Jämställd vård

(1)

Jämställd vård - bättre vård

Malin Skreding Hallgren, Qulturum

Vi ser inte saker som de är.

Vi ser dem som vi är.

Anaïs Nin

(2)

Mänskliga rättigheter

Malin Skreding Hallgren, Qulturum

• Alla människor är lika i värde och rättigheter

• Alla människor har rätt

till alla rättigheter utan

någon diskriminering

(3)

Regeringsformen – Sveriges grundlag

2 § Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla

människors lika värde och för den enskilda människans frihet

och värdighet.

(4)

Diskrimineringslagen

En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks.

Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna

• kön

• könsöverskridande identitet eller uttryck

• etnisk tillhörighet

• religion eller annan trosuppfattning

• funktionsnedsättning

• sexuell läggning

• ålder.

(5)

Nationella jämställdhetsmål

De nationella målen för jämställdhetspolitiken är antagna av riksdagen.

Det övergripande svenska nationella jämställdhetsmålet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De fyra delmålen är:

• En jämn fördelning av makt och inflytande

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.

• Ekonomisk jämställdhet

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

• Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.

• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig

integritet.

(6)

Patientlagen

6 § Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det

största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.

7 § Patienten ska få sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som är av god kvalitet och som står i

överenstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

(7)

Professionellt bemötande

Personalen möter ofta människor i kris eller oro; människor som får besked som kan vända upp och ner på livet. Det krävs en god förmåga att kommunicera och visa empati för att möta olika

människor där just de befinner sig. Vårdpersonalens

människosyn/förhållningssätt påverkar hur patientens behov tolkas. Det behövs därför stöd och utbildning för att

medvetandegöra den egna rollens betydelse och öka förståelsen för både möjligheter och begränsningar i det egna

beteendet/förhållningssättet.

Ett professionellt bemötande kännetecknas av att alla patienter bemöts och vårdas med respekt och omtanke, oavsett:

- Personliga egenskaper - Ålder

- Kön

- Funktionshinder

- Kommunikationssvårigheter - Utbildning

- Social ställning

- Etnisk och religiös tillhörighet - Sexuell läggning

Ur ”Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig”, Socialstyrelsen

(8)

Jämlikhet

• Ibland lika – ibland olika

• Likvärdigt

(9)

Skillnaden mellan olikhet och ojämlikhet

Olikhet

• Faktiska skillnader (mellan t.ex. grupper och människor)

• Beskrivande term (så här är det)

Ojämlikhet

• Skillnader som bedöms som orättvisa enligt

någon norm

• Normativ term

(så här uppfattas det och det anses orättvist)

(10)

Jämställdhet

Jämställdhet – kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden

Norm – det av mängd som utgör det ”normala”

Genus – socialt konstruerat kön

Kön – biologiskt kön

Genusordning – systematiska skillnader i villkor för kvinnor/män i samhället

(11)

Vad är normen?

• Det förväntade, det icke avvikande.

• Sätts i kontrast till något annat: ”Vi” och ”dom”

Det handlar om makt:

• De som tillhör normen kan tycka till om, värdera och avgöra i vilken utsträckning det avvikande ska tolereras eller ej.

• De kan välja att antingen upprätthålla normen eller bidra till förändring av den.

(12)

Normkritik som perspektiv

• Normkritik/normmedvetenhet/normgranskning

• Hjälper oss att få syn på – och förändra – begränsande strukturer och normer, istället för att få enskilda individer att passa in i mallen

• Synliggör hur makt skapas och återskapas på olika nivåer – i det mänskliga mötet, i verksamheten, i samhället

• Bidrar till reflektion kring värderingar och attityder, föreställningar och förväntningar. Vem är jag i förhållande till normen?

• Normsamverkan – intersektionalitet

• Träna att vända på perspektiven – tänk tvärtom!

(13)

Genus - könsnormer

• Socialt och kulturellt konstruerat kön som utgår från en social tolkning av biologiskt kön:

• ”Doing gender” göra kön

• Genus är föränderligt – tid och kultur

• Föreställningar, idéer och handlingar formar socialt kön

(14)

Genus - könsordning

• Mannen som norm

(15)

Om kvinnan vore NORM….

Målskvinna Ombudskvinna Talkvinna

Tvåkvinnotält Gemene kvinna Var kvinnas mun Kvinnoålder

Manshistoria Manslitteratur Mansfotboll

(16)

Genus – könsordning

• Isärhållande

(17)

REPAIR

- en hudlotion

Din hud behöver hjälp!

”Även denna milda årstid får din hud att torkar ut och

spricka. Du kan känna det och det syns. Men hjälpen är nära.”

(18)

REPAIR

- en hudlotion

”När huden jobbar övertid!”

”Hårt fysisk arbete, torrt klimat och hantering av kemikalier, olja, trä, jord och betong etc.

torkar ut huden…”

(19)

Vad säger ord och uttryck?

KÄRRINGSTOPP

Egentligen heter det motorstopp och oavsett om du är man, kvinna, barn, pensionär eller utomjording så kan du få motorstopp.

Uttrycket kärringstopp signalerar att motorstopp är något kvinnor, ofta äldre råkar ut för.

I relation handlar det om att det finns en mängd fördomar om att kvinnor inte är tekniska och förstår och kan hantera teknik. Att få motorstopp är pinsamt och har lagt grunden till behovet av ett nedvärderande uttryck.

Källa: Guide till inkluderande kommunikation

(20)

Vad säger ord och uttryck?

DUKTIG FLICKA

Egentligen betyder det en ambitiös person. Det vill vi vara. Vi vill vara drivna, handlingskraftiga och ansvarstagande.

Men här har ordet flicka gjort att innebörden blivit negativ. Något vi inte vill nå upp till. En person som gör FÖR mycket, som inte kan balansera livet, arbetet, skolan, vänner, fritid och familj.

Egentligen är det ett uttryck som signalerar att flickor inte ska försöka, kämpa eller vilja för mycket.

Uttrycket innebär även att killar och pojkar inte omfattas av uttryckets

betydelse. Det finns inget motsvarande uttryck för pojkar och män som är ”för duktiga”. Men i verkligheten kan både pojkar och män vara ambitiösa och drivna i skolan. Uttrycket ”duktig flicka” skapar på så vis en kollektiv

föreställning att pojkar inte ska vara duktiga.

Källa: Guide till inkluderande kommunikation

(21)

• = jämlik vård mellan kvinnor och män.

• tar fasta på att kvinnor och män delvis är lika och delvis olika

→ kvinnor och män behöver delvis samma typ av vård och delvis könsspecifik vård.

(22)

Webbutbildning: Jämställd vård – bättre vård

(23)

Nackbesvär:

Fler

labprover

Nackbesvär:

Färre

undersökningar, men mer

psykofarmaka

Magbesvär:

Färre prover men fler råd om livsstil och mer psykofarmaka

Kvinnan föreslogs färre prover men mer psykofarmaka.

Mannen föreslogs färre psykosociala diagnoser, mindre psykofarmaka men fler prover och undersökningar än kvinnan.

Magbesvär:

Fler prover

och undersökningar, t ex röntgen

av tjocktarmen

Källa: Genusbias i medicinen, Risberg (2004)

Siwert och Siw

(24)

Läkarstudenter fick tolka anonyma brev från patienter med nydiagnosticerad cancer

• Uppfattas som oberoende

• Uttrycker få känslor

• Väntat länge med att söka vård

• Fokuserade på fakta i vårdsituationen

• Längre, mer utförliga brev

• Uttrycker behov av stöd i sjukdomen

• Beskriver viktiga relationer

• Fokuserar på bemötandet i vårdsituationen

Källa: Genusgörande och läkarblivande, Andersson (2012)

(25)

Genusbias i medicinen innebär att:

• göra och se könsskillnader där de inte finns:

könsstereotypa föreställningar

• bortse från könsskillnader som faktiskt finns:

könsblindhet

• utgå från att individen passar in i stereotypa uppfattningar:

könstypiskhet

(26)

Webbutbildning: Jämställd vård – bättre vård

(27)

Exempel på könsstereotyp

Män får mer och annan smärtlindring till exempelvis efter operationer. I de fall detta inte är motiverat beskrivs skillnaderna med att mannen upplevs vara mindre smärttålig och därav får mer och annan smärtlindring.

Exempel på könsblindhet

Kvinnor har diagnosticerats och opererats utifrån en norm för ljumskbråck som bygger på mäns anatomi. Åtta av 20 kvinnor får felaktig diagnos på vilket slags bråck de lider av och blir felaktigt opererade. Det skapar postoperativa komplikationer samt behov av

omoperationer för kvinnor. Kvinnor har fyra gånger högre dödlighet än män vid ljumskbråcksoperationer, bl a p g a högre andel akuta operationer.

Exempel på könstypiskhet

Vid en hudklinik visade en kartläggning att män med könsneutrala hudrelaterade problem blev insmorda på kliniken medan kvinnorna med likvärdig problematik fick salva utskrivet på recept och sköta insmörjningen hemma. Detta förklarades bland annat med att

männen generellt inte klarar av/har vana, att smörja in sig, medan kvinnor, generellt klarar av det samma/är vana.

(28)

Genusmedicin

Genusmedicin är ett brett forskningsområde. Frågor som man ställer sig kan vara:

• Vad spelar könet för roll i mötet mellan läkare och patient?

• Hur påverkar föreställningar om kön vilken diagnos och behandling som patienten får?

• Vilka konsekvenser får det att vissa sjukdomar betraktas som manliga och andra som kvinnliga?

(29)

Reflektera

• Hur ser det ut hos oss?

(30)

Fem nycklar till jämställdhet

1. Kunskap och reflektion om ojämställdhet och jämställdhet.

2. Se ojämställdheten i sin egen verksamhet, organisation och arbetsplats.

3. Se sin egen roll i att vidmakthålla och återskapa

könsmaktsordningen. Hur påverkas du? Hur agerar du mot andra?

4. Se sin egen potential att genomföra förändringar inom det egna ansvarsområdet.

5. Agera!

Källa: Hälsa, arbete och kön (2007), SKL

(31)

Jämställdhetsintegrering

• En strategi för att nå målet jämställdhet och där perspektivet ska integreras i det dagliga arbetet.

• Synliggöra kvinnor och män – könsuppdelad statistik.

• Analys ur ett genusperspektiv - pröva varje fråga ur ett jämställdhetsperspektiv.

(32)

4 R

Metoden kan användas som grund för att:

- analysera och kartlägga verksamheter

- ge en översiktlig bild av hur verksamheten styrs och finansieras - ge en översiktlig bild av hur verksamheten bör förändras för att minska ojämställdheten

1. Representation 2. Resurser

3. Realia

4. Realisera

(33)

R1 Representation

• Här kartläggs hur kvinnor och män representeras inom en organisations delar och på olika nivåer. Ni svarar på frågan om hur många kvinnor och män, pojkar och flickor som

finns i en verksamhet/ målgrupp.

• Svaren ska ge en uppfattning om könsfördelning på alla

nivåer och alla delar (från beslutsfattare till brukare).

(34)

R2 Resurser

• Här svarar ni på hur resurserna fördelas på kvinnor respektive män.

• Med resurser menas allt från tid till lokaler, pengar, insatser,

etc, på en detaljerad nivå.

(35)

R3 Realia

• Här ser ni vidare på en analys av varför resurser fördelas som de gör, och varför könsfördelningen ser ut som den gör.

• Frågorna som besvaras är vem som får vad och på vilka villkor.

• Här lyfts fram om en ojämställdhet kan bero på könsstereotypa

uppfattningar och normbildningar.

(36)

R4 Realisera

• Skapa en handlingsplan (och handlande).

• Vad ska åstadkommas genom att formulera nya mål och

åtgärder?

(37)

• (O)jämställdhet i hälsa och vård

(SKL, rev. upplaga 2014)

• Jämställ.nu

”Allt om jämställdhetsintegrering”

• Jämställd vård – bättre vård

Webbutbildning

Intranätet: Ledning/Etik, jämlikhet och jämställdhet Webben: Plus.rjl.se/sakervard

(38)

(39)