KANDIDATUPPSATS
Förväntningsgapet
”Hellre tiga än illa tala”
Författare: Sandra Ernér Anna Evaldsson Emelie Rosvall
Förord
Vi vill rikta ett stort tack till alla som har gjort det möjligt för oss att genomföra denna uppsats. Vi vill främst tacka respondenterna som har varit tillmötesgående i de
personliga intervjuerna och bidragit med intressanta infallsvinklar till uppsatsen.
Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Tom Karlsson som med sin kunskap och engagemang har bidragit med värdefulla synpunkter under arbetets gång. Vi vill även tacka de opponenter som har kommit med konstruktiv kritik under arbetets gång.
Kalmar, 29 maj 2015
____________________ ____________________ ____________________
Sandra Ernér Anna Evaldsson Emelie Rosvall
Abstract
Bachelor Thesis School of Business and Economics, Linnaeus University Administration, Spring 2015
Authors: Sandra Ernér, Anna Evaldsson and Emelie Rosvall Subject: Business Administration
Tutor: Tom Karlsson Examiner: Petter Boye
Title: The expectation gap – “Better to keep quiet than speak ill”
Problem: The expectation gap can be described as an imbalance in the relationship between the accountant and the stakeholders. The gap can emerge when the ideas of what is right and what is wrong are separate from the accountant and the stakeholders of the accountant. It is one of the most talked about subjects within auditing, due to the long existence of expectations gaps, which is increasing gradually. There is no doubt that a gap of expectations exist, as well as the experience of different gaps of
expectations amongst the stakeholders of the accountant. The accountants may be viewed as a security for the stakeholders as they review the company from a critical point of view. A stakeholder who is in need of a review is the creditor, because he/she only have the assets of the company as collateral security. Another stakeholder who is in need of an accountant is the Vice President of a company because he/she, through auditing material, receives a firmer ground to stand on when it comes to decision- making. This creates a problem when different stakeholders use information in different ways, which in turn creates difficulties for the accountant when it comes to satisfying all the parties involved.
Purpose: This study aims to create an understanding of the gap of expectations when it comes to accountants, creditors and the Vice President. Our study will contribute with important influences in the area of how accountants, creditors and the Vice President describes the gap of expectations, and we can therefore present a development of the knowledge in the area of the gap of expectations.
Method: To fulfill our purpose with the study we have used a abductive method.
Through semi-structured interviews we have gathered empirics from four different accountants, four Vice Presidents and five creditors.
Conclusions: We have found that the stakeholders do not experience a gap of expectation. We can state that the number one reason for the existence of the gap of expectations is due to ignorance when it comes to the distribution of the responsibilities at the point of irregularity. This study has led us to the statement that most of the
stakeholders do not want to acknowledge the gap of expectations. Further more we state that there are difficulties in handling the gap of expectations due to the fact that the accountant and the stakeholders had a difference of opinion when it came to handling the gap and why it arose. One interesting aspect is that in every group of respondents, there were disagreements when it came to answering the question about who was responsible for the gap, and we established this is a main reason for the gap of expectations.
Keywords: The expectation gap, accountant, creditor, Vice President, division of responsibilities
Sammanfattning
Kandidatuppsats Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III, 2FE71E, VT 2015
Författare: Sandra Ernér, Anna Evaldsson och Emelie Rosvall Ämne: Företagsekonomi III
Handledare: Tom Karlsson Examinator: Petter Boye
Titel: Förväntningsgapet – ”Bättre tiga än illa tala”
Problem: Förväntningsgapet kan skildras som en obalans i relationen mellan revisorn och dennes intressenter, gapet kan uppstå när intressenternas och revisorns
uppfattningar skiljer sig för vad som är rätt och fel. Förväntningsgapet är ett av de mest omdebatterade revisionsämnena, då det länge förekommit ett gap som successivt
tenderar att öka. Att det förekommer ett gap råder det inget tvivel om och intressenterna kan uppleva olika typer av förväntningsgap. Orsaken anses vara en felaktig bild av ansvarsfördelningen vid oegentligheter, allmänheten saknar kunskap och att revisorns roll är tvetydlig. Revisorerna kan ses som en säkerhet för intressenterna, då de som oberoende part granskar bolaget. En intressent som är i behov av granskning är kreditgivare, då de enbart har företagets tillgångar som säkerhet. Ytterligare en
intressent som är i behov av revision är VD, då denne genom reviderat material får ett bättre beslutsunderlag. Detta skapar en problematik kring att intressenterna använder sig av informationen på olika sätt vilket i sin tur skapar svårigheter för revisorn att göra alla parter tillfreds.
Syfte: Studien syftar till att skapa en förståelse av förväntningsgapet gällande revisorer, kreditgivare och VD. Uppsatsen ämnar även undersöka hur revisorn och intressenterna behandlar gapet. Vår uppsats kommer att bidra med viktiga influenser kring hur
revisorer, kreditgivare och VD beskriver förväntningsgapet och därmed kan en kunskapsutveckling kring förväntningsgapet ges.
Metod: Vi har utgått från en abduktiv ansats för att kunna uppfylla syftet med arbetet.
Vi har genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer samlat in empiri från fyra revisorer, fyra VD:ar och fem kreditgivare.
Slutsats: Vi har kommit fram till att intressenterna inte upplever ett existerande förväntningsgap. Främsta anledningen till att ett förväntningsgap existerar är på grund av okunskap kring ansvarsfördelningen vid oegentligheter. Denna undersökning har gjort att vi kan fastslå att de flesta intressenter inte vill kännas vid ett existerande förväntningsgap. Vidare konstaterade vi svårigheter att hantera förväntningsgapet då revisorn och dennes intressenter hade meningsskiljaktigheter hur det skall hanteras och varför. En intressant aspekt är att i alla respondentgrupper förekommer det oenigheter kring vem som skall hantera gapet och vi fastslår att det är en orsak till att
förväntningsgapet fortfarande är stort.
Nyckelord: Förväntningsgap, revisor, kreditgivare, VD, ansvarsfördelning
Förkortningar
ABL Aktiebolagslagen BFL Bokföringslagen EY Ernst & Young
FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer IFAC International Federation of Accountants ISA International Standards of Auditing RevL Revisionslagen
RN Revisorsnämnden RS Revisionsstandard SKI Svenskt Kvalitetsindex SRS Svenska revisorssamfundet PwC PricewaterhouseCoopers VD Verkställande direktör ÅRL Årsredovisningslagen
Innehåll
1 Inledning ____________________________________________________________ 1 1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 1 1.2 Problemdiskussion ________________________________________________ 3 1.3 Syfte ___________________________________________________________ 5 1.4 Avgränsning _____________________________________________________ 5 1.5 Disposition ______________________________________________________ 6 2 Metod ______________________________________________________________ 7 2.1 Forskningsansats __________________________________________________ 7 2.2 Undersökningsstrategi _____________________________________________ 7 2.3 Datainsamlingsmetod ______________________________________________ 8 2.4 Val av respondenter _______________________________________________ 9 2.5 Utförande av undersökning ________________________________________ 11 2.5.1 Förberedelsefasen ____________________________________________ 11 2.5.2 Samspelet under intervjun ______________________________________ 12 2.5.3 Metodanalys ________________________________________________ 13 2.6 Bedömningskriterier vid en kvalitativ undersökning _____________________ 14 2.6.1 Tillförlitlighet _______________________________________________ 15 2.6.2 Äkthet ______________________________________________________ 16 3 Teoretisk referensram ________________________________________________ 17 3.1 Förväntningsgapet _______________________________________________ 17 3.1.1 Orsaker till förväntningsgapet __________________________________ 18 3.1.2 Hur kan förväntningsgapet hanteras ______________________________ 19 3.2 Revisorn _______________________________________________________ 20 3.2.1 Intern kontroll _______________________________________________ 21 3.2.2 Revisorns intressentmodell _____________________________________ 22 3.2.2.1 Kreditgivare _____________________________________________ 23 3.2.2.2 VD ____________________________________________________ 24 3.3 Ansvarsfördelning _______________________________________________ 25 4 Empiri _____________________________________________________________ 27 4.1 Revisorer _______________________________________________________ 27 4.1.1 Förväntningsgapet ____________________________________________ 27 4.1.2 Revisorn ____________________________________________________ 30 4.1.3 Ansvarsfördelning ____________________________________________ 30 4.2 Kreditgivare ____________________________________________________ 31 4.2.1 Förväntningsgapet ____________________________________________ 31 4.2.2 Revisorn ____________________________________________________ 32 4.2.3 Ansvarsfördelning ____________________________________________ 33 4.3 VD ___________________________________________________________ 34 4.3.1 Bilbranschen ________________________________________________ 34
4.3.1.1 Förväntningsgapet ________________________________________ 34 4.3.1.2 Revisorn ________________________________________________ 35 4.3.1.3 Ansvarsfördelning ________________________________________ 35 4.3.1 Tillverkningsbranschen ________________________________________ 36 4.3.1.1 Förväntningsgapet ________________________________________ 36 4.3.1.2 Revisorn ________________________________________________ 36 4.3.1.3 Ansvarsfördelning ________________________________________ 37 5 Analys _____________________________________________________________ 38 5.1 Revisorer _______________________________________________________ 38 5.1.1 Förväntningsgapet ____________________________________________ 38 5.1.2 Revisorn ____________________________________________________ 41 5.1.3 Ansvarsfördelning ____________________________________________ 42 5.2 Revisorns intressentmodell _________________________________________ 43 5.2.1 Kreditgivare _________________________________________________ 43 5.2.1.1 Förväntningsgapet ________________________________________ 43 5.2.1.2 Revisorn ________________________________________________ 44 5.2.1.3 Ansvarsfördelning ________________________________________ 46 5.2.2 VD ________________________________________________________ 46 5.2.2.1 Förväntningsgapet ________________________________________ 46 5.2.2.2 Revisorn ________________________________________________ 47 5.2.2.3 Ansvarsfördelning ________________________________________ 49 5.3 Slutliga reflektioner _____________________________________________ 49 5.3.1 Verkliga relationer ___________________________________________ 52 6 Slutsats ____________________________________________________________ 53 6.1 Studiens bidrag __________________________________________________ 57 6.2 Förslag till vidare forskning ________________________________________ 57 Källförteckning ______________________________________________________ 58 Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga 1 _____________________________________________________________ I Bilaga 2 ____________________________________________________________ II Bilaga 3 ___________________________________________________________ III
1 Inledning
I det inledande kapitlet kommer det ämnesområde vi har valt att studera redogöras för.
Inledningsvis presenteras en bakgrund till ämnet följt av en problemdiskussion som sedan leder läsaren fram till våra problemformuleringar. Avslutningsvis beskrivs arbetets syfte och en nödvändig avgränsning.
1.1 Bakgrund
“Varje år genomförs runt en miljon revisioner och granskningsuppdrag av olika slag.
Ser man till antalet revisioner är det alltså ytterst få som leder till kritik. Men varje företagsskandal, där revisionen pekas ut, är en för mycket” (Brännström & af Ekenstam, 2013-11-25).
Under de senaste åren har en rad stora företagsskandaler avslöjats (Brännström & af Ekenstam, 2013), vilket har bidragit till att samhället och organisationer har kommit att ifrågasätta revisorns passivitet och revisionsyrket i stort (Johansson m.fl., 2005). FAR:s generalsekreterare beskriver att det förekommit ett flertal skandaler där revisorn borde agerat (Brännström & af Ekenstam, 2013). I takt med den intensiva mediebevakningen som riktats mot branschen har företagsskandalerna avlöst varandra (Johansson, m.fl., 2005). Ett uppmärksammat fall är säkerhetsbolaget Panaxia som konkurssattes 2012 på grund av en rad oegentligheter i företaget. Dåvarande VD för Panaxia avskedade bolagets revisor, då denne ställde obekväma frågor om bolagets obetalda fakturor. Det skulle senare uppdagas att frågorna som revisorn ställde var befogade, då företaget betalt sina obetalda fakturor med kundernas dagskassor (Realtid, 2012). Sveriges Radio (2013) beskriver att revisorn skulle ha dragit i handbromsen tidigare och stoppat
miljardrullningen, detta då ett flertal indikationer visade på att årsredovisningen inte var i enlighet med god redovisningssed (ibid.). Det är händelser som denna som gör att revisorns roll har kommit att ifrågasättas (Johansson m.fl., 2005).
Revisorns roll har successivt nått en betydelsefull position i Sverige och bidrar till att bygga ett förtroende mellan företagen och intressenterna (Wallerstedt, 2009). Det är vanligt förekommande att revisorns arbete förväxlas med en redovisningskonsult, detta är två olika yrkesroller med olika ändamål och arbetsuppgifter (www.srfkonsult.se).
Denna problematik har bland annat bidragit till att intressenternas förväntningar på revisorns arbete har varit skilda allt sedan start. Oenigheterna har lett till att ett gap
mellan revisorn och dess intressenter skapats (Johansson m.fl., 2005). Carrington (2010) beskriver att när samhällets förväntningar på revisorn inte överensstämmer med
revisorns arbetsuppgifter uppkommer det som brukar karakteriseras som ett
förväntningsgap. Johansson m.fl. (2005) beskriver att förväntningsgapet har funnits sedan revisionsproffessionens start och framhåller att det är få frågor som fått ett större utrymme i revisionsdebatten. I EY:s (2013/2014) senaste årsredovisning framkommer en medvetenhet om gapet och vikten av hur det skall motverkas, då branschen känner ett ansvar kring hur revisorns förtroende påverkas i förhållande till intressenterna.
I en debattartikel för Realtid (2011) diskuterar inflytelserika företrädare för
revisionsbranschen förväntningsgapet och revisorns roll. Peter Ek, generalsekreterare på FAR, hävdar att förståelsen från företagsledningen och styrelse är god, däremot har allmänheten missuppfattningar om revisorns roll. Anders Malmeby, delägare på KPMG, redogör för om VD:n är kunnig inom ekonomi kommer gapet att uppfattas som
mindre. Peter Strömberg, chef på RN, för ett liknande resonemang att välinformerade ägare inte har något större gap. Däremot är han av åsikten att allmänheten generellt sett har en överdriven förväntan på revisorerna (ibid.).
En revisor kan uppfattas som en nödvändig funktion i det moderna samhället och utan denne skulle både näringslivet och samhället fungera sämre (Johansson m.fl., 2005). Att samhället skulle få problem förklarar Power (1997) med att revisionen har utvecklats explosionsartat och i dag lever vi i ett “revisionssamhälle”. Att vi lever i ett
revisionssamhälle innebär att revisionen har utvecklats och fått fotfäste inom många olika områden i västvärlden. Genom att informera intressenterna och kvalitetssäkra informationen bidrar det till att tillförlitligheten ökar och samhället fungerar bättre (Johansson m.fl., 2005). Kvalitetssäkringen innebär att en oberoende part skall granska bolagets bokföring, årsredovisning samt uttala sig om förhållandet i bolaget (ABL 2005:551). Om revisorn inte haft dagens uppgifter hade intressenterna själva fått göra kontroller för att kunna förlita sig på företagets ekonomiska rapporter. Revisorns intressenter kan bestå av ägare, VD, kunder, leverantörer, stat och kreditgivare (Johansson m.fl., 2005; FAR, 2006). Smith (2006) belyser problematiken kring att intressenterna använder sig av informationen på olika sätt vilket kan bidra till konsekvenser för revisorn att göra alla parter tillfreds.
1.2 Problemdiskussion
Det finns i dag ett existerande förväntningsgap mellan intressenternas förväntningar på revisorn och vad revisorn levererar (Johansson m.fl., 2005). Öhman (2007) beskriver gapet som diskrepansen mellan intressenternas uppfattning om vad revisorn ska ägna sig åt och vad revisorn faktiskt gör. Förväntningsgapet kan framställas som en obalans i relationen mellan parterna, då deras uppfattningar skiljer sig för vad som är rätt och fel (Johansson m.fl., 2005). Liggio var först med att definiera gapet som “skillnaden mellan vad revisorerna och användaren av redovisningsinformationen förväntar sig att en oberoende revisor skall uträtta” (Porter, 1993, s 50). The Cohen Commission (1977) kom senare att utveckla Liggios definition av gapet genom att beakta vad allmänheten förväntar sig och vad revisorn bör uppfylla. Porter (1993) vidareutvecklade begreppet ytterligare med en empirisk undersökning där hon definierade begreppet som gapet mellan samhällets förväntningar på revisorer och revisorernas utförande. Begreppet delades in i två komponenter, rimlighetsgapet och prestationsgapet. Gapet kunde vidare delas in i ytterligare komponenter; bristfälliga standarder och bristfälliga prestationer (ibid.). En allmän definition av förväntningsgapet saknas, däremot förekommer det en gemensam uppfattning om gapets innebörd, att intressenternas uppfattning om revisorn inte överensstämmer med den uppfattning som revisorn har (Öhman, 2007).
FAR (2006) beskriver att den främsta orsaken till att förväntningsgapet existerar är att intressenterna saknar kunskap om de lagar, föreskrifter och rekommendationer som revisorerna styrs av och därför har de inte möjlighet att uppfylla alla förväntningar.
Shaikh och Talha (2003) menar att gapet kan uppstå på grund av otillräckliga revisionsstandarder och att intressenterna saknar kunskap om revisorernas
begränsningar. Redan på 1940-talet beskriver Boyd (2000/2001) att försök gjordes till att minska gapet genom kommunikation. Detta utan vidare framgång, då Johansson m.fl. (2005) beskriver att förväntningsgapet ständigt ökar på grund av den intensiva mediabevakningen, finansmarknadens utveckling och företagsanlytikers kompetens. EY (2013/2014) har uppfattningen om att det är revisionsbranschens uppgift att hantera förväntningsgapet som finns genom främst kommunikation. Revisorn bör vara den pådrivande vid hantering av gapet då dennes intressenter redan har förutfattade meningar (Arrintgon m.fl., 2010). Smith (2006) beskriver att intressenterna har olika behov av revisionen, vilket kan innebära att de efterfrågar olika sätt att hantera gapet på.
Revisorn granskar den externa redovisningen och har som syfte att informera om företagets ekonomiska ställning till intressenterna, främst användarna utanför företaget (Smith, 2006). Att utforma extern redovisning där alla intressenter blir tillfredsställda är nästintill omöjligt, då intressenter har olika behov (ibid.). Malmeby (Realtid, 2011) beskriver att det finns en medvetenhet kring att intressenterna har olika behov. Han berättar vidare att det förekommer diskussioner på internationell nivå om hur revisorns uppdrag och rapportering ska utvecklas för att möta de olika behov som finns gentemot intressenterna (ibid.). Cassel (1996) beskriver att förväntningsgapet kan bero på att intressenterna saknar kunskap om revisorns roll och ansvarsfördelning.
En åtgärd till att hantera förväntningsgapet kring revisorns roll och ansvarsfördelning mellan VD och revisor har genomförts, då de i revisionsberättelsen klargör hur
ansvarsfördelningen ser ut (EY, 2013/2014). Öhman (2007) beskriver att meningen med en revisor från början handlade om att ge ägarna en tillförlitlighet kring siffrorna som presenterades, då ägare och styrelse allt mer gick mot att vara icke identiska. I takt med utvecklingen har även andra intressenter haft revisorn som skydd. I medelstora
aktiebolag1 är ägare och styrelse generellt identiska (Moberg m.fl., 2014). Hudson m.fl.
(2001) beskriver att medelstora företag särskiljer sig från större företag, gällande begränsningar i form av ledning, personal och finansiering. Vidare kännetecknas medelstora företag av att de är verksamma på en begränsad marknad och finansierar sig primärt av krediter (Svensson, 2003; Hudson m.fl., 2001). Krediter är en primär
förutsättning för att företag skall kunna fortsätta sin verksamhet och möjlighet till expansion (Svensson, 2003). Vidare beskriver Blackwell m.fl. (1998) att forskning indikerar på att en reviderad revision leder till lägre räntor, med andra ord kan ett beroendesamband antas finnas. FAR (2006) beskriver att säkerheten antas öka när en självständig opartisk revisor har granskat årsredovisningen. Att fokusera på medelstora företag och dess förhållande till revisorn kan antas intressant, då de har begränsningar som de stora bolagen inte stöter på (Hudson m.fl., 2001). Strömberg (Realtid, 2011) förklarar att en VD aldrig kan förlita sig på en revisor fullt ut. Malmeby (Realtid, 2011) redogör för att ett förväntningsgap inte behöver finnas mellan VD och revisor och
1 Medelstora företag har mellan 49-250 anställda och har antingen en årlig omsättning som inte överstiger 50 miljoner euro eller en årlig balansomslutning som inte överstiger
framhåller vidare att det beror på hur aktiv VD:n är i företaget. FAR (2006) beskriver däremot att VD:n och kreditgivare har olika typer av förväntningsgap.
En VD i medelstora företag har främst nytta av det som revisorn levererar (Tanewski &
Carey, 2007). Revisionen ger VD:n en mer tillförlitlig information som bidrar till ett bättre beslutsunderlag (Chow m.fl, 1982). Tabone & Baldacchino (2003) framhåller vidare att revisionen bidrar till en ökad medvetenhet hos företagsledningen. Ytterligare en aktör i revisorns omvärld som är i behov av att revisorn har granskat bolaget är kreditgivarna, då de vill kunna bedöma om ett företag kan betala tillbaka sina lån (FAR, 2006). Gomez-Guillamon (2003) beskriver att det viktigaste underlaget vid en
kreditbedömning är årsredovisningen. Kreditgivarna kan ses som den finansiella motorn i samhället (Svenska Bankföreningen, 2014).
Ovanstående problemdiskussion leder fram till studiens problemformuleringar:
Hur kan förväntningsgapet beskrivas för revisor, kreditgivare och VD?
Hur hanterar revisorn och dess intressenter förväntningsgapet?
1.3 Syfte
Studien syftar till att skapa en förståelse av förväntningsgapet mellan revisorer, kreditgivare och VD. Uppsatsen ämnar även att undersöka hur revisorn och
intressenterna behandlar gapet. Vår uppsats kommer att bidra med viktiga influenser kring hur revisorn, kreditgivare och VD beskriver förväntningsgapet och därmed kan en kunskapsutveckling kring förväntningsgapet ges.
1.4 Avgränsning
I denna studie har vi valt att avgränsa undersökningen till VD:ar i fyra medelstora aktiebolag i Småland och revisionsbolagen till de specifikt valda företagen. Branscherna som behandlas är tillverknings- och bilbranschen, detta då samtliga är kapitalkrävande företag som behöver finansiering av såväl eget kapital som främmande kapital. Då studiens syfte även är att undersöka kreditgivarens intresse av revisionen, bör ett beroendesamband finnas mellan kapitalkrävande branscher och kreditgivare.
1.5 Disposition
I detta avsnitt kommer en introduktion över arbetets upplägg att presenteras för att underlätta förståelsen kring arbetets struktur. Förhoppningen med denna uppdelning är att underlätta läsningn.
Kapitel 1, Inledningskapitlet, i detta kapitel beskrivs bakgrunden till det valda ämnet, vidare diskuteras ämnet i en problemdiskussion. Dessa delar mynnar ut i två
problemformuleringar följt av ett syfte som är tänkt som ett hjälpmedel till problemet.
Slutligen presenteras studiens avgränsning som gjorts.
Kapitel 2, Metodkapitlet, här kommer studiens metod men även motivering till valen att presenteras samt tillämpligheten till studien diskuteras.
Kapitel 3, Teoretisk referensram, arbetets teorier presenteras vilket har varit ett hjälpmedel för att nå resultatet. Kapitlet är ett kriterium för att skapa en förståelse.
Kapitel 4, Empiri, resultatet från våra intervjuer presenteras indelat efter varje intressent: revisor, kreditgivare och VD. Indelningen av VD är utefter
branschtillhörighet.
Kapitel 5, Analys, här analyseras och tolkas det empiriska materialet tillsammans med våra egna tankar och reflektioner genom valda teorier.
Kapitel 6, Slutsats, presentation av vad studien har kommit fram till utifrån
problemformuleringarna. Studiens bidrag och förslag till vidare forskning kommer även att redogöras för.
2 Metod
I metodkapitlet presenteras och motiveras det tillvägagångssätt vi har använt oss utav för att uppnå studiens syfte. Här diskuteras valet kring forskningsansats,
undersökningsstrategier, datainsamling, respondenter samt en beskrivning av undersökningsprocessen.
2.1 Forskningsansats
För att förstå och kunna förklara sina iakttagelser beskriver May (2001) att det finns två olika förhållningssätt en forskare kan använda sig av, deduktion och induktion. Vi började på ett tidigt stadium att läsa litteratur och vetenskapliga artiklar för öka förståelse kring förväntningsgapet och vad som kunde vara intressant att undersöka.
Med utgångspunkt från teorin växte vårt syfte och problemformuleringar fram. I början av arbetet efterliknades en deduktiv ansats, detta då May (2001) beskriver att den utgår från befintliga teorier, vilket vi även gjorde. Inledningsvis valde vi att tillämpa en deduktiv ansats, då vi saknade förförståelse och ville minimera risken att missa viktiga frågor när intervjuerna genomfördes. Syftet med arbetet var att få kunskap kring hur ett förväntningsgap kunde beskrivas och hanteras. Därmed var arbetets syfte inte att testa teorins giltighet, vilket bidrog till att studien växlade ansats från deduktiv till induktiv.
May (2001) beskriver den induktiva ansatsen med att forskarna utgår från insamlad empiri och utifrån teorier gör teoretiska teser. Teserna utformas utifrån den verklighet som forskarna undersöker (ibid.). Genom att undersöka hur revisorer, kreditgivare och VD beskriver förväntningsgapet kunde vi få en ökad förståelse kring hur verkligheten förhåller sig till teorin. Därför växlade vi från deduktiv till induktiv ansats, vilket Alvesson och Sköldberg (2000) beskriver är en abduktiv ansats. Abduktiv ansats innebär att forskarna har möjlighet att växla mellan deduktiv och induktiv.
Genomgående under studien förekom iterativa inslag, vilket har inneburit att vi efter intervjutillfällena sökte teorier för att se hur de förhöll sig till empirin. Det bidrog till en del omarbete i samband med arbetets utveckling och vår ökade kunskap.
2.2 Undersökningsstrategi
I en företagsekonomisk forskning finns det två olika undersökningsstrategier,
kvantitativ- och kvalitativ metod. Utgångspunkten kring val av strategi skall baseras på arbetets syfte och frågeställning (Trost, 2010). Studiens syfte är avgörande kring valet
av vetenskaplig metod, detta då metoderna är lika användbara (Trost, 2010; Björkqvist, 2012). Yin (2012) beskriver att den kvalitativa forskningen förknippas med social- och tolkningsbaserad vetenskap medan den kvantitativa framställs som konkret och
faktadriven. Vi ville tolka hur intressenterna beskriver förväntningsgapet och även hur det bör hanteras, vilket kan ses som en kvalitativ metod. Vi ville vidare få en förståelse för förväntningsgapet och finna mönster, detta framställer Trots (2010) som den kvalitativa metoden. Med hjälp av intervjuer nås ett djup (Backman, 2008), detta djup hade inte kunnat erhållas med en kvantitativ metod. Jacobsen (2002) beskriver att den kvalitativa metoden har fördelen att komma nära med hjälp av intervjuer. Vi fick därmed chansen att gå in på djupet och förstå respondenterna. En nackdel med kvalitativa metoden är att en generalisering inte kan göras (Jacobsen, 2002), dock var vårt syfte inte att göra en generalisering utan att förstå hur olika intressenter beskriver gapet. Den kvantitativa metoden var vidare inte aktuell för studien, då syftet inte var att förstå hur ofta, hur många eller hur vanligt något är, vilket Trost (2010) beskriver kännetecknar den kvantitativa. Christensen (2010) redogör för att en kvalitativ metod syftar till att skapa en analytisk generalisering eller arbetshypotes, vilket innebär att vi ser våra slutsatser som den bästa helhetsbilden för närvarande. Vidare beskriver Holme och Solvang (1997) att styrkan med den kvalitativa forskningsmetoden är att den ger en helhetsbild, vilket studien strävade mot, att få en ökad förståelse för en social
verklighet.
2.3 Datainsamlingsmetod
Vid insamling av material kan forskarna själva välja mellan att samla in eget material, primärdata, eller använda redan befintligt material som exempelvis artiklar, broschyrer, tidskrifter och böcker, sekundärdata. En forskare står mellan valmöjligheten av primär- och sekundärdata (Björklund & Paulsson, 2003). I vårt arbete har båda metoderna tillämpats och varit av betydelse. Primärdata har varit viktig då vi själva inhämtat material som varit av intresse för arbetets syfte och problemformuleringar. Björklund och Paulsson (2003) beskriver att med intervjuer som hjälpmedel kan en ökad förståelse skapas för ämnet, vilket vi har erhållit i form av primärdata. Den nödvändiga
informationen som krävdes i vårt fall hämtades från ursprungskällorna, revisorn och intressenterna. Valet av primärdata bidrog till ökad trovärdighet för studien, då vi kunde få en kontroll över kvaliteten på materialet. För att vi skulle få en kompletterad bild av vårt ämne var även sekundärdata av betydelse. I studien har vi använt oss utav
andrahandskällor som vetenskapliga artiklar, litteratur och elektroniska källor. Vi var noga med att kritiskt granska källorna för att uppnå en ökad trovärdighet, då vi är medvetna om att litteratur kan skrivas i kommersiellt syfte. Under datainsamlingen har vi funnit att vi återkommande har landat i grundläggande teorier, detta benämner Bryman och Bell (2013) som teoretisk mättnad.
Vårt empiriska material har analyserats utifrån att det skall vara relevant och aktuellt för vårt ämne. Vi valde att ta bort material av finansiell karaktär, dels för att det kunde skada respondenten och då det inte var aktuellt för ämnet.
2.4 Val av respondenter
Jacobsen (2002) beskriver att en forskare i en kvalitativ metod inte skall undersöka ett för stort område då kvalitativa intervjuer tar tid att genomföra och informationen som samlas in är detaljrik. I den inledande processen sökte vi efter företag som uppfyllde vårt krav, medelstora företag. Vi arbetade med andra ord efter ett strategiskt urval, vilket Lantz (2013) beskriver som lämpligt, då denna studie baserades på informationen vi fått ut från intervjuerna. Vi valde att intervjua två respondenter i varje bransch, tillverknings- och bilbranschen. Detta har bidragit till att vårt syfte uppnåtts, att beskriva förväntningsgapet och dess hantering. Utefter val av företag valde vi att kontakta deras revisionsbolag, då arbetets syfte var att undersöka de utvalda intressenterna. Eftersom vi intervjuade företagens revisorer erhöll vi de verkliga relationerna. Med verkliga relationer avser vi de relationer som faktiskt förekommer, det vill säga mellan de valda intressenterna och dess revisionsbyråer, vilket ökade trovärdigheten för studien.
Figur 1: Verkliga relationer
Revisor
VD Kreditgivare
Vi kunde inte undersöka de verkliga relationerna till kreditgivarna, då det kunde upplevas som konfidentiella uppgifter. Vi valde att intervjua fem av Sveriges storbanker, detta då sannolikheten var stor att företagen hade någon av dessa kreditgivare. Studien har begränsat sig till Småland, vilket motiverades av
kostnadseffektivitetsskäl. De valda tillverkningsföretagen befinner sig inom ett litet geografiskt område där samtliga är kända för sin tillverkning. Denna geografiska begränsning byggde på att en av oss har kontakter inom branschen, vilket ledde till att en mer personlig kontakt kunde nås. Bilbranschen hade en större geografisk spridning.
Spridningen bidrog till att vi erhöll ett större område inom vår avgränsning, Småland.
Samtliga revisorer som intervjuades befann sig i Småland, dock med en utspridning som vi inte kunde påverka, då vi utgick från företagens revisorer. Vidare intervjuades
kreditgivarna på de orter där företagen var verksamma.
Vi ansåg att medelstora företag var av intresse att studera, vilket bidrog till att de flesta medelstora företag ingick i en koncern, där vi intervjuade dotterbolagen. Vi fann att intresset för medelstora företag övervägde eventuella problem som kunde uppkomma med att intervjua ett dotterbolag. Att de intervjuade företagen har varit dotterbolag innebär att de ägs av ett moderbolag som har bestämmande inflytande över bolaget (ABL 2005:551). Eventuella problem som kunde tänkas uppstå var att dotterbolaget saknar funktioner. Detta problem stötte vi på inom det fiktiva företaget Sedan, då VD:n beskrev att hen inte hade någon kontakt alls med revisorn och ekonomin sköttes hos moderbolaget. Hen beskrev vidare att revisorn aldrig var ute i deras dotterbolag då kontrollen gjordes i moderbolaget. Mot bakgrund av detta fick vi efter två samtal med VD:n på dotterbolag bekräftat att moderbolagets VD var mer lämpad. VD:n på Sedans Moderbolag försäkrade oss om att hen skulle tala ur dotterbolagets perspektiv.
Vi uppfattade att dotterbolagen var självständiga och att VD:n kunde fatta beslut utefter vad denne ansåg lämpligt. Den enda begränsningen som beskrevs var att de inte kunde besluta om valet av revisor själva, dock är det inte en VD:s uppgift utan styrelsens (ABL 2005:551). När ägare och VD inte är identiska kan det uppkomma en intressekonflikt (Moberg m.fl., 2014). Vi uppfattade dock inte att det fanns någon målkongruens vid intervjutillfället. Vid intervjutillfällena förekom ett önskemål om
anonymitet bland en av respondenterna och därmed presenterades samtliga i uppsatsen med fiktiva namn.
2.5 Utförande av undersökning
Lantz (2013) beskriver att resultatet av intervjuerna beror på tre faktorer,
förberedelsefasen, samspelet under intervjun samt metodanalys, det vill säga hur svaren skall analyseras.
2.5.1 Förberedelsefasen
Under förberedelsefasen utformade vi frågor till de olika intervjugrupperna:
kreditgivare, revisorer och företag (se bilaga 1, 2, 3). Vid första kontakt var respondenterna positiva, men då vi ville ha en intervju med VD:n uppstod en viss problematik. Många av de tillfrågade VD:arna hade en välfylld agenda och det resulterade i att vid undantagsfall erbjöds telefonintervjuer som en alternativ lösning.
Ytterligare problematik uppstod då VD:n ansåg att ekonomichefen var mer lämpad, då presenterade vi vad förväntningsgapet var och att vi gärna ville ha en intervju med VD:n. Gillham (2008) beskriver att det är viktigt att informera respondenterna vilket ämne som skall diskuteras på intervjun, då respondenterna skall godkänna ämnet. Vi skickade ut frågorna i förväg för att respondenterna skulle kunna förbereda sig och ge oss genomtänkta svar. Gillham (2008) förespråkar att frågorna skall skickas ut i förväg, detta för att respondenterna skall få en chans att förbereda sig och underlätta för
intervjuaren. Att ge genomtänkta svar ansåg vi var av stor vikt för studien, detta då arbetets primära källa bestod av intervjuer och analysen utgick till stor del från
respondenternas svar. Det finns en risk att enbart ha ett intervjutillfälle med en enskild respondent (Seidman, 2006), då personen vid detta tillfälle känner sig obekväm vilket kan bidra till att respondenten ger ofullständiga svar alternativt felriktade. Vi försökte förhindra detta, då vi som tidigare nämnt skickade ut frågorna i förväg till samtliga respondenter.
Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebar att vi ställde följdfrågor. Kylén (2004) beskriver att ett karaktärsdrag för denna intervjuform är följdfrågor. Vi ansåg att en mer strukturerad intervjuform inte var lika lämplig, då syftet med arbetet var att få en
förståelse. Semistrukturerade intervjuer bidrog till att respondenterna fick möjligheten att utveckla sina svar, vilket bidrog till ett djupare empiriskt underlag. Genom att följdfrågor ställdes kunde vi försäkra oss om att vi uppfattade svaren korrekt, vilket
Kylén (2004) anser kan öka tillförlitligheten. Att vi uppfattade svaren korrekt är av vikt då Lantz (2013) beskriver att en vetenskaplig intervju skall innehålla tillförlitlighet och anses vara nyttig.
Kvale (2014) beskriver vikten av att förstå respondenternas uppfattning vilket vi
eftersträvade, då vi hade en grundstomme av frågor och beroende på respondentens svar ställdes följdfrågor. Vilket kunde bidragit till att vi fick en förståelse kring hur de
tillfrågade ser på världen. Vi riktade inte frågorna, utan att ställde öppna frågor för att på så sätt kunna erhålla en ökad tillförlitlighet, då vi inte ville påverka respondenterna.
Quinlan (2011) förespråkar att öppna frågor då det ger en möjlighet till att förstå underliggande förklaringar hos respondenterna, vilket vi ansåg bidrog till en djupare förståelse.
Vi valde att utforma frågorna utefter vilken intressent vi skulle intervjua och var noga med att testa frågorna innan. Detta genomfördes på en kreditchef och en VD för att eliminera risken att frågorna skulle feltolkas och att öva på samspelet inför intervjun då Lantz (2013) poängterar vikten av att ha ett samspel. Vi hade ingen möjlighet att testa frågorna på en revisor innan, då deras arbetsbelastning var hög under denna tidpunkt på året.
2.5.2 Samspelet under intervjun
Vid intervjutillfället antogs en panelintervju, vilket Kylén (2004) beskriver att fler intervjuar en respondent. Genom denna intervjuform kunde vi inta olika roller, där en var ledare och de andra två figurerade som sekreterare. Utformningen gjorde att intervjuerna kunde fortlöpa smidigt och den som intervjuade kunde ge sitt fulla fokus till respondenten. När en panelintervju tillämpas kan svårigheten som Lantz (2013) beskriver undvikas, att anteckna, ställa frågor och lyssna samtidigt. Det förekom
svårigheter att få till intervjuer med respondenterna. Vid tre intervjutillfällen kunde inte samtliga författare delta. Vi såg dock inga större svagheter med denna lösning, då det fortfarande var en som ställde frågorna. Vidare skulle det kunna bidragit till att respondenterna kände sig bekvämare, då Kylén (2004) beskriver att det kan kännas besvärande för respondenten vid en panelintervju då all fokus hamnar på respondenten.
Kylén (2004) förklarar vidare att det kan undvikas genom möblering i rummet och en presentation i början av intervjutillfället där rollerna presenteras. Intervjuerna inleddes
med en presentation av oss själva och vilken roll vi skulle inta, för att respondenten skulle känna en trygghet.
Till skillnad från en gruppintervju uppstod ingen spontan diskussion mellan
respondenterna utan istället påverkas de av hur intervjuarna är (Kylén, 2004). Valet av panelintervju kunde motiveras då en djupare förståelse kunde ges när vi fick möjlighet att fokusera på specifika roller och ge full fokus till en respondent i taget. Att använda sig av en gruppintervju hade kunnat vara ett alternativ, dock ansåg vi att det skulle leda till diskussioner där risken var stor att respondenterna påverkas av varandra, vilket även Kylén (2004) beskriver. Under intervjun med företag Folie intervjuades både VD:n och företagets Business controller, då det var ett kriterium för VD:n. Vi var noggranna med att låta VD:n komma till tals först för att hen inte skulle påverkas.
Tre av tretton intervjuer bestod av en telefonintervju. Vi eftersträvade även här en panelintervju, där en ställde frågorna och två lyssnade, vilket blev möjligt med hjälp av en högtalartelefon. Vid intervjutillfället började vi med att presentera oss själva och våra roller, vi bad även om ett godkännande att spela in intervjun. Vid transkriberingen av såväl telefonintervjuer som vid personliga intervjuer togs information i form av finansiell karaktär bort för att skydda respondenterna. Detta påverkade inte studiens resultat, då den finansiella karaktären inte hade med förväntningsgapet att göra.
Vid enstaka fall utfärdades telefonintervjuer när personliga möten inte var möjliga. Vid telefonintervjuerna fås inte möjligheten att avläsa kroppsspråk. Vilket annars kan anses vara av vikt att kunna analysera kroppsspråket och känna in miljön (Bryman & Bell, 2013). Fördelen med en telefonintervju är att respondenternas svar inte påverkades av våra personliga egenskaper och de kunde inte uppfatta påverkande faktorer som ålder och klass (Bryman & Bell, 2013). Vi är väl medvetna om att telefonintervjuer inte ger samma personliga kontakt jämfört med personliga möten. Det var inte aktuellt att få personliga intervjuer med andra nyckelpersoner i respektive företag, då arbetet fokuserade på intressenten VD.
2.5.3 Metodanalys
Lantz (2013) beskriver att den sista byggklossen som påverkar intervjun är hur svaren skall bearbetas. Kvale (2014) förklarar att en nackdel med semistrukturerad intervju är svårigheten att sammanställa och jämföra data, till skillnad från de mer strukturerade
intervjuformerna. Vi hade en grundstruktur kring frågornas utformning för de två intressenterna, VD och kreditgivare, och då kunde svårigheten minskas. Vidare var frågorna specifikt utformade efter varje intressentgrupp. Våra frågor till revisorerna var mer fokuserade på förväntningsgapet och hur det skall hanteras, detta då exempelvis Arrington m.fl. (1983) och EY (2013/2014) uttrycker att det är revisorns uppgift.
Löpande efter varje intervju gjordes en transkribering, detta då vi lättare kunde komma ihåg kroppsspråk och atmosfär. Transkibering är en process där de muntliga
intervjuerna skrivs ner i textform.
Vår bearbetning av svaren började med att vi delade in informationen utifrån arbetets struktur, det vill säga förväntningsgapet, revisor och ansvarsfördelning. Utifrån denna placerade vi in varje respondent för att på så vis erhålla en överblick, där fokusen var att strukturera informationen. Detta tydliggjorde vi ytterligare med tabeller som infogades efter varje respondentgrupp. Utifrån modellerna valde vi att fokusera på informationen och lyfta fram det som var av vikt för att besvara problemformuleringarna. I
intervjuerna kunde vi urskilja att majoriteten av respondenterna hade en tendens att uttrycka sig på olika sätt, men med samma syfte. Vi såg inte detta som ett problem, då vi kunde minska risken för feltolkningar. I den slutliga bearbetningen av intervjuerna sammanfogades svaren inom de olika respondentgrupperna, för att på ett tydligt sätt kunna påvisa eventuella mönster.
De tre intressentgrupperna har samma underrubriker, vilket gjorde det enklare och mer strukturerat. Intervjuerna varierade mellan 30-50 minuter, då vissa respondenter valde att ge mer utvecklande svar medan andra fattade sig kort. Detta har resulterat i att vissa stycken är längre än andra. I analysen valde vi att ha en liknande struktur som i empirin.
Skillnaden var att bil- och tillverkningsbranschen slogs samman, för att minimera risken för upprepning av samma teorier samt erhålla en helhetsbild kring VD:n. I analysen presenterades slutliga reflektioner, där vi diskuterade potentiella mönster som flera respondentgrupper kunde tänkas ha men även det som skiljde dem åt.
2.6 Bedömningskriterier vid en kvalitativ undersökning
Vid bedömning och kritik av en kvalitativ undersökning är två grundkriterier begreppen tillförlitlighet och äkthet. Tillförlitlighet bedöms genom trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera. Äkthet bedöms från
delkriterierna rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autencitet, katalytisk autencitet och taktisk autencitet (Bryman, 2011).
2.6.1 Tillförlitlighet
Trovärdighet handlar om att en undersökning skall följa de regler som finns och att resultatet skall rapporteras till respondenterna (Bryman, 2011). Studiens syfte är att sammanställa respondenternas beskrivningar om förväntningsgapet och hanteringen av det och med hjälp av den teoretiska referensramen analysera detta. Med andra ord söktes inga specifika svar och därför förekom inga incitament för att vinkla eller försöka styra informationen åt en viss riktning.
Överförbarhet innebär att det skall finnas tydliga redogörelser i detaljform av
undersökningen och utifrån det kartlägga hur pass överförbar ett resultat är till en annan miljö (Bryman, 2011). Det resultat som studien har kommit fram till är överförbart till andra miljöer. Vi har i detaljform noga beskrivit hur vi har gått tillväga i vår
undersökning och bifogat de frågor som intervjuerna har utgått ifrån. Detta bidrar till att samma undersökning skulle kunna genomföras av någon annan.
Pålitlighet betyder att en fullständighet och tillgänglig redogörelse för undersökningens alla faser skall finnas. Kriteriet innebär vidare hur studiens pålitlighet påverkas om respondenterna är anonyma (Bryman, 2011). Löpande under arbetet har andra studenter kritiskt granskat arbetet och feedback har erhållits från vår handledare, vilket styrkte arbetets pålitlighet. De sekundära källorna är tydligt refererade genom arbetet och gav läsaren en möjlighet till granskning av dem. Då några av respondenterna hade en önskan om att vara anonyma valde vi att anonymisera samtliga respondenter för att undvika en förvirring. Att våra respondenter ville vara anonyma gav en negativ inverkan på vårt arbete då vi inte kunde bevisa deras existens. Vi tror dock att våra respondenter var ärligare och bidrog med mer information när de fick vara anonyma.
Möjlighet att styrka och konfirmera innebär att forskare inte medvetet låtit teoretiska inriktningar eller värderingar påverka utförandet i undersökningen (Bryman, 2011). Vad gäller möjlighet att styrka och konfirmera har vi inte tagit fram några personliga
värderingar som kunde påverka studiens resultat eller utförande. Fram till analysen presenterade vi inte våra egna reflektioner kring förväntningsgapet och därmed påverkade vi inte studien.
2.6.2 Äkthet
Ett av delkriterierna inom äkthet är rättvis bild. Rättvisande bild innebär om
undersökningen ger en tillfredsställande bild och uppfattning av respondenternas åsikter (Bryman, 2011). I arbetet har vi strävat efter att ge en rättvisande bild om
förväntningsgapet mellan de valda intressenterna och revisorn. Då vi valde att spela in samtliga intervjuer förekom möjligheten att kontrollera respondenternas svar, vilket styrker den rättvisande bilden.
Utav kriterierna ontologisk autenticitet, pedagogisk autencitet, katalytisk autencitet och taktisk autencitet har samtliga varit relevanta för studien. Ontologisk autenticitet handlar om hur undersökningen har hjälpt respondenterna att bättre kunna förstå sin sociala miljö de lever i. Pedagogisk autencitet innebär om respondenterna har fått en bättre bild hur andra människor upplever saker och ting genom undersökningen (Bryman, 2011).
Genom vår studie har deltagarna fått en bättre förståelse om förväntningsgapet och för den sociala miljö de lever i då vi skickat ut den färdiga uppsatsen. Deltagarna har även fått en bättre förståelse kring hur andra intressenter och revisorn beskriver
förväntningsgapet. Katalytisk autencitet handlar om hur undersökningen har gjort att respondenterna kan förändra sin situation. Taktisk autencitet innebär om
undersökningen har gjort att respondenterna kan vidta de åtgärder som krävs för att förändra en situation (Bryman, 2011). Kriterierna katalytisk och taktisk autencitet har varit relevanta för studien, då vårt syfte har varit att ta reda på hur gapet skall hanteras och vilka åtgärder som intressenterna skall kunna vidta för att kunna minimera gapet.
Givet att respondenterna läste arbetet kunde kriterierna katalytisk och taktisk autencitet vara relevanta för vår studie.
3 Teoretisk referensram
I kapitlet teoretisk referensram presenteras lämpliga teorier för arbetet. Inledningsvis beskrivs förväntningsgapet för att därefter redogöra för revisorns intressentmodell där de valda intressenterna beskrivs närmare. Detta kapitel ligger senare till grund för vår analys och slutsats.
3.1 Förväntningsgapet
Öhman (2007) beskriver förväntningsgapet som diskrepansen mellan intressenternas uppfattning om vad revisorn skall ägna sig åt och vad revisorn faktiskt gör. När samhällets förväntningar på revisorn inte överensstämmer med revisorns
arbetsuppgifter, uppkommer det som benämns som ett förväntningsgap (Carrington, 2010). Johansson m.fl. (2005) skildrar gapet som en obalans parternas relation, då deras uppfattningar skiljer sig för vad som är rätt och fel och kan bidra till en osäkerhet kring social och affärsmässig trygghet.
Det förekommer inga tydliga riktlinjer för vad som utgör en bra revisor och därför spenderar revisorn mycket tid på hur de skall uppfattas av samhället (Power, 2003).
Sikka m.fl. (1998) menar att när revisorer och klienter har olika åsikter kan det bidra till ett förväntningsgap, vilket kan skada revisorns trovärdighet. Med rädslan av att
klienterna skall uppleva revisorn som mindre trovärdig lägger de stor fokus på en god relation till kunderna, snarare än samhällets förväntningar (ibid.)
Liggio var först med att definiera gapet som “skillnaden mellan vad revisorerna och användarna av redovisningsinformationen förväntar sig att en oberoende revisor skall uträtta” (Porter, 1993, s 50). The Cohen Commission (1978) kom senare att utveckla Liggios definition av gapet genom att beakta vad allmänheten förväntar sig och vad revisorn bör uppfylla. Porter (1993) utförde en empirisk undersökning ”The audit expectation-performance gap” där hon definierade begreppet som gapet mellan
samhällets förväntningar på revisorer och revisorernas utförande. Porter (1993) delade in förväntnings-/prestationsgapet i två komponenter:
Rimlighetsgapet: Gapet mellan samhällets förväntningar på vad revisorn skall uppnå och vad revisorn rimligen kan utföra.
Prestationsgapet: Definierar gapet mellan samhällets rimliga förväntningar och vad revisorn kan åstadkomma och vad revisorn verkligen uppfattas åstadkomma.
Gapet delades in i ytterligare komponenter; bristfälliga standarder och bristfälliga prestationer. Bristfälliga standarder kan beskrivas som gapet mellan de plikter som kan förväntas av en revisor och revisorns existerande plikter enligt lag. Bristfälliga
prestationer är gapet mellan den förväntade prestationsnivån av revisorns existerande plikter och prestationer (Porter, 1993).
3.1.1 Orsaker till förväntningsgapet
Shaikh och Talha (2003) menar att en vanlig orsak till förväntningsgapets existens är att uppdragsgivarna ställer orimligt höga förväntningar på revisorn. Et förväntningsgap uppstår när de olika intressenternas förväntningar inte överensstämmer med vad revisorn levererar enligt lagar och revisionsstandarder (FAR, 2006). Förväntningsgap uppstår vanligtvis i områden som berör årsredovisningens riktighet, obestånd och andra oegentligheter. Nedan illustreras förväntningsgapet enligt FAR (2006).
Figur 2: Modell över förväntningsgapet enligt FAR (FAR, 2006 s.131).
Epstein och Geiger (1994) hävdar att förväntningsgapet uppstår till följd av att intressenter saknar kunskap om innebörden av en så kallad rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att en redovisning skall upprättas enligt de lagar och standarder som finns (FAR, 2006). Cassel (1996) beskriver att orsaken till förväntningsgapet är att
och uppfyller således inte de krav som ställs. Koh och Woo (1998) beskriver att
revisionsskandaler bidrar till att allmänheten upplever att revisorn inte levererar det den skall och då kan förväntningsgapet tänkas öka. Tidigare ordförande för FAR, Peter Clemedtsson (Balans, 2008), beskriver att orsaken till förväntningsgapet beror på två saker: lagstadgad revision för aktiebolag och för att det är ett gemensamt ramverk för stora och små företag. Anita Wickström, chef för RN, är kritiskt till det Clemedtsson beskriver kring att införa olika regelverk beroende på företagens storlek. Hon menar att det istället kommer ge motsatt effekt, att gapet kommer öka (Balans, 2012). Johansson m.fl. (2005) framhåller vidare att förväntningsgapet ständigt ökar med motiveringen av den intensiva mediabevakningen mot revisionsbranschen.
Revisorerna tenderar att se förväntningsgapet som ett utbildningsproblem där branschen inte är tillräckligt tydliga med vad en revisor gör och därför skall allmänheten upplysas (Carrington, 2010). Shaikh och Talha (2003) framhåller att förväntningsgapet kan bero på otillräckliga revisionsstandarder och bristen på förståelse hos allmänheten och
uppdragsgivarna. Det saknas förståelse för vad en revisorns huvudsakliga uppgift är och vad denne skall åstadkomma samt vad som kan förväntas av revisorn (ibid.).
3.1.2 Hur kan förväntningsgapet hanteras
Det finns ett flertal teorier om hur förväntningsgapet skall kunna minskas mellan intressenter och revisorn. En central del i att minska förväntningsgapet är att upplysa allmänheten om vad revision innebär (McEnroe & Martens, 2001). Epstein och Geiger (1994) beskriver att ett sätt att motverka förväntningsgapet är att öka samhällets
medvetenhet och kännedom i stort. För att minska förväntningsgapet bör intressenterna få en ökad förståelse om begreppets innebörd. Att lägga ner resurser på att antingen utbilda eller muntligt informera intressenterna, men framförallt ägarna anses vara en av revisionsbyråernas prioriteringar (ibid.). Förväntningsgapet bör hanteras av revisorerna med anledning till att intressenterna har förutfattade meningar och hanteringen skall ske genom kommunikation (Arrington m.fl., 1983).
Det är viktigt med tydliga regler kring revisorns roll för att kunna minska
förväntningsgapet (Koh & Woo, 1998). Ett förslag att hantera gapet är en konkret lagstiftning där revisorns syfte tydliggörs på ett bättre sätt än dagens god
redovisningssed och rättvisande bild. Åtgärder har vidtagits för att minska gapet, i form av utbildning för intressenterna samt anpassning av revisorns uppgifter för att kunna
matcha förväntningarna (ibid.). FAR (2006) anser att förväntningsgapet kan angripas från två håll. Först och främst skall intressenterna informeras om vad revisorsrollen innebär och vad den lagstadgade revisionen omfattar. Ytterligare ett förslag är att tydliggöra vad revisorn har för ansvarsfördelning i relation till styrelsens och VD:ns ansvar.
Koh och Woo (1998) beskriver att det framkommit information från undersökningar som gjorts att en utvidgad revisionsberättelse skulle kunna minska förväntningsgapet då mer information kommer ut till samhället, vilket kan ge en större inblick och förståelse i revisionsrollen. Från och med 2016 kommer en ny revisionsberättelse att träda i kraft för börsnoterade och finansiella bolag, som kommer vara mer företagsspecificerad, presentera slutsatsen först samt vara mer detaljerad (Balans, 2015). Vidare beskriver Hjalmarsson (Balans, 2015) att den nya revisionsberättelsen bygger på att de har identifierat att intressenterna efterlyser en ökad kommunikation från revisorn.
3.2 Revisorn
Wolnizer (1987) beskriver att revisorns huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra den redovisningsinformation som företaget lämnar ut. Revisorn kan ses som en länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade för att kontrollera att redovisningen är relevant och tillförlitlig. Revision handlar om att granska, bedöma och uttala sig om redovisningsinformationen för att vara till hjälp för intressenterna (Lee, 1993). Vidare beskriver RevL (1999:1079) att en revisor skall granska företagets årsredovisning, bokföring och företagsledningens förvaltning. Revisionen fyller en viktig funktion i samhället och berör en rad olika intressenter (Flint, 1988). En revisors rättigheter att agera i samhället leder till vissa skyldigheter. Då revisorerna ska sköta ett lagstadgat uppdrag skall de även ansvara för att lagarna efterföljs (Porter m.fl., 2003). Arens och Loebbecke (2000) diskuterar att det förekommer grader av tydliga teoretiska kopplingar mellan olika normgivande organ inom revisionsområdet, som försöker att formulera vissa rekommendationer för revisionsområdet. De normgivande organen ger ut rekommendationer kring arbetsuppgifter, ansvar, planering, fältarbete samt
rapportering. Vidare beskriver Arens och Loebbecke (2000) att organen har fått stort inflytande i såväl USA, Europa och Sverige.
