Höstterminen 2015
Självständigt arbete (Examensarbete), 15 hp Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Handledare: Elisabeth Bruce Universitetslektor vid institutionen för omvårdnad. Leg Sjuksköterska och Barnsjuksköterska
I samarbete med Umeå Universitet institutionen för omvårdnad.
Upplevelser av att leva med osteoporos
- En litteraturstudie
Aina Sjökvist
Cim Ericzon
Upplevelser av att leva med osteoporos - En litteraturstudie
Författare: Aina Sjökvist och Cim Ericzon
Abstrakt
Bakgrund. Osteoporos är en kronisk sjukdom som gör skelettet skört vilket kan leda till frakturer vid lågenergivåld. Det drabbar omkring hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män i Sverige. Osteoporos orsakar både fysisk, psykisk och
psykosocial påverkan i det dagliga livet.
Syfte. Att belysa patienters upplevelser av att leva med osteoporos.
Metod. Denna kvalitativa litteraturstudie baserades på åtta vetenskapliga artiklar utvalda från databaser med publikationer inom medicin och omvårdnad. Artiklarna granskades kritiskt med hjälp av SBUs granskningsmall för studier utförda på
patientupplevelser. Analysen inspirerades av kvalitativ innehållsanalys där materialet bearbetades, jämfördes och kategoriserades.
Resultat. Materialet resulterade i två huvudkategorier: 1) Att uppleva en hotad självständighet och 2) Att skapa strategier och förhållningssätt till osteoporos.
Underkategorierna var: 1) Att uppleva bristande stöd, 2) Att uppleva begränsningar i det dagliga livet, 3) Att uppleva skam och förnekelse, 4) Att känna stöd 5) Att lära sig leva med osteoporos och 6) Att uppleva motivation och hinder till fysisk
aktivitet.
Konklusion. Erfarenheter av osteoporos kunde resultera i att patienters
självständighet hotades. Omvårdnad i form av personcenterad vård kan motverka den hotade självständigheten.
Nyckelord. Osteoporos, Patientupplevelse, Litteraturstudie.
Experiences of living with osteoporosis - A literature study
Authors: Aina Sjökvist och Cim Ericzon
Abstract
Background: Osteoporosis is a chronic disease that makes the skeleton weak, which in turn can lead to fragility fractures. In Sweden it affects about half of the female population and one fourth of the male population. The experiences of living with osteoporosis causes both physical and psychological and psychosocial impact in patients’ lives.
Purpose: The aim of this study was to focus on patients’ experiences of living with osteoporosis.
Method: This literature review based on eight qualitative research articles selected from bibliographic databases for nursing and medicine. These articles were examined critically with the SBU review template for studies conducted on patients’
experiences. The analysis was inspired by a qualitative content analysis. The data was processed, compared and categorized.
Results: The data resulted in two main categories with six subcategories. The main categories: To experience a threatened independence and To create strategies and approaches to osteoporosis. The subcategories, which were: 1.) To experience lack of support, 2) Experiences of limitations in daily life, 3) Experiences of shame and denial, 4) Feelings of being supported, 5) Learning to live with osteoporosis, 6) To experience motivation and barriers to physical activity.
Conclusion: Experiences osteoporosis can affect patients' independence. Nursing care in form of patient centered care can counteract the threatened independence.
Keywords: Osteoporosis, patient experience, literature review.
Innehållsförteckning
1. Bakgrund ... 1
1.1 Syfte ... 3
2. Metod ... 3
2.1. Sökmetoder ... 4
2.2. Urval ... 4
2.3. Analys ... 5
2.4. Forskningsetik ... 5
2.5. Betydelse för omvårdnad ... 5
3. Resultat ... 6
3.1 Att uppleva en hotad självständighet... 6
3.1.1. Att uppleva bristande stöd ... 6
3.1.2. Att uppleva begränsningar i det dagliga livet ... 7
3.1.3 Skam och förnekelse ... 8
3.2 Att skapa strategier och förhållningssätt till osteoporos ... 9
3.2.1 Att känna stöd ... 9
3.2.2. Att lära sig leva med osteoporos ... 10
3.2.3. Att uppleva motivation och hinder till fysisk aktivitet ... 11
4. Diskussion ... 12
4.1. Resultatdiskussion ... 12
4.2 Metoddiskussion ... 15
4.3 Forskningsetikdiskussion ... 17
5. Konklusion ... 17
6. Referenser ... 19 Bilaga 1. Söktabell
Bilaga 2. SBUs granskningsmall för patientupplevelser med kvalitativ metod
Bilaga 3. Artikelöversikt
1. Bakgrund
Osteoporos eller benskörhet är en tyst sjukdom och många vet inte om att de har osteoporos förrän de drabbas av en fraktur. Osteoporos klassas som en kronisk sjukdom där frakturrisken ökar eftersom det uppstår en minskning av benmassa och benkvalitet. Det gör att det kan uppstå frakturer vid lågenergivåld genom till exempel fall från ståhöjd (Casey, 2015). Osteoporos klassades som sjukdom först 1994 av World Health Organization (Kanis et al., 1994). Bensammansättningen är som starkast vid omkring 20-30 års ålder och börjar sedan sakta brytas ner genom det normala åldrandet (Kessenich, 2006). Vid menopaus minskar östrogenutsöndringen vilket ökar nedbrytningen av benmassa därför är osteoporos vanligare hos kvinnor (Casey, 2015). Osteoporos kan leda till en förtidig död hos äldre personer som förövrigt är friska (Kessenich, 2006). Förutom att osteoporos skapar lidande hos individen orsakar osteoporos stora kostnader för samhället och hälso- och sjukvården i Sverige. Socialstyrelsens rekommendation för hälso- och sjukvården är att fler
personer som är i riskzonen för osteoporosrelaterade frakturer ska sättas in på behandling, vilket i sin tur kommer sänka frakturkostnaderna för hälso- och
sjukvården (Socialstyrelsen, 2012, 47). I Sverige är det omkring 70000 frakturer per år som tros uppkomma av osteoporos där ca 18000 är höftfrakturer. Omkring hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män drabbas någon gång i livet av en fraktur orsakad av osteoporos (Kanis et al., 2000).
I dagsläget finns två metoder för att kunna ställa diagnos den ena är fracture risk assessment tool (FRAX) den andra är dual-energy X-ray absorptiometry (DXA), dessa kan användas var för sig eller som komplement till varandra. FRAX, är ett formulär som finns tillgängligt gratis via internet. Den beräknar risken att inom 10 år drabbas av osteoporosrelaterad fraktur genom att kartlägga levnadsvanor,
livsstilsfaktorer, tidigare frakturer och ärftlighet. DXA är en röntgenmetod för att kunna bedöma bentätheten (Socialstyrelsen 2012, 23-24). Om standardavvikelsen är större än 2,5 i samma population kan diagnosen osteoporos ställas (Casey, 2015).
Påverkningsbara riskfaktorer handlar om individens livsstil och levnadsvanor, till
exempel inaktivitet, tobaksrökning, fallbenägenhet och låg solexponering. Det finns
även riskfaktorer som inte är påverkningsbara så som kvinnligt kön, ålder, ärftlighet
och tidigare frakturer (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2013).
2 Livsstilsfaktorer som påverkar risken av att utveckla osteoporos handlar främst om rökning och riskkonsumtion av alkohol. Personer som har ett högt alkoholintag har en ökad falltendens och fallrisk är associerad med frakturer (Zhu och Prince, 2015).
Sambandet mellan att ha ett tillräckligt intag av kalcium, D-vitamin och att vara fysisk aktiv samt att inte pendla i kroppsvikt minskar risken för osteoporos (Leyland, 2013). Att dagligen äta proteinrik mat, frukt och grönsaker har en uppbyggande effekt och visar även effekter av att minska nedbrytningen av skelettet (Zhu och Prince, 2015).
Sjuksköterskan kan spela en stor roll i förebyggandet av osteoporosrelaterade frakturer, genom att lära sig att identifiera riskpatienter. Sekundärpreventions program eller så kallade frakturkedjor minskar risken för att få nya frakturer.
Preventionsprogrammet går ut på att identifiera alla patienter över 50 år med lågenergifrakturer, undersöka dessa patienter med DXA-scan samt FRAX. Sista steget i preventionen är sätta in medicinsk behandling samt ge adekvata råd kring livsstilsförändringar som har positiv effekt på livskvalitet relaterat till osteoporos (Fraser, 2014). Omvårdnadsåtgärder kan planeras med hjälp av Roys
anpassningsmodell som beskriver omvårdnadsprocessens olika steg. Där
sjuksköterskans uppgift är att hjälpa patienten med anpassning till de förändrade livsomständigheterna som orsakar ohälsa (Wiklund Gustin och Lindwall, 2012, 247- 257).
Denna litteraturstudie kommer fokusera på patienters upplevelse/er av att leva med osteoporos. Upplevelser kan förklaras som den levda livsvärlden, och kan inte ses som något objektivt. Livsvärld definieras som den verklighet vi lever i och tas ofta för given (Persson och Sundin, 2012, 374).
Osteoporosfrakturer kan orsaka problem för individen som upplever så väl fysiska som psykiska och psykosociala besvär, som till exempel deformitet i ryggen (kyfos), låg självkänsla, förlust av självständighet, ändrad kroppsuppfattning och sänkt
livskvalitet (Leyland, 2013). Frakturer är smärtsamma och hotar självständigheten då
förmågan till rörlighet minskar (Paier, 1996). Genom att förstå patienters upplevelser
av att leva med osteoporos kan vårdpersonalen få en förståelse för vad som är viktigt
3 för patienten. Genom den förståelsen kan vårdpersonalen ge individuella råd och strategier (Nielsen et al., 2013).
Osteoporos är en underdiagnostiserad sjukdom, kunskapen och förståelsen kring sjukdomen är begränsad hos många även hos hälso- och sjukvårdspersonal.
Osteoporos är en folksjukdom som orsakar stora kostnader i samhället och orsakar personligt lidande. Att förstå hur personer upplever sin sjukdom kan ge en utökad förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal och bidra till ett bättre omhändertagande för patienten.
Den forskning som idag bedrivs om osteoporos handlar främst om arvets och miljöns inverkan på bensammansättningen och nedbrytning av skelettet. Detta görs för att kartlägga riskfaktorer för att kunna hitta vägar till förebyggande behandling och minska riskerna för frakturer. Det krävs mer klinisk forskning utifrån patientens perspektiv när det kommer till smärta, funktion och livskvalitet (Medicinska fakulteten Lunds universitet, 2015). I en litteratursammanställning om kvalitiativ forskning gällande osteoporos utifrån patientberättelser fram till 2013 ingick endast 48 vetenskapliga artiklar (Hoang-Kim et al., 2014). Detta talar för att mer forskning utifrån ett patientperspektiv är nödvändig.
1.1 Syfte
Syftet med denna litteraturstudie är belysa patienters upplevelser av att leva med osteoporos.
2. Metod
Studien genomfördes som en litteraturstudie för att belysa patienters upplevelser av att leva med osteoporos. Denna litteraturstudie baserar sig på forskning som
publicerats i vetenskapliga artiklar (jfr Olsson och Sörensen, 2011, 46). En kvalitativ studie ger en förståelse inför problemet som studeras, ett så kallat inifrånperspektiv (Olsson och Sörensen, 2011, 19). Enligt Willman et al., (2011, 52) används kvalitativ metod i hög utsträckning vid omvårdnadsforskning. Artiklarna granskades kritiskt och sammanställdes för att samla in data som besvarade studiens syfte (jfr Forsberg
& Wengström, 2013, 30).
4
2.1. Sökmetoder
För att hitta relevanta artiklar till studien användes databaserna PubMed, (MEDLINE), CINAHL och PsykInfo. CINAHL användes eftersom databasen fokuserar på omvårdnad och hälsa (Polit och Beck, 2013, 120-121). I databaserna användes MeSH- termer för PubMed och CINAHL- headings för CINAHL. Dessa kompletterades även med sökningar i fritext i samtliga databaser. En systematisk sökning av vetenskapliga artiklar gjordes. Osystematiska sökningar gjordes parallellt för att komplettera de systematiska sökningarna för att finna relevanta sökord (jfr Östlundh, 2006, 48). Sökorden som användes var osteoporosis, experience,
qualitative, self-concept. Sökningarna gjordes med respektive sökord var för sig. Alla sökningar innehöll sökordet osteoporosis som sedan kopplades ihop med de andra sökorden genom att använda AND. Sökningarna i PubMed kombinerades med MeSH-termer och fritext då med kopplingen AND i samma sökning. AND och OR är booleska termer som gör att sökningen kan begränsas eller utökas. Till denna studie användes den booleska termen AND för att reducera sökningen så att exempelvis både Osteoporosis och experience skulle finnas med i de artiklar som visades i
sökresultatet (Polit och Beck, 2013, 120). Till en början användes flera avgränsningar som avgränsningar till år 2004- 2015, ålder, nursing journal, peer reviewed och engelska i sökningarna. Då detta inte gav tillräckligt med träffar utökades sökningarna genom att bara ha kvar engelska och peer reviewed. Sökningarna redovisas i tabell 1 se bilaga 1.
2.2. Urval
Vid urvalet gjordes en granskning på titel och abstrakt för att kunna utesluta artiklar som inte svarade mot studiens syfte (jfr Willman och Stoltz (2012, 460-461). Därefter lästes artiklarna i sin helhet och åter ställdes mot studien syfte. Artiklarna granskades gemensamt med hjälp av SBUs granskningsmall för studier utförda på
patientupplevelser med kvalitativ forskningsmetodik (Statens beredning för
medicinsk utvärdering, 2013) se bilaga 2. Detta gjordes för att ta reda på
trovärdigheten och kvaliteten på dessa, samt vilka metoder som använts (jfr
Wallengren och Henricson, 2012, 490). De artiklar som inte uppfyllde kraven vid
granskningen exkluderades, totalt inkluderades 8 artiklar.
5 Inklusionskriterier
Män och kvinnor över 18 år som har diagnosen osteoporos.
2.3. Analys
Analysen inspirerades av en kvalitativ innehållsanalys. Materialet lästes flera gånger enskilt för att få en förståelse för innehållet. Därefter diskuterades likheter och skillnader, sedan sorterades materialet och delades in i grupper där liknande
upplevelser placerades tillsammans (jfr Friberg, 2006, 121-122). Materialet i de olika grupperna sorterades sedan ytterligare och underkategorier skapades utifrån
innehållet, tillsammans med tillhörande text där likheter och eventuella skillnader presenteras. Därefter sammanfördes de olika underkategorierna till två
huvudkategorier. Kategorierna skapar en överblick av studien som ger en möjlighet att komma fram till ett resultat (Polit och Beck, 2013, 55).
2.4. Forskningsetik
I kvalitetsgranskningen av de vetenskapliga artiklarna fanns kriterium om att det skulle finnas en etisk granskning eller ett etiskt resonemang. Alla resultatartiklar till denna litteraturstudie utom en hade redovisat godkännande från etisk kommitté.
Den artikel som inte hade redovisat ett godkännande av en etisk kommitté hade fört ett tydligt etiskt resonemang. Ett etiskt godkännande eller etiskt resonemang visar att överväganden gjorts, vilken nytta en studie kan göra i förhållande till vilken skada den kan orsaka hos individer som deltar. En studie ska visa respekt för
människovärdet och dennes rättigheter samt friheter (Helsingforsdeklarationen, 2015).
2.5. Betydelse för omvårdnad
I International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor beskriver sjuksköterskans roll, genom att bland annat främja insatser hos allmänheten och särskilt sårbara befolkningsgruppers hälsa och sociala behov (Svensk
sjuksköterskeförening, 2014). Genom att veta hur patienter upplever sin sjukdom kan
sjuksköterskan förstå patientens livsvärld och anpassa vården efter den enskilda
individens behov.
6
3. Resultat
Huvudkategorier Underkategorier
3.1 Att uppleva en hotad självständighet 3.1.1 Att uppleva bristande stöd 3.1.2 Att uppleva begränsningar i det dagliga livet
3.1.3 Att uppleva skam och förnekelse 3.2 Att skapa strategier och
förhållningssätt till osteoporos 3.2.1 Att känna stöd
3.2.2 Att lära sig leva med osteoporos 3.2.3 Att uppleva motivation och hinder till fysisk aktivitet
3.1 Att uppleva en hotad självständighet 3.1.1. Att uppleva bristande stöd
Att bli tagen på allvar relaterades till hur mycket stöd patienterna upplevde att de fick oavsett om det gällde vårdpersonal eller familj och vänner (Dohrn et al., 2015).
Patienterna upplevde att graden av stöd påverkade deras förmåga att hantera och lära sig leva med sjukdomen. Bristande stöd gjorde att patienterna upplevde att de fick kämpa och övertyga vårdpersonalen för att få hjälp med sina besvär (Hansen et al., 2014). Exempelvis då patienterna sökte vård för smärta upplevde de att de inte blev bemötta på ett respektfullt sätt och det gav dem en känsla av övergivenhet (Hallberg et al., 2010).
Bristande stöd kunde yttra sig i att patienterna upplevde att informationen om osteoporos från vårdpersonalen var otydlig, otillräcklig och svår att förstå (Berlin Hallrup et al., 2009; Dohrn et al., 2015). De personer som upplevde otillräcklig information från läkaren om mediciner blev ambivalent inför sin
osteoporosbehandling eller misstrodde effekten av den (Berlin Hallrup et al., 2009).
Män var osäkra och oroliga kring prognosen då de upplevde att vårdpersonalen inte hade tillräckligt med kunskap om osteoporos hos män (Solimeo et al., 2011).
Patienter upplevde bristande stöd då de saknade specialister som kunde uttala sig i
hur patienter skulle förhålla sig till sitt specifika tillstånd (Baert et al., 2015).
7 Patienter upplevde förvirring när de fick information som skiljde sig åt mellan olika vårdgivare. Upplevelsen var att läkare kunde rekommendera restriktioner kring träning snarare än att uppmuntra fysisk aktivitet (Baert et al., 2015; Dohrn et al., 2015). Läkare kunde rekommendera fysisk aktivitet men inte hur eller vad de skulle träna. Några fick råd att minska på träningen andra skulle cykla eller simma (Baert et al., 2015). Det bristande stödet gjorde att patienter upplevde en frånvaro av säkra, effektiva övningar och förhållningssätt till träning och fysisk aktivitet från
vårdpersonalen. Det gjorde att de sökte information via media, internet och patientorganisationer (Berlin Hallrup et al., 2009; Dohrn et al., 2015).
Bristande stöd kunde även handla om kommunikation. Patienterna upplevde att kommunikationen var bristande vårdpersonal emellan och mellan vårdpersonal och patient. Det gällde exempelvis undersökningsresultat, uppföljning och vidare
behandling. Detta resulterade i att patienterna inte fick besked eller information efter dessa, vilket gjorde att patienterna kände sig besvikna (Hansen et al., 2014).
Patienter berättade att familj och vänner kunde begränsa dem i det dagliga livet eftersom den anhörige kände oro för den som var sjuk. De upplevde då att
självständigheten blev hotad genom att de inte länge ansågs lämpliga att göra saker de gjort förut (Berlin Hallrup et al., 2009; Hallberg et al., 2010; Hansen et al., 2014).
I vissa fall beskrev patienter att de blivit uteslutna från att delta i sociala sammanhang (Hallberg et al., 2010).
3.1.2. Att uppleva begränsningar i det dagliga livet
Upplevelser som att vara begränsad av sin egen kropp på grund av osteoporos kunde leda till isolering, försiktighetsåtgärder och det resulterade i att patienterna inte längre litade på sin egen kropp (Berlin Hallrup et al., 2009; Dohrn et al., 2015;
Wilkins, 2001). Synliga deformationer som kyfos och andra sviter från tidigare frakturer orsakade försämrad rörlighet (Berlin Hallrup et al.,2009; Dohrn et al., 2015; Hallberg et al., 2010). Patienter upplevde att de hade svårigheter att hitta en bekväm sovställning, sitta i en vanlig stol eller att gå i trappor (Hallberg et al., 2010).
Trötthet kunde yttra sig både mentalt och kroppsligt vilket begränsade patienterna i
det dagliga livet (Dohrn et al., 2015). Det framkom att män upplevde en förlust av
8 styrka och hållning vilket begränsade dem i att upprätthålla ett aktivt liv (Nielsen et al., 2011).
De kroppsliga förändringarna skapade känslor som oro, rädsla och osäkerhet att inte veta hur mycket deras kroppar klarade av (Dohrn et al., 2015). Patienter var rädda för att tappa kontrollen eller hade en oförmåga att ta kontroll över situationen
exempelvis i rädsla för att få en ny fraktur, vilket kunde leda till nedstämdhet
(Nielsen et al., 2011; Wilkins, 2001). Genom de kroppsliga förändringarna orsakade av osteoporos upplevdes en känsla av att bli en börda för familj och närstående (Hallberg et al., 2010; Hansen et al., 2014). En del patienter begränsade sig själva genom att de inte planerade för framtiden utan levde en dag i taget. De saknade förtroende för att själva kunna bemästra situationer i framtiden för att de upplevde att osteoporos var en oförutsägbar sjukdom (Wilkins, 2001).
Smärta upplevdes vara begränsande i det dagliga livet. Smärtan beskrevs som antingen konstant eller vid aktivitet, från mild eller till den värsta tänkbara smärta.
Personer som var mycket påverkade av smärta undvek umgänge med familj och vänner, de upplevde att kroppen blev en barriär. En del patienter upplevde en motvilja till smärtlindrande behandling på grund av rädsla för att utveckla ett
beroende eller för att få kognitiva nedsättningar. De beskrev även att de var rädda att inte längre ha några alternativ att ta till när de hade mycket svår smärta (Hallberg et al., 2010; Solimeo et al., 2011). Patienter upplevde att medicinerna var dyra, de var osäkra på medicinens effekt och rädsla för biverkningar kunde resultera i att de slutade ta sin medicin (Solimeo et al., 2011).
3.1.3 Skam och förnekelse
En del patienter upplevde det svårt att berätta för sin familj och omgivning om
osteoporos då de inte ville visa sig svaga eller bli annorlunda behandlade på grund av
sin sjukdom (Hansen et al., 2014). Män upplevde att vänner varit tveksamma till
diagnosen då den uppfattades som en ”kvinnlig sjukdom”. Att då vara öppen och
prata om osteoporos kunde skapa skämt och roliga historier om att ha en ”kvinnlig
sjukdom”. Det skapade en upplevelse av att inte bli tagen på allvar (Nielsen et al.,
2011). Patienter kunde uppleva att osteoporos var ett bevis på att de blivit gamla och
9 ville inte höra talas om sjukdomen, det upplevdes deprimerande (Hansen et la., 2014;
Wilkins, 2001). Hjälpmedel kunde upplevas som en barriär något skamligt och det skapade ett stigma genom att framstå som en gammal människa (Berlin Hallrup et al., 2009; Hallberg et al., 2010; Hansen et al., 2014). För personer som fortfarande var yrkesverksamma kunde osteoporos ställa till med problem. Patienter vågade inte vara berätta att de hade osteoporos i rädsla för att förlora jobbet. Enligt männen var det manligt att vara stark och de upplevde en frustration när de inte kunde leva upp till de traditionella rollerna i samhället och maskuliniteten, att vara en ”riktig” man (Nielsen et al., 2011).
Män ansåg sig inte ha några problem med att leva med osteoporos även om det framkom att de levde med daglig smärta och de hade haft flera frakturer. Det gjorde att män inte sökte vård förrän deras besvär blivit allvarliga på grund av att de inte vågade vara ärliga och prata om sina besvär, de ville inte förknippas med en "kvinnlig sjukdom". De upplevde att det var skamligt och pinsamt och det påverkade deras självkänsla och sociala relationer. Skammen och känslan av att vara en börda gjorde att män undvek situationer där detta blev synligt för allmänheten (Nielsen et al., 2011). För att inte visa sig svag behandlade patienter sina besvär själva med hjälp av receptfria läkemedel, värmedynor, via kiropraktorer eller liknande och vila. Detta var främst för ett smärtlindrande syfte och för att återfå funktion och rörlighet (Solimeo et al., 2011).
Förnekelse av sjukdomen användes för att upprätthålla sin självkänsla. Patienter kunde känna skyldigheter mot andra som gjorde att de satte sig själva i andra hand.
De kunde till och med utsätta sig för risker som kunde orsaka fall och frakturer (Wilkins, 2001). Männen upplevde att risken att drabbas av en fraktur var liten men när de själva berättade om osteoporos associerade de sjukdomen med frakturer (Solimeo et.al., 2011).
3.2 Att skapa strategier och förhållningssätt till osteoporos 3.2.1 Att känna stöd
De patienter som upplevde ett tillfredställande stöd i form av god information kände
att de blev tagna på allvar (Hallberg et al., 2010; Hansen et al., 2014) Det goda
10 omhändertagandet gjorde att patienterna upplevde en lättnad över att få bekräftelse på sina symtom och besvär (Solimeo et al., 2011). Kontinuitet i form av att träffa samma läkare eller annan vårdpersonal vid besök, undersökningar och uppföljning upplevdes vara av stor vikt då det gav patienterna förutsägbarhet och trygghet (Berlin Hallrup et al., 2009).
Stöd från familj och vänner kunde hjälpa till att övervinna hinder i vardagen i form av praktiskt - och emotionellt stöd vilket upplevdes som en trygghet av patienterna (Baert et al., 2015; Dohrn et al., 2015; Hallberg et al.., 2010; Wilkins, 2001). Patienter ansåg familj, vänner och grannar som mycket viktiga för deras livskvalitet (Hallberg et al., 2010). Stödet från familj och vänner beskrevs som en drivkraft av patienterna för att kunna hantera sin osteoporos (Baert et al., 2015).
3.2.2. Att lära sig leva med osteoporos
Processen att lära sig leva med och hantera osteoporos kunde upplevas vara en långdragen kamp, men även en snabbare anpassning och acceptans förekom (Hallberg et al., 2010; Hansen et al., 2014; Wilkins, 2001). Erfarenheter av att leva med osteoporos kunde skilja sig stort allt ifrån att inte uppfatta sjukdomen som inskränkande till att det påverkade de grundläggande behoven i det dagliga livet (Hansen et al., 2014; Wilkins, 2001). För att lära sig leva med osteoporos ansåg patienterna att det var viktigt att acceptera sina begränsningar som trötthet, minskad flexibilitet och funktionella begränsningar som orsakats av tidigare frakturer (Dohrn et al., 2015).
Dagsformen upplevdes som avgörande när det gällde att prioritera och hitta en balans mellan aktivitet och vila (Dohrn et al., 2015; Hallberg et al., 2010).
Upplevelser av rädsla gjorde att patienterna planerade aktiviteter eller vidtog
försiktighetsåtgärder för att minska risken för frakturer och fall, exempelvis genom
att inte gå ut när det var halt (Baert et al., 2015; Berlin Hallrup et al., 2009; Dohrn et
al., 2015; Hansen et al., 2014; Wilkins, 2001). Att lära sig leva med osteoporos kunde
medföra att patienterna började använda sig av olika hjälpmedel som rollatorer,
stavar och liknande vilket gav en känsla av säkerhet i utförandet av dagliga aktiviteter
(Berlin Hallrup et al., 2009; Dohrn et al., 2015; Hallberg et al., 2010; Hansen et al.,
11 2014). Patienterna upplevde att de behövde lära sig nya saker och utveckla nya
förhållningssätt till sin kropp och levnadsmiljö. Information och råd övervägdes, nya recept på läkemedel och fysiska aktiviteter testades (Hansen et al., 2014).
Ett sätt att hantera vardagen var att leva här och nu, ett försök att ha en positiv attityd och tänka på andra saker. Det kunde vara småsaker som att sitta på balkongen, att ta en promenad eller bara att komma upp på morgonen och äta
frukost (Hallberg et al., 2010). Att ha möjlighet till att sköta sitt hem och sin trädgård, att delta i fritidsaktiviteter och sociala tillställningar gjorde att patienterna upplevde självständighet och meningsfullhet (Nielsen et al., 2010). Att kunna fortsätta att arbeta tillförde en upplevelse av att vara viktig, betydelsefull och en självständig person (Wilkins, 2001).
3.2.3. Att uppleva motivation och hinder till fysisk aktivitet
Frånvaron av transportmedel kunde upplevas som en motivation att ta sig ut för att till exempel handla men det kunde även upplevas som ett hinder för att delta i
träning (Baert et al., 2015; Dohrn et al., 2015). Patienter upplevde att träningen inte var anpassad efter deras behov, att övningarna var antingen för lätta eller för
krävande (Berlin Hallrup et al., 2009). Träning kunde ses som positivt, något att se fram emot och gav fysiskt och psykiskt välmående (Dohrn et al., 2015). Fysisk aktivitet och träning kunde ge upplevelser av frihet, bidra till god livskvalitet och ge en balans i livet (Hallberg et al., 2010; Hansen et al., 2014; Wilkins, 2001). Vissa upplevde att de var för gamla för att träna eller att lära sig nya träningsformer (Baert et al., 2015). Smärta upplevdes som ett hinder för fysisk aktivitet och träning
(Solimeo et al., 2011). Samtidigt var fysisk aktivitet och träning ett sätt att minska, förebygga och hantera smärta (Baert et al., 2015; Dohrn et al., 2015; Hallberg et al., 2010; Nielsen et al., 2011). Patienterna var medvetna om att träning var bra för deras fysiska hälsa (Baert et al., 2015; Hallberg et al., 2010).
Patientföreningar och träningsgrupper för personer med osteoporos upplevdes
överlag som positiva. Patienterna upplevde att de kunde diskutera problem, träna och
ha det roligt tillsammans. De blev motiverade att komma sig iväg och träna men det
kunde även vara ett sätt att utmana sina begränsningar och att bli bekväm med att
träna (Dohrn et al., 2015; Nielsen et al., 2011). Färdiga träningsprogram var även en
motivator för att komma iväg och träna (Wilkins, 2001). Patienter upplevde även att
12 de inte vågade eller visste hur de skulle träna (Hallberg et al., 2010). Däremot kunde enskild träning föredras då de inte behövde anpassa sig till andra (Dohrn et al., 2015).
4. Diskussion
Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med osteoporos. Resultatet delades in i två huvudkategorier och underkategorier varav dessa är: ”Att uppleva en hotad självständighet - att uppleva bristande stöd, att uppleva begränsningar i det dagliga livet, att uppleva skam och förnekelse”.” Att skapa strategier och förhållningssätt till osteoporos - att känna stöd, att lära sig leva med osteoporos, att uppleva motivation och hinder till fysisk aktivitet”.
4.1. Resultatdiskussion Teoretisk referensram.
Roys anpassningsmodell (RAM) - att leva i en föränderlig tillvaro. Denna teori grundar sig i hur ohälsa och lidande hos individer yttrar sig och hur den drabbade förstår och anpassar sig till de föränderliga livsomständigheterna som sjukdomen ger. De föränderliga livsomständigheterna kan i sin tur skapa ohälsa och lidande, vilket gör att de drabbade behöver stöd från exempelvis sjuksköterskan. Genom att sjuksköterskan ser patienten som en helhet (utifrån individ, miljö, hälsa och
omvårdnad) kan patienten få hjälp och stöd i att hantera svårigheter. Roys anpassningsmodell är grunden till det system (omvårdnadsprocessen) som idag används inom sjukvården (Wiklund Gustin och Lindwall, 2012, 223-260).
Författarna kommer att integrera Roys anpassningsmodell i kommande diskussion för att belysa teorin i förhållande till resultatet i denna litteraturstudie. Då det framkommer att sjukdomen påverkar individen i den grad att anpassning är av stor vikt.
Att uppleva en hotad självständighet.
Litteraturstudiens första huvudkategori handlar om en hotad självständighet, på
grund av att inte få tillräckligt med stöd, att inte kunna lita på sin kropp och att
uppleva en känsla av skam över att ha fått diagnosen osteoporos. Att inte få
13 tillräckligt med stöd kunde skapa känslor som att inte bli tagen på allvar. Att inte kunna lita på sin kropp kunde leda till att isolering och försiktighetsåtgärder. Samt att uppleva känslor som skam gjorde att patienterna inte vågade vara ärliga och berätta att de fått osteoporos för att inte bli annorlunda behandlad. Detta visar på att sjukdomen har en betydenade inverkan på patientens liv, både fysisk, psykiskt och socialt. Detta bekräftas i en litteratursammanställning av (Gold, 1996) som visar på att osteoporosrelaterade frakturer kan orsaka allvarliga konsekvenser i det dagliga livet, som kan leda till en påverkad självständighet.
I föreliggande litteraturstudie framkom det att patienterna upplevde att
informationen från hälso-sjukvården var otydlig, otillräcklig och svår att förstå.
Informationen upplevdes bristande både vårdpersonal emellan och mellan patient och vårdpersonal vilket skapade förvirring. Detta visar på att det finns
kunskapsluckor om osteoporos bland vårdpersonal. Kunskaplsluckor om levnadsvanor och behandling av osteoporos hos sjuksköterskor och annan vårdpersonal bekräftas i en studie av (Giangregorio et al., 2007). Bristande
information och stöd kunde leda till att patienterna avslutade sin behandling i förtid.
Liknade iakttagelser har gjorts i en studie av Iversen et al., (2011) där patienterna bekräftade att det bristande stödet kunde leda till bristande följsamhet av
behandling.
Författarna till denna litteraturstudie drar slutsatsen genom ovanstående exempel att patientens möte med sjukvården är avgörande för hur väl patienten kan anpassa sig och hantera sin sjukdom. När patienten upplever bristande stöd påverkar det
individen och kan leda till en hotad självständighet.
I Roys anpassningsmodell beskrivs att sjuksköterskan ska verka för att underlätta samspelet mellan människan och dess omgivning för att gynna utveckling och
välbefinnande. Dock kan svårigheter uppstå när patientens behov inte tillgodoses, ett under- eller överskott av resurser skapar bristande anpassning för
människan/patienten och dess omgivning (Wiklund Gustin och Lindwall, 2012, 227-
228). Roy betonar att psykologika och psykolsociala faktorer påverkar hur människan
kommer att reagera i olika situationer, exempelvis vid problemlösning,
14 beslutsfattning och emotionella processer (Wiklund Gustin och Lindwall, 2012, 233- 234).
Bristande information skapade svårigheter att anpassa sig till sin nya situation, att leva med osteoporos. Detta kan jämföras med Ailinger et al., (2005) vars studie visar på att sjuksköterskor behöver fokusera på att informera och undervisa om
osteoporos. För att förebygga och öka kunskapen samt att få råd kring levnadsvanor som främjar ett sunt skelett. Detta kan åstadkommas genom att sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Personcentrerad vård handlar om respekt och bekräftelse från vårdpersonalen kring patientens egna upplevelser och förklaringar av sjukdomen samt att lyssna till vad patienten anser är hälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Patient och sjuksköterska utformar tillsammans en vårdplan för fortsatt vård och rehabilitering (Tenggren Durkan, 2015). Att på grund av sjukdom inte längre kunna leva det liv som patienten vill leva skapar en känsla av att vara beroende av andra. Här är det sjuksökterskans roll som blir avgörande om vården blir personcentrerad eller inte, genom att antingen
understödja den vårdbehövande eller reducera patienten till en sjukdom (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Enligt svensk patientlag har patienten rätt att få känna sig delaktig och i möjligaste mån vara med och utforma sin vård och behandling samt att patientens integritet och självbestämmande ska respekteras (SFS 2014:821).
Att skapa strategier och förhållningssätt till osteoporos.
Litteraturstudiens andra huvudkategori handlar om att hitta strategier och
förhållningssätt till osteoporos. Det handlar om att känna stöd, att lära sig leva med sjukdomen samt att uppleva motivation och hinder till fysisk aktivitet. Att känna stöd kunde upplevas som en drivkraft att kunna hantera sin sjukdom, att lära sig leva med osteoporos handlar om att acceptera och lära sig leva med sina begränsningar. Att uppleva motivation och hinder till fysisk aktivitet innebär olika aspekter av
patientens förutsättningar till fysisk aktivitet. Detta visar på att patienter måste ta till olika strategier eller finna nya förhållningssätt för att hantera de förändringar som krävs för att kunna upprätthålla ett meningsfullt liv (Gold et al., 1989).
I föreliggande litteraturstudie framkom det att patienterna gjorde anpassningar som
försiktighetsåtgärder i det dagliga livet då de drabbas av osteoporos, framförallt då de
15 drabbas av en osteoporosrelaterad fraktur. Det bekräftas i en studie av Sale et al., (2014) där personer med hög risk för frakturer orsakade av låg benmassa använde sig av olika strategier för förebygga risken för fraktur. Det gällde både personliga
åtgärder som att vara försiktig och genom att använda hjälpmedel samt att göra livsstilsförändringar. I förhållande till Roys anpassningsmodell visar detta hur patienterna utsätts för olika stimuli (osteoporos och frakturer) och anpassar sig med hjälp av olika strategier för att ändra sitt beteende eller sina levnadsvanor. Graden av anpassning kan variera och den kan till och med vara av den grad där ohälsa uppstår (Wiklund Gustin och Lindwall, 2012, 244-245). Enligt Roys anpassningsmodell är människan i ständig utveckling och anpassning tillsammans med sin livsmiljö. Detta innebär att när människan utsätts för sjukdom eller annan stor livshändelse behövs aktiva strategier för att åter kunna skapa balans i livet, ibland kan det innebära att patienten behöver hjälp och stöd från exempelvis sjuksköterskan (Wiklund Gustin och Lindwall, 2012, 223).
Författarna till denna litteraturstudie drar slutsatsen att de strategier och
förhållningssätt patienten skapar sig utgår ifrån hur patienten uppfattar hela sin livssituation och inte bara ur ett sjukdomsperspektiv. Patienten kan hamna i en personlig konflikt då hen exempelvis inte vill eller har förutsättningar för att ändra sina levnadsvanor även om de är medvetna om eventuella konsekvenser. Det är då av vikt att sjuksköterskan lyssnar till vad patienten själv anser är hälsa genom ett
personcentrerat arbetssätt.
4.2 Metoddiskussion
I analysens första del lästes resultatartiklarna enskilt för att senare diskutera dessa gemensamt. Detta gjordes för att kunna ha en dialog om artiklarnas innehåll, minska feltolkningar och kunna diskutera otydligheter. Genom att läsa artiklarna var för sig ökar trovädrigheten då risken för misstolkningar minskas (Hanson et al., 2011). Det är första gången som författarna till denna litteraturstudie skriver denna typ av arbete, vilket kan innebära att det finns brister i arbetets olika delar (jfr Henricson, 2012, 472). I studien användes artiklar på empiriska studier med kvalitativ disign, då litteraturstudiens syfte är att belysa patienters upplevelser av att leva med
osteoporos. Genom kvalitativ metod beskrivs ett fenomen som skapar en förståelse
för människan och dennes upplevelser och erfarenheter (Segesten, 2006, 87; Polit
16 och Beck, 2013, 9). Fenomenet presenteras med hjälp av kategorier, beskrivningar eller modeller. Kvalitativa studier fokuserar på individens egna förklaringar på ett fenomen, till skillnad från kvanitativa metoder där fokus är att mäta och jämföra olika egenskaper (Olsson och Sörensen, 2011, 106). Därför ansågs valet av kvalitativa artiklar vara lämpliga till denna litteraturstudie för att belysa patienters upplevelser av att leva med osteoporos.
Databaserna PubMed, CINAHL, PsycInfo och MEDLINE användes till sökningarna i litteraturstudien då de tillhandahåller tidskrifter inom omvårdnad, medicin och hälsa. Därför ansågs dessa databaser lämpliga att användas (jfr Polit och Beck, 2013, 122). Studien påbörjades genom att göra osystematiska sökningar i de olika
databaserna för att se om det fanns tillräckligt med studier gjorda inom det valda ämnet samt finna relevanta sökord. Sökorden motsvarade litteraturstudiens syfte, där författarna ville undersöka upplevelser av att leva med osteoporos (jfr Karlsson, 2012, 108-110). Syftet kom att modifieras och ändrades till det slutgiltiga syftet efter en den osystematiska sökningen. När artikelsökningen påbörjades till
litteraturstudien fanns flera olika avgränsningar, vilket författarna valde att ta bort under sökprocessen då det gav mycket få träffar i de olika databaserna. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och vara refereed eller peer reviewed. Vilket innebär att artiklarna blivit granskade av experter inom området (Polit och Beck, 2013, 62).
Detta ökade trovärdigheten för de artiklar som valdes ut till resultatet.
Att ha en tydligt redovisad metod som är förstålig för läsaren ökar trovärdigheten och överförbarheten av studien. Att även diskutera och involvera utomstående personer som är kunniga inom ämnet ökar tillförlitligheten (Hanson et al., 2011). I denna litteraturstudie har andra studenter tagit del av och diskuterat metod och resultat dessutom har handledning skett kontinureligt.
Resultatartiklarna som valdes ut var alla från norra europa och nordamerika, detta var inte ett medvetet val, utan artiklarnas innehåll utgick från studiens syfte.
Däremot kan detta påverka överförbarheten till andra befolkningsgrupper i till exempel i utvecklingsländer. Resultatartiklarna publicerades mellan 2001-2015. Då forskningen kring osteoporos är i ständig utveckling och sjukdomen blev
diagnoserbar först 1994 (Kanis et al., 1994). Därför är det av vikt att använda sig av
17 nyligen publicerade artiklar för att få ett tillförlitligt resultat (Polit och Beck, 2013, 117). Artiklarna dominerades av kvinnliga informanter. Av nio artiklar var det två stycken som helt basserades på männs upplevelser och en som hade både kvinnor och män som informanter. Eftersom osteoporos är vanligast hos kvinnor men även
förekommer hos män speglar det sig i att färre studier genomförts på män med osteoporos.
Alla artiklar kvalitetsgrankades med hjälp av SBUs granskningsmall för studier
gjorda på patientupplevelser med kvalitativ forskningsmetodik (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2013). Granskningsmallen gav ett ett stöd för att bedöma artiklarnas tillförlitlighet och trovärdighet. Det inte fanns någon exakt förklaring om när en artiklel är av hög respektive låg kvalitet. Författanrna utgick från att om en artikel stämde mer än 70 procent med kraven blev den medelhög och över 80 procent klassade vi den som hög. Resonemanget för kvalitetsgranskningen var att alla artiklar skulle ha ett abstakt, ett tydligt syfte, en beskriven urvalsprocedur och en redovisad datainsamling, analys, resultat samt diskussion och slutsattser (jfr Polit och Beck, 2013, 62). De artiklar som inkluderades i studien hade därmed en hög trovärdighet eftersom alla delar fanns med och var tydligt beskrivna (jfr Olsson och Sörensen, 2011, 89).
4.3 Forskningsetikdiskussion
I denna litteraturstudie har allt insamlat material redovisats genom att utgå ifrån upplevelser beskrivna i de artiklar som använts till resultatet. Alla artiklar utom en har redovisat godkännande från etiska kommittéer. Dock hade artiklen utan
redovisad ektisk godkännande fört ett tydligt etiskt resonemang. Under arbetes gång har de oenigheter som uppkommit diskuterats tills överrenskommelse nåtts eller sökt svar i relevant litteratur och/eller artiklar.
5. Konklusion
Föreliggande litteraturstudies syfte var att belysa patienters upplevelser av att leva
med osteopros. Resultatet visar att självständigheten kan hotas av ett bristande stöd
eller genom olika begränsningar exempelvis smärta och derformitet. Skam och
förnekelse är en annan aspekt av en hotad självtändighet där patientens uppfattning
18 om sig själv förändrats på grund av sjukdomen. Patienterna utvecklade olika
strategier och förhållningssätt för att hantera livet på grund av de förändringar som sjukdomen medfört. Familj, vänner och andra sociala kontakter gav stöd åt
patienterna.
Den hotade självständigheten kan motverkas genom att patienterna får ett gott stöd och får vara delaktiga i sin egen vård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att se till att patienten får den information och stöd hen behöver vilket kan uppnås genom
personcentrerad vård. Den personcentrerade vården kan planeras med hjälp av Roys anpassningsmodell i form av omvårdadsprocessen där helhetsperspektivet
involveras.
Vidare forskning bör fokusera på att ytterligare undersöka hur patienter med
osteoporos upplever sin livssituation och vilka faktorer som påverkar en hotad
självtändighet. Hur patienter i mötet med vårdpersonal upplever sig bli bemötta,
omhändertagna och sedda samt i vilken utsträckning dessa inverkar på patientens
självständighet.
19
6. Referenser
*= Resultatartiklar
Ailinger, Rita.L., Braun, Mary.Ann., Lasus, Howard. & Whitt, Karen. 2005. Factors influencing osteoporosis knowledge: a community study. Journal of Community Health Nursing, 22(3), 135–142.
http://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=571e487d-ef9f-4391- 9e3d-8c607d9ffde8%40sessionmgr112&vid=1&hid=105 (Hämtad 2016-01-30).
*Baert, Veerle., Gorus, Ellen., Mets, Tony. & Bautmans, Ivan. 2015. Motivators and barriers for physical activity in older adults with osteoporosis. Journal of Geriatric Physical Therapy, 38(3): 105-114. Doi: 10.1519/jpt.0000000000000035
*Berlin Hallrup, Leena., Albertsson, Daniel., Bengtsson Tops, Anita., Dahlberg, Karin. & Grahn, Birgitta. 2009. Elderly women's experiences of living with fall risk in a fragile body: a reflective lifeworld approach. Health & Social Care in the
Community, 17(4):379-387. Doi:10.1111/j.1365-2524.2008.00836.x
Casey, Georgina. 2015. Osteoporosis -- fragile bones. Kai Tiaki Nursing New Zealand, 21(1):20-24.
http://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=964adcb0-34b1-4e08- 9bef-4da1cf68bde8%40sessionmgr115&vid=1&hid=105 (Hämtad 2016-01-30).
*Dohrn, Ing.-Mari., Ståhle, Agneta. & Roaldsen Skavberg, Kirsti. 2015. "You Have to Keep Moving, Be Active": Perceptions and Experiences of Habitual Physical Activity in Older Women With Osteoporosis. Physical Therapy. 95(11) sidnr saknas. Doi:
10.2522/ptj.20150131
Forsberg, Christina., Wengström, Yvonne. 2013. Att göra systematiska
litteraturstudier: värdering, anays och presentation. 3 uppl. Natur och Kultur Akademisk
Fraser, Mayrine. 2014. Using nurse-led liaison to prevent further fractures. Nursing
Times, 110(27):12-14.
20 Friberg, Febe. 2006. Att göra en litteraturöversikt. I Friberg, Febe (red.) Dags för uppsats –vägldening för litteraturbaserade examensarbeten. 1:7 uppl. s. 121-122.
Lund: Studentlitteratur AB, 115-124.
Giangregorio, L., Fisher, P., Papaioannou, A. & Adachi, J.D. 2007. Osteoporosis knowledge and information needs in healthcare professionals caring for patients with fragility fractures. Orthopeadic Nursing, 26(1):27-35.
http://web.b.ebscohost.com/ehost/detail/detail?sid=426b02cf-434f-4f7f-bdf6- da9fc271f268%40sessionmgr111&vid=0&hid=124&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2 ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=106258892&db=c8h (Hämtad 16-01-31).
Gold, Deborah. T. 1996. The clinical impact of verterbral fractures: quality of life in women whit osteoporosis. Bone, 18(3):185-189. Doi: 10.1016/8756-3282(95)00500-5
Gold, Deborah.T., Lyles, Kenneth. W., Bales, Connie. W., Drezner, Marc. K. 1989.
Teaching patients coping behaviors: An essential part of successful menagement of osteoporosis. Journal of Bone and Mineral Research, 4(6): 799-801
*Hallberg, Inger., Ek, Anna-Christina., Toss, Göran. & Bachrach-Lindström, Margareta. 2010. A striving for independence: a qualitative study of women living with vertebral fracture. BMC Nursing, 9(7). Doi: 10.1186/1472-6955-9-7
*Hansen, Carrina., Konradsen, Hanne., Abrahamsen, Bo. & Pedersen, Birthe.D. 2014.
Women’s experiences of their osteoporosis diagnosis at the time of diagnosis and 6 months later: A phenomenological hermeneutic study. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 9: 22438 Doi: 10.3402/qhw.v9.22438
Hanson, Janice.L., Balmer, Dorene.F. & Giardino, Angelo.P. 2011. Qualitative Research Methods for Medical Educators. Academic Pediatrics, 11(5):375-386. Doi:
10.1016/j.acap.2011.05.001
Helsingforsdeklarationen. 2015. WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles
for Medical Research Involving Human.
21 http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/index.html (Hämtad 16-01- 05).
Henricson, Maria. 2012. Diskussion. I Henricson, Maria (red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 1:2 uppl. s472-475. Polen:
Studentliteratur AB, 471-478.
Hoang-Kim, A., Schemitsch, E., Sale, J.E.M., Beaton, D., Warmington, K., Kulkarni, A., Reeves, S. 2014. Understanding osteoporosis and fractures: an introduction to the use of qualitative research. Archives of Orthopaedic and Trauma Surgery, 134(2):
207-217. Doi: 10.1007/s00402-013-1799-1
Iversen, Maural., Vora, Ruchita., Servi, Amber och Solomon, Daniel. 2011. Factors affecting adherence to osteoporosis medications: a focus group approach examining viewpoints of patients and providers. Journal of Geriatric Physical Therapy,
34(2):72-81. Doi: 10.1097/JPT.0b013e3181ff03b4
Kanis, J.A., Johnell, O., Oden, A., Jonsson, B., Dawson, A. & Dere, W. 2000. Risk of hip fracture derived from relative risks: an analysis applied to the population of Sweden. Osteoporos International, 11(2):120-127.Doi: 10.1007/pl00004173
Kanis, John. A., Melton, L.Joseph., Christiansen, Claus., Johnston, Conrad.C. och Khaltaev, Nikolai. 1994. The diagnosis of osteoporosis. Journal of Bone Mineral Research, 9(8):1137-1141. Doi: 10.1002/jbmr.5650090802
Karlsson, Eva.Karin. 2012. Informationssökning. I Henricsson, Marina (red).
Vetenskaplig terori och metod: från idé till examination inom omvårdand.1:2 uppl.
s108-110. Polen: Studentliteratur AB, 95-113.
Kessenich, Cathy.R. 2006. Osteoporosis: new options for pain relief. Nurse Practitioner, 31(2):44-47.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=c8h&AN=106445329&site
=ehost-live&scope=site (Hämtad 16-01-31).
22 Leyland, Sarah. 2013. Assessing fracture risk and preventative strategies in older people. Nurse Prescribing, 11(11):554-560. Doi.
http://dx.doi.org/10.12968/npre.2013.11.11.554
Medicinska fakulteten Lunds universitet, 2015.
http://www.med.lu.se/klinvetmalmo/osteoporosforskning/forskning (Hämtad 16- 03-06)
Nielsen, Dorthe., Huniche, Lotte., Brixen, Kim., Sahota, Opinder. Och Masud, Tahir.
2013. Handling knowledge on osteoporosis - a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(3):516-524. Doi: http://dx.doi.org/10.1111/j.1471- 6712.2012.01055.x
*Nielsen, Dorthe.S., Brixen, Kim. och Huniche, Lotte. 2011. Men’s experiences of living with osteoporosis: Focus group interviews. American Journal of Men's Health, 5(2):166-176. Doi: 10.1177/1557988310372800
Olsson, H. & Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen : kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber.
Paier, Geraldine.S. 1996. Specter of the crone: The experience of vertebral fracture.
Advances in Nursing Science, 18(3):27-36.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=psyh&AN=1996-03396- 003&login.asp&site=ehost-live&scope=site (Hämtad 16-01-31).
Persson,Carina. Sundin, Karin. 2012. Fenomenologisk hermeneutisk tolkningsmetod – ett dialektiskt förhållningssätt. I Henricson, Maria (red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. 1:2 uppl. s374. Polen:
Studentliteratur AB, 373-386.
Polit, Denise.F. & Beck, Cheryl.T. 2013. Essentials of nursing research : appraising
evidence for nursing practice. 8. ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott
Williams & Wilkins.
23 Sale, J.E., Gignac, M.A., Hawker, G., Beaton, D., Bogoch, E., Webster, F., Frankel, L.
& Elliot-Gibson, V. 2014. Non-pharmacological strategies used by patients at high risk for future fracture to manage fracture risk--a qualitative study. Osteoporos International, 25(1):281-288. Doi: 10.1007/s00198-013-2405-7
Segesten, Kerstin. 2006. Att välja modell för sitt examensarbete. I Friberg, Febe (red). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 1:7 uppl.
s87. Lund: Studentliteratur AB, 85-88.
SFS 2014:821 Patientlagen
Socialstyrelsen. 2012.Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar:
Osteoporos, atros, inflamatorisk ryggsjukdom och ankyloserande spondylit, psoriasisartit och rematuid atrit: Stöd för styrning och ledning. Västerås: Edita Västra Aros.
*Solimeo, Samantha.L., Weber, Thomas.J. & Gold, Deborah.T. 2011. Older men's explanatory model for osteoporosis. The Gerontologist, 51(4):530-539. Doi:
10.1093/geront/gnq123
Statens beredning för medicinsk utvärdering. 2013. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården : en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk
utvärdering (SBU).
Sujic, R., Gignac, M.A., Cockerill, R., Beaton, D.E. 2011. A review of patient-centred post-fracture inteventions in the context of theories of health behavior change.
Osteoporosis International, 22(8):2213-2224. Doi: 10.1007/s00198-010-1521-x
Svensk sjuksköterskeförening. 2014. ICN:s etiska kod för sjuksköterkor.
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
(Hämtad 16-01-30).
24 Svensk sjuksköterskeförening. 2010. Personcentrerad vård.
http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.personcentrerad.vard_web.pdf (Hämtad 16-01-30).
Tenggren Durkan, Jeanette. 2015. Personcentrerad vård. GPCC- Centrum för personcentrerad vård. http://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard (Hämtad 16-01-30).
Wallengren, Catarina. Henricson, Maria. 2012. Vetenskaplig kvalitetsäkring av litteraturbaserat examensarbete.I Henricson, Maria (red). Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad.1:2 uppl. s490. Polen:
Strdentliteratur AB, 481-495.
Wiklund Gustin, Lena., Lindwall, Lillemor. 2012. Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur
*Wilkins, Seanne. 2001. Aging, chronic illness and self-concept: a study of women with osteoporosis. Journalof Women Aging, 13(1):73-92. Doi:
http://dx.doi.org/10.1300/J074v13n01_06
Willman, Ania., Stoltz, Peter., Bahtsevani, Christel. 2011. Evidensbaserad
omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. 3., [rev.] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Willman, Ania., Stoltz, Peter. 2012. Metasytes. I Henricson, Maria (red).
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad.1:2 uppl. s 460-461. Polen: Strdentliteratur AB, 457-470.
Zhu, Kun., Prince, Rickard.L. 2015. Lifestyle and osteoporosis. Current Osteoporosis
Reports, 13(1):52-59. Doi: 10.1007/s11914-014-0248-6
25 Östlundh, Linda. 2006. Informationssökning. I Friberg, Febe (red.) Dags för uppsats –vägldening för litteraturbaserade examensarbeten. 1:7 uppl. s. 48, 67. Lund:
Studentlitteratur AB, 45-70.
Bilaga 1. Söktabell
*CINHAL- headings, MeSH- termer
Databas Sökord Avgränsningar Antal träff ar
Urval 1
Urval 2 Dubbletter
15-11-07 CINAHL
*Osteoporosis AND
Experience
2004-2015 Peer reviewed Nursing journal All Adults Engelska
17 13 1
15-11-10 PsycINFO
Osteoporosis AND
Experience
Peer reviewed 88 29 3
15-11-23 PubMed
Osteoporosis AND
Qualitative AND Experience
Refreed 33 7 1 2
15-11-23 PubMed
*Osteoporosis AND
Self-concept AND
Qualitative
Refreed 7 5 1 1
15-11-24 Medline
Osteoporosis AND
Experience AND Qualitative
2005-2015 47 25 3 3
Bilaga 2.
Mall för kvalitetsgranskning av studier med
kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser
reviderad 2014 SBU:s granskningsmall bygger på tidigare publicerat material [1,2], men har bearbetats och kompletterats för att passa SBU:s arbete.
Författare: ____________________ År: _________ Artikelnummer: __________
Anvisningar:
• Alternativet ”oklart” används när uppgiften inte går att få fram från texten.
• Alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant.
Kommentarer (urval, patientkarakteristika, kontext etc):
Hög Medelhög Låg
a) Utgår studien från en väldefinierad problemformulering/frågeställning?
Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning etc):
a) Är urvalet relevant?
b) Är urvalsförfarandet tydligt beskrivet?
c) Är kontexten tydligt beskriven?
d) Finns relevant etiskt resonemang?
e) Är relationen forskare/urval tydligt beskriven?
mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik 5:1
e) Genereras hypotes/teori/modell?
f) Är resultatet överförbart till ett liknande sammanhang (kontext)?
g) Är resultatet överförbart till ett annat sammanhang (kontext)?
Kommentarer (resultatens tydlighet, tillräcklighet etc):
a) Är datainsamlingen tydligt beskriven?
b) Är datainsamlingen relevant?
c) Råder datamättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till datainsamlingen?
Kommentarer (datainsamling, datamättnad etc):
a) Är analysen tydligt beskriven?
b) Är analysförfarandet relevant i relation till datainsamlingsmetoden?
c) Råder analysmättnad?
d) Har forskaren hanterat sin egen förförståelse i relation till analysen?
Kommentarer (analys, analysmättnad etc):
a) Är resultatet logiskt?
b) Är resultatet begripligt?
c) Är resultatet tydligt beskrivet?
d) Redovisas resultatet i förhållande
till en teoretisk referensram?
Bilaga 3. Artikelöversikt
År
Författare Land
Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet
2015
Beart, Veerle., Gorus, Ellen., Mets, Tony., Bautamns, Ivan.
Belgien
Motivators and Barriers for Physical Activity in Older Adults With Osteoporosis
The main objective of this study was to identify motivators for and barriers to physical activity specifically in older patients with osteoporosis.
Syftet med denna studie var att identifiera drivkrafter och hinder för fysisk aktivitet för äldre personer med osteoporos.
15 personer deltog i studien, 10 kvinnor och 5 män 68-82 år. Alla skulle kunna gå självständig och ha en osteoporos diagnos.
Semistrukturerade djupintervjuer med öppna frågor. Intervjuerna ägde rum i deltagarnas hem. Analysen bestod av kondensering, datan organiserades efter liknande innehåll (kluster), därefter kategoriserades innehållet och delades in i Motivatorer och Barriärer
Resultatet visade på 15 olika motivatorer och 18 barriärer för fysisk aktivitet. Motivatorerna var bl.a. förbättrad hälsa, sociala kontakter, ”må bra känsla” och att få praktiska råd från hälso- och sjukvården. Exempel på barriärer var smärta, rädsla för att falla, dåligt väder, ointresse och att ta hand om en sjuk anhörig.
Hög
2008
Berlin Hallrup, Leena., Albertsson, Daniel., Bengtsson Tops, Anita.,
Dahlberg, Karin., Grahn, Birgitta.
Sverige
Elderly women´s experiences of living with fall risk in a fragile body:
a reflective lifeworld approach.
The purpose of this qualitative study was to explore the lived experience of fall risk from a lifeworld perspective in elderly women with previous fragility fractures.
Syftet med studien var att studera fallrisk hos äldre personer som tidigare haft osteoporos frakturer.
13 svenska kvinnor intervjuades i åldern 76-86 som bodde i egna hem på landsbygden. Alla hade tidigare gjort en DXA scanning som de fick göra då de deltog i ett program för att förebygga höftfraktur.
En fenomenologisk livsvärlds perspektiv studie.
Intervjuerna ägde rum i deltagarnas hem.
Etiskt godkänd.
Fenomenologisk analys, där materialet läses flera gånger.
Materielat delas in i mindre enheter som sedan sorterats och organiserats.
Resultatet visade att kvinnorna kände sig begränsade i sin vardag och isolerade till sin egen kropp och till hemmet.
De upplevde svårigheter med att gå ut samtidigt utmanade de sina begränsningar.
Det var viktigt för dem att behålla sin självständighet.
Hög
Bilaga 3. Artikelöversikt
År
Författare Land
Titel Syfte Urval Metod Resultat Kvalitet
2015 Dohrn, Ing- Mari.,
Ståhle, Agneta., Skavberg Rolandsen Kirsti.
Sverige
”You have to keep moving, Be active.”
Perceptions and experiences of habitual physical activity in older women whit osteoporosis.
The purpose of this study was to describe perceptions and experiences of physical activity and the factors that influence habitual physical activity among plder adults with osteoporosis, impaired balance, and fear of falling.
Syftet med denna studie var att beskriva
uppfattningar och erfarenheter av fysisk aktivitet och de faktorer som har inflytande på fysisk aktivitet bland äldre vuxna med osteoporos, nedsatt balans, och rädsla för att falla.
12 kvinnor 65 år och äldre valdes ut från en randomiserad
kontrollstudie som utvärderade ett 12 veckors
balansutbildningsprogram. Och några annonserades efter i dagstidningar.
Alla hade diagnosen osteoporos, nedsatt balans och rädsla för att falla.
Semistrukturerade intervjuer användes. En intervjuguide användes med öppna frågor.
Intervjuerna genomfördes på Karolinska
Universitetssjukhuset.
En tematisk innehållsanalys, som består av kondensering, meningsfulla enheter, kodning och underteman, huvudteman och övergripande tema.
Resultatet visade två huvudteman.
Utmaningar och möjligheter av att vara fysiskt aktiv med osteoporos.
Dessa teman var länkade till varandra, med faktorer som både kunde visa på barriärer och motivatorer som påverkades av personliga preferenser.
Individuella anpassningar av fysisk aktivitet var av stor vikt.
Hög
2010
Hallberg, Inger., Ek, Anna- Christina., Toss, Göran., Bachrach- Lindström, Margareta.
Sverige
A striving for independence: a qualitative study of women living with vertebral fracture.
This study aimed to
describe how Health-related quality of life and daily life had been ffected in women with vertebral fracture several years after diagnosis.
Denna studie syftar till att beskriva hur hälsorelaterad livskvalitet och vardagsliv påverkats hos kvinnor med osteoporosrelaterad kotfraktur flera år efter diagnos.
10 svenska kvinnor intervjuades.
Deltagarna rekryterades från en större uppföljningsstudie.
Kvinnorna är mellan 68-84 år.
Semistrukturerade intervjuer användes. Intervjuerna ägde rum i deltagarnas hem eller på ett kontor utifrån kvinnornas önskemål. En halvstrukturerad intervjuguide användes. Etisk godkänd. Innehållsanalys i följande steg, transkribering, noggrann läsning, nedbrytning av texten till nyckelord, kodades och delades i efter likheter, organiserades i underkategorier och huvudkategorier.
Resultaten visade tre teman relaterade till hur kotfrakturer påverkar hälsorelaterad livskvalitet och det dagliga livet: En hotad självständighet, strategier för att bevara självständighet och vikten av att upprätthålla oberoende.
Hög
