2009-06-03 Vt -09
Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats 15 hp
Handledare: Robert Joachimsson
Avskaffandet av revisionsplikten
- En studie om kreditgivningens förändring i fristående sparbanker och utländska bankers Sverigefilialer
Författare: Jannika Broomé Hanna Edberg
Sammanfattning
I mars 2008 stod en statlig offentlig utredning klar med förslaget att avskaffa revisionsplikten för alla små och medelstora aktiebolag, detta för att främja det svenska företagandet.
Revisionen innebär sedan länge en kvalitetsstämpel vid arbetet med krediter och ett avskaffande skulle kunna innebära ändrade förutsättningar vid kreditgivningen. Den svenska bankmarknaden består till stor del av de fyra storbankerna; Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB. Dessa bankers inställning till förslaget har studerats i ett flertal uppsatser och rapporter. I denna uppsats genomförs därför tre personliga intervjuer med Sverigefilialer till utländska banker; Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken (provinsbank inom Danske Bank) och två personliga intervjuer med fristående sparbanker; Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping.
Revisionens betydelse idag och hur kreditgivningsprocessen därmed skulle påverkas vid ett avskaffande i de undersökta bankerna, visade sig skifta och tycktes bero på storleken på de företag som utgör bankernas kundkrets. I de fristående sparbankerna som arbetar med mindre företag visade det sig att revisionen används mycket vid kreditgivningen. Om revision inte fanns att tillgå i dessa banker skulle kreditgivningsprocessen skilja sig mycket från hur den ser ut idag. Högre krav skulle ställas på personlig borgen och kreditgivningen till aktiebolag skulle likna arbetet med kreditgivningen till handelsbolag.
De Sverigefilialer som arbetar med dotterbolag till stora utländska företag skulle enligt undersökningen inte behöva förändra kreditgivningen i särskilt stor utsträckning om revisionen inte fanns att tillgå, eftersom moderbolagen står bakom sina dotterbolag. Om revisionen inte fanns att tillgå vid kreditgivningen till de större företagen skulle inte kreditgivningsprocessen påverkas nämnvärt eftersom de större företagen har väl utvecklade ekonomifunktioner och redan är så granskade av sina ägare. I Upplandsbanken som arbetar med både mindre och större företag skulle kreditgivningsprocessen förändras olika beroende på företagets storlek.
I praktiken skulle ett avskaffande av revisionsplikten inte få några drastiska konsekvenser för kreditgivningsprocessen eftersom någon form av kvalitetsstämpel även i framtiden kommer
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 2
1.2 Bakgrund ... 3
1.3 Definitioner ... 3
2. Teoretisk diskussion ... 4
2.1 Bankerna och deras arbetssätt ... 4
2.1.1 Bankernas verksamhet ... 4
2.1.2 Bankens risk och kreditgivning ... 4
2.1.3 Kreditgivningsprocessen ... 5
2.1.3.1 Finansiell bedömning ... 5
2.1.3.2 Kvalitativ bedömning ... 6
2.2 Revisionens betydelse för kreditgivning ... 7
2.2.1 Revisionens roll och funktion ... 7
2.2.2 Faktorer som påverkar revisionens värde för kreditgivningen ... 8
2.2.3 Avskaffande av revisionsplikten ... 9
2.2.3.1 Möjliga konsekvenser om revision inte fanns att tillgå ... 9
2.2.3.2 Avskaffandet av förvaltningsrevisionen ... 10
2.2.3.3 Framtiden ... 10
2.3 Banker och revision – en sammanfattande modell ... 11
3. Metod ... 12
3.1 Val av studieobjekt ... 12
3.2 Metodval och genomförande ... 13
3.2.1 Intervjupersoner ... 13
3.2.2 Intervjuernas genomförande ... 14
3.2.3 Subjektivitet ... 14
3.3 Operationalisering ... 14
3.4 Informationshämtning ... 15
3.5 Studiens trovärdighet och äkthet ... 16
4. De fem intervjuerna ... 17
4.1 De fem bankerna ... 17
4.1.1 Fortis Bank ... 17
4.1.2 DnB NOR Bank ... 17
4.1.3 Upplandsbanken ... 17
4.1.4 Sala Sparbank ... 18
4.1.5 Sparbanken i Enköping ... 18
4.2 Respondenternas svar ... 19
4.2.1 Bankerna och deras kreditgivningsprocess ... 19
4.2.1.1 Finansiell bedömning ... 20
4.2.1.2 Kvalitativ bedömning ... 21
4.2.2 Revisionens betydelse för kreditgivning ... 22
4.2.2.1 Kontakt med revisorn ... 22
4.2.2.2 Revisionsberättelsen ... 23
4.2.2.3 Nya och etablerade kunder ... 23
4.2.3 Avskaffandet av revisionsplikten ... 24
4.2.3.1 Gränsvärdena ... 25
4.2.3.2 Möjliga konsekvenser om revision inte fanns att tillgå ... 25
4.2.3.3 Avskaffandet av förvaltningsrevisionen ... 25
4.2.3.4 Framtiden ... 26
5. Analys ... 27
5.1 Bankerna och deras kreditgivningsprocess ... 27
5.1.1 Finansiell bedömning ... 28
5.1.2 Kvalitativ bedömning ... 29
5.2 Revisionens betydelse för kreditgivning ... 30
5.2.1 Kontakt med revisorn ... 30
5.2.2 Revisionsberättelsen ... 31
5.2.3 Nya och etablerade kunder ... 31
5.3 Avskaffandet av revisionsplikten ... 31
5.3.1 Gränsvärdena ... 32
5.3.2 Möjliga konsekvenser om revision inte fanns att tillgå ... 32
5.3.3 Avskaffandet av förvaltningsrevisionen ... 33
5.3.4 Framtiden ... 33
5.4 Sammanfattande slutdiskussion ... 34
6. Slutsatser ... 37
7. Förslag på fortsatt forskning ... 37 Referenslista ...
Bilaga ...
1. Inledning
Revisionsplikten innefattar idag alla svenska aktiebolag och innebär att företagets räkenskaper och förvaltning måste granskas av en auktoriserad revisor. Sverige, Malta och Norge är de enda länderna i Europa idag som har revisionsplikt för samtliga aktiebolag. Dessutom är det bara i Sverige och Finland som revisionen innefattar granskning av förvaltningen. För att anpassa de svenska reglerna till de internationella förutsättningarna tillsattes i september 2006 en statlig offentlig utredning för att studera möjligheterna till och konsekvenserna av en eventuell förändring av revisionsreglerna. Utredningen som var färdigställd i mars 2008 föreslog ett avskaffande av förvaltningsrevisionen i sin helhet, samt ett avskaffande av räkenskapsrevisionen enligt EU:s maxvärden, vilket skulle beröra 96 procent av alla svenska aktiebolag. Frågan ska nu beredas och bli en lagrådsremiss. (SOU 2008:32, s. 1, 13, 14, 17)
Lagar och praxis för redovisning har i Sverige utgått från den kontinentala traditionen och till skillnad från den anglosaxiska som är präglad av ägarintresset, präglas den kontinentala traditionen av borgenärsintresset (Smith 2006, s. 67-69). I Sverige blir detta tydligt genom att bankerna har varit och är mycket viktiga för företagens finansiering. Därmed finns här en stark koppling mellan bank och företag. (FAR SRS 2008, s.4)
Vid kreditgivningen har revisionen av både förvaltningen och räkenskaperna inneburit en garanti för bankerna av en oberoende part på att innehållet i företagskundens årsredovisning överensstämmer med verkligheten (FAR förlag 2006, s 19). Ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten skulle alltså kunna leda till förändrade förutsättningar för både företagen och deras kreditgivare. Eftersom kreditgivarna använder sig av revisionen i sitt arbete för att få en oberoende värdering av ett företags ställning, skulle ett avskaffande av revisionsplikten kunna innebära att kreditgivningsprocessen behöver justeras.
Ett flertal rapporter och studier har utförts beträffande kreditgivningens förändring i och med revisionspliktens avskaffande. Föremål för undersökningarna har då varit de fyra största bankerna i Sverige: Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB (jmf. Sweco 2008). Dessa banker står för 77 procent av inlåningen, som ger en bild av hur stor del av marknadens totala kapital som banken fått förtroende att förvalta. De övriga bankerna står således för hela 23 procent av inlåningen. Därmed har en relativt stor del av den svenska bankmarknaden inte
undersökts i fråga om avskaffandet av revisionsplikten. Av dessa övriga banker på marknaden arbetar endast Sverigefilialer till utländska banker och fristående sparbanker med kreditgivning till företag. (Svenska bankföreningen 2008, s.5; Affärsvärlden 2008-10-07, elektronisk)
Sverigefilialer till utländska banker kan tänkas ha ett annat arbetssätt än de fyra stora bankerna i Sverige eftersom det möjligen kan finnas en skillnad i att agera i sitt hemland och att agera i ett annat land som filial. Som filial i ett annat land måste banken efterleva moderbankens direktiv och samtidigt bedriva sin verksamhet utifrån regler och förutsättningar i det land de verkar som filial. Eftersom många utländska banker är små aktörer på den svenska bankmarknaden ser möjligen vägen till beslut annorlunda ut än den gör hos de banker som är störst på marknaden. Möjligen arbetar inte filialerna till de utländska bankerna i så stor utsträckning med svenska företag utan i till större del med utländska företag.
De fristående sparbankerna arbetar till skillnad från de fyra stora bankerna i Sverige endast på lokal nivå där de ofta dominerar marknaden. Dessa banker bedriver självständigt sin verksamhet och har en nära kontakt med sina kunder. Sedan länge har de fristående sparbankerna haft ett lågt risktagande i sin kreditgivning. (Dagens Industri 2008-09-29, elektronisk)
Eftersom förutsättningarna och arbetssättet i dessa banker troligen skiljer sig åt från de fyra stora bankerna vore det intressant att studera deras kreditgivning och vilket värde revisionen tillmäts i dessa banker. Möjligen har de ett annat ett annat tillvägagångssätt vid kreditgivningen, och skulle därför också kunna komma agera på ett annat sätt än de fyra stora svenska bankerna vid ett avskaffande av revisionsplikten.
1.1 Syfte
Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur kreditgivningsprocessen i Sverigefilialer till utländska banker och i fristående sparbanker skulle kunna förändras vid ett avskaffande av revisionsplikten, genom att studera den nuvarande kreditgivningsprocessen och revisionens betydelse för denna.
1.2 Bakgrund
I den statliga offentliga utredningen Utredningen av revisorer och revision (i det följande kallad SOU:n) föreslås att de företag som fortsättningsvis ska omfattas av revisionsplikt är, förutom de börsnoterade aktiebolagen, alla aktiebolag som uppfyller mer än ett av följande villkor: har mer än 83 miljoner i omsättning, har mer än 41,5 miljoner i balansomslutning eller har minst 50 anställda, vilket motsvarar de gränsvärden EU satt som maxvärden.
Utredningens förslag är även att förvaltningsrevisionen tas bort i sin helhet för samtliga bolag.
Därigenom försvinner också revisorns uttalande om ansvarsfrihet för styrelsen. (SOU 2008:32, s. 13, 17: Balans Nr 4 2008, s. 18)
Anledningarna till förslaget om ett avskaffande av revisionsplikten var främst två. Den ena var att svenska företag ur konkurrenssynpunkt har en nackdel jämfört med företag i andra länder som är undantagna revisionsplikt samtidigt som de agerar på samma marknader. Den andra anledningen är att det inom EU för närvarande arbetas hårt för att minska företagens administrativa bördor. Revisionsplikten innebär idag en kostnad för alla svenska aktiebolag, stora som små, aktiva som passiva. Om förslaget träder i kraft är det tänkt att de små företagen ska kunna minska sina kostnader genom att själva välja de revisionstjänster de behöver. Företag ska uppmuntras att använda sig av revision även i framtiden för att på så sätt bevara den höga standarden på redovisningen som finns i Sverige idag och samtidigt undvika att den ekonomiska brottsligheten ökar. (SOU 2008:32, s. 13, 14, 18)
Förslaget har mött både positiva och negativa reaktioner. Svenska bankföreningen ställer sig enligt ett remissvar positiv till ett avskaffande av revisionsplikten (Svenska bankföreningen remissyttrande, elektronisk). En rapport gjord på uppdrag av branschorganisation för revisorer och rådgivare, FAR SRS, visar dock att bankerna kan komma att ställa sig negativa till att bevilja krediter åt företag med årsredovisningar som inte reviderats (Sweco 2008, s. 4).
1.3 Definitioner
I denna uppsats kommer EU:s definitionen av små företag att användas. Denna definition innebär att ett litet företag har en personalstyrka på mindre än 50 personer, en omsättning på mindre än 7,3 miljoner euro eller en balansomslutning på mindre än 3.65 miljoner euro. I uppsatsen kommer gränsvärdena för förslaget om avskaffandet av revisionsplikten, som nämnts i kapitel 1.2, att användas som definition för stora företag.
2. Teoretisk diskussion
I detta avsnitt presenteras den teoretiska referensram som använts vid insamling och analys av det material som utgör uppsatsens empiri. Den första delen av teoriavsnittet, vilken behandlar bankerna och deras arbetssätt utgår till största delen från generella teorier om kreditgivning.
Den andra delen som handlar om revisionen grundas delvis på rapporten, Revision, förtroende och krediter, om de fyra svenska storbankernas syn på revisionspliktens avskaffande (jmf.
Sweco 2008). Dessa bankers inställning kommer i uppsatsen att utgöra normen för svenska bankers ställningstagande i frågan om revisionspliktens avskaffande, för att möjliggöra en analys av de i uppsatsen studerade bankernas uppfattning.
2.1 Bankerna och deras arbetssätt
För att ge en förståelse för bankernas kreditgivning börjar teoriavsnittet med en beskrivning av bankernas verksamhet och arbetssätt.
2.1.1 Bankernas verksamhet
Bankerna är aktörer i det finansiella systemet som fördelar överskott och underskott av kapital, sprider risken mellan de olika agerande parterna på marknaden samt erbjuder och upprätthåller ett effektivt och säkert betalningssystem. Bankerna har liksom de flesta andra företag ett huvudsakligt intresse av vinstmaximering. På så sätt innebär verksamheten inom banken en avvägning mellan nytta och kostnad. Om en kredit ska beviljas måste den beräknade avkastningen överstiga den beräknade kreditrisken. (Funered 1994, s. 19-20, 25)
2.1.2 Bankens risk och kreditgivning
All näringsverksamhet är kopplad till ett visst mått av risk. Banken som företag har en större möjlighet än många andra företag att reducera risk genom att placera kapital på olika marknader. Bankbranschen präglas dock av ett högre mått av risk än andra branscher eftersom banken som kreditgivare gör uppskattningar av både marknadens och låntagarens framtida utveckling. Eftersom en högre risk kan innebära en högre avkastning behövs lagstadgade regler om kapitaltäckning och kreditbedömning för att begränsa kreditrisken i samhället. På grund av kreditrisken är det nödvändigt för långivaren att granska låntagaren och dennes ekonomiska förutsättningar inför kreditgivningen. (Funered 1994, s. 27, 43, 45,137)
den borde veta för att kunna fatta ett rationellt kreditgivningsbeslut. Asymmetrisk information kan leda till något som kallas adverse selection som innebär att beslutet som fattas inte är optimalt för marknaden. (Bruns & Fletcher 2008, s. 173-175)
2.1.3 Kreditgivningsprocessen
När en bank beviljar en kredit gör den först en kreditbedömning som består av både en utvärdering av företagets finansiella förmåga, det vill säga förmåga att betala räntor och amorteringar, och en bedömning av den kvalitativa förmågan. (Funered 1994, s. 46-47;
Svensson 2003, s. 1)
2.1.3.1 Finansiell bedömning
En mycket viktig del av kreditgivningsprocessen är den finansiella bedömningen av kreditrisken. Denna del utgörs av två delar: risken för fallissemang och risken vid fallissemang. (Tegin 1997, s. 15)
Risken för fallissemang är det samma som risken att kreditgivaren gör en förlust genom att kredittagaren helt eller delvis inte kan fullgöra sina förpliktelser (Tegin 1997, s. 15). För att bedöma denna risk undersöker kreditgivaren kredittagarens kapitalbehov genom att studera företagets årsredovisning innehållande resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys.
Studiet av resultaträkningen och förändringen i balansräkning ger en bild av hur kapitalet använts under året. (Broomé, Elmér & Nylén 1998, s. 29, 38)
Kassaflödesanalysen ger en bild av orsakerna till förändringen av likvida medel. Eftersom kassaflödesanalysen visar hur nettot från rörelsen använts till betalningar kan även en analys av företagets återbetalningsförmåga göras genom att studera årets och föregående års kassaflödesanalyser (Broomé et al., 1998, s. 29, 38-39, 44-45). Även det framtida kassaflödet som kan uppskattas med hjälp av tidigare årsredovisningar, kan ge en bild av företagets framtida återbetalningsförmåga (Hansson, Arvidson & Lindquist 2006, s. 199-200).
Vanligt är också att använda sig av en kreditupplysning vid kreditgivningsprocessen (Svensson 2003, s. 120). Kreditupplysning kan erhållas från ett flertal företag och bankerna använder sig ofta av upplysningscentralen (UC) som ägs av bankerna tillsammans. Vid kreditupplysningen kan kreditgivaren snabbt få en överblick över företagets finansiella ställning genom upplysningar om eventuella betalningsanmärkningar, konkurser och
Den andra delen av den finansiella kreditriskbedömningen innebär en värdering av risken vid fallissemang som består av att undersöka balansräkningen för att se om kunden har tillgångar som kan lämnas som säkerhet. Risken uppskattas sedan genom att bedöma hur stort värdet är på den säkerhet som kredittagaren lämnat. (Tegin 1997, s. 17-18)
En formell säkerhet som finns är bland annat borgen som innebär att en utomstående person förbinder sig att betala i låntagarens ställe om denne inte fullgör sina åtaganden. En annan säkerhet är pantbrev i fast egendom som kan utgöras av mark, byggnader eller maskiner, vilka ofta får belånas upp till 75 procent av marknadsvärdet. (Hallgren 2002, s. 231-232)
Risken för fallissemang och risken vid fallissemang kan väga upp varandra genom att en större säkerhet kan uppvärdera en låg sannolikhet att kunden kan fullgöra sina förpliktelser.
Eftersom risken vid fallissemang kan ändras under löptiden på grund av värdeförändring hos säkerheten, får dock denna inte ges allt för stor betydelse i kreditgivningsprocessen. (Funered 1994, s. 46-47)
Idag är det främst risken för fallissemang som bankerna tar hänsyn till i kreditbedömningen (Hallgren 2002, s. 230). Att uppskatta de två riskfaktorerna kan i verkligheten vara mycket svårt men tanken är att räntan ska sättas på en nivå där den både täcker och har en viss marginal till kreditrisken. (Tegin 1997, s. 15-17)
2.1.3.2 Kvalitativ bedömning
Kreditgivningsprocessen består även av att se till kundens förmåga, betalningshistoria, verksamhet och affärsidé (Funered 1994, s. 46-47). Även kompetensen i företagets ledning ses av många kreditgivare som avgörande för företagets framtida fortlevnad och utveckling (Broomé et al., 1998, s. 60-61). En studie som genomförts i svenska banker fann stöd för detta då det gick att påvisa att sannolikheten för beviljande av krediter i små och medelstora företag ökar vid hög kompetens i företaget (Bruns & Fletcher 2008, s. 184). Eftersom kompetens inte är direkt mätbart kan den dock ofta vara svår för kreditgivaren att granska (Broomé et al., 1998, s. 60-61). Kreditgivarens förhållande till kunden spelar därför en viktig roll och en redan etablerad kontakt kan innebära en fördel för kreditgivaren i fråga om risk, vilket därmed kan leda till en fördel för kredittagaren i form av lägre ränta (Funered 1994, s. 45-47).
Ingen bransch är konstant och en bedömning av ett företag måste därför även ta hänsyn till förändringar i omgivningsfaktorer. Framtida förändringar i teknik, kunskap och efterfrågan kan betyda att företaget kan eller måste utvecklas genom att hitta nya marknader eller utöka produktsortiment (Broomé et al., 1998, s. 55-56). En bedömning av företagets karaktär och den miljö det verkar i kan också vara till hjälp för att uppskatta framtida kassaflöden som ligger till grund för en bedömning av företagets återbetalningsförmåga (Sweco 2008, s. 13).
2.2 Revisionens betydelse för kreditgivning
För att kunna identifiera den problematik ett avskaffande av revisionsplikten skulle kunna innebära för kreditgivarna finns i detta avsnitt en redogörelse för revisionens betydelse för kreditgivningen.
2.2.1 Revisionens roll och funktion
För närvarande måste alla svenska aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar årsredovisning och bokföring (räkenskapsrevisionen) samt företagsledningens förvaltning (förvaltningsrevisionen) (SOU 2008:32, s. 13, 109). Revisorns funktion är att kvalitetssäkra informationen för intressenterna så att bland andra kreditgivare, aktieägare och investerare ska kunna lita på att företagens finansiella information är korrekt (FAR förlag 2006, s. 19-21).
Revisorn skriver även en revisionsberättelse där det bland annat framgår vilket normsystem som har använts. Om revisorn har en avvikande mening än företagsledningen i någon fråga, om styrelsemedlemmar handlat mot lagen, eller om vissa underlag saknas betraktas revisionsberättelsen som oren. Revisorn uttalar sig om huruvida resultat- och balansräkningen kan fastställas och kring den föreslagna utdelningen i förvaltningsberättelsen.
Revisionsberättelsen avslutas med revisorns uttalande om styrelsen kan beviljas ansvarsfrihet för det gångna året eller inte. Utöver detta har revisorn skyldighet att anmäla till myndigheter om misstanke om brott uppkommer. (SOU 2008:32, s. 109-111)
Vid kreditgivningsprocessen innehar ofta revisorn rollen som kreditgivarens rådgivare. En rapport kallad Revision, förtroende och krediter, (i fortsättningen kallad rapporten) gjordes av Sweco på uppdrag av FAR SRS i december 2008. I rapporten besvarade 43 kreditchefer vid de fyra storbankerna en enkät med frågor om deras inställning till förslaget om avskaffandet av revisionsplikten. Av respondenterna uppgav 23 procent att de har för vana att göra kreditgivningsprocessen i samförstånd med revisorn och 71 procent menade att kontakt tas i
vissa fall. Endast 6 procent kontaktar revisorn i undantagsfall. Samtliga tillfrågade uppgav att årsredovisningen och kreditupplysningen alltid ligger till grund för bedömningen. (Sweco 2008, s. 14)
Även andra studier har visat att årsredovisningen är av stor vikt för kreditgivningen eftersom denna information är lättillgänglig och anses ha en hög validitet och tillförlitlighet (Bruns &
Fletcher, 2008 s. 185; Svensson 2003, s. 195). Att kreditgivaren använder sig av kredittagarens årsredovisning bekräftas av en doktorsavhandling utförd vid Uppsala universitet av Birgitta Svensson där bland annat 18 djupintervjuer med institutionella kreditgivare genomförts. Studien visade att ett företags årsredovisning ofta inhämtas vid bedömning av små och medelstora företag, både vid bedömning av nya och befintliga kunder.
Undantag görs dock ibland för befintliga kunder. Samtidigt framhålls att en nackdel med årsredovisningen är att den bara är aktuell under en begräsad tid. Utöver årsredovisningen kräver kreditgivarna därför ofta in annan mer aktuell information som reviderats av revisor.
(Svensson 2003, s. 85, 120, 198)
2.2.2 Faktorer som påverkar revisionens värde för kreditgivningen
Revisionens betydelse för kreditgivningen beror enligt den ovan nämnda rapporten både på kredittagarens finansiella ställning och på dennes relation till kreditgivaren. Vid kreditbedömningen av en ny kund som kreditgivaren inte har någon etablerad relation till har revisionen mycket stor betydelse. Revisionen utgör då en viktig informationskälla för att kreditgivaren ska kunna värdera återbetalningsförmågan och värdet på säkerheten. Om kreditgivaren har en etablerad relation till kunden har revisionen mindre betydelse bara i de fall företagets finansiella ställning är god. (Sweco 2008, s. 15-17)
I doktorsavhandlingen av Birgitta Svensson (2003, s.101-103) var uppgifterna kring i vilken utsträckning redovisningsinformation inhämtas från företag där man haft en lång och förtroendefull relation däremot något motstridiga. Majoriteten av kreditgivarna svarade att långsiktiga och förtroendefulla relationer inte påverkar i vilken omfattning information inhämtas. Samtidigt var det några som menade att en relation kan leda till att information inte inhämtas i lika stor utsträckning dels för att mindre omfattande analyser behövs, dels för att kunden kan ta illa upp.
2.2.3 Avskaffande av revisionsplikten
Svenska Bankföreningen ställer sig positiv till avskaffandet av revisionsplikten (Svenska bankföreningen remissyttrande, elektronisk). Däremot uppgav rapporten att hela 70 % av de 43 kreditcheferna som besvarade enkäten tyckte att förslaget om ett avskaffande av revisionsplikten var dåligt (Sweco 2008, s. 4, 14-15).
2.2.3.1 Möjliga konsekvenser om revision inte fanns att tillgå
En konsekvens av räkenskapsrevision som inte reviderats skulle enligt rapporten (Sweco 2008, s.18-19) kunna vara att det blir svårare att få krediter. Kredittagare med en etablerad relation och en god finansiell ställning har oftast stora möjligheter att beviljas krediter. Om dessa kunder inte skulle ha någon revision skulle möjligheterna kunna komma att minskas något. När det gäller nya kunder, och då särskilt kunder med sämre finansiell ställning, skulle däremot sannolikheten att krediten inte beviljas bli mycket stor förutsatt att kredittagaren inte lämnar in ett reviderat underlag. Enligt SOU:n (2008:32 s. 254) skulle däremot ett avskaffande av revisionsplikten förmodligen inte leda till att bolagen får sämre kreditvillkor eller sämre möjlighet att beviljas krediter, eftersom kreditgivaren lägger stor vikt vid kundens kvalitativa sidor och hur den hanterat tidigare krediter och betalningar. Samtidigt poängteras i utredningen att alla bolag fortfarande kan välja att ha en revisor och på så sätt ansöka om krediter under samma villkor som tidigare.
En annan konsekvens skulle enligt rapporten (Sweco 2008, s. 4, 14-15) kunna bli att kreditgivaren kräver personlig borgen. Konsekvenserna skulle då bli störst för de företagskunder som inte har någon långvarig relation till kreditgivaren och vars företag har sämre finansiell ställning. Även i SOU:n (2008:32 s. 253) framhålls att kraven på säkerheter skulle öka om kredittagaren inte hade någon revisor.
En tredje konsekvens om revision inte fanns tillgänglig skulle kunna vara en högre räntesats på lånet (Sweco 2008, s 18-19). Att det finns ett samband mellan revision och räntekostnader bekräftas i artikeln ”The Value of Auditor Assurance: Evidence from Loan Pricing” av Blackwell, Noland och Winters (1998, s. 58) där författarna efter en undersökning i USA kommit fram till att företag som reviderats vanligen har lägre räntekostnader. Framför allt gäller detta för mindre företag och inte i lika stor utsträckning för stora. Dessutom menar de att företagens revisionskostnader uppskattas uppgå till mellan 28 procent och 50 procent av räntebesparingen revisionen leder till. Att revisionen har en positiv inverkan påvisas även i en
annan artikel av Duréndez Gómez-Guillamón (2003, s. 556) genom att nollhypotesen, att revisionen inte har någon betydelse för kreditgivning, förkastas.
Förhållandet mellan reviderad årsredovisning och räntenivå är dock inte fullständigt vedertaget. Vissa studier har visat att långivarna föredrar ett reviderat underlag samtidigt som några skillnader i räntenivå mellan kunder med och utan reviderade räkenskaper inte kunnat påvisas. Andra har inte kunnat påvisa att det inte finns något samband men inte heller att ett sådant samband existerar. (Johnson, Pany & White 1983, s. 40, 50)
2.2.3.2 Avskaffandet av förvaltningsrevisionen
I rapporten (Sweco 2008, s. 14-15) ställdes frågan om i hur stor utsträckning ett avskaffande av förvaltningsrevisionen skulle kunna påverka kreditgivningen. Enligt de tillfrågade kreditcheferna skulle kreditbedömningen kunna komma att påverkas om företaget inte väljer att ha revision, och då speciellt vid kreditbedömning av de större bolagen. Hur kreditbedömningen skulle påverkas framgår dock inte av rapporten. Endast två procent av kreditcheferna svarade att avskaffandet inte alls skulle påverka kreditgivningen. Svenska Bankföreningen (Svenska bankföreningen remissyttrande, elektronisk) ställer sig dock positiv till detta avskaffande och utgår från det argument som framhålls i SOU:n. Detta argument innebär att det finns en risk att många på grund av för höga kostnader skulle avstå från att använda sig av revision om den även innefattade förvaltningsrevision, vid ett avskaffande av revisionsplikten.
2.2.3.3 Framtiden
I SOU:n uppmuntras användandet av den frivilliga revisionen där företagen själva kan välja i vilken utsträckning de vill använda sig av revision och om de vill anlita en auktoriserad revisor eller redovisningskonsult (SOU 2008:32, s. 18). Enligt rapporten kommer kreditgivarna även i framtiden att kräva in reviderat underlag eller annat kvalitetssäkrat material inför kreditbedömningsprocessen (Sweco 2008, s. 4). Denna uppfattning delas av Svenska Bankföreningen som i ett remissvar på SOU:n pekar på att det reviderade materialet möjligen kommer att ha en annan form än idag (Svenska bankföreningen remissyttrande, elektronisk). Enligt en annan rapport gjord på uppdrag av FAR SRS skulle ungefär en tredjedel av de minsta företagen välja att inte ha någon revision om revisionsplikten avskaffades för små och medelstora företag (Econ 2007, s. 11).
2.3 Banker och revision – en sammanfattande modell
Denna modell sammanfattar teoriavsnittet. Modellens vänstra sida representerar avsnittet om bankernas arbetssätt. Boxen ”Banker” står för den inledande presentationen av banken, dess arbetssätt och funktion. Boxen ”Risk” representerar diskussionen om den risk i form av osäkerhet och asymmetrisk information som präglar bankens verksamhet och hur bankerna agerar för att minska denna risk. Vidare visar modellens vänstra sida hur bankernas verksamhet och risk leder in i kreditgivningsprocessen som består av en finansiell och en kvalitativ bedömning. Modellens högra sida behandlar revisionens betydelse för bankerna och dess kreditgivning. Den allmänna diskussionen om revisionens samhälleliga betydelse mynnar i en box kallad ”Garanti?”. Denna box representerar den kvalitetssäkring och rådgivande roll revisionen i teorin har för kreditgivningen. Pilen markerad med en etta poängterar denna betydelse med tanke på att garantin har dämpande inverkan på risken.
Diskussionen om revisionens roll och produkt leder vidare in på förslaget om ett avskaffande av revisionen som representeras av boxen nämnd ”Avskaffande av revisionsplikten”. Pilen angiven med en tvåa representerar avskaffandets eventuella inverkan på kreditgivningsprocessen. Pilen märkt med en trea visar hur ett avskaffande av revisionsplikten ur ett kreditgivningsperspektiv leder till frågan om och hur kreditgivningsprocessen skulle kunna förändras vid ett avskaffande av revisionsplikten. Med den streckade linjen delas modellen i en nutidsdel och en framtidsdel. Hur delarna används beskrivs i metodkapitlet.
Banker
Garanti?
Risk
Avskaffandet av revisionsplikten Finansiell
bedömning
Kvalitativ bedömning
1
2
Kreditgivningsprocessens förändring vid avskaffandet av
revisionsplikten Kreditgivningsprocessen
Finansiell Kvalitativ
3
Revision
Nutid
Framtid
3. Metod
Denna studie behandlar kreditgivningsprocessens möjliga förändring i fristående sparbanker och filialer till utländska banker i samband med ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten.
I studien jämförs även dessa banker sinsemellan beträffande denna eventuella förändring, vilket genomförs med hjälp av primärdata i form av fem personliga intervjuer. Nedan följer en redogörelse av hur studien genomförts.
3.1 Val av studieobjekt
Banker som är verksamma i Sverige delas in i svenska bankaktiebolag, medlemsbanker, Sverigefilialer till utländska banker och fristående sparbanker. De svenska bankaktiebolagen utgörs till stor del av de fyra största bankerna. Dessa bankers inställning till ett avskaffande av revisionsplikten har undersökts i rapporten som utgör en referensram i denna studie och ingår därför inte som primära studieobjekt. Övriga bankaktiebolag har främst privatkunder och kommer därför inte att beröras av den eventuella regelförändringen i särskilt stor utsträckning, varför inte heller dessa ingår i studien. I kategorin medlemsbanker, vilka kännetecknas av att de inte har något vinstintresse, finns idag endast två verksamma aktörer och inte heller dessa studeras i denna uppsats. I frågan om kreditgivningsprocessens förändring i och med avskaffandet av revisionsplikten tycks det finnas ett område på den svenska bankmarknaden som inte har undersökts, nämligen de delmarknader på vilka de utländska bankerna med Sverigefilialer och de fristående sparbankerna agerar.
Denna studie utgår från tre utländska bankers filialer och två fristående sparbanker. Den första banken är Fortis Bank som är en stor europeisk aktör med huvudkontor i Nederländerna och Belgien och som har filial i bland annat Sverige (Fortis Bank, elektronisk). Den andra är DnB NOR Bank, vilken är Norges största bankkoncern och i Sverige är verksam som filial (DnB NOR Bank, elektronisk). Den tredje banken är Upplandsbanken som är en provinsbank inom filialen Danske Bank Sverige. Danske Bank-koncernen är nordens största bank (Danske Bank, elektronisk) och Danske Bank Sverige är den femte största aktören på den svenska bankmarknaden (Svenska Bankföreingen 2008, s. 2). Den fjärde banken är Sala Sparbank och den femte banken är Sparbanken i Enköping vilka båda är fristående sparbanker.
Anledningen till valet att studera tre utländska banker och två fristående sparbanker är att de
jämfört med sparbankerna som agerar utifrån mer likartade förhållanden. Med detta urval kan en tillräckligt stor spridning uppnås inom den outforskade delen av bankmarknaden för att möjliggöra en analys.
På grund av geografisk tillgänglighet är studien begränsad till banker och filialer inom Mälardalsområdet. Det är möjligt att resultatet hade blivit annorlunda om urvalet av banker hade varit geografiskt utspritt i Sverige. Fysisk närvaro med personliga intervjuer värdesattes dock högre än geografisk spridning i undersökningen.
Ett problem med DnB NOR Bank är att endast ett fåtal av deras kunder berörs av avskaffandet. Ett annat problem är att kunderna som berörs i Fortis Bank ekonomiskt endast utgör en liten del av bankens omsättning. Dessa problem hade förmodligen uppkommit även om andra filialer hade valts som studieobjekt. Att studera dessa filialer är ändå intressant eftersom de faktiskt berörs av den eventuella regelförändringen. Dessutom består studien till stor del av en undersökning av dagens kreditgivningsprocess där dessa bankfilialer kunnat svara utifrån hanteringen av alla sina kunder.
3.2 Metodval och genomförande
Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av fem personliga intervjuer eftersom en bredare förståelse för studieobjekt som är förhållandevis komplexa då kan uppnås. För studier som behandlar nya eller okända områden kan ett kvalitativt tillvägagångssätt ge en djupare insikt än den kvantitativa metoden (Gummesson 2004, s. 115-117). På så sätt passar en kvalitativ metod denna studie.
3.2.1 Intervjupersoner
Vissa av respondenterna i studien är kreditchefer, andra är företagsrådgivare. Eftersom de arbetar med kreditgivning till företag och därigenom kommer att beröras av lagändringarna rörande revisionsplikten, är de lämpliga för undersökningen. Att hitta rätt personer för intervjuerna utgjorde inte något problem. Vid första kontakten med bankerna hänvisades vi direkt till personer med kreditgivning som arbetsområde. Det var på så vis bankerna själva som valde ut vilka personer som skulle delta i studien, men dessa personer eller andra med liknande positioner hade förmodligen ändå valts ut om uppgiften att utse rätt intervjupersoner varit vår.
Fysisk närvaro vid intervjuerna var viktigt för denna uppsats. Detta för att etablera en god intervjumiljö och på ett bättre sätt förstå respondentens uttalanden och få möjlighet att ställa följdfrågor. Dessutom gav ett besök hos bankerna en inblick i deras verksamhet och organisationen som var nödvändig för förståelsen eftersom bankerna i undersökningen är förhållandevis små i Sverige och därför inte är allmänt kända.
3.2.2 Intervjuernas genomförande
I kvalitativa studier är intervjuerna ofta mer eller mindre strukturerade för att få en ökad flexibilitet och för att få djupa och detaljerade svar (Bryman & Bell 2007, s. 474).
Intervjuerna i uppsatsen är semistrukturerade för att få vidare svar men samtidigt möjliggöra jämförelser. Risken hade varit att jämförbarheten gått förlorad vid ett allt för ostrukturerat upplägg. Intervjuerna har med respondenternas medgivande spelats in för att på bästa sätt kunna återge respondenternas svar. Vid samtliga intervjuer har det varit en och samma intervjuare som ställt frågorna och en person som antecknat om inspelningen av någon anledning skulle gå förlorad. Detta blev dock inte fallet vid någon av intervjuerna.
3.2.3 Subjektivitet
Problemet med en kvalitativ metod är den höga grad av subjektivitet som präglar studien (jmf.
Bryman & Bell 2007, s. 423-424). Subjektiviteten finns dels hos respondenten som svarar för alla utifrån sin egen upplevelse och på så sätt enskilt representerar en hel företeelse. Det finns även ett subjektivitetsproblem med informationsinhämtningen för undersökningen, eftersom informationen enbart kommer från respondenterna själva. Dessutom finns en subjektivitet hos dem som genomför undersökningen, då kontakten med och intrycket av respondenten samt frågornas semistrukturerade upplägg kan leda till en subjektiv tolkning (jmf. Bryman & Bell 2007, s. 423-424). Subjektiviteten i denna studie har till viss del kunnat minskas genom att den är genomförd av två personer som diskuterat och ifrågasatt varandra. Fördelar med den kvalitativa ansatsen är att den kan ge insikt i tvetydigheter och utreda orsaker och konsekvenser av ett fenomen (Bryman & Bell 2007, s. 168-169). På så sätt kan den kvalitativa metoden ge nya infallsvinklar och lyfta fram aspekter som på förhand inte kunde förutses, något som varit viktigt för denna uppsats.
3.3 Operationalisering
Detta stycke hänförs till frågeformuläret i bilagan och beskriver hur empirin och analys kopplas ihop med den teoretiska modellen.
Utifrån modellen som sammanfattar teorin har intervjuerna utarbetats och genomförts.
Intervjuerna har inletts med frågor om nutiden för att sedan övergå i frågor om framtiden.
Intervjuerna har börjat med frågorna 1 till 3 kring dagens verksamhet och riskhantering i bankerna vilket representeras av boxarna ”Banker” och ”Risk”. Genom dessa frågor har intervjuerna därefter lett in på frågor om kreditgivningsprocessen. Fråga 4 till 10 syftar till att få respondenterna att närmare beskriva hur den finansiella och kvalitativa bedömningen ser ut idag. Därefter följer frågor kring modellens andra del som berör revisionen. Svaren på fråga 11 till 14 ska ge en bild av hur revisionen används och vilken betydelse den har vid kreditgivningen idag vilket i modellen markeras med boxarna ”Revision”, ”Garanti” och pilen märkt med en etta. Efter att ha klarlagt hur bankerna arbetar i nuläget övergår frågorna till att beröra framtiden. Fråga 15 till 19 handlar om hur respondenterna tror att ett avskaffande skulle påverka kreditgivningsprocessen. Dessa frågor motsvaras av modellens nedersta box kallad ”Kreditgivningsprocessens förändring vid avskaffandet av revisionsplikten”.
Modellen består av två delar och kommer att användas på två sätt. Den ena delen av modellen beskriver nutiden och den andra framtiden. Det ena sättet modellen kommer att användas på är som ovan beskrivet att ställa frågor inom alla boxarna och därigenom få direkta svar från respondenterna om både nutid och framtid. I analysen förklaras och jämförs bankerna sinsemellan med hjälp av dessa direkta svar. Det andra sättet modellen kommer att användas på är att endast utgå från de direkta svaren som behandlar nutiden. Efter att ha tagit reda på hur kreditgivningsprocessen ser ut och hur revisionen används idag kan svaret på den sista boxen, uppsatsens frågeställning, analyseras fram ur den arbetsgång som representeras av pil två och tre. Eftersom modellen används på två sätt möjliggörs en nyanserad analys och slutsats. Genom att använda modellen i empirin och analysen på det beskrivna sättet kan syftes uppfyllas.
3.4 Informationshämtning
Informationshämtningen har framför allt skett från två databaser. Den ena, Business Source Premier, är en databas innehållande främst vetenskapliga artiklar, varifrån de akademiska artiklarna har hämtats. Den andra, Libris, är en samlad databas för alla högskole- och universitetsbibliotek. Utöver dessa sökningar har ett antal hemsidor använts: FAR SRS, regeringen, svenska bankföreningen med flera. En svårighet har varit att hitta objektiv information om respondenterna. All information om dem kommer från respondenterna själva i form av intervjuer och hemsidor, vilket gör att denna information kan vara något färgad.
Viktiga rapporter för undersökningen har varit SOU (2008:32) och en rapport, Redovisning, förtroende och krediter, gjord av Sweco på uppdrag av branschorganisationen för revisorer och rådgivare, FAR SRS. Det kan tänkas att rapporten påverkats av FAR SRS men den har ändå använts i studien eftersom den är aktuell och stämmer väl överens med studiens syfte.
3.5 Studiens trovärdighet och äkthet
För att värdera kvalitativa studier används ofta begreppen trovärdighet och äkthet.
Trovärdigheten består bland annat av tillförlitlighet, överförbarhet och pålitlighet. Med äkthet menas om undersökningen ger en rättvisande bild. (Bryman & Bell 2005, s 306-309)
Tillförlitligheten har beaktats genom återkoppling under intervjuerna för att i möjligaste mån kunna beskriva verkligheten på ett tillförlitligt sätt. Genom att studien genomförts av två personer har även risken för tolkningsfel i både teori och empiri dämpats. Överförbarheten, det vill säga i hur stor utsträckning studien skulle kunna återupprepas och leda till samma resultat, kan vara svår att uppfylla i kvalitativa studier eftersom de bygger på en djup analys av studieobjektet (Bryman & Bell 2005, s. 307). I uppsatsen eftersträvas detta kriterium genom förhållandevis utbredda och detaljrika beskrivningar av undersökningsområdet, vilket var ett försök till att ge en någorlunda heltäckande bild av företeelsen. Pålitligheten kan till stor del anses vara uppfylld i denna studie eftersom uppsatsen granskats av handledare och opponentgrupp ett flertal gånger under processen vilket förhöjt kvaliteten och pålitligheten.
Det kan tänkas att bankerna i olika stor utsträckning velat delge information om kreditgivningsprocessen och revisionens betydelse för denna. Intervjun med Upplandsbanken kan ha påverkats av att en av de intervjuande arbetat där vid sidan av studierna under två års tid vilket kan ha utgjort ett etiskt problem. Risken finns att respondenten ser intervjuaren mer som en arbetskamrat än en utomstående person och därmed mer ingående berättar om arbetssättet. Risken finns samtidigt att respondenterna i de andra bankerna framställt bankens arbetssätt som mer rutinartat och strukturerat än det i själva verket är för att ge intryck av en rättvis och försvarbar kreditgivningsprocess. Om dessa problem förekommit i kontakten med respondenterna är svårt att avgöra men undersökningsområdet borde inte uppfattas som känsligt och förmodligen har respondenterna kunnat svara sanningsenligt. En rättvisande bild har eftersträvats genom medvetenhet i problematiken.
4. De fem intervjuerna
Som empiriskt underlag i denna studie finns fem intervjuer. Intervjuerna genomfördes i april 2009, endast ett halvår efter den omfattande finanskris som bröt ut under hösten 2008 och slog hårt mot bankerna. Samtliga respondenter utryckte att de på ett eller annat sätt var bekymrade över det ekonomiska läget i omvärlden och att bankens verksamhet på olika sätt var i förändring.
4.1 De fem bankerna
Här presenteras kort respondenterna, deras bakgrund och bankerna de arbetar på.
4.1.1 Fortis Bank
Den första intervjun genomfördes den 17:e april med Mikael Sonesson kreditchef på Fortis Bank i Stockholm (Intervju, Mikael Sonesson). Intervjun varade i 28 minuter. Fortis Bank är en belgisk bank som har sin hemmamarknad i Beneluxländerna där den också är ledande (Fortis Bank, elektronisk). Av Fortis Banks kunder är det cirka två tredjedelar som skulle fråntas revisionsplikten vid en eventuell regelförändring. De flesta av dessa företag är dotterbolag till större utländska bolag och utgör en förhållandevis liten del av bankens totala portfölj. (Intervju, Mikael Sonesson)
4.1.2 DnB NOR Bank
Den andra intervjun, som varade i 25 minuter, utfördes med Kenneth Berg, kreditchef på DnB NOR Bank den 21:a april. Kenneth har arbetat inom bank i 20 år och har även arbetat på revisionsbyrå och på finansinspektionen (Intervju, Kenneth Berg). Dnb NOR Bank, som är Norges största bank- och finanskoncern satsar i Sverige med sin filial på medelstora och stora företag (Dnb NOR Bank, elektronisk A, B). Av DnB NOR Banks kunder är det endas en liten andel som skulle fråntas revisionsplikt vid ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten (Intervju, Kenneth Berg).
4.1.3 Upplandsbanken
Upplandsbanken var den tredje banken som besöktes. Intervjun, som ägde rum den 24:e april och varade i 31 minuter, gjordes med företagsrådgivaren Hans-Börje Fritjofsson. Hans-Börje har varit verksam inom banksektorn i cirka 30 år och arbetar med kreditgivning och som bankjurist (Intervju, Hans-Börje Fritjofsson). Upplandsbanken är en av 15 självständiga provinsbankerna inom Danske Bank (Danske Bank årsöversikt 2007, s 8), som är en av de
största bankerna i norden (Danske Bank, elektronisk), och den femte största banken i Sverige (Svenska Bankföreningen 2008, s. 2). Upplandsbankens kunder består av privatpersoner och små, medelstora och stora företag. Respondenten på Upplandsbanken uppgav att cirka 80 procent av företagskunderna i banken skulle komma att innefattas av det eventuella avskaffandet av revisionsplikten. (Intervju, Hans-Börje Fritjofsson)
4.1.4 Sala Sparbank
Den fjärde intervjun som var 32 minuter lång genomfördes med Ann-Christin Lindahl på Sala Sparbank den 27:e april. Efter att ha arbetat i 20 år inom bankvärlden och även på skatteverket är hon nu områdeschef för företagsmarknaden inom Sala Sparbank (Intervju, Ann-Christin Lindahl). Bankens kunder består främst av privatpersoner, mindre företag och organisationer (Årsredovisning, Sala sparbank, s. 7). Flera av företagskunderna bedriver sin verksamhet inom lantbruk och cirka 90 procent av kunderna i Sala sparbank skulle beröras av det eventuella avskaffandet av revisionsplikten (Intervju, Ann-Christin Lindahl).
4.1.5 Sparbanken i Enköping
Den femte och sista intervjun var med Leif Liedgren på Sparbanken Enköping den 28:e april och var 32 minuter lång. Leif är kreditchef på Sparbanken i Enköping och har arbetat ungefär 25 år inom banksektorn. Banken vänder sig till privatpersoner samt små och medelstora företag varav flera är verksamma inom lantbruk. Respondenten vid Sparbanken i Enköping uppskattar att en lagförändring skulle innebära att nästa alla företagskunderna skulle undantas revisionsplikt. (Intervju, Leif Liedgren)
Både Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping är självständiga, fristående sparbanker.
Sparbank är en särskild associationsform som regleras i sparbankslagen. Associationsformen innebär att verksamheten inte har några direkta ägare utan att vinsten återgår till verksamheten. Gemensamt för alla sparbanker är att stora delar av vinsten återinvesteras i orten där banken är belägen. Sparbankerna har också ett samarbete med Swedbank från vilka de köper tjänster och tekniska lösningar. (Sparbankernas riksförbund, elektronisk)
4.2 Respondenternas svar
Respondenternas svar presenteras i tre olika avsnitt. Det första avsnittet, Bankerna och deras kreditgivningsprocess, motsvarar modellens vänstra del som består av boxarna ”Banker”,
”Risk” och ”Kreditgivningsprocessen” (se modellen s. 10). Det andra avsnittet, revisionens betydelse för kreditgivning motsvarar boxarna ”Revision” och ”Garanti” i modellen. Båda dessa avsnitt representerar den del av modellen som behandlar nutiden. Det tredje avsnittet, avskaffandet av revisionsplikten, står för framtidsdelen av modellen och redogör för respondenternas uppfattning om hur kreditgivningen skulle se ut vid ett avskaffande av revisionsplikten.
4.2.1 Bankerna och deras kreditgivningsprocess
Samtliga respondenter uppgav att kreditgivningen i deras bank utgår från en kreditpolicy och ett internt regelverk som ger riktlinjer för hur krediter ska hanteras. De båda respondenterna i Fortis Bank och DnB NOR Bank uttryckte att det finns standardiserade mallar och modeller som instruerar kreditgivaren i processen. Dessa personer berättade även att det finns en beslutskedja i processen. Hos Fortis Bank skrivers en kreditapplikation som sedan skickas till kreditavdelningen för kompletterande analys. Om krediten är på mindre än 2,5 miljoner euro fattas kreditbeslutet lokalt av kreditchefen och kontorschefen, annars skickas den vidare till Bryssel. Hos DnB NOR Bank tar en kreditansvarig fram ett beslutsunderlag som innehåller en beskrivning av kunden, en finansiell analys, affärsbeskrivning och riskbedömning. Beslutet fattas sedan centralt av en kreditchef och om det handlar om större belopp fattas beslutet i koncernens kreditkommité i Norge.
I Upplandsbanken och i de två fristående sparbankerna fungerar kreditpolicyn och kreditinstruktionen mer som ett ramverk för hur kreditgivning bör ske. Leif Liedgren på Sparbanken i Enköping uppgav att kreditpolicyn bland annat visar inom vilka branscher banken ska ge krediter. Respondenten på Sala Sparbank menade även att hänsyn måste tas till hur stor kreditvolym som ges till respektive bransch. Hans-Börje Fritjofsson på Upplandsbanken uttryckte att kreditinstruktionen ger allmänna riktlinjer men att den inte är statisk. Även inom dessa banker fattas beslut för större krediter på en högre nivå i organisationen. Vad gäller de fristående sparbankerna görs en riskavtäckning med Swedbank vid krediter som är för stora för sparbankernas egna kapital.
4.2.1.1 Finansiell bedömning
Respondenterna i de fem bankerna framhöll alla att årsredovisningen ligger till grund för kreditbeslutet. De intervjuade poängterade att detta underlag ofta är inaktuellt och endast visar historiska data. Respondenterna från bankfilialerna framhöll att mer aktuell information i form av månadsrapporter, kvartalsrapporter och delårsrapporter därför begärs in. Utöver detta brukar bankerna även efterfråga prognoser och budget. De intervjuade i de båda sparbankerna menade dock att budget och prognoser inte alltid finns tillgängliga hos deras kunder som har mindre verksamheter. Dessa båda respondenter har uppmärksammat att deras kunder ofta har svårt att upprätta korrekta bokslut och att de uppskattar hjälp med att förstå siffrornas innebörd, något som även respondenten på DnB NOR Bank berättade kunde vara vanligt i små företag. Kreditgivarna i sparbankerna sade att de istället försöker bilda sig en uppfattning om kundens framtida utveckling genom personlig kontakt och kommunikation.
På frågan om vad som är viktigast i den finansiella bedömningen framhöll fyra av fem att kassaflödesanalysen har störst betydelse. De menade att historiska och prognostiserade kassaflöden ger en bra bild av återbetalningsförmågan. Vidare sade alla att balansräkningen studeras för att bedöma finansiell styrka i form av tillgångar. Något annat de flesta också menade låg till grund för kreditbedömningen var resultatet och resultatprognosen.
Vid intervjun på Sala Sparbank belystes att de företagskunder som är verksamma inom lantbruk på grund av rörelsens karaktär ofta har ett negativt kassaflöde, och då särskilt i början av året. Tidigare har krediter beviljats utifrån stora säkerheter, men idag finns högre krav på positiva kassaflöden menade respondenten.
Kreditupplysning genom UC görs alltid på nya kunder och genomförs även löpande på de befintliga kunderna i Upplandsbanken och i de fristående sparbankerna. Leif Liedgren på Sparbanken i Enköping framhöll även att kreditupplysningen ger möjlighet till branschjämförelse. På Fortis Bank görs kreditupplysning på samtliga kunder men Mikael Sonesson sa samtidigt att kreditupplysningen endast är en ”dubbelkoll” på de större och etablerade företagen. DnB NOR Banks Kenneth Berg sade att kreditupplysning vanligen görs i mindre företag.
4.2.1.2 Kvalitativ bedömning
Den kvalitativa bedömningen skiljer sig något åt mellan bankerna men alla svarade dock att ledarskap är oerhört viktigt.
På Fortis Bank, DnB NOR Bank och Upplandsbanken blev det tydligt att den kvalitativa bedömningen utgår från en analys av marknaden. Respondenten på Fortis Bank nämnde att såväl företagets kunder som leverantörer samt vilken förhandlingsposition företaget har gentemot dessa studeras. Liknande utvärdering görs i DnB NOR Bank där bolagets verksamhet och marknadsposition analyseras. Respondenten på Upplandsbanken gav också uttryck för en analys av marknaden eftersom han menade att affärsidé och konkurrensförhållanden på kredittagarens marknad ofta studeras vid kreditgivningen. Vidare menade dessa respondenter att ledarskap utgör en viktig del av den kvalitativa bedömningen.
På DnB NOR Bank och Fortis Bank utgår de mycket från intrycket av ledningen och styrelsens erfarenhet och kunskaper eftersom företaget kan ha fina siffror men idéer som inte är kopplade till verkligheten. ”Är de glada entreprenörer eller lite mer seriöst folk” som Mikael Sonesson uttryckte det. Samtidigt menade DnB NOR Bank att ledarskap är viktigare ju mindre företaget är och att större företag inte är lika nyckelberoende av sitt ledarskap.
Även i Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping uppgav respondenterna att de till stor del utgår från intrycket av kunden vid bedömningen av ledarskap och företagets ledning. Denna uppfattning bildar sig kreditgivaren i mötet med kunden. Enligt respondenten på Sparbanken i Enköping är det av stor vikt att ställa många frågor till kunden, både vid det första mötet samt därefter fortlöpande. Ann-Christin Lindahl på Sala Sparbank sa att stor vikt läggs vid hur strukturerad kunden är, hur stor drivkraft den har och hur benägen den är att satsa egna resurser i verksamheten och på så sätt ta del av risken. På Sparbanken i Enköping menade respondenten att kreditgivaren försöker bilda sig en uppfattning om hur duktig företagsledaren är på att driva sitt företag och hantera motgångar.
I den kvalitativa bedömningen är ett informellt nätverk av stor betydelse. Enligt respondenten på Upplandsbanken ingår kreditgivaren i ett nätverk med olika typer av organisationer så som revisionsbyråer och advokatbyråer. En bedömning av ledarskap görs genom kontakt med dessa samarbetspartners. Något liknande förekommer möjligen även i Fortis Bank där en informell diskussion ofta förs kring en potentiell kredittagare.
Sala Sparbank och Sparbanken i Enköping är små banker på en lokal nivå och båda respondenterna menade att de arbetar nära sina kunder och att kunderna ofta är kända på orten. De båda respondenterna var noga med att poängtera att det är viktigast att se till de rent affärsmässiga faktorerna och inte i för hög grad låta sociala faktorer påverka kreditgivningen.
4.2.2 Revisionens betydelse för kreditgivning
Alla respondenter uttryckte revisionens betydelse för kreditgivningen med ord som kontrollstämpel, kvalitetssäkring, kvalitetsstämpel och garanti. På Upplandsbanken svarade den intervjuade att en positiv aspekt av det reviderade underlaget är att kreditgivaren inte är den ende som analyserar siffrorna utan att även en extern part har granskat och kommenterat dem. Både respondenten vid Sala Sparbank och DnB NOR Bank sade att revisionen möjliggör en tilltro till de presenterade siffrorna så att kreditgivaren inte behöver kontrollera vad som finns bakom dem. Visserligen menade både respondenten vid DnB NOR Bank och Sparbanken i Enköping att även revisorn kan göra felbedömningar och att kreditgivaren därför inte kan lita blint på att allt är korrekt. Samtidigt menade Kenneth Berg vid DnB NOR Bank att revisionen utgör ett slags kvitto på att siffrorna förmodligen är rätt.
Respondenten vid Sparbanken i Enköping menade att revisionen historiskt sett blivit ett sätt att arbeta men underströk samtidigt att många av deras kunder redan idag får krediter utan att visa upp reviderade siffror och syftade då framförallt på handelsbolag. Vid arbetet med dessa typer av bolag gör kreditgivaren själv en djupare undersökning av bolaget genom att ställa frågor. På så sätt borde inte revisionen ha avgörande betydelse för kreditgivningen menade han. Respondenten uttryckte dock att revisionen idag utgör en typ av certifiering.
Associationsformen aktiebolag innebär att delägarna är fria från personligt betalningsansvar men har istället krav på ett aktiekapital på minst etthundratusen kronor. Till skillnad från aktiebolaget har bolagsmännen i handelsbolaget personligt betalningsansvar och svarar solidariskt för bolagets förbindelser. (Hemström 2007, s 45)
4.2.2.1 Kontakt med revisorn
Huruvida revisorn kontaktas eller ej i samband med kreditgivningen varierade mellan de undersökta bankerna. I de fristående sparbankerna och på Upplandsbanken svarade respondenten att det finns en tät kontakt och ett viktigt samspel mellan kreditgivaren och
kundmötet särskilt för att rådgiva i skattefrågor eller i obeståndssituationer. Hans-Börje Fritjofsson på Upplandsbanken berättade att kreditgivaren, revisorn och kunden ofta träffas tillsammans för att undvika sekretessproblematik men menade samtidigt att enskilda möten mellan kreditgivare och revisor förekommer. I vissa fall utgör den enskilda kontakten med revisorn ett särskilt villkor från bankens sida, i synnerhet vid nya kundrelationer. Kenneth Berg vid DnB NOR Bank uppgav att kontakten med revisorn generellt sett är vanligare vid mindre bolag än vid större och att någon sådan kontakt sällan förekommer vid kreditgivningen på DnB NOR Bank. Mikael Sonesson på Fortis Bank framförde att de arbetar på ett liknande sätt, då kontakt med revisorn endast förekommer i undantagsfall.
4.2.2.2 Revisionsberättelsen
Respondenterna uttalade sig även om revisionsberättelsen och hade olika syn på dess betydelse. Leif Liedgren vid Sparbanken i Enköping sade att det första han studerar i årsredovisningen är revisionsberättelsen för att se om den är ren. Även Ann-Christin Lindahl vid Sala Sparbank uppgav att hon lägger stor vikt vid en oren revisionsberättelse. ”Man kan ifrågasätta om företaget kan betala räntor och amorteringar om det inte kan betala skatter och avgifter” menade hon. Respondenten vid DnB NOR Bank hade en liknande uppfattning och berättade att en oren revisionsberättelse ger en stark signal om att företaget har problem och att problemen ofta är långt gångna när väl en oren revisionsberättelse skrivs. Hans-Börje Fritjofsson på Upplandsbanken uppgav att revisionsberättelsen har en begränsad betydelse.
Däremot menade han att revisors-pm, där revisorn lämnar sina kommentarer, kan ge bättre information om kunden, en fördel som även Leif Liedgren poängterade. Respondenten på Fortis Bank menade han inte lägger så stor vikt vid revisionsberättelsen utan framhöll återigen att revisionen mestadels har en funktion som kontrollstämpel vid kreditgivningen.
4.2.2.3 Nya och etablerade kunder
På frågan om revisionen har samma betydelse vid kreditgivningen till nya och etablerade kunder svarade bankfilialerna att revisionen generellt sett är viktig vid kreditbedömningen av både nya och etablerade kunder men att revisionen får större betydelse vid bedömningen av nya kunder. Respondenten på Fortis Bank utvecklade resonemanget då han sa att en etablerad kundrelation gör det lättare att förstå och läsa kunden men att finanskrisen och lågkonjunkturen inneburit att revisionen fått större betydelse även vid bedömningen av kända kunder. Till skillnad från Fortis Bank och DnB NOR Bank menade respondenterna vid Sparbanken i Enköping och Sala Sparbank att revisionen alltid har samma betydelse för nya och etablerade kunder. Dessutom menade Ann-Christin Lindahl på Sala Sparbank att
revisionen innebär fördelar för kunder som tycker att bokföringen är besvärlig. Genom revisionen får de en bekräftelse på att deras räkenskaper är i ordning.
4.2.3 Avskaffandet av revisionsplikten
Ingen av bankerna hade vid intervjutillfällena utarbetat någon plan eller offentligt tagit ställning till det eventuella avskaffandet av revisionsplikten. Samtliga respondenter utgår därför i den nedanstående redogörelsen från sin egen inställning och svarar utifrån hur de tror att deras arbetssätt skulle kunna komma att förändras. Kunderna i DnB NOR Bank kommer inte att beröras i särskilt stor utsträckning av avskaffandet varför respondenten från denna bank, utifrån sin erfarenhet från revisionsbyrå, finansinspektionen och som kreditgivare, svarat på hur han tror att kreditgivningen kommer att påverkas i stort.
Respondenterna vid Upplandsbanken och Sala Sparbank ställde sig negativa till förslaget om avskaffandet av revisionsplikten eftersom det skulle få direkta effekter för deras kreditgivning. Kenneth Berg vid DnB NOR Bank var generellt sett negativ och menade att kreditprocessen skulle komma att försvåras i hög grad av ett avskaffande. ”Det finns mycket som kan bli fel vid ett bokslut, särskilt hos mindre bolag” uppgav han. Upplandsbankens Hans-Börje Fritjofsson hade förståelse för förslaget eftersom han menade att det går att ifrågasätta om alla bolag har behov av revision och eftersom han trodde att många skulle klara sig med endast en redovisningskonsult. Ur ett bankperspektiv tyckte han dock inte att förslaget var bra, något som även Ann-Christin Lindahl från Sala Sparbank gav uttryck för.
Leif Liedgren på Sparbanken i Enköping ställde sig neutral till det eventuella avskaffandet och menade att det för banken egentligen inte är avgörande om det finns ett förpliktigande av revisionen. Många av företagskunderna i denna bank har bolagsformer som inte kräver revision och Leif Liedgren ifrågasatte varför inte även aktiebolagen skulle kunna klara sig utan revision.
Mikael Sonesson på Fortis Bank menade att Fortis Bank i Sverige inte drabbas särskilt mycket av avskaffandet eftersom deras kunder till stor del utgörs av små dotterbolag till utländska bolag. Moderbolagen står ofta för dotterbolagens borgen, dessutom utgör dotterbolagen ofta en mycket liten del av koncernen varför det inte har särskilt stor betydelse om räkenskaperna är reviderade eller inte. Mikael Sonesson nämnde dock att bankens
avskaffandet kunna utgöra ett problem. Efter intervjun meddelade Mikael Sonesson emellertid att han från bankens ledning fått vetskap om att nya direktiv, där även material som inte reviderats skulle kunna ingå som underlag för rating höll på att utarbetas.
4.2.3.1 Gränsvärdena
Hans-Börje Fritjofsson och Leif Liedgren menade att gränsvärdena i förslaget är något höga.
Vidare menade Hans-Börje Fritjofsson att de fyra procenten av Sveriges aktiebolag som inte berörs av avskaffandet redan har en väl fungerande internkontroll och är så nagelfarna att de inte skulle behöva någon revision. Snarare är det småföretagen som är i störst behov av revision enligt honom. Mikael Sonesson på Fortis Bank sade att han mycket väl förstod fördelar med förslaget men var också skeptisk till gränsvärdena. Han menade att ett avskaffande av revisionsplikten för 96 procent av aktiebolagen i Sverige inte skulle vara hållbart.
4.2.3.2 Möjliga konsekvenser om revision inte fanns att tillgå
De tre respondenterna på DnB NOR Bank och de fristående sparbankerna framförde att högre krav på säkerheter skulle ställas om bolag skulle söka krediter utan att ha reviderat underlag.
Dessa säkerheter skulle kunna utgöras av personlig borgen eller högre egen insats. Kenneth Berg på DnB NOR Bank uttryckte att bankerna på detta sätt skulle kunna binda kunden vid krediten vilket skulle vara nödvändigt eftersom kreditbedömningen inte skulle kunna genomföras på ett lika bra sätt som tidigare. Dessa konsekvenser skulle enligt Ann-Christin Lindahl på Sala Sparbank innebära att kunden inte gynnas av ett avskaffande. Respondenten på Dnb NOR Bank yttrade att det säkert kommer bli svårare att få krediter för de sökande som inte har använt sig av någon revisor. Risken är att dessa företag inte beviljas någon kredit alls.
De intervjuade vid DnB NOR Bank och de fristående sparbankerna gav uttryck för att en konsekvens av ett avskaffande av revisionsplikten skulle innebära högre kostnader för bankerna, vilket skulle kunna komma att spilla över på kunden. Däremot menade Hans-Börje Fritjofsson på Upplandsbanken att ett borttagande av revisionsplikten inte nödvändigtvis skulle innebära en högre ränta. Räntekostnaden beror enligt honom på bolagets kvalitet och dessutom går det att ratea bolagen genom speciella ratingistitut.
4.2.3.3 Avskaffandet av förvaltningsrevisionen
På frågan om vilka konsekvenser ett avskaffande av förvaltningsrevisionen skulle kunna få svarade Kenneth Berg vid DnB NOR Bank att de stora bolagen förmodligen kommer att ha
