgivning: Förfallna fysiska förhållanden som slitna byggnader, försämrad infrastruktur och kollektivtrafik, mycket skräp och graffiti kan ge psykologiska men hos invånarna och skapa en känsla av maktlöshet. Oväsen kan också skapa stress (ibid.).
• Exponering för gifter: Om ett område utsätts för ohälsosamma nivåer av luft-, mark-, och/eller vattenburna föroreningar kan det komma att ha omfattande negativa
konsekvenser för invånarnas hälsa (ibid.).
4.1.3 Geografiska mekanismer
Geografiska mekanismer menar Galster (2010, s. 3) är olika element inom ett område som inte uppstår inom området utan är ett resultat av politiska och ekonomiska faktorer. Under den här kategorin listas två mekanismer.
• Geografisk missanpassning till arbetsmarknaden: Mekanismens titel förklarar nästan sig själv och handlar om hur vissa områden kan ha en bristande tillgänglighet till
jobbmöjligheter som matchar deras invånares kompetens. Det kan handla om geografiskt avstånd till arbetsmarknaden men också ett begränsat kollektivtrafiknätverk (ibid.).
• Offentliga resurser: Vissa områden kan erbjuda sämre offentliga tjänster baserat på kommunens begränsade skatteresurser och administration (ibid.).
4.1.4 Institutionella mekanismer
Den sista kategorin innehåller mekanismer som avser handlingar som kan påverka viktiga institutioner inom ett område men som utförs av personer som vanligtvis inte är bosatta inom området. Under den här kategorin listas tre mekanismer (Galster, 2010. S. 3).
• Stigmatisering. Vissa områden kan stigmatiseras på grund av allmänhetens
stereotypiserande av dess invånare. Andra exempel på faktorer bakom stigmatisering av ett område kan vara områdets historia, byggnadernas utseende eller geografiska läge.
Sådant stigma kan påverka områdets invånare genom att minska deras möjligheter och uppfattningar, som jobbmöjligheter och självkänsla (ibid.)
• Lokala institutionella resurser: Olika områden har olika institutionella resurser som exempelvis förskolor, skolor och vårdcentraler. Finns det en brist på det i ett område kan det påverka invånarnas personliga utvecklingsmöjligheter negativt (ibid.).
• Lokal marknad: Beroende på hur den lokala marknaden i området ser ut kan det påverka beteenden hos invånarna negativt eller positivt. Exempel på lokala marknader kan vara livsmedelsbutiker, snabbmatsrestauranger, systembolag eller illegal drogförsäljning (ibid.).
4.1.5 Mekanismer i den här studien
Alla ovan mekanismer var till en början av relevans för den här studien eftersom
bearbetningen av studiens material inte var utförd ännu. Målet var att empirin skulle vägleda för vilka mekanismer som är applicerbara i de områden som undersöks. Under den här
studiens resultat- och analysdel kommer sju av ovan 15 mekanismer att refereras till. Dessa är social smitta, kollektiv socialisation, sociala nätverk, social sammanhållning och kontroll, fysisk omgivning, geografisk missanpassning till arbetsmarknaden samt stigmatisering. Det betyder att mekanismer från alla fyra kategorier är applicerbara på de områden som den här studien undersöker. Galster (2010, s. 4–5) förklarar att storleken på den effekt som
mekanismerna får på grannskapets invånare baseras på ”dosering”. Med dosering menar Galster att det finns olika faktorer som spelar roll i hur mycket invånare utsätts för
grannskapseffekter. Exempel på sådana faktorer kan vara mekanismens frekvens, varaktighet, intensitet eller timing (ibid.). Med frekvens kan det handla om hur ofta en doseringen av en grannskapsmekanism administreras. Om en viss typ av social interaktion endast sker väldigt sällan är det en mindre risk att det skulle påverka individen. Intensitet är också en viktig doseringsfaktor eftersom det handlar om hur svaga eller starka de offentliga resurserna är.
Vidare är timing inte nödvändigtvis en doseringsfaktor i sig men däremot är det en reaktion på
doseringen. Exempelvis kan en individ bli stigmatiserad direkt efter att ha flyttat in i ett stigmatiserat område (ibid.). Dessa doseringsfaktorer är inget som kommer att mätas i den här studien. Det är dock viktigt att veta att det inte endast handlar om grannskapseffekters
mekanismers skapande och återskapande utan även i vilken dosering av mekanismerna som invånarna utsätts för.
4.2 Social skiktning och intersektionalitet
4.2.1 Social skiktning
Christofer Edling och Fredrik Liljeros (2016, s. 12) beskriver social skiktning som begrepp för att karaktärisera en systematisk ojämlikhet mellan grupper. Vidare nämner Edling och Liljeros (ibid, s. 19) hur social skiktning kan beskrivas som ett resultat av en rad sociala handlingar, vilka kan vara både intentionella och icke-intentionella. Social ojämlikhet, menar de, skapas och återskapas när en viss grupp utför intentionella handlingar för att tillskansa sig mer rättigheter eller resurser än vad andra grupper har tillgång till (ibid.). Olika grupper har även olika handlingsalternativ, för vissa grupper finns det ökade möjligheter att fritt välja exempelvis bostadsområde och utbildning medan för andra grupper finns inga valmöjligheter att urskilja (ibid, s. 23). Olika sociala skiktningar som författarna nämner är klass, kön, etnicitet, sexualitet, ålder och funktionshinder.
4.2.2 Intersektionalitet
Göran Ahrne (2016, s. 185) beskriver intersektionalitet som den analys som utförs när skärningspunkter mellan olika skiktningsdimensioner skall undersökas. Med olika
skiktningsdimensioner hänvisar han bland annat till personer som tillhör olika klass, kön, etnicitet, ålder samt de som har olika funktionshinder eller sexuella preferenser (ibid, s. 177).
Vidare förklarar han hur intersektionalitet som begrepp används för att analysera individer eller grupper som tillhör mer än en av dessa skiktningar. Detta för att exempelvis förklara olika över- och underordningar bland personer som tillhör vissa genussystem, etniska relationer eller klasstrukturer (ibid, s. 179). Intersektionell analys, menar Ahrne, hjälper oss att förstå maktskillnader och ojämlikheter genom att identifiera dessa skärningspunkter som uppstår mellan olika sociala skiktningar (ibid, s. 185).
4.3 Nyckelbegrepp & Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter
De nyckelbegrepp från teorierna som kommer användas i studiens analys är Galsters geografiska missanpassning, fysiska omgivning, stigmatisering, kollektiv socialisation,
sociala nätverk, social sammanhållning och kontroll samt social smitta. Även klass och etnicitet från Edling och Liljeros samt Ahrnes intersektionalitet kommer att användas i
analysen. Dessa nyckelbegrepp är framplockade efter att studiens resultat- och analysdel blivit färdigt. Syftet med det tillvägagångssättet är att låta studiens empiri tala för vad från tidigare forskning och teori som är relevant och applicerbart på de områden som undersöks i den här studien. Poängen med grannskapseffekters mekanismer som teori i den här studien är att de kan förklara de faktorer som kan ligga till bakgrund för segregationen i Storbacken och Lillbacken. Vidare är poängen med social skiktning och intersektionalitet att de kan förklara varför segregationen i respektive område ser ut som den gör och hur de olika faktorerna bakom segregation kan påverka varandra.
5 Metod, metodologi och material
I det här kapitlet presenterar jag vilka metodval och tillvägagångssätt som studien bygger på.
Vidare kommer jag att presentera de olika materialinsamlingarna samt hur de genomfördes.
Kapitlet avslutas med diskussioner angående studiens analysmetod, tillförlitlighet och etiska överväganden.
5.1 Metodval och vetenskaplig ansats
Den här studien utgår från en komparativ ansats. Thomas Denk (2002, s. 55) beskriver hur komparativa ansatser används för att studera minst två fenomen för att jämföra dessa mot varandra. I den här studien jämförs två fall av segregation. Vidare förklarar Denk (2002, s. 31) att komparativa studier är lik de flesta typer av empiriska studier men att analytiska kategorier behöver utformas för att fenomenen ska kunna jämföras med varandra. För att kunna jämföra kategorierna är det viktigt att de inte är fallspecifika utan mätbara mot varandra (ibid, s. 79).
Den här studiens empiriska material har kategoriserats i fyra olika teman vilka presenteras under ”Resultat & Analys”. John W. Creswell (2018, s. 3–4) beskriver hur mixed methods är en metod som innebär att man använder sig av både kvantitativ och kvalitativ data. Detta, menar han, bör endast utföras om det anses öka förståelsen för ett fenomen som inte endast en av metoderna kan göra. Den här studien är baserad på både kvalitativt och kvantitativt
material för att skapa en så bred förståelse som möjligt över segregation i Storbacken och Lillbacken det är även för att de ska finnas en tillräcklig bredd av empiri för att kunna jämföra områdena med varandra. Den här studiens material bygger på insamlad statistik från bland annat trygghetsundersökningar från respektive kommun samt sex semi-strukturerade
expertintervjuer och två dolda observationer. Med två delar kvalitativt och en del kvantitativt material kan studien anses vara mer kvalitativ. Fördelen med att använda sig utav mixed methods som metodval är att de olika metoderna kan bistå med olika typer av information.
Creswell menar att både kvantitativa och kvalitativa metoder har sina styrkor och svagheter (ibid, s. 337). Genom att kombinera dem, kan det bidra till en bredare och djupare förståelse för forskningsproblemet. Det kan finnas en problematik i att utföra mixed methods i den här studien eftersom uppsatsens volym skall vara begränsad till en passande storlek för en
kandidatuppsats. Vidare finns ytterligare en problematik i att studiens utförande är tidsmässigt begränsad till endast några veckor. Det betyder att det insamlade materialet är begränsat i storlek och dess omfång kan vara otillräckligt för att få en total bild över problemet.
5.2 Urval av kommuner
Eftersom den här studien avsåg att jämföra boendesegregation i en storstads- respektive landsbygdskommun, var första steget att definiera dessa två kommunkategorier. Definitionen av kommunkategorierna i den här studien baseras på Sveriges kommuner och regioners kommungruppsindelning från 2017 (SKR, 2019). Kommunernas namn presenteras inte i studien, områdena kommer refereras till som Storbacken och Lillbacken. Detta för att säkra studiens intervjurespondenters anonymitet. De segregerade områdena som undersöks i studien är tilldelade pseudonym och är alltså inte områdenas riktiga namn. Beslutet att ge områdena pseudonym togs efter att intervjurespondenten Göran från Lillbacken bad om att få vara anonym i studien. Jag beslutade att ge honom ett pseudonym men insåg att jag inte kunde säkra hans anonymitet då de andra två respondenterna från Lillbacken kan kopplas till vilken kommun det är som undersöks om dem refereras till sina riktiga namn. Särskilt med tanke på att det är en väldigt liten kommun. Därför beslutade jag att ge alla sex intervjurespondenter pseudonym och inte bara de i Lillbacken eftersom jag insåg att intervjurespondenternas anonymitet också kan bidra till att de känner sig mer öppna med hur de väljer att beskriva områdena eftersom deras svar inte kan kopplas till dem när uppsatsen är publicerad.
5.2.1 Storstadskommunen och Storbacken
Enligt SKR:s definition är en storstadskommun en kommun med minst 200 000 invånare i kommunens största tätort. I Sverige finns tre storstadskommuner som ingår i SKR:s definition. Alla tre storstadskommuner i Sverige har enligt Polisen ett flertal områden som ingår under ”särskilt utsatta områden” (Polisen, 2017. S. 41). Ett utsatt område är enligt Polisens definition ett område som karaktäriserats av en låg socioekonomisk status samt där kriminella har en påverkan på det lokala samhället (ibid, s. 10). Ett särskilt utsatt område har,
utöver ovan kriterier, en hög koncentration av kriminella och extremism som exempelvis individer som reser för att delta i strid i konfliktområden. Vidare är ett särskilt utsatt område ett område som ofta har en parallell samhällsstruktur som gör det väldigt svårt för polisen att utföra sitt arbete i området (ibid.). Storbacken, som är det område i storstadskommunen som undersöks i den här studien, räknas som ett särskilt utsatt område. Anledningen till beslutet att undersöka ett särskilt utsatt område i storstadskommunen låg i att öka chansen att kunna identifiera ett flertal av de teman som finns inom segregation (se bakgrund, s. 1).
5.2.2 Landsbygdskommunen och Lillbacken
SKR:s definition av en landsbygdskommun är en kommun med mindre än 15 000 invånare i den största tätorten (SKR, 2019). I Sverige finns ett 30-tal landsbygdskommuner som ingår under SKR:s definition, inga av dessa kommuner har dock ett område som är i enhetlighet med polisens definition av utsatt område. Att välja en landsbygdskommun att undersöka i den här studien var därför mycket svårare. Dels eftersom det fanns ett högre antal kommuner att välja mellan och dels att jag inte var medveten om ifall någon av dessa kommuner hade ett segregerat område. Det var via min bekantskapskrets som jag kom att höra om
bostadsområdet Lillbacken som var lokaliserad i en mindre kommun. Lillbacken beskrevs som ett område med låg socioekonomi, en hög etnisk koncentration samt mer brottslighet i relation till andra delar av kommunen. Efter att ha bekräftat att kommunen ingår under SKR:s definition av en landsbygdskommun, beslutade jag att det var en passande kommun att
undersöka i relation till min utvalda storstadskommun även fast det inte är ett utsatt område i enlighet med polisens definition.
5.2.3 Områdena och kommunerna i siffror
För att ge läsaren ytterligare förståelse för områdena som undersöks kommer jag i detta avsnitt att presentera några nyckeltal som jag anser har betydelse för studien. Jag har delat in nyckeltalen i två kategorier, områdets invånare och kommunfakta. Nyckeltalen för kategorin områdets invånare är invånarantal, andel utrikesfödda, andel förvärvsarbetande samt andel invånare med gymnasial och/eller eftergymnasial utbildning. Nyckeltalen för kategorin kommunfakta är vanligast näringsgren, andel arbetslöshet och anmälda våldsbrott.
5.2.3.1 Områdets invånare
Ovan beskrev jag SKR:s definitioner av landsbygds- och storstadskommuner. För att inte röja kommunernas egentliga namn kommer jag inte att presentera kommunernas invånarantal utan
begränsa det till de två specifika områdenas invånarantal, det vill säga invånarantalet i Storbacken och Lillbacken.
Stadsdel Invånarantal Antal utrikesfödda
(%)
Andel förvärvsarbetare
(%)
Andel med gymnasial och/eller eftergymnasial utbildning (%) Storbacken 13 356
(Storbackens statistiska databas,
2017)
59 %
(Storbackens statistiska databas,
2017)
42 %
(Storbackens statistiska databas, 2017)
51 %
(Storbackens statistiska databas, 2017)
Lillbacken ≈1 200
(Göran, polis i Lillbacken, 2020)
75%
(Kartläggning från landsbygdskommunen,
2020)
33 %
(Kartläggning från landsbygdskommunen,
2020)
27 %
(Kartläggning från landsbygdskommunen, 2020)
5.2.3.2 Kommunfakta
För att läsaren ska få en uppfattning om arbetsmarknaden i respektive kommun kommer jag presentera vilka näringsgrenar som är vanligast. Som förklarat i studiens bakgrund (se s. 1) kan det finnas ett samband mellan segregation och arbetslöshet, därför kommer jag också presentera den procentuella arbetslösheten i respektive kommun. Utöver arbetslöshet var även brottslighet ett av de teman som presenterades i studiens bakgrund (se s. 3). Därför kommer antalet anmälda våldsbrott från respektive kommun att presenteras i tabellen nedan. Med våldsbrott inräknas här dödligt våld, försök till mord eller dråp, våldtäkt, misshandel, olaga förföljelse, grov kvinnofridskränkning, våld mot tjänsteman, rån och grov fridskränkning (Kolada, 2020).
Stadsdel Vanligaste näringsgren
(SCB, 2020)
Andel arbetslöshet (2019) (%) (Kolada, 2020)
Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare
(2018) (Kolada, 2020) Storbacken Handel, transport,
magasinering och kommunikation
5,5 1 227
Lillbacken Tillverkning och utvinning 5,9 690
5.3 Materialinsamling
I den här delen presenteras de olika materialinsamlingarnas urval samt genomförande.
5.3.1 Expertintervjuer
Som det beskrevs under ”Grannskapseffekters mekanismer” (se Teoretiska utgångspunkter, s.
10), fanns en tanke i att se om det finns en möjlighet att lyfta mekanismer från individnivå till
en mer storskalig nivå. I syfte att få ett bredare perspektiv över de områden som undersöks, valde jag att utföra tre expertintervjuer per kommun. Bogner, Littig och Menz (2009, s. 2) beskriver hur en fördel med att utföra expertintervjuer är att det kan erbjuda ett bredare perspektiv av ett fenomen och därmed ”representera” en större grupp. Därför togs beslutet att hålla expertintervjuer istället för individintervjuer i den här studien. Experterna är
representanter från olika delar av samhället, en kommunal utvecklingsledare, en polis samt en representant från en lokal ungdomsförening/verksamhet per kommun intervjuades. Alltså utfördes sammanlagt sex intervjuer. Utvecklingsledarna kan bidra med ett översiktligt perspektiv över områdena utifrån en mer administrativ verksamhet. Poliserna kan istället bidra med ett mer närstående perspektiv utifrån deras arbete och erfarenheter i områdena med rättsväsendet som bakgrund. Representanterna från ungdomsföreningarna/verksamheterna kan också bidra med ett närstående perspektiv med bakgrund i det vardagliga livet som äger rum i områdena. De olika representanterna kommer beskrivas närmre nedan.
5.3.1.1 Urval
Som nämnt ovan har sex personer intervjuats till den här studien. Urvalet av
intervjurespondenter påbörjades med ett strategiskt urval i vilket yrkesroller bestämdes.
Fördelen med strategiska urval, menar Serra, Psarra och O’Brien (2018, s. 59), är att de ökar chansen till mer välinformerade respondenter. Den första intervjurespondenten jag kom i kontakt med var polisen från storstadskommunen. Jag kom i kontakt med gruppchefen hos områdespolisen i Storbacken efter att ha använt mig av interna kontakter inom
storstadskommunens polisväsende. Via Polismyndighetens växel kom jag sedan i kontakt med en polis från Lillbacken. Utvecklingsledarna i respektive kommun kom jag i kontakt med efter att ha samtalat med kommunernas kontaktcenter. Vid samtal med kommunernas
kontaktcenter fick jag ge en översiktlig beskrivning över min studie och blev sedan hänvisad till de tjänstepersoner som ansågs vara lämpliga till min studie. Representanterna från
ungdomsföreningarna/verksamheterna var svårast att komma i kontakt med. Jag hittade en ungdomsförening i storstadskommunen på internet och mejlade till den mejladress som angavs på deras hemsida. Jag kom i kontakt med föreningens grundare som ville ställa upp på intervju till min studie. Den sista intervjurespondenten var en representant från en
ungdomsverksamhet i landsbygdskommunen. Jag kom i kontakt med en kultursamordnare i landsbygdskommunen via utvecklingsledaren i samma kommun. Kultursamordnaren är även grundare till den ungdomsverksamhet som han representerar i den här studien. Eftersom jag kom i kontakt med honom via utvecklingsledaren kan det ses som ett snöbollsurval. Enligt
Ulla Eriksson-Zetterquist och Göran Ahrne (2015, s. 41) är ett snöbollsurval när en
intervjurespondent kan hjälpa studiens författare att, via sitt kontaktnät, komma i kontakt med andra intervjurespondenter. Endast en respondent från varje expertkategori intervjuades från respektive kommun vilket kan resultera i att studiens resultat inte får en total mättnad.
Eriksson-Zetterquist och Ahrne (ibid, s. 42) menar att för att nå en viss mättnadsgrad av kvalitativt material kan det behövas upp emot 15 intervjurespondenter. Med bakgrund till detta går det att förstå att den här studien inte når en total mättnadsgrad med endast sex intervjurespondenter och troligen hade mättnadsgraden ökat om även invånarintervjuer utfördes. Detta var dock inte möjligt på grund av studiens volym- och tidsbegränsning.
Intervjurespondenterna i den här studien kommer att omnämnas enligt följande:
5.3.1.2 Genomförande av expertintervjuer
Intervjuerna som hölls var av semi-strukturerad art då intervjuguiderna (se bilaga A och B) är tematiserade och relativt korta. Intervjuguidernas tematik är uppdelad i följande teman:
bakgrundsfrågor, definition av boendesegregation, beskrivning av område, segregation i relation till området, arbetet i området (vid intervjuerna med
ungdomsföreningen/verksamheten var temat istället föreningen/verksamheten), förändringar i området, skillnader inom kommunen samt övrigt (under detta tema förekom endast frågan
”Finns det något du vill lägga till eller förtydliga?”). Tematiken i intervjuerna syftar till att få en helhetsbild över vad respondentens arbete går ut på i relation till områdena. Genom att ställa bakgrundsfrågor om hur länge respondenterna har jobbat eller varit aktiva i respektive kommun och hur deras arbete/verksamhet fungerar kunde jag få en bild över respondenternas expertis inom sina områden. Sedan var det viktigt att fråga hur respondenterna definierar boendesegregation ifall någons definition skiljde sig avsevärt från en annans kan det påverka hur de svarar på hur och varför området är boendesegregerat. Eftersom syftet med studien är att jämföra segregation mellan en storstads- och en landsbygdskommun och förstå på vilka sätt segregationen i dessa kommuner skiljer sig kände jag att det var viktigt att be
Storstadskommunen (Storbacken):
• Stefan, polis i Storbacken
• Peter, utvecklingsledare i Storbacken
• Hamid, grundare till
ungdomsförening i Storbacken
Landsbygdskommunen (Lillbacken):
• Roger, polis i Lillbacken
• Zara, utvecklingsledare i Lillbacken
• Claude, kultursamordnare i kommunen samt grundare till ungdomsverksamhet i Lillbacken
intervjurespondenterna att öppet beskriva områdena. För att öka möjligheten att identifiera några av Galsters granskapseffekters mekanismer ställde jag också frågor som berör skillnader i områdena i relation till övriga delar av respektive kommun och frågor om områdenas utveckling.
Anledningen bakom semi-strukturerade intervjuer var att öppna upp möjligheten att ställa följdfrågor och skapa utrymme för respondenterna att komma med egna tankar och reflektioner. I intervjuguiderna i bilaga A och B presenteras bland annat de huvudfrågor som ställdes till samtliga respondenter men även några av de följdfrågor som ställdes. Med anledning av den semi-strukturerade formen på intervjuerna skiljer sig vissa intervjuer åt en aning eftersom respondenterna valde att lägga fokus på olika ämnen. Det i sig kan vara en fördel då det visar på vilka faktorer som är mer i fokus i respektive kommun eller område.
Samtliga intervjuer hölls på telefon och spelades in med en extern enhet.
Telefonintervjuer vad nödvändigt då en pandemi ägde rum vid tiden av den här studiens genomförande. Eriksson-Zetterquist och Ahrne (ibid.) beskriver att miljön i vilket
intervjuerna äger rum, kan påverka respondenten och hur den väljer att svara eller agera. Som exempel menar de att om en intervju hålls i respondentens hem och i en familjemiljö kan det påverka respondenten till att vilja presentera sig på ett visst sätt. Vidare beskriver de att om intervjun istället hålls i respondentens arbetsmiljö, kan hen komma att uttrycka sig på ett annat sätt för att exempelvis visa sig vara en god medarbetare (ibid, s. 42–43). Eftersom intervjuerna till den här studien utspelade sig över telefon, kunde jag inte påverka i vilken miljö som respondenterna befann sig i under intervjuerna. Eriksson-Zetterquist och Ahrne beskriver hur telefonintervjuer passar bäst vid intervjuer som handlar om ”sakförhållanden”
och inte där tolkning och analys är av stor vikt (ibid.). I den här studien var dock målet att få ett analyserande perspektiv från intervjurespondenterna, i alla fall till viss del. Det kan betyda att vissa nyanser inte går att observera under dessa intervjuer, något som kommer att
beskrivas mer i nedan stycke.
5.3.2 Observationer
Ytterligare en kvalitativ materialinsamling som den här studiens empiri bygger på är två dolda fältobservationer. Den huvudsakliga anledningen till att jag utförde observationer i den här studien är att själv få en bild av områdena som undersöks. Det finns en fördel i att
observationerna utfördes innan intervjuerna då jag lättare kunde visualisera och förstå intervjurespondenternas beskrivningar av områdena. Philip Lalander (2015, s. 98–99)
beskriver hur en dold observation ofta medför en viss forskningsetisk problematik. Han menar
att genom att utföra dolda observationer, det vill säga observationer i vilka ingen i
omgivningen vet att de blir observerade, utesluter man möjligheten för närvarande individer att ge samtycke till sitt deltagande i studien (ibid.). Observationerna som utfördes i den här studien syftade dock inte till att observera någon specifikt utvald respondent utan endast personer som befann sig i den miljön som observerades och därför möttes jag inte av den forskningsetiska problematik som Lalander beskriver. Lalander fortsätter beskriva hur det finns framförallt två ”förmildrande omständigheter” som minskar de etiska problemen med dolda observationer (ibid.). Den ena omständigheten är en offentlig miljö där syftet inte är att studera människors privata liv, vilket överensstämmer med den här studiens observationer.
Den andra omständigheten är att fältanteckningarna och observationernas insamlade material inte går att kopplas till individer. Individualistiska kännetecken ska alltså inte kunna
registreras i studien (ibid.). Den här studiens dolda observationer uppfyller båda Lalanders kriterier av förmildrande omständigheter. Områdena är kommunala och tillgängliga för allmänheten och därför var även accessen till områdena naturlig. Genomförandet av observationerna kommer att beskrivas i nästa stycke.
5.3.2.1 Genomförande av observationer
Den första observationen ägde rum i Lillbacken och varade i tre timmar medan observationen i Storbacken varade i ca fem timmar. Den stora tidsskillnaden beror främst på områdenas olika storlek. Ytterligare en faktor som spelade in i observationstiden i Lillbacken var att jag redan efter ett par timmar noterade mig själv bli observerad. I och med att bostadsområdet är relativt litet kan det bero på att invånarna inte kände igen mig och att jag då per automatik blev avvikande i området. Med insikt om att min närvaro kunde komma att påverka omgivningen beslutade jag att avsluta observationen efter endast tre timmar.
Katrine Fangen (2005, s. 116) förklarar hur långvariga fältarbeten, av olika anledningar, inte alltid är möjligt. Den här studien ska färdigställas inom en viss tidsram vilket inte gav utrymme att observera under en längre period. Vidare beskriver Fangen (ibid, s. 116–117) hur nackdelen med kortvarigare observationer är osäkerheten om tillräckligt mycket material samlats in för att testa olika tolkningar i observationernas sammanhang. En fördel med kortvarigare observationer är dock att det skapar utrymme att på fördjupande nivå bearbeta olika intryck från kortare tidsepisoder (ibid.). Jag finner att den tid som lades på observationerna i den här studien var passande i relation till studiens storlek samt för att nå en rimlig överblick och mättnadskänsla. Att alla observationer startade på förmiddagen och övergick till eftermiddagen kan tänkas påverka rörelsemönstret bland invånarna i respektive
område då barn och unga kan ha befunnit sig i skolan och förvärvsarbetare på jobbet. Att det pågick en pandemi under studiens genomförande kan också ha påverkat rörelsemönstren i områdena.
Under respektive observation hade jag en hörlur i ena örat i vilken jag talade in mina ”fältanteckningar”. Syftet med att utföra muntliga fältanteckningar var dels möjligheten att gå runt i områdena samtidigt som jag observerade, dels att på ett smidigare sätt kunna ge så detaljerade beskrivningar som möjligt eftersom det av naturliga skäl går snabbare att tala än att skriva. Fangen (2005, s. 92) beskriver hur fältanteckningarnas kvalitet är av stor vikt eftersom de utgör studiens datamaterial. Hon menar att fältanteckningar borde vara
”beskrivande och grundliga” samt att sådana anteckningar ska kunna leda läsaren genom observationen (ibid, s. 93). Under observationerna försökte jag också identifiera några grannskapseffektsmekanismer och utgick därför från att observera personer, rörelsemönster, sociala interaktioner, områdenas miljömässiga attribut samt geografiska lägen. De inspelade fältanteckningarna transkriberades för lättare bearbetning, se nästa stycke.
5.3.3 Bearbetning av intervju- och observationsmaterialet
Bearbetningen av materialet utfördes utifrån Rennstam och Wästerfors (2015, s. 25–26) sortering, reducering och argumentering. Den här studiens insamlade material sorterades i syfte att skapa ordning. Rennstam och Wästerfors (ibid, s. 74) nämner hur Steinar Kvale beskriver en inledande sorteringsprocess av kvalitativt material för koncentrering. Med koncentrering syftar Kvale till en reducering av det insamlade materialet som sker utefter exempelvis teman (ibid, s. 30). Vidare förklarar han hur kategorisering är en process som kan ske före insamlingen av materialet men också efteråt under själva bearbetningen (ibid, s. 31).
Exempelvis hade jag, som nämnt ovan, grannskapseffekters mekanismer i åtanke under observationerna. Därmed kan det, per automatik, ha skett en tematisering redan under
observationerna. Tematiseringen kunde sedan, med hjälp av Kvales kategorisering, fördjupas under sorteringen. Jag använde färgkoder som hjälpmedel med att tematisera materialet. Efter sorteringen och färgkodningen reducerades materialet till det mest väsentliga. Med väsentligt menas det material som hade relevans för studiens forskningsfråga, syfte och teori. Det sista steget i bearbetningen av materialet var argumentering. I enlighet med Rennstam och
Wästerfors (ibid, s. 137) argumenterades intervjumaterialet i relation till studiens teorier.
Sammanfattningsvis har det kvalitativa materialet koncentrerats utifrån teman som baserats på grannskapseffekters mekanismer. De temana fördjupades sedan under en kategoriseringsprocess. Exempelvis kategoriserades temat ”miljömässiga attribut” bland annat
till fysiska attribut. Genom att sortera och reducera på sådant vis kunde jag lyfta fram det material som var mest relevant för den här studien. Under sorterings- och
reduceringsprocessen argumenterades materialets relevans till den här studien.
5.3.4 Statistik
5.3.4.1 Urval och Access
Studiens statistiska material kommer från följande:
Utvecklingsledaren Zara skickade trygghetsundersökningen från Lillbacken efter att vi samtalat om den under vår intervju. Efter att ha läst den fann jag en liknande undersökning från Storbacken, publicerad på internet. Skillnaden mellan kommunernas
trygghetsundersökningar är att från storstadskommunen sker undersökningen i stadsdelen Storbacken medan i landsbygdskommunen är undersökningen kommunövergripande.
Statistikdatabasen från Storbacken är offentlig och tipsades om av utvecklingsledaren Peter.
Kartläggningen från Lillbacken kommer också från Zara och är ett arbete som hon har utfört under våren 2020. Kartläggningen och den statistiska databasen var av intresse för den här studien då de kunde bidra med övergripande information om områdena, som exempelvis invånarantal, utbildningsnivåer och andel förvärvsarbetare. Intervjuerna utfördes innan jag började samla in det statistiska materialet och därför var redan ”trygghet” identifierat som ett ämne till resultat- och analysdelen. Jag ansåg att trygghetsundersökningarna var av relevans för studien för att ge ett statistiskt underlag bakom den upplevda tryggheten i områdena.
5.3.4.2 Bearbetning av material från insamlad statistik
Likt det kvalitativa materialet bearbetades även det statistiska materialet med hjälp av
sortering, reducering och argumentering. Eftersom detta material var det senast inhämtade och bearbetade var det lätt att i första hand sortera utefter de kategorier som redan hade tagits fram. Därefter utfördes ytterligare en analys av materialet för att hitta nya teman som kunde vara av relevans för studien.
Storbacken:
Trygghetsundersökning i stadsdelen Storbacken (2017)
Statistisk databas (2017)
Lillbacken:
Trygghetsundersökning i kommunen (2018)
Kartläggning av kommunen (2020)
