Franska revolutionen

(1)

Franska revolutionen

(2)

L’ancien régime 1789

• Generalständerna – en nationell treståndsförsamling

• 24 miljoner invånare

• 400 000 adliga

• 100 000 präster

• Tredje ståndet. Indirekt rösträtt för besuttna män. Ca. 20 % av den manliga befolkningen.

• Generalständerna sammanträdde i maj 1789, för första gången sedan 1614. De olika ståndens representanter hade med sig listor över väljarnas klagomål – Cahiers. Dessa besvärsskrivelser är

bevarade och utgör ett viktigt källmaterial till franska revolutionens

historia.

(3)

Revolutionens första fas

• Ludwig XVI gick i juli 1788 med på de av adeln dominerade parlamentens och provinsialständernas krav på Generalständernas sammankallande under kommande år.

• Abbé Sieyès, Vad är Tredje ståndet?, januari 1789. Svar: allt. Adeln förklaras som en onyttig samhällsklass som bör avskaffas.

• Generalständernas sammankomst i Versailles i maj 1789.

• Bollhuseden 20 juni 1789. Nationalförsamling. Höger-vänster. Mirabeau, förespråkade en

konstitutionell monarki av engelskt slag. Girondisterna – Brissot, Condorcet, Thomas Paine, Olympe de Gouge.

• Avskedandet av den reformsinnade finansministern Jacques Necker i juli 1789.

• Stormningen av Bastiljen 14 juli 1789. Nationalborgargarden upprättas i städerna. Parisgardet Lafayette.

• Feodalismen avskaffas den 4 augusti 1789. Likhet i beskattning.

• Deklarationen om de mänskliga rättigheterna 27 augusti 1789. Naturrätt. Allmännyttan. Locke, Rousseau.

• Kvinnomarschen till Versailles 5 oktober 1789 efter att Ludwig XVI vägrat sanktionera augustidekreten och rättighetsdeklarationen.

• Politiska klubbar. Jakobinklubben, 1789. Robespierre. Cordelierklubben. Danton, Marat, Desmoulin, Hébert.

• Konstitutionen 1791. Konstitutionell monarki. Adeln avskaffad. Aktiva och passiva medborgare.

(4)

Bollhuseden 20 juni 1789

(5)

Revolutionens andra fas

• Kungafamiljens misslyckade flyktförsök i juni 1791. Varenne.

• Deklarationen i Pillniz i augusti 1791 och Brunswickmanifestet i juli 1792.

• Septembermassakern i Paris 1792. Edsvägrande präster och andra kontrarevolutionärer.

Mer än tusen döda.

• Stormningen av Tuilerierna 10 augusti 1792. Pariskommunen.

• Nationalkonventet 10 augusti 1792. Sansculotterna. Partigrupper: Berget och Slätten.

• Republik 20 september 1792

• Slaget vid Valmy 20 september 1792

• Frankrike förklarar England krig i februari 1793. Därmed var Frankrike i krig med hela Europa, ett tillstånd som skulle vara till 1815.

• Välfärdsutskottet april 1793. Robespierre, St. Juste. Allmän värnplikt. Dyrkan av förnuftet och Dyrkan av det högsta väsendet. Skräckväldet, omkring 40 000 giljotinerade mellan sommaren 1793 och sommaren 1794.

• Ny förklaring om de mänskliga rättigheterna och ny författning 24 juni 1793.

Jakobinförfattningen. Allas rätt till lycka och välfärd, till arbete, till understöd vid behov

samt till utbildning. Allmän rösträtt för vuxna män. Kvinnoklubbar och arbetarföreningar

förbjuds.

(6)

Sans-culottes

(7)

Revolutionens tredje fas

• Direktorialförfattningen 1795. Nationalförsamling i två kamrar, som väljer regering – Direktoriet bestående av fem direktorer, bl.a. Abbé Sièye och Benjamin Constant.

Franska revolutionen