Sida 1 av 45
Självständigt arbete (15 hp)
Författare Program/Kurs
Jakob Falck OP SA 17–20
Handledare Antal ord: 11999
Fredrik Doeser Beteckning Kurskod
Kristin Ljungkvist 1OP415
TRE PERSPEKTIV PÅ SJÖMAKT
EN METATEORETISK UNDERSÖKNING OM SJÖMAKT SOM FENOMEN INOM MARIN TEORIBILDNING
ABSTRACT:
From an academic perspective, the discipline of war studies is still underdeveloped. There is a lack of metatheoretical research compared to other social science research, despite the fact that it faces the same ontological and epistemological challenges as other sciences. Furthermore, a lack of un-derstanding different phenomena diminishes precision in language and thus also the ability to stand on the shoulders of giants and contribute to the common body of knowledge.
The aim of this study was to contribute to an increased understanding of the phenomenon of sea power in war studies. Hence, this study, based on Hulterström & Widén's philosophical and meta-theoretical theory on combat, sought to answer the following questions: (1) How can different views on the phenomenon of sea power in the field of naval theory be categorized? (2) How can different perspectives of the phenomenon of sea power in the field of naval theory be understood?
Firstly, the results of the study show that different views on the phenomenon of sea power can be categorized using the three perspectives: Brian Crisher & Mark Souva's view of sea power as a physical perspective, Geoffrey Till’s as a social perspective and Jacob Børresen’s as a human-cen-tered perspective. Secondly, the results of this study show that sea power, like combat, changes character and significance depending on the perspective of a theorist.
On the basis of these results, one conclusion is that Hulterström & Widén’s theory is fruitful for the analysis and categorization of phenomena other than combat. Additionally, by conceptualizing different perspectives, the author’s modified analysis tool can be seen as new way to approach the phenomenon of sea power.
Nyckelord:
Sida 2 av 45
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 3 1.1 PROBLEMFORMULERING ... 3 1.2 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 6 1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 9 1.5 DISPOSITION ... 9 2. TEORI ... 112.1 HULTERSTRÖMS & WIDÉNS TRE PERSPEKTIV PÅ STRID ... 11
2.2 TEORIDISKUSSION ... 15 3. METOD ... 18 3.1 FORSKNINGSDESIGN ... 18 3.1.1 KVALITATIV TEXTANALYS ... 19 3.2 METODDISKUSSION ... 19 3.3 MATERIALDISKUSSION ... 22 3.4 FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 23 3.5 OPERATIONALISERING ... 24 3.5.1 ANALYSVERKTYG ... 29 4. ANALYS ... 30
4.1 CRISHER & SOUVA – ETT FYSIKALISKT PERSPEKTIV PÅ SJÖMAKT ... 30
4.2 TILL – ETT SOCIALT PERSPEKTIV PÅ SJÖMAKT ... 33 4.3 BØRRESEN – ETT MÄNNISKOCENTRERAT PERSPEKTIV PÅ SJÖMAKT ... 36 4.4 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT ... 39 5. AVSLUTNING ... 40 5.1 SVAR PÅ FRÅGESTÄLLNINGARNA ... 40 5.2 RESULTATDISKUSSION ... 41 5.3 RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 42 5.4 FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING ... 42 LITTERATUR- OCH REFERENSFÖRTECKNING ... 44 ARTIKLAR ... 44 LITTERATUR ... 44 ÖVRIGA KÄLLOR ... 45
Sida 3 av 45
1. Inledning
”Cease to think of Britain’s naval power in terms of battleships and cruisers and you begin to understand it”1 -Dixon
Sjömakt är en del av militära maktmedel, vilket tillsammans med krig är de centrala delarna inom krigsvetenskapen.2 Den marina domänens särskilda fysiska och geografiska egenskaper tillsammans med de ekonomiska, politiska och juridiska dimensionerna gör att teorier om an-vändande av maktmedel i den ständigt är aktuellt, oavsett fred eller krig. I takt med ökad glo-balisering, och därmed ökad sjöfart, blir den marina dimensionen en alltmer viktig del av an-vändandet militära maktmedel. Det är grunderna till författarens motivering att vilja fördjupa sig i just fenomenet sjömakt inom krigsvetenskap.
Detta är inte en undersökning om normativa sjömaktsteorier som förklarar framgångsfaktorer eller hur man uppnår sjöherravälde. Inte heller är detta en undersökning om begreppet sjömakt med dess gränser och explicita definitioner. Detta är en undersökning om sjömakt som feno-men, vilka olika perspektiv som olika teoretiker har använt för att förklara fenomenet och vad det betyder för förståelsen av makt – till sjöss. Hulterström & Widén lyfter i sin undersökning om fenomenet strid, att det finns ett behov av många olika sätt att förstå och förklara fenomenet. Den här undersökningen bygger på deras forskningen om strid, med ett mål om ökad insikt om fenomenet sjömakt.3 Hur kan sjömakt förstås inom marin teoribildning?
1.1 Problemformulering
Utifrån ett krigsvetenskapligt perspektiv framstår forskning om sjömakt fortfarande vara un-derteoretiserad. Det finns ett behov av teoretiska undersökningar snarare än empiriska där sjö-maktteorier prövas som normativa teorier. Utöver detta förefaller sjömakt i sig vara underteo-retiserad och inte tillräckligt problematiserad.
1 Dixon. 1917. Citerad i Till, Geoffrey. Seapower a Guide for the Twenty-First Century 3. uppl. London: Routledge, 2013, 20.
2 AG Forskarutbildningsämne. Forskarutbildningsämnets huvudsakliga vetenskapliga
inne-håll och avgränsningar: Krigsvetenskap. Försvarshögskolan: 2014.
https://fhs.in-structure.com/courses/1078 (Hämtad 2020-05-04)
3 Hulterström, Patrik och Widén, Jerker. ”Tre perspektiv på strid”. Kungl
Sida 4 av 45 En brist på förståelse, och kategorisering, av betydelser inom teoribildningen minskar precis-ionen i språket och därmed även möjligheterna att stå på varandras axlar och bidra till den gemensamma kunskapsmassan. Hulterström & Widén beskriver sin syn på hur ett fenomen bättre kan förstås:
”Vi menar att alla tänkare och teorier, oavsett perspektiv, behövs för att bättre förklara hur fenomenet strid kan förstås. Vissa konflikter mellan dessa tänkare är skenbara och bygger inte sällan på missuppfattningar, begreppslig oreda eller på selektiva analyser av teorierna. Frågan är också om det finns ett sätt att förhålla sig till strid, eller om utfall i strid och stridens betydelse för konflikten bättre kan förkla-ras med hänsyn till hur de olika aktörerna förstår strid. Målet är ökad insikt om synen på strid, dess natur och karaktär, syfte och roll i det vidare sammanhang som krig och krigföring utgör.”4
Samma resonemang kan föras om sjömakt och belyser också vikten av att förstå de olika per-spektiven och inte bara kategorisera och bestämma en definition av begreppet. Detta betyder att det inte bara är en fråga om brist i begreppsprecision utan snarare även en brist på förståelse av fenomenet.
Hulterström & Widen lyfter vikten av metateoretiska undersökningar och argumenterar för att bristen på precision är ett problem. De illustrerar exempelvis problemet med: ”inom krigsve-tenskapen är det t ex viktigt att skilja på strategi, operationer och taktik. Saknar man förmåga att särskilja dessa tre får man också problem i analysen av t ex krig och krigföring”.5 Med samma resonemang kan man påstå att det är viktigt att skilja på olika begrepp kopplade till sjömakt. De refererar även till Peterssons och Ångströms som argumenterar för betydelsen av metateoretiska undersökningar inom krigsvetenskap i ”Krigsvetenskap som
samhällsveten-skap” i Krigsvetenskaplig årsbok från 2006 av Försvarshögskolan.6 Petersson och Ångström argumenterar för att det är stor brist på metateoretisk forskning jämfört med övrig samhällsve-tenskaplig forskning. Dessutom menar de att det kan leda till att krigsvetenskap som ämne ris-kerar att missvisande hanteras som något ”mystiskt” som särskiljer sig från övrig forskning. De
4 Hulterström & Widén. ”Tre perspektiv på strid”, 20. 5 Ibid., 8.
6 Hulterström, Patrik och Widen, Jerker. ”Strid: en teoretisk analys”. Kungl
Krigsvetenskaps-akademiens Handlingar Och Tidskrift. nr.4, 2013: 50–73; Hulterström & Widén. ”Tre
Sida 5 av 45 avfärdar detta och påstår att ”krigsvetenskap står inför samma ontologiska och epistemologiska utmaningar som andra samhälls- och humanvetenskapliga ämnen”.7
Bryggan mellan det inom- och utomvetenskapliga problemet kan skönjas av Liders resonemang om att militärteori, bör förstås som en analytisk tradition där man först måste förstå ”Vad är krig?” för att därefter kunna förstå ”Hur ska krig undvikas?”.8 Det leder vidare till resonemanget som Hulterström & Widens för i artikeln ”Tre perspektiv på strid”. Utifrån Ian Clarks tes om att ”kunskap om krig är beroende av den intrikata förbindelsen mellan förandet av krig och de vedertagna sätten att se eller tänka om krigföring” menar Hulterström & Widén att då ”borde rimligen aktörernas syn på strid påverka hur de strider, vilket i sin tur påverkar studiet av kon-flikten”.9 På samma sätt kan det argumenteras för att vi måste förstå vad sjömakt är för att bättre förstå hur aktörer använder sjömakt som ett militärt maktmedel. Vidare kan den samhälliga relevansen, även för den militära professionen, anses vara viktigt med hänsyn till god precision och förståelse av teori. Detta för att kunna förstå och tala samma språk för såväl i skrivandet som förståelsen av, till exempel, militära doktriner som en del av utnyttjandet av militära makt-medel till sjöss. Utöver det så argumenterar både Crisher & Souva och Till för betydelsen av sjömakt inom forskning för att bättre förstå internationell interaktion utrikespolitik.10
Enligt Esaiasson et al. uppstår ett problem ”inomvetenskapligt när man hittar en ’lucka’ eller en vit fläck inom ramen för tidigare studier”.11 Bristen på systematiserande metateoretiska undersökningar inom krigsvetenskapen, som beskrivits ovan i problemformuleringen, kan tol-kas som en sådan lucka. I följande forskningsöversikt kommer den bristen påvisas, i förhållande till fenomenet sjömakt.
7 Petersson, Magnus och Ångström, Jan. ”krigsvetenskap som samhällsvetenskap” i Brehmer, Berndt (red). Krigsvetenskaplig årsbok 2006 Stockholm: Krigsvetenskapliga institutionen, Försvarshögskolan, 2007, 133.
8Petersson & Ångström. ”krigsvetenskap som samhällsvetenskap”, 152f. 9 Hulterström & Widén. ”Tre perspektiv på strid”, 8.
10 Crisher, Brian Benjamin och Souva, Mark. ”Power at Sea: A Naval Power Dataset, 1865-2011”. International Interactions. Vol.40, nr.4, 2014: 602–629; Till. Seapower a Guide for
the Twenty-First Century,
11Esaiasson, Peter. et al. Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017, 32.
Sida 6 av 45
1.2 Forskningsöversikt
Den här forskningsöversikten kommer börja med att beskriva forskning om sjömakt som be-grepp för att därefter beskriva olika försök till systematiseringar av dessa bebe-grepp. Sedan redo-görs det för hur andra fenomen inom krigsvetenskap, till skillnad från sjömakt, har undersökts med systematiserande och metateoretiska undersökningar. Slutligen kommer bristen på sådana systematiserade undersökningar om sjömakt som fenomen att problematiseras och påvisas ut-göra en forskningslucka.
”People use the same words but often seem to mean somewhat different things by them. Others use different words to describe the same thing. It is all very confusing and is much lamented by analysts of seapower” 12 -Geoffrey Till
Precis som Till konstaterat finns det åtskilliga definitioner av begreppet sjömakt och lika många olika sätt att använda och förstå det. För att påvisa detta ytterligare belyser Till att inte ens upphovsmannen av begreppet, Mahan, definierar seapower explicit.13 Dessutom menar Till att maritime power och seapower bör ses och användas som synonymer.14 Detta skiljer sig från andra teoretiker där till exempel Werner refererar till Glete som särskiljer på begreppen sjömakt och marin makt och han belyser även hur Mahan i sina senare skrifter skiljer på Sea Power och Sea-Power.15 Trots de uppenbara risker som förknippas med att använda odefinierade begrepp inom forskning låter flera forskare kontexten, i vilken begreppet sjömakt används, i sin forsk-ning styra hur läsaren tolkar betydelsen av begreppet. Ett exempel på detta återfinns i Crisher & Souvas forskning om naval power där de byggt en historisk databas med fartyg och tonnage som möjliggör kvantitativ forskning och kan enligt dem användas för att mäta sjömakt.16 Sam-tidigt använder de samma begrepp för att beskriva vad som möjliggjorde britternas återerövring av Falklandsöarna 1982.17
12 Till. Seapower, 23. 13 Ibid., 23.
14 Ibid., 6.
15 Werner, Christopher. Sjömakt: teori och praktik. 2 uppl. Stockholm: Försvarshögskolan, 2010, 33.
16 Crisher & Souva. ”Power at Sea”, 602–629. 17 Ibid., 602–629.
Sida 7 av 45 Den begreppsförvirringen som råder inom den marina teoribildning har det gjorts flera försök till att bringa ordning i. En del teoretiker, såsom Widen & Ångström och Till, har i sin forskning därför också en viss begreppsutredande ansats. De förstnämnda har även i en större utsträckning än Till också en systematisk kategorisering.18 Trots att en viss jämförelse och analys av begrepp genomförs så nöjer sig däremot både Widen & Ångström och Till med att konstatera att det finns flera olika definitioner av sjömakt. Med viss nyansskillnad jämfört med Till, och mer precist, menar Widén och Ångström att sjömakt kan definieras på två sätt: ”en bred definition som omfattar såväl politiska, ekonomiska, kommersiella som militär aspekter, och en smalare som primärt fokuserar på det militära utnyttjande i krig”.19 De gör däremot ingen ytterligare problematisering eller analys med en metateoretiskt ansats för större förståelse av fenomenet och inte bara begreppet sjömakt. Detta går i linje med det Petersson & Ångström lyfter i sin artikel ”Krigsvetenskap som samhällsvetenskap” om att även om Ångström och Widén belyser metodologi och metodperspektiv i deras bok ”Militärteorins grunder” så för de ingen djuplo-dad diskussion om militärteori.20
I likhet med tidigare beskrivna forskning lyfter Christopher Werner i sin bok ”Sjömakt – teori
och praktik” upp flera olika definitioner av sjömakt. Däremot är han mer utförlig i sin
begrepps-utredning och kategoriserar dem efter land och teoretiker. Vidare gör han ett försök till en ”ren-odling” av begreppet sjömakt och landar i sin begreppsutveckling i en slutsats att sjömakt som begrepp kan delas in i tre kategorier: statsbegreppet, förmågebegreppet och maktutövningsbe-greppet.21 Även om Werner går längre i sin analys av sjömakt som begrepp och fenomen, så sätter han inte dessa i en systematiserad metateoretisk kontext.
18 Ångstrom, Jan och Widén, J.J. Contemporary Military Theory: the Dynamics of War Ox-fordshire, England: Routledge, 2015; Till. Seapower,1-27
19 Widén, Jerker och Ångström, Jan. Militärteorins grunder Stockholm: Försvarsmakten, 2005 20 Petersson & Ångström. ”krigsvetenskap som samhällsvetenskap”, 131.
Sida 8 av 45 Till skillnad från ovan nämnda forskningar om sjömakt, har närliggande forskning inom krigs-vetenskapen genomförts på mer aggregerad nivå. Fenomenet strid har undersökts av Hulter-ström & Widén.22 I en första artikel använder de
en förenklad metateoretisk modell av Hollis & Smith23 för att bryta ner tre olika teorier om strid som analyseras, jämförs och kategoriseras (Se figur 1). Genom detta kunde de bättre förstå strid som fenomen. Resultatet visade också att ”att striden uppvisar skilda egenskaper beroende på vilket vetenskapligt perspektiv som används för att belysa fenomenet”.24 Just detta är intressant
kopplat till den här undersökningens problemformulering, eftersom en slutsats av det är att lik-nande resultat är möjliga också gällande andra fenomen inom krigsvetenskap. I en senare artikel presenterar Hulterström & Widén en explorativ studie där de undersöker fenomenet strid med en ny, egen, metateoretisk teori. Det intressanta med teorin är att den består av två delar. Den första delen syftar till att kategorisera teorier i olika perspektiv: ett människocentrerat, ett socialt och ett fysikaliskt perspektiv. Den andra delen syftar till att analysera teorierna med ett analys-verktyg indelat i olika dimensioner bestående av dikotomier.25 Detta relaterar särskilt till den här undersökningen och möjliggör att en problemformulering kan preciseras till ett syfte om hur sjömakt som fenomen kan förstås och undersökas utifrån olika perspektiv.
Redan i problemformuleringen lyftes Peterssons & Ångströms argumentation om vikten av systematiserade undersökningar inom krigsvetenskapen. Utöver det så skriver Petersson och Ångström om Alf W. Johanssons bok ”Europas Krig” att hans metateoretiska forskning om huruvida Clausewitz och Jominis teorier kan kategoriseras som i huvudsak hermeneutiska eller positivistiska är viktig för att förstå militärteorin bättre: ”Metateorin ger oss helt enkelt ytterli-gare redskap för att närma oss och kritisera militärteori”.26
22Hulterström & Widen. ”Strid: en teoretisk analys”, 50–73; Hulterström & Widén. ”Tre per-spektiv på strid”, 7–23.
23Hollis, Martin och Smith, Steven Murray. Explaining and Understanding International
Re-lations Oxford: Clarendon, 1990.
24Hulterström & Widen. ”Strid: en teoretisk analys”, 50–73. 25Ibid., 7–23.
26Petersson & Ångström. ”krigsvetenskap som samhällsvetenskap”, 132-133.
Figur 1 Kategorisering av teorier om strid. (Hulterströms & Widén, 2013).
Sida 9 av 45 Forskningsöversikten visar att flera centrala teoretiker inom marin teoribildning argumenterar för olika perspektiv på sjömakt. Dessutom lyfter vissa teoretiker problematiken kring bristen på precision och försöker med både begreppsutredande och begreppsutvecklande ansatser ka-tegoriserar och analysera begreppet sjömakt. På en aggregerad nivå har endast enstaka tidigare forskning identifierats som försökts kategorisera och analysera olika teoretikers perspektiv på fenomen inom krigsvetenskap. Däremot så förefaller det helt saknas forskning som systematiskt kategoriserar och analyserar sjömakt som ett fenomen och utifrån ett metateoretiskt perspektiv. I detta finns forskningsluckan som den här undersökningen avser att med sitt syfte och fråge-ställning svara på.
1.3 Syfte och frågeställningar
Den här undersökningen syftar till ökad förståelse och insikt om synen på fenomenet sjömakt inom marin teoribildning utifrån metateoretiska perspektiv baserat på Hulterströms & Widéns forskning om strid som fenomen. Med en ökad förståelse och insikt om perspektiv på fenome-net kan det även bidra till att öka kunskapen om hur sjömakt kan förstås och undersökas.
Syftet som kunde preciseras med hjälp av den inringade forskningsluckan ämnar denna under-sökning uppnå genom att besvara följande frågeställningar:
1. Hur kan olika syn på fenomenet sjömakt inom marin teoribildning kategoriseras? 2. Hur kan olika perspektiv av fenomenet sjömakt inom marin teoribildning förstås?
1.4 Avgränsningar
Problemformuleringen, syftet och frågeställningarna har alla bidragit till att avgränsa under-sökningens omfattning. Trots detta är ytterligare avgränsningar nödvändiga, av tids- och utrym-messkäl. Därför omfattar den här undersökningen endast tre olika teoretikers syn på sjömakt. En utförligare diskussion kring urval, avgränsningar och metod förs i kapitel tre.
1.5 Disposition
Här i kapitel ett har det redan inledningsvis formulerats och presenterats ett inom- och utomve-tenskapligt problem. Därefter har forskningsöversikten ramat in problemet och en forsknings-lucka har identifierats som mynnat ut i ett syfte med specificerade frågeställningar som kommer ställas till empirin. I kapitel två kommer först Hulterström & Widéns metateoretiska teori som
Sida 10 av 45 utgör det teoretiska ramverket i den här undersökningen presenteras, därefter kommer en kritisk diskussion kring valet av teori att föras. I kapitel tre kommer forskningsdesignen och analys-metoden att beskrivas och motiveras. Dessutom kommer en materialdiskussion och en generell metoddiskussion kring reliabilitet och validitet att föras. Avslutningsvis kommer en operation-alisering av teorin att göras och ett analysverktyg presenteras. I kapitel fyra kommer den oper-ationaliserade teorin att tillämpas genom att empirin analyseras, kategoriseras och jämförs med hjälp av författarens konstruerade analysverktyg. Slutligen presenteras ett sammanställt resul-tat. I avslutande kapitel fem kommer svaret på frågeställningarna att presenteras och teoretiska slutsatser diskuteras i förhållande till problemformuleringen och syftet. Utöver det kommer en diskussion föras om vad undersökning kan sägas ha tillfört krigsvetenskapen och om vad resul-tatet säger i relation till, dels, det förväntade resulresul-tatet, men även till tidigare forskning. Avslut-ningsvis kommer författaren att diskutera resultatens relevans för yrkesutövningen som officer för att slutligen ge förslag på vidare forskning.
Sida 11 av 45
2. Teori
2.1 Hulterströms & Widéns tre perspektiv på strid
I den här undersökningen kommer det teoretiska ramverket främst utgöras av forskning om fenomenet strid av Hulterström & Widén. Den teori som kommer användas för analysen är skapat av Hulterström & Widén och användes i deras explorativa studie ”Tre perspektiv på
strid”. I den undersökningen analyserade de sex teorier om strid med hjälp av olika perspektiv.
I artikeln, som bygger vidare på deras tidigare forskning om strid, lyfter de fram ”tre olika perspektiv med vars hjälp det går att kategorisera, jämföra och analysera teorier om strid”.27 Det analysverktyg som Hulterström & Widén skapat syftar direkt till att undersöka strid som ett fenomen. De förklarar att ”i analysen av de olika teorierna om strid är således perspektiven kategoriserande och dimensionerna analyserande.28 De tre kategorier som de benämner som perspektiv är indelade enligt följande:
• ett människocentrerat perspektiv • ett socialt perspektiv
• ett fysikaliskt perspektiv
De fyra begreppsparen som används för att analysera benämner de som dimensioner och är följande:
1. Existentiell-instrumentell 2. Mental-fysisk
3. Deskriptiv-preskriptiv 4. Kvalitativ-kvantitativ
Enligt Hulterström & Widén ska kategorierna ses som idealtyper. De skriver att ”idealtyp är […] en sorts begreppslig eller analytisk modell (en typ) som kan användas som verktyg för att förstå världen och olika sociala förhållanden.”.29 Idealtyper i sig gör inga anspråk på att förklara kausala samband och mekanismer i empirin och kan därför inte heller prövas likt teorier. Istället
27Hulterström & Widén. ”Tre perspektiv på strid”, 7–23. 28Ibid., 8f.
Sida 12 av 45 är idealtyper skapade för att vara extrembilder av ett fenomen och syftar till en tydligare förstå-else för att förstå vad som är typiskt för ett fenomen.30
Perspektiven och dimensionerna är ömsesidigt uteslutande och enligt Hulterström & Widén är ”få aspekter av verkligheten utelämnande”.31” De begreppspar, eller dimensioner, som Hulter-ström & Widén använder motsvarar dikotomier. Enligt Petersson & ÅngHulter-ström är dikotomier ”generellera och centrala inom samhällsvetenskaperna”.32 Vidare menar de sistnämnda att de tre klassiska vetenskapsfilosofiska dikotomierna är förklaring-förståelse, struktur-aktör och
natur-kultur. Den första dikotomin är av epistemologisk karaktär och säger huruvida något kan
förklaras ”utifrån” eller förstås ”inifrån”. De två senare dikotomierna är istället av ontologisk karaktär.33 Paralleller kan dras till Hollis & Smiths analysverktyg med utifrån-inifrån (episte-mologiskt) och uppifrån-nedifrån (ontologiskt) som Hulterström & Widén modifierar och an-vänder i sin första artikel om striden som fenomen (se figur 1) och som beskrivs i forskningsö-versikten.34 På samma sätt är dimensionerna i detta analysverktyget också av olika karaktär. De två första dimensionerna, existentiell-instrumentell och mental-fysisk, är av ontologisk karaktär medan de två andra, deskriptiv-preskriptiv och kvalitativ-kvantitativ, är av epistemologisk ka-raktär.35
Tillsammans bildar perspektiven och dimensionerna det teoretiska ramverket och enligt Hul-terström & Widen fungerar perspektiven som ”intellektuella ramar” och dimensionerna som ”verktyg för analys”.36
Det första, människocentrerade perspekti-vet, fokuserar på människan. Hulterström & Widen skriver att ”människan och hennes inneboende egenskaper” står i centrum. På ett epistemologiskt plan så karaktäriseras perspektivet av förståelse, eller ”inifrån och
30 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 140f.
31 Hulterström & Widén. ”Tre perspektiv på strid”, 20.
32 Petersson & Ångström. ”krigsvetenskap som samhällsvetenskap”, 134. 33 Ibid., 134.
34 Hulterström & Widen. ”Strid: en teoretisk analys”, 50–73. 35 Hulterström & Widén. ”Tre perspektiv på strid”, 20. 36 Ibid., 9.
Sida 13 av 45 ut” för att jämföra med deras tidigare forskning om strid. Ontologiskt är individen aktören i striden, till exempel en befälhavare. Striden ses som något existentiellt, för att överleva eller självverkliga sig själv, och är ett mål i sig. Striden är inte något verktyg, eller instrument, för att uppnå ett högre mål. Enligt Hulterström & Widén ska striden i det människocentrerade per-spektivet förstås som en mental kraftmätning, ”på det intellektuella och själsliga planet”, sna-rare än en fysisk.
Metodologiskt så karaktäriseras undersökningar i det människocentrerade perspektivet av främst deskriptiva analyser av strid som ligger nära den empiriska verkligheten. Det vill säga att de slutsatser som görs kan uppfattas som begränsade. Det är kvalitativa metodval som do-minerar och insamling och analys sker också främst kvalitativt. Hulterström & Widén konsta-terar att sällan eller aldrig har undersökningar i det människocentrerade perspektivet preskrip-tiva ambitioner.37
Det andra, sociala perspektivet, fokuserar på den sociala kontexten. I det perspektivet menar Hulterström & Widén att man ser striden som ett ”socialt och samhälleligt fenomen”. Episte-mologiskt vill studier inom det sociala perspektivet främst förklara ”utifrån och in”. Till skill-nad från det människocentrerade perspektivet är det organisationer och förband som ses som aktörer och inte individen. Hulterström & Widén menar att den ”dynamik som skapas genom den sociala konflikten” styr individens agerande och tankar, jämför med uppifrån-ned. Således är striden också något instrumentellt eftersom den syftar till att uppnå aktörens mål snarare än individen. Aktören, som är över individen, kan därmed till och med vara utanför den fysiska striden och istället nyttja individen som medel. Just detta rationella övervägandet mellan mål och medel är enligt Hulterström & Widén ”nära förbundet med det instrumentella”. Till skillnad från de båda andra perspektiven ses striden i det sociala perspektivet som både en mental och en fysisk kraftmätning: ” I det fysiska ligger den kroppsliga och materiella interaktionen i strid medan det mentala sker mer på det intellektuella, konceptuella och själsliga planet”. Dessutom påpekar Hulterström & Widén att denna kraftmätning sker mellan minst två organiserade och beväpnade grupper.38
37 Hulterström & Widén. ”Tre perspektiv på strid”, 9f. 38 Ibid., 10.
Sida 14 av 45 På ett metodologiskt plan återfinns både kvalitativa och kvantitativa metodval inom det sociala perspektivet. Undersökningarnas analyser är främst deskriptiva och även i en del fall med en viss normativa ambition. Hulterström & Widén lyfter krigföringens principer som ett exempel på en sådan normativ teori om hur striden bäst bör föras. Trots en viss vilja att vara preskriptiv, och förutsäga utfallet, inom det sociala perspektivet finns en stor självkritisk medvetenhet om svårigheterna med just det.39
Det tredje, fysikaliska perspektivet, fokuserar på den fysiska interaktionen. I likhet med det sociala perspektivet sker striden mellan organiserade och beväpnade grupper. Däremot betrak-tas striden nästan helt som en fysisk, materiell eller teknologisk process mellan dessa grupper och inte alls som en mental process. Hulterström & Widén argumenterar dessutom för att den existentiella-instrumentella dimensionen inte är av betydelse inom det fysikaliska perspektivet eftersom fokus istället är på det fysiska och mätbara snarare än ”mentala och svårkvantifierbara mänskliga fenomen”. Vidare understryker de även att individers viljor och intentioner såväl som deras moral och intellekt är mindre viktigt i teorier inom det fysikaliska perspektivet. Hul-terström & Widén hävdar även att: ”Ofta elimineras medvetet faktorer av moralisk och mental karaktär med motiveringen att de är svåra, eller t o m i vissa fall irrelevanta, att mäta”.40
Gällandet det metodologiska dominerar kvantitativa metodval inom det fysikaliska perspekti-vet. Hulterström & Widén betonar att studier inom det fysikaliska perspektivet till sin karaktär främst är preskriptiva även om det finns vissa deskriptiva. Det preskriptiva ger sig uttryck ge-nom tillskrivning av mätbara värden till variabler och matematiska uträckningar av, till exem-pel, formler för räckvidd av olika vapensystem och sensorer. Vidare beskriver de att studier inom det fysikaliska perspektivet med hjälp kvantitativa beräkningar, experiment, statistik ana-lys försöker formulera normativa teorier innehållande generella principer och lagar.41
39 Hulterström & Widén. ”Tre perspektiv på strid”, 10. 40 Ibid., 10.
Sida 15 av 45 Nedanstående tabell är författarens försök att åskådliggöra Hulterström & Widens teori med tre perspektiven:
2.2 Teoridiskussion
Redan i det inledande kapitlet lyftes det att Pettersson & Ångström argumenterar för vikten av metateoretiska undersökningar inom krigsvetenskapen. Vidare skriver de att eftersom ”krigs-vetenskap står inför likartade metodologiska och epistemologiska ställningstaganden som andra vetenskaper, som t.ex. statsvetenskap och historievetenskap, följer också att krigsvetenskap kan dra nytta av metodologiska och vetenskapsteoretiska landvinningar inom likartade discipli-ner”.42
Med bakgrund av detta tillsammans med syfte och frågeställningar var det främst två teorier som övervägdes av författaren inför den här undersökningen. Den första var den metateoretiska teorin av Martin Hollis och Steve Smith från boken ”Explaining and Understanding
Internat-ional Relations” som användes i en modifierad form av Hulterström & Widén i ”Strid – en
teoretisk analys” och som delvis presenterades i forskningsöversikten.43 Den andra, och den
42 Petersson & Ångström. ”krigsvetenskap som samhällsvetenskap”, 151-153.
43 Hollis & Smith. Explaining and Understanding International Relations; Hulterström & Widen. ”Strid: en teoretisk analys”, 50–73.
Sida 16 av 45 som valdes till den här undersökningen, var Hulterström & Widéns metateoretiska teori som användes i den explorativa studien ”Tre perspektiv på strid”.44 Hulterström & Widén skriver
själva om hur angreppssättet i respektive artikel skiljer sig åt: ”Analysverktyget i den förra artikeln fokuserade primärt på olika metateoretiska utgångspunkter, medan vi i denna un-dersökning tittar närmare på hur striden som fenomen kan förstås och undersökas utifrån olika perspektiv”.45
I den här undersökningen valdes den senare teorin av främst två anledningar. För det första för att den kan säga mer än bara hur själva fenomenet uppfattas inom teoribildning som med Hollis & Smith. Detta genom att belysa det ur fler perspektiv och dimensionerna vilket möjliggör en djupare analys. Den lyckas också bättre fånga fenomenet strids olika karaktär, med perspekti-ven, inom krigsvetenskapen på ett mer uppenbart sätt kopplat till ytvaliditet.46 Eftersom indel-ning förefaller naturlig och att sjömakt är ett relativt närliggande fenomen till strid så kan det argumenteras för att även sjömakt kan delas in på liknande sätt. För det andra valdes teorin för att den förväntades kunna fånga frågeställningarna och syftet på ett bättre sätt. De kategorise-rande perspektiven kan användas för att svara på frågeställningen om hur fenomenet sjömakt kan kategoriseras och dimensionerna kan svara på frågan om hur fenomenet bättre kan förstås.
Visserligen skriver Hulterström & Widén att ett möjligt komplement till teorin hade varit att också använda sig av Hollis & Smiths som de använde i sin första artikel om strid. Däremot menar de att det skulle riskera att göra analysen för komplicerad. Istället är enkelhet och tyd-lighet eftersträvansvärt.47 Dessutom är det inte säkert att syftet i den här undersökningen uppnås bättre, bara för att det teoretiska ramverket tillförs ytterligare. Däremot kan Hulterström & Widéns tre perspektiv användas för att fånga syftet och frågeställningarna i den här undersök-ningen.
Enligt Esaiasson et al. är det ett krav på att kategorier och komponenter inom idealtypsanalys ska vara ömsesidigt uteslutande.48 Kritik mot Hulterström & Widén teori är att ontologiskt är
44 Hulterström & Widén. ”Tre perspektiv på strid”, 7–23. 45 Ibid., 9.
46 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 62.
47 Hulterström & Widén. ”Tre perspektiv på strid”, 20. 48 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 144.
Sida 17 av 45 inte dimensionen existentiell-instrumentell av betydelse inom det fysikaliska perspektivet. Jäm-fört med hur övriga dimensioner och perspektiv är strukturerade (se tabell 1 i 2.1) så förefaller det inte systematiskt och logiskt med att ett perspektiv, idealtyp, saknar en dimension. Dock menar Esaiasson et al. att det viktiga med en idealtyp är att den är fruktbar för empiriska ana-lyser.49 Analysen av det fysikaliska perspektivet i artikeln ”Tre perspektiv på strid” visar att så är fallet.50 Vidare lyfter Hulterström & Widén själva kritik mot idealtyper och de menar att det visserligen minskar precisionen men å andra sidan så ” analytiskt bidrar […] perspektiven i många avseenden till ett mer intelligent sätt att förstå och värdera strid, även om alternativa kategoriseringar av strid är möjligt”51
49 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 141.
50 Hulterström & Widén. ”Tre perspektiv på strid”, 17-20. 51 Ibid., 20.
Sida 18 av 45
3. Metod
3.1 Forskningsdesign
I den här beskrivande undersökningen används en forskningsdesign av typen idealtypsanalys för att analysera, kategorisera och jämföra olika teoretiska perspektiv på fenomenet sjömakt. En beskrivande undersökning försöker svara på frågan hur något är, till skillnad från en förkla-rande undersökning som vill förklara varför. Däremot innehåller även en beskrivande under-sökning vissa förklarande element och den måste säga mer om ett fenomen än att bara beskriva det.52 Idealtypsanalyser förknippas med forskaren Max Weber och är användbara när en karak-tärisering och jämförelse av ett fenomens utmärkande egenskaper ska göras. Idealtyper är inte bara en förenkling av verkligheten eller medelvärden utan istället, enligt Esaiasson et al., ”extrembilder av fenomenet i fråga”.53 Dessa idealtyper används sedan som för att mäta i vilken utsträckning ett fenomen liknar denna renodlade idealtyp. Esaiasson et al. lyfter ett exempel på detta med frågeställningen: ”Fungerar skattemyndigheten i någon mån som en renodlad byrå-kratisk organisation?”54
Mer konkret är tillvägagångssättet i undersökningen att först, genom en operationalisering, göra om teorin till frågor att ställa till empirin. Detta sker genom att idealtyperna från det teorin av Hulterström & Widén anpassas och operationaliseras för att kunna undersöka fenomenet sjö-makt istället för strid. Därefter analyseras och kategoriseras olika teoretikernas syn på sjösjö-makt enligt analysverktyget och analysfrågorna. Kategoriseringen sker genom att tolka i vilken ut-sträckning fenomenet, synen på sjömakt, liknar de typiserade abstraktionerna, alltså idealty-perna om perspektiv på sjömakt. Slutligen jämförs dessa med varandra för att kunna dra slut-satser.
Esaiasson et al. definierar teori som ”en tänkbar förklaring”.55 I den här undersökningen väljer författaren att tolka teori kopplat till sjömakt utifrån en bred definition. Det innebär att allt som författaren anser, implicit och explicit, ryms inom fenoment sjömakt kommer att tolkas. Några exempel på sådana begrepp är: maritim makt, marin makt, naval power, naval strength, power-ful navy, naval might, maritime power, seapower, sea-power och sea power.
52 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 37f. 53 Ibid., 139.
54 Ibid., 141.
Sida 19 av 45 Avslutningsvis har denna undersökning en kvalitativ ansats vilket medger större flexibilitet i undersökningens tolkning under insamling och analys.56 Den kvalitativa metoden beskrivs och diskuteras i följande avsnitt.
3.1.1 Kvalitativ textanalys
Metoden som används i den här undersökningen är kvalitativ textanalys.57 Denna undersökning är även systematiserande i den meningen att den vill ”bringa reda i texter och lyfta fram mening tematiskt och systematiskt.” 58 Metoden som främst används i denna undersökning är dock kva-litativ textanalys. Den kvakva-litativa textanalysen används för att fånga helheten av en text. Detta innebär att alla delar av en text inte tillsätts samma värde, som i kvantitativ innehållsanalys, utan att det istället är det väsentliga för undersökningen som tolkas. Genom kvalitativ textanalys går det att få fram och tolka, inte bara explicita uttryck (beskrivningar), utan även de implicita, som ligger dolda mellan raderna. Tolkning av text och material sker i varje steg av en textana-lys. Utöver själva analysen används kvalitativ textanalys först för att tolka texterna i materialet för det specifika syftet att identifiera vad som omfattar teoretikernas tankar, idéer och perspek-tiv kring sjömakt. Just detta att tolka ett fenomens mening och betydelse i förhållande till vad det betyder för en aktör, eller som i denna studie sjömaktsteoretiker, är centralt för kvalitativ textanalys.59
3.2 Metoddiskussion
Enligt Esaiasson et al. är det rimligt att kritiskt fråga om forskningsdesignen är lämplig givet undersökningens problemformulering och om den kan användas för att besvara frågeställning-arna?60
Ett alternativ hade kunnat vara att göra en begreppsstudie, av till exempel begreppet sjömakt.
56 Johannessen, Asbjörn, och Tufte, Per Arne. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber, 2003, 69ff.
57Bergström, Göran och Boréus, Kristina. Textens mening och makt: metodbok i
samhällsve-tenskaplig text- och diskursanalys. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur, 2012, 49ff; Esaiasson et al. Metodpraktikan, 211-234; Johannessen & Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod,
109f.
58 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 213.
59 Ibid., 211ff; Johannessen & Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 67-79. 60 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 87f.
Sida 20 av 45 En begreppsutredande studie bidrar visserligen till att öka den teoretiska förståelsen men den intresserar sig huvudsakligen för hur begreppet explicit definieras och saknar implicita tolk-ningar. 61 Kopplat till syftet och frågeställningen är den här undersökningen inte intresserad av vilken omfattning eller vilka gränser begreppet sjömakt innefattar. Därför skulle inte en be-greppsutvecklande studie fånga denna undersöknings hela syfte. Inte heller en begreppsutveck-lande studie skulle fånga hela syftet. Detta eftersom den här undersökningen inte vill utveckla en beskrivning eller förklaring av fenomenet, den vill istället kategorisera och analysera redan färdiga sådana.
Ett annat alternativ hade varit en teorikonsumerande forskningsdesign. Esaiasson et al. skriver att en sådan är lämplig när teorin redan är på plats och fallet är i centrum.62 I den här undersök-ningen är fallet, teorier om sjömakt, i centrum och teorin, i form av Hulterström & Widéns analysverktyg, redan på plats. Eftersom syftet med undersökningen är att undersöka, kategori-sera och analykategori-sera teorier om sjömakt med en metateoretisk teori har undersökningen en mer beskrivande än förklarande karaktär. Lite grovt och förenklat kan man dela in beskrivandeun-dersökningar i en kategori som försöker svara på frågeställningar av typen ”hur?” medan för-klarande undersökningar som denna försöker svara på frågeställningar av typen ”varför?”.63 Vidare menar Esaiasson et al. att för att en beskrivande undersökning ska vara av god veten-skaplig kvalitet är det är viktigt att den följer ett antal krav. För det första ska undersökningen ha en tydlig begreppsapparat och ett empiriskt klassifikationsschema. För det andra ska man kunna ”dra andra slutsatser än vad som är direkt utsagt i materialet” med hjälp av dessa.64 Själva syftet med denna undersökning är just att säga något mer om materialet och förstå och beskriva det i andra perspektiv med hjälp av ett klassifikationsschema med idealtyper som använts tidi-gare för att undersöka ett annat fenomenen.
Som tidigare nämnts försöker inte idealtyper avspegla verkligheten så som den är, vilket inne-bär att de heller inte kan prövas, till skillnad från förklarande teorier. Esaiasson et al. illustrerar detta med att poängtera: ”Det mest kritiska som kan sägas om en idealtyp är inte att den saknar empiriskt stöd utan att den är ofruktbar för empiriska analyser.”65 Ett sätt att undvika detta och
61 Ibid., 36f.
62 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 88ff. 63 Ibid., 37f.
64 Ibid., 37f. 65 Ibid., 141.
Sida 21 av 45 använda idealtyper som är fruktbara för att analysera sjömakt är att använda en operational-isering som mer etablerade forskare redan använt. En ytterligare fördel med att använda tidigare operationaliseringar, utöver att det gör resultat mellan undersökningar mer jämförbara, är att ”man arbetar kumulativt; man ställer sig på tidigare forskares axlar”.66 Däremot måste forska-ren, vilket görs i avsnitt 3.5 Operationalisering, ändå anpassa och motivera operationalisering, det går inte bara att kopiera rakt av. Just detta, att använda tidigare operationaliseringar, bidrar till resonemangsvaliditet och är en strategi för att uppnå god begreppsvaliditet.67
Begreppsvaliditet handlar enligt Esaiasson et al. om att ha god överstämmelse mellan de teore-tiska definitionerna och de operationella indikatorerna och att ha en frånvaro av systemateore-tiska fel.68 Den kan också beskrivas som ett ”typiskt mätningsfenomen” om sambandet mellan det fenomen som ska mätas och det som faktiskt mäts i undersökningen.69 Ett sätt att bibehålla begreppsvaliditet är att försöka hålla ett så litet avstånd som möjligt mellan de teoretiska defi-nitionerna och de operationella indikatorerna. Däremot kan detta påverka och verka hämmande på kreativiteten i tolkningen av de teoretiska definitionerna om det är alltför strikt.70 I denna undersökning försöker en balans hållas mellan alltför snäva och alltför breda operationella in-dikatorer. Ytterligare en strategi som den här undersökningen använder för att bidra till god begreppsvaliditet är att använda flera operationella indikatorer för varje teoretisk definition och på så sätt pröva kriterievaliditeten.71
Vidare kan validitet delas in i intern och extern validitet.72 Intern validitet handlar om att slut-satserna är välgrundade i relation till analysenheterna. Esaiasson et al. menar att man i en be-skrivande undersökning kan ”sätta likhetstecken mellan intern validitet och resultatvaliditet.”73 Den externa validitet handlar om i vilken utsträckning det går att dra slutsatser från det under-sökta och generalisera dessa till en annan kontext eller en större population.74 I denna under-sökning är ambitionen endast att kunna säga något om synen på sjömakt som fenomen inom marin teoribildning och inte inom andra kontexter. Med hänsyn till det lilla urvalet av under-sökningsobjekt, som benämns analysenheter, i den här undersökningen kan inte heller slutsatser 66 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 61.
67 Ibid., 61.
68 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 58.
69 Johannessen & Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 48. 70 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 59f.
71 Ibid., 63f. 72 Ibid., 59. 73 Ibid., 59. 74 Ibid., 59.
Sida 22 av 45 säga alltför mycket om synen på sjömakt inom teoribildningen som helhet. Däremot är ambit-ionen att slutsatserna kan bidra till att bättre kunna förstå och analysera andra ytterligare per-spektiv på fenomenet sjömakt. Se materialdiskussionen för ytterligare diskussion kring urvalet. Resultatvaliditet definieras av Esaiasson et al som att en undersökning mäter det den påstår att den mäter. Vidare argumenterar de för att hög reliabilitet tillsammans med god begreppsvalidi-tet ger en god resultatvalidibegreppsvalidi-tet.75 En hög reliabilitet innebär i sin tur en ”frånvaro av slumpmäss-iga eller systematiska fel”.76 En viktig del i detta är att vara noggrann. Först i sin tolkning av det teorin och när analysverktyget skapas och sedermera även när det används för analys.77 För insamling och analys valdes en kvalitativ ansats som passar för få en helhetsförståelse, upptäcka meningssamband och att gå på djupet av mjuk verklighet och texter.78 Kvantitativ ansats som endast studerar den hårda verkligheten ger därmed en begränsad förståelse, vilket inte räcker för att svara på frågeställningarna i denna undersökning.79 Därför valdes en kvalitativ metod. Nackdelen med en kvalitativ metod är att författaren alltid i någon mån påverkas av en förför-ståelse och en egen tolkning av materialet vilket kan påverka negativt och bidra till lägre relia-bilitet. Detta försöker motverkas i den här undersökningen på olika sätt. Genom ett försök att skapa ett noggrant analysverktyg som sedan används systematiskt genom hela analysen. Genom att redovisa citat ur analysenheterna i analysen är ambitionen att öka transparensen och spår-barheten i analysen. Detta tillsammans med att systematiskt använda analysverktyget och ana-lysfrågorna, kan det bidra till en högre reliabilitet och i slutändan även en god resultatvaliditet.80
3.3 Materialdiskussion
De teoretikers syn på fenomenet sjömakt, analysenheterna, som analyserades i denna under-sökning valdes genom ett strategiskt urval. Trots att strategiska urval till största del mest för-knippas med fallstudier, är argumenten applicerbara även på andra kvalitativa undersökningar såsom denna.81 De är teoretiker och sjömaktstänkare som författaren stött på under studietiden. Enligt författarens uppfattning har de något substantiellt att säga om sjömakt som fenomen, utifrån alla de tre valda perspektiven i teorin. Det sistnämnda argumentet gör att det strategiska
75 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 58. 76 Ibid., 64.
77 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 64f.
78 Johannessen & Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 67-79. 79 Ibid., 74f.
80 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 232f. 81 Ibid., 226.
Sida 23 av 45 urvalet i denna undersökning kan specificeras som ett kritiskt urval eftersom det ”ställer saken på sin spets”.82
Ett litet urval kan visserligen minska den externa validitet vilket nämndes i metoddiskuss-ionen.83 Esaiasson et al menar ändå att det är mer intressant, och möjliggör djupare analys, att satsa på ett smalare urval av material än ett brett.84 På grund av det avgränsades analysenhet-erna, teorianalysenhet-erna, i denna undersökning till tre. Dessa tre är Crisher & Souvas ”Power at Sea”, Geoffrey Tills ”Seapower” och Børresens ”The Seapower of the Coastal State”.85
I undersökningar av den här typen är inte en källkritisk diskussion av materialet lika relevant. Framförallt eftersom det är synen på fenomenet sjömakt som undersöks och då är det inte rele-vant huruvida en teoretikers syn på fenomenet uppfyller kriterierna oberoende, tendens eller samtidighet. Det enda som är relevant är äktheten i att det faktiskt är den teoretikerns tankar och synsätt som undersöks. Äktheten säkerställs i genom att samtligt material är från etablerade teoretiker, tryckta av vetenskapliga förlag eller i sakkunnigt granskade tidskrifter.86
3.4 Forskningsetiska överväganden
Trots att forskningsetiska överväganden inte är av lika stor vikt i en undersökning av denna typ jämfört med en undersökning innehållande till exempel intervjuer, så är fortfarande några av de forskningsetiska principerna högst tillämpbara.87 En av dessa är betydelsen av att använda korrekta nothänvisningar och källor och inte låta referat och egna slutsatser glida ihop så att de blir oskiljaktiga av en läsare. Författarens ambition är därför att genom hela undersökningen vara tydlig med vad som är författarens egna tankar, resonemang och slutsatser. Dessutom är det viktigt att vara transparent med tillvägagångsättet av insamling och analys av material.88 Som tidigare nämndes i metoddiskussionen är ett sätt som denna undersökning försöker uppnå högre transparens på, att redovisa citat ur analysenheterna i analysen.
82 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 226. 83 Ibid.,59.
84 Ibid.,226.
85 Børresen, Jacob. “The Seapower of the Coastal State.” Journal of Strategic Studies: SEAPOWER: Theory and Practice. Vol.17, nr.1, 1994: 148–175; Crisher & Souva. ”Power at Sea”, 602–629; Till. Seapower,
86 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 287-299.
87 Ekengren & Hinnfors. Uppsatshandbok, 108; Johannessen & Tufte. Introduktion till
sam-hällsvetenskaplig metod, 59-66.
Sida 24 av 45 Det faktum att krigsvetenskap i allmänhet behandlar krig och krigföring och att sjömakt i syn-nerhet är en del dessa i form av militära maktmedel, gör att studiet av dessa inte kan genomföras okritiskt.
Johannessen & Tufte argumenterar för att forskningens eventuella konsekvenser för andra män-niskor bör tas i beaktande.89Det är författarens uppfattning att den här undersökningen ur etisk hänsyn är försvarbar eftersom den inte bidrar till etiskt oförsvarliga konsekvenser för samhället eller människor.90
3.5 Operationalisering
Operationalisering är att göra teorin mätbar och redo att möta empirin. Enligt Esaiasson et al. innebär det att de teoretiska definitionerna, genom en process, tilldelas operationella indikato-rer. De operationella indikatorerna bör ge tydliga besked om hur en analys ska ske när den möter empirin.91
Operationaliseringsprocessen kommer i denna studie ske på följande vis: Först kommer di-mensionerna och de teoretiska definitionerna att anpassas för att kunna studera sjömakt. Sedan kommer de omvandlas till operationella indikatorer som kan användas i ett analysverktyg. Slut-ligen kommer de användas för att modifiera de tre idealtyperna, perspektiven, för att möjliggöra en kategorisering av synen på sjömakt.
I metoddiskussionen belystes vikten av god begreppsvaliditet genom överrensstämmelse mel-lan de teoretiska begreppen och de operationella indikatorerna. Innan utvecklingen av de oper-ationella indikatorerna kan ske, behöver dock de teoretiska definitionerna anpassas och utveck-las för att passa denna undersökning.92
De teoretiska definitionerna i Hulterström & Widéns teoretiska ramverk som presenterades i tabell 1 i kapitel två var anpassade för att analysera strid som fenomen. För att bibehålla god
89 Johannessen & Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 59f. 90 Ibid., 61.
91 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 55ff. 92 Ibid., 55.
Sida 25 av 45 resonemangsvaliditet behöver anpassningen av de teoretiska begreppen fånga den fulla me-ningen av hela dimensionen kopplat till fenomenet sjömakt istället för fenomenet strid. I ett försöka att göra detta sker den teoretiska översättningen och modifieringen stegvis.
För att fånga just hela meningen i dimensionerna konstrueras fyra frågor, en till respektive dimension. Frågorna konstrueras så att dimensionernas teoretiska definitioner utgör svaret på respektive fråga tillhörande den dimensionen. Till exempel kan den ontologiska dimensionen
mental-fysisk med dess teoretiska definitioner tolkas som ett svar på frågan ”Vad är strid?”.
Därefter ändras objektet i frågorna till sjömakt istället för strid och de teoretiska definitionerna till respektive dimension återskapas, modifierade, för att passa sjömakt, utan att frågorna förlo-rar sin ontologiska eller epistemologiska karaktär. Utöver att de fyra frågorna nedan används för att anpassa de teoretiska definitionerna och skapa operationella indikatorer, kommer de också att utgöra analysfrågor i analysverktyget, som ett komplement till nämnda indikatorer i analysen.
• Vad är sjömakt? - Mental-fysisk (ontologisk)
• Hur används sjömakt? - Existentiell-instrumentell (ontologisk) • Hur undersöks sjömakt? - Kvalitativa-kvantitativa (epistemologisk)
• Vilken karaktär har undersökningen om sjömakt? - Deskriptiva-preskriptiva (epistemo-logisk)
Gällande dimensionerna menar Hulterström & Widen att de ”endast [kan] göras annorlunda, och samtidigt uttömmande, om de bryts ner till fler och mer detaljerade analysenheter”93 För-fattaren i denna undersökning ser inte något behov av fler dimensioner för att undersöka sjö-makt. Idealtyper måste vara ömsesidigt uteslutande, vilket betyder att även begreppsparen, det vill säga dimensionerna, måste vara det.94 Nedan görs en operationalisering av dimensionerna med utgångspunkt i de analysfrågor som konstruerades med hjälp av de teoretiska definition-erna som framkom i kap 2. tabell 1. Varje operationell indikator i respektive dimension får en
93 Hulterström & Widén. ”Tre perspektiv på strid”, 20. 94 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 139ff.
Sida 26 av 45 motsvarande, polär, indikator i syfte att skapa två jämförelsepunkter.95 Till exempel är ”mät-bart” polär till ”icke-mät”mät-bart” och ”självförsvar” polär till ”marin diplomati”. I de fall en direkt och uppenbar översättning från de identifierade teoretiska definitionerna från Hulterström & Widéns teori kan göras, redovisas ingen argumentation med hänsyn till ytvaliditet.96 Det gäller främst de två sista, epistemologiska, dimensionerna. I övrigt är det författarens egna logiska och analytiska resonemang som ligger till grund.
Vad är sjömakt?
Mentalt: Icke-mätbart, intellektuellt plan, icke-kroppsligt, relativt Fysisk: Mätbart, fysiskt plan, kroppsligt, absolut
Precis som att man inte kan mäta en tanke på det intellektuella planet går det inte heller att mäta sjömakt som finns i tanken i form av en social konstruktion, ett upplevt hot till exempel. Ef-tersom det inte går att mäta på ett intellektuellt plan betyder det, per definitionen i en dikotomi, att det måste gå att mäta på ett fysiskt plan. Fysiskt är någonting alltid absolut i den meningen att ensamt finns någonting, oavsett hur mycket eller lite som finns runt omkring. Men i det mentala och på det intellektuella planet skapas relativitet genom jämförelse som en tankekon-struktion eller till och med som en social kontankekon-struktion. Ett fartyg kan således på det fysiska planet utgöra sjömakt, vara mätbart och absolut. Mentalt kan sjömakt istället vara omätbart system av allianser, försvarsindustri eller till och med bara en upplevelse om att någon annan har sjömakt vilket i sin tur minskar ens egen.
Hur används sjömakt?
Existentiellt: Sjömakt i sig är ett mål, behärska havet, självförsvar. Instrumentellt: Uppnå högre mål, använda havet, marin diplomati.
I det existentiella används sjömakt, likt strid, som ett mål i sig. Liknande Hulterström & Widéns resonemang om striden, handlar det instrumentella i sjömakt om att använda det som ett medel för att uppnå andra eller högre mål. Detta att använda sjömakt som medel kan ge sig uttryck i form av marin diplomati vilket i flera avseenden är offensiva nyttjande av sjömakt. Därmed måste det existentiella i sjömakt vara det motsatta, att sjömakt används som självförsvar. Havet
95 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 141f. 96 Ibid., 62.
Sida 27 av 45 ses i det existentiella som sjömaktens huvudsakliga miljö och en central del är att kontrollera och behärska den. Tvärtom är havet bara ett medel, en dimension att röra sig i, för att använda sjömakt.
Hur undersöks sjömakt?
Kvalitativa: Kvalitativ insamling, kvalitativ analys, kvalitativa metoder. Kvantitativa: Kvantitativ insamling, kvantitativ analys, kvantitativa metoder.
Vilken karaktär har undersökningen om sjömakt?
Deskriptiva: Deskriptiva analyser som ligger nära empirisk verklighet. Preskriptiva: Preskriptiva analyser. Normativa analyser.
Nästa steg i operationalisering är att beskriva de tre olika idealtyperna i form av perspektiv och modifiera dessa för att kunna kategorisera olika syn på sjömakt. I jämförelse mellan tabell 2 nedan och tabell 1 i kap 2 av perspektiven, är skillnaden att i det fysikaliska perspektivet på sjömakt finns det en betydelse för den existentiell-instrumentella dimensionen, vilket inte finns gällande fenomenet strid.
Som tidigare nämndes i kapitel två argumenterade Hulterström & Widén för att dimensionen existentiell-instrumentell inte är av betydelse i det fysikaliska perspektivet. Däremot, utan en existentiell-instrumentell dimension i det fysikaliska perspektivet blir en undersökning av fe-nomenet sjömakt meningslös. Detta beror bland annat på att själva betydelse av makt i feno-menet sjömakt i det här sammanhanget avser att man har en potential, makt, att göra någonting. Vare sig det handlar om att kunna utöva sjöherravälde, marin diplomati eller självförsvar. I en idealtypsanalys blir även de tre perspektiven mer ömsesidigt uteslutande när den existentiell-instrumentella dimensionen är med.
Esaiasson et al. skriver att när idealtyper används i ett analysverktyg jämförs det verkliga feno-menet som vill undersökas med den renodlade idealtypen. Detta gör det möjligt att fånga upp det för undersökningen intressanta i fenomenet genom att mäta i vilken utsträckning det liknar en idealtyp.97 Därför kommer kategorisering i perspektiv i analysverktyget ske genom att fråga empirin vilken idealtyp den i störst utsträckning liknar.
Sida 28 av 45 Kritik kan framföras att de operationella indikatorerna gällande dimensionerna inte är tillräck-ligt utförliga eller inte ger tillräcktillräck-ligt precisa svar på hur en tolkning ska ske.98 Däremot finns det en risk att med alltför precisa instruktioner, missas delar av sammanhanget eller den djupare meningen. Dessutom används analysfrågorna som ett stöd i analysen vilket möjliggör en större användning av den inneboende flexibiliteten som finns i en kvalitativ undersökning.99
98 Esaiasson et al. Metodpraktikan, 55f.
99 Johannessen & Tufte. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 70ff.
Sida 29 av 45
3.5.1 Analysverktyg
För att besvara undersökningens frågeställningar har följande analysverktyg utformats där di-mensionerna tillsammans med dess tillhörande analysfrågor används för att förstå och katego-risera olika perspektiv av fenomenet sjömakt:
Sida 30 av 45
4. Analys
I den här analysen presenteras tre teorier om sjömakt som analyseras med hjälp av analys-verktyget (Se tabell 3) som redovisades i ovanstående kapitel.
4.1 Crisher & Souva – ett fysikaliskt perspektiv på sjömakt
Crisher & Souva har byggt ett dataset med marina data från 1865 till 2011. Datasetet innehåller förutom tonnage och fartyg per land och år även variabler som till exempel fartygstyp och för-måga. De menar att deras dataset kan användas inom krigsvetenskap och argumenterar för att de har skapat ett fruktbart sätt att mäta sjömakt.100
Enligt Crisher & Souva är sjömakt i huvudsak något fysiskt. Vidare skriver de att deras kvan-titativa databas med fartyg är ”our measure of naval power”.101 I deras artikel för de resonemang som implicit sätter ett likhetstecken mellan ”naval strength” och ”naval power”.102 Det är mät-bart, kroppsligt och befinner sig på ett fysiskt plan i form av fartyg och tonnage.103 Däremot menar de samtidigt att sjömakt inte kan mätas endast i absoluta tal utan är relativt i förhållande till andra. I det avseendet ser de sjömakt snarare som något mentalt än fysiskt.
Det instrumentella i författarnas syn på sjömakt tar sig uttryck i följande:
”Naval power affects international interactions. Naval power made establishing and maintaining colonial possessions possible for major powers. Naval power left its mark in the first half of the twentieth century with famous battles such as Jutland, Atlantic, Midway, Pearl Harbor, and Leyte Gulf. More recently, naval power al-lowed the British to reclaim the Falkland Islands in 1982. Naval power also alal-lowed the United States to send and support large invasion forces to Iraq in 1990 and 2003. Countries seeking to project influence and protect their interests across the world’s waterways need a powerful navy”.
100 Crisher & Souva. ”Power at Sea”, 602–629. 101 Ibid., 604-608.
102 Ibid., 604. 103 Ibid., 608.
Sida 31 av 45 Det är inte självförsvar utan offensiva delar av marin diplomat som är fokus i deras syn på hur sjömakt används, vilket är instrumentellt. Havet ses och används som ett medel för att uppnå ett mål och projicera inflytande och makt för skydda egna intressen.
På ett metodologiskt plan är Crisher & Souvas forskning primärt kvantitativ i sina metodval. Både insamling och analys sker kvantitativt. De undersöker sjömakt genom att kvantitativt mäta länders tonnage av örlogsfartyg.104 Dessutom säger de sig vilja mäta ännu fler variabler vilket talar ytterligare talar för att deras sätt att se på sjömakt är kvantitativt:
”Ideally, a measure of state naval power would count all ships and have a perfect assessment of each ship’s ability to inflict damage on an adversary’s territory or weapons systems as well as operate in conjunction with other ships for these pur-poses.”105
De poängterar också att sjömakt inte bara kan mätas som tonnage utan att variabler som tek-nologi måste vara med, annars kan det framstå som att sjömakt sjunker när det de facto ökar. De belyser ett exempel på hur tidigare metoder att mäta sjömakt blir felaktiga, till exempel att USA:s tonnage, och därmed sjömakt sjunker under kalla kriget, vilket är orealistiskt. Genom att använda deras metod blir resultatet istället att den ökar.106 Samtidigt lyfter författaren upp svårigheter med att mäta sjömakt och att det är alltför många variabler för att mäta exakt:
”The variation among the many warships traversing the world’s waterways both past and present is too great, and the multidimensionality of this ideal power meas-ure is too great for an analyst to reduce it to a single number.”107
Crisher & Souvas forskning är både deskriptiv och preskriptiv till sin karaktär. För det första använder de sin forskning för att beskriva hur förklara hur maktbalanser av sjömakt förändras genom tiderna vilket exemplifierades tidigare med USA under kalla kriget. Det preskriptiva i deras forskning ger sig uttryck när de argumenterar att för att deras forskning kan bidra till att bättre förstå förhållandet mellan sjömakt och politiska fenomen. Dessutom menar Crisher i en 104 Crisher & Souva. ”Power at Sea”, 608.
105 Ibid., 608. 106 Ibid., 622. 107 Ibid., 608.
Sida 32 av 45 senare artikel, som använder datasetet, att en ökning av sjömakt också ökar sannolikheten för en väpnad konflikt:
”Does an increase in naval power increase the likelihood of interstate disputes? […] Utilizing a new dataset of naval power and employing an instrumental variable analysis, I present one of the first large cross-national studies showing a significant link between naval power and a specific type of interstate conflict - non-contiguous disputes. The findings have implications for the future actions of states whose naval strength is growing.”108
Sammanfattningsvis ser Crisher & Souva sjömakt ontologiskt främst som något fysiskt och att det används instrumentellt. Epistemologiskt ser de sjömakt som något som undersöks kvanti-tativt. Dessa undersökningar karaktäriseras av både deskriptiva och preskriptiva sådana. Av-slutningsvis visar analysen att Crisher & Souvas syn på sjömakt har ett tydligt fysikaliskt per-spektiv (Se figur 3), även om vissa sociala element inkluderas, som till exempel det instrumen-tella.
108 Crisher, Brian B. ”Naval Power, Endogeneity, and Long-Distance Disputes”. Research &
Sida 33 av 45
4.2 Till – ett socialt perspektiv på sjömakt
”Seapower is clearly a larger concept than landpower or airpower, neither of which encompasses the geo-economic dimensions of human acitivty to the extent that sea-power does. […] Seasea-power can be seen as a a tight and inseperable system in which naval power protects the maritime assets that are the ultimate sourve o fits prosper-ity and military effectivness”109
För att förtydliga vad Till menar med synen på sjömakt lyfter han fram ett citat av Dixon: ”Cease to think of Britain’s naval power in terms of battleships and cruisers and you begin to understand it”.110 Det är tydligt att Till ser sjömakt som ett system av något större och mer än bara de fysiska fartygen, även de är en del av det och inte kan bortses. Andra fysiska delar som ingår i systemet är manskap, fysiska flottor, handelsflottor, stödjande mark- och flygstyrkor och civil och militär produktionskapacitet.111 Dessa fysiska delar tillsammans med mentala delar som teknologi och politik, är enligt Till inputs och den första av de två delar som systemet sjömakt består av. Den andra delen av sjömakt är outputs och ses som kapaciteten att, från havet, tvinga och påverka andra att göra något.112 Det handlar alltså inte direkt om hur sjömakt används utan istället om att sjömakt är en kapacitet. Denna kapaciteten befinner sig på ett in-tellektuell och icke-kroppsligt plan vilket tillhör den mentala synen på sjömakt. Åter till input så kan de olika delarna av input, var och en för sig, ses som kroppsligt på ett fysiskt plan och som ett uttryck för en fysisk syn på sjömakt. Däremot tillsammans blir de något mer än summan av delarna och ju större systemet blir desto mer flyttar det sig från det fysiska till det mentala.
Om sjömaktens relativitet skriver Till i boken ”Seapower: a guide for the twenty-first century” följande:
”The emphasis on the relative nature of seapower has important consequences. It follows that the strategic effectiveness of seapower depends importantly on the strenths and weaknesses of who it is exerted against. Seapower is therefore often best recognised in the eye of the beholder.”113
109 Till. Seapower, 17. 110 Ibid., 20.
111 Ibid., 23ff, 87ff. 112 Ibid., 23ff, 87ff. 113 Ibid., 26.
