Framställningen av svenska riksdagspartier i läroböcker för gymnasiet

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

Examensarbete

10 poäng

Framställningen av svenska

riksdagspartier i läroböcker för

gymnasiet

Swedish parliamentary parties presented in Swedish secondary

school books

Carl Forsberg

Mattias Griph

Samhällsvetenskap och lärande

Sammanfattning

I examensarbetet Svenska riksdagspartier i läroböcker för gymnasiet undersöks framställningen av svenska riksdagspartier i fyra läroböcker. Syftet är att undersöka böckerna utifrån ett etik- och miljöperspektiv. Dessutom undersöks formuleringar och begrepp och om dessa rymmer tendenser och värderingar. Läroböckerna som undersöks jämförs också med varandra.

Våra teoretiska utgångspunkter grundar sig på resonemang i Staffan Selanders

Lärobokskunskap. Två av frågeställningarna i undersökningen har sitt ursprung i

två mål som eleven ska ha uppnått efter avslutad kurs i Samhällskunskap A. Vi har utgått från kvalitativ textanalys med fokus på ordval kombinerat med hermeneutik, vilket innebär att vi också tolkar de resultat som undersökningen givit.

Undersökningens huvudsakliga resultat är att framställningen i samtliga böcker är problematisk och språkligt heterogen. Det handlar exempelvis om att vissa partier tillskrivs ett miljöperspektiv i alla framställningar, medan andra partier inte tillskrivs något alls. Vidare förknippas vissa partier med värdeladdade ord som kan tolkas negativt eller positivt.

Nyckelord

Etik Miljö Läroböcker Svenska riksdagspartier Textanalys

Innehållsförteckning

1. Inledning... 8 1.1Forskningsläge ... 9 1.2 Syfte ... 11 1.3 Teori... 12 1.4 Metod ... 17 2. Resultat... 21 2.1 Reflex... 21 2.1.1 Socialdemokraterna... 22 2.1.2 Vänsterpartiet... 22 2.1.3 Miljöpartiet de gröna... 23 2.1.4 Folkpartiet ... 24 2.1.5 Moderaterna ... 25 2.1.6 Centerpartiet... 25 2.1.7 Kristdemokraterna... 26 2.1.8 Sammanfattning av Reflex ... 27 2.2 Exposé... 28 2.2.1 Vänsterpartiet... 28 2.2.2 Socialdemokratiska arbetarepartiet... 29 2.2.3 Miljöpartiet de gröna... 31 2.2.4 Centerpartiet... 32 2.2.5 Folkpartiet liberalerna... 33 2.2.6 Kristdemokraterna... 33 2.2.7 Moderata samlingspartiet... 34 2.2.8 Sammanfattning av Exposé... 35 2.3 Millennium ... 36 2.3.1 Miljöpartiet de Gröna... 36 2.3.2 Moderata samlingspartiet... 37 2.3.3 Folkpartiet liberalerna... 38 2.3.4 Kristdemokraterna... 38 2.3.5 Centerpartiet... 39 2.3.6 Arbetarpartiet – Socialdemokraterna ... 39 2.3.7 Vänsterpartiet... 40 2.3.8 Sammanfattning av Millennium... 41 2.4 Aspekt ... 42 2.4.1 Arbetarepartiet – Socialdemokraterna ... 42 2.4.2 Moderata Samlingspartiet ... 43 2.4.3 Folkpartiet Liberalerna... 43 2.4.4 Centern... 44 2.4.5 Vänsterpartiet... 45

2.4.6 Kristdemokraterna – KD... 45 2.4.7 Miljöpartiet – De Gröna... 46 2.4.8 Sammanfattning av Aspekt... 46 3. Avslutande diskussion... 48 4. Käll- och litteraturförteckning... 54 4.1 Läroböcker ... 54 4.2 Övrig litteratur ... 54

1. Inledning

”Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.”1 Så lyder inledningen till portalparagrafen i läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Det är alltså demokratin som utgör fundamentet för den svenska skolan. En viktig del inom demokratin så som den tar sig uttryck i vårt land, är partiväsendet. Den roll som riksdagens partier spelar för den svenska skolan skall ej underskattas. Lpf 94 utgör ett tydligt och konkret bevis på det politiska inflytande som finns i skolan. Man skulle kunna säga att de politiska partierna de facto utövar en stor makt över skolan. Inte bara genom att läroplaner och kursplaner är ett resultat av politiskt fattade beslut, utan också genom att skolans huvudman i de flesta fall utgörs av kommunen, vilken styrs av de politiska partierna. Skolan påverkas i allra högsta grad av partierna fattade beslut i sin vardag. Det politiska inflytandet över den svenska skolan är således av stor och viktig betydelse.

Hur dessa partier kommer skolans elever till dels är av stor och viktig betydelse ur demokratisynpunkt. Det ligger i skolans uppdrag i allmänhet, och i samhällskunskapsämnets uppdrag i synnerhet, att sörja för att eleverna får möjlighet att inhämta kunskap om demokrati, val, och politiska partier, för att nämna några centrala begrepp. Sättet som partierna framställs på, genom den språkliga dräkt som texten ges, har en viktig påverkan på hur mottagarna, i det här fallet eleverna, uppfattar de politiska alternativ som erbjuds. Vid 18 års ålder får man rösta i allmänna val, och för en del innebär detta att det sker under det sista året på gymnasiet. Det är viktigt att eleverna ges en möjlighet att bilda sig en uppfattning om partierna utifrån centrala värden såsom människosyn, etik och miljö. Vidare är det också självklart att partiernas ståndpunkter och åsikter är begripliga. Utan förståelse är det en omöjlighet att förstå. Det är alltså enligt vår mening angeläget att göra en tolkning av hur partierna framställs utifrån värden såsom miljö och etik, men också att undersöka och tolka vilket språk och vilka ord som används i beskrivningen av riksdagspartierna. I denna undersökning

1

ingår också att undersöka om det förekommer tendenser av något slag genom att se närmre på förekomsten av ord som kan uppfattas som värdeladdade.

Det finns i dag en till synes obegränsad mängd av källor och vägar till kunskap. Detta förhållande gäller inte minst inom skolan. En form av läromedel som används i mycket hög utsträckning inom i princip alla delar av skolväsendet är läroboken, som är ett allt som oftast ständigt inslag i undervisningen i de flesta svenska klassrum. Med och genom läroböckerna förmedlas mycket av den kunskap som eleverna i den svenska skolan tillskansas. Läroböcker finns i alla inom skolan förekommande ämnen och en del av den enskilda skolans budget läggs på läroböcker och andra typer av läromedel. Läroboken är på många sätt central och har en stor betydelse för arbetet i skolan. Dess utseende och form har varierat över tid, men dess betydelse är fortfarande stor. För många lärare och elever upplevs den som ett stöd och en trygghet, något att stödja sig på. Att den framställning som ges är korrekt och bygger på fakta är något som ofta tas för givet, likaså att läroboken i sig inte döljer värderingar och åsikter som inte öppet redovisas.

1.1 Forskningsläge

En översiktlig genomgång av tidigare examensarbeten på lärarhögskolan i Malmö har visat att undersökningar kring läroböcker är vanligt förekommande i flera ämnen på den nivå vi skriver på.2 Om vi lyfter upp forskningen ytterligare en nivå är Roger Johanssons Kampen om historien3 ett av få exempel på undersökningar av läroböcker i någon form. I ämnet samhällskunskap har det inte presenterats en

2

Se till exempel Andersson, Ulf och Derbring, Anders, Lärobok = kursplan? analys av sex

läroböcker i ämnet samhällskunskap och deras korrelation till mål i kursplanen, Malmö

lärarutbildningen 2001.

3

Johansson, Roger, Kampen om historien, Ådalen 1931, Sociala konflikter, historiemedvetande

oändlig forskning kring läroböcker, om ens någon på högre akademisk nivå, vilket motiverar ytterligare forskning i ämnet men som faktiskt gör det problematiskt i författandet av ett forskningsläge.

Om vi istället för att försöka belysa undersökningar och komparativa studier kring läroböcker lyfter fram läroboken som fenomen upptäcker vi att Staffan Selanders bidrag till forskningen genom sin Lärobokskunskap, Pedagogisk textanalys med

exempel från läroböcker i historia 1841-1985, utgör en viktig del.4 Det som är centralt för vår studie inom samhällskunskapen är bland annat de avsnitt Selander presenterar om lärobokens framväxt, syfte och specifika kännetecken. Selander skriver bland annat att:

Kunskapsinhämtningen sker huvudsakligen via läsning och bearbetning av lärobokens texter. Att kunna läsa i bok har blivit så självklart och invant för oss, att vi inte längre ser det som någon förnäm eller särskilt märkvärdig färdighet. Att kunskap ska inhämtas via texter betraktas närmast som ett axiom.5

Selanders undersökning är omkring 20 år gammal men de avsnitt han presenterar om läroboken som fenomen känns tidlösa vilket motiverar att vi faktiskt

fortfarande i dag kan använda hans texter kring läroböcker.

Ett betydligt nyare bidrag kring läroboken som fenomen är En skrift om

läromedlens nödvändighet som är utgiven av Föreningen svenska

läromedelsproducenter.6 Innehållet är viktigt att ta hänsyn till men eftersom den är utgiven av läromedelsproducenterna själva måste innehållet betraktas som tendentiöst. Det blir därmed problematiskt att motivera användandet av läroböcker genom nyss nämnda titel.

4

Selander, Staffan, Lärobokskunskap, Pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i

historia 1841-1985, Lund 1988. 5

A. a, s. 13.

6

I Lärarens värld, Introduktion till allmän didaktik har Gunn Imsen bidragit med ett avsnitt som handlar om läromedel och läroböcker där hon fastslår att det viktigaste läromedlet är läroboken vilket är viktigt eftersom det motiverar vidare studier kring läroboken och dess innehåll.7

1.2 Syfte

I den här undersökningen undersöker vi hur de svenska riksdagspartierna framställs i läroböcker för gymnasieskolans A-kurs i samhällskunskap. Syftet med undersökningen är att granska hur etiska och miljömässiga perspektiv kommer till utryck i framställningarna av respektive riksdagsparti. Ett annat syfte är att undersöka ordval, begrepp, formuleringar samt undersöka om det finns tendentiösa ordval eller formuleringar i framställningarna. Ett vidare syfte är att jämföra läroböckerna med varandra.

Att vi valt just detta undersökningsområde bland många har flera orsaker. Politik är ett ämne som genom den förankring partierna har i olika ideologier genomsyras av värderingar. Alltså kan det finnas skäl att påstå att beskrivningen av riksdagspartierna inte nödvändigtvis är fri från värderingar, omedvetna eller medvetna. För många elever är den version som läroboken erbjuder måhända den främsta källan till kunskap och information om olika samhällsfenomen, däribland riksdagspartierna, som står till buds.

Dessutom utgör politikområdet i en vidare mening och allt som hör därtill en stor del av samhällskunskapsämnet, vilket gör det till ett intressant fält att undersöka. Vi har också själva ofta konfronterat läromedel i allmänhet, och läroböcker i synnerhet under den verksamhetsförlagda delen av vår utbildning. Vi har i många fall använt oss av läroböcker som utgångspunkt för den undervisning vi bedrivit.

7

Detta har många gånger lett till frågor och skapat ett intresse för den typ av tankar som delvis redovisats ovan. Vi har alltså också ett för vårt framtida yrke angeläget skäl att undersöka just den här typen av frågor närmre.

Utifrån det vi diskuterat ovan kommer vi i vår undersökning att undersöka följande frågeställningar:

1. På vilket sätt kommer etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor fram i de texter som presenteras om respektive parti i de läroböcker vi valt ut för vår studie?

2. Finns det svåra begrepp, ordval, meningsformuleringar, eller tendentiösa ordval och formuleringar i texterna och på vilket sätt framställs de då i respektive lärobok?

3. Vilka större likheter och skillnader kan ses mellan olika läroböcker?

1.3 Teori

I följande avsnitt kommer vi att beskriva läroboken som fenomen men även presentera hur läroplanen motiverar undervisning kring politiska partier och hur målen som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs i samhällskunskap A är bakgrund till de frågor vi ställer till materialet. Det är således målen som har inspirerat och motiverat det vi lyfter fram och diskuterar ur läroböckerna.

I Lärarens värld, Introduktion till allmän didaktik skriver Gunn Imsen att läromedel är viktigt för undervisningen i skolan. Läromedel definieras bland annat som: ”[A]llt som används i en inlärningssituation, och som är meningsbärande. Läromedel omfattar texter, programvara, ljud och bilder samt

läroböcker som har producerats för att tillgodose speciella undervisningssyften, […]”8 Vidare fastslår Imsen att det viktigaste läromedlet är läroboken och att internationell forskning visar att 70 till 90 procent av undervisningen kan vara styrd utifrån läroboken. Den svenska forskningen visar dock att samhällskunskap inte är lika styrd utifrån läroboken som andra strukturerade ämnen.9 Det innebär dock inte att läroboken ändå inte utgör en väsentlig del av undervisningen i samhällskunskap.

Staffan Selander skriver i Lärobokskunskap, Pedagogisk textanalys med exempel

från läroböcker i historia 1841-1985 att: ”[…][L]äroboken organiserar elevernas

tänkande om omvärlden, erbjuder kategorier och strukturer, till synes rationellt och objektivt organiserade.”10 Läroboken är en pedagogisk text där syftet inte är att skapa ny kunskap. Syftet är istället att återskapa redan befintlig kunskap. Vidare menar Selander att det i skrivandet av en lärobok måste ske ett urval. Hur man sen väljer att presentera texten i en lärobok är ett resultat av pedagogiska överväganden. Gemensamt för samtliga pedagogiska texter är, enligt Selander, att de är skrivna för att förklara samtidigt som texten ska kunna prövas och kontrolleras.11 Selander skriver också att: ”Den pedagogiska texten är framställd i syfte att användas i en pedagogisk situation och är därför strukturerad och kodifierad enligt vissa regler och konventioner.”12

Selander använder sig av begreppet pedagogisk text-traduktion som enklast kan förklaras genom att kunskap överförs och förändras. Samhällets många olika kunskaper måste förenklas och struktureras för att de ska få ett pedagogisk värde. Läroplanen anger riktlinjer för vilken kunskap som ska väljas ut men det är läroboksförfattare och deras förlag som väljer hur innehållet ska presenteras. Selander skriver även att det inte enbart är läroplanen som styr innehållet i läroböckerna. Lärobokens utformning är snarare ett resultat av tidigare läroböcker

8

Imsen, Gunn, Lärarens värld, Introduktion till allmän didaktik, Lund 1999, s. 302 f.

9 A. a, s. 303. 10 Selander, a. a, s, 17. 11 Selander, a. a, s. 17. 12 Selander, a. a, s. 18.

och de värderingar som rådde då boken blev skriven.13 Selander menar också att läroboken ska ses som ett hjälpmedel för att presentera ett ämne.14

Det finns en egen lärobokssmarknad där de olika förlagen konkurrerar med varandra. Selander skriver att det är den kommunala ekonomin som styr läroboksmarknaden. När ekonomin blir sämre minskar kommunens möjlighet att välja lärobok och besparingar leder till att det finns läroböcker ute på skolorna som inte längre är aktuella.15 I En skrift om läromedlens nödvändighet kan man läsa om flera olika exempel på besparingar inom skolan åren mellan 1996 och 1997. Ett exempel är Åtvidabergs kommun där anslagen till läromedel halverades på Gymnasieskolan eftersom de blev tvungna att spara en miljon kronor.16

När man ska beskriva en pedagogisk text kan man bland annat peka på strukturen och att den är anpassad till en speciell läsekrets. Läroboken är starkt bunden till förklaringar eftersom ett övergripande syfte med en lärobok är att presentera förklaringar och fakta. Selander skriver även att läroboken tar upp olika tema men att läroboken behandlar samtliga tema på samma sätt. Läroboken är även starkt knuten till en årskurs och till ett ämne och den kräver en del förkunskaper men att texterna är skrivna på ett sätt som ska föra eleven framåt. Vidare skriver Selander att läroboken är sluten och menar att användningen av läroboken inte per automatik kräver någon ytterligare text och att läroboken därmed blir ämnet eller hela kursen. En pedagogisk text ska även ha en realreferens vilket betyder att den alltid ska beskriva verkliga personer och händelser med mera samtidigt som den ska vara fri från ironi.17

Syftet med läroboken definierar Selander genom följande rader:

13 Selander, a. a, s. 19. 14 Selander, a. a, s. 22. 15 Selander, a. a, s. 37. 16 Pettersson, a. a, s. 25. 17 Selander, a. a, s. 27-35.

Det explicita syftet med läroboken är att man med dess hjälp förmedlar grundkunskaper till det uppväxande släktet. Men det finns dessutom mer implicita syften med läroboken: att förmedla ett visst sätt att strukturera och värdera företeelser i omvärlden, att inpränta ett visst arbetssätt, att disciplinera eleverna m m.18

Selander menar att ett problem med läroboken kan vara att den uppmuntrar elever till att lära sig att varje problem har en lösning. I ett annat sammanhang presenteras inte alltid ett problem med en klar lösning.19 Ett annat problem med läroboken enligt Selander är att de frågor som ställs till texten kan göra så att man tappar fokus på viktiga avsnitt eller annan viktig fakta. Eleverna kan även välja att göra frågorna innan man har läst texten vilket medför att eleverna slutligen inte har läst och reflekterat över det som står skrivet i läroboken.20

Skolans verksamhet styrs av läroplanen som i sin tur är en produkt av den svenska skollagen. I läroplanen anges bland annat riktlinjer för hur verksamheten ska se ut men den ger även uttryck för vilka krav staten ställer på den svenska skolan. Läroplanen är också tydlig med vad skolan kräver av eleven och vad densamme kan kräva av skolan. I läroplanen står det bland annat att utbildning ska: ”[…] [F]rämja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.”21 Det står även att: ”Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs. Den skall även framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana.”22 Ovanstående utdrag motiverar undervisning i ämnet eftersom kunskap kring det demokratiska samhället och de svenska partierna är en förutsättning för ett genomtänkt ställningstagande i till exempel ett riksdagsval. Ett övergripande syfte, att i en lärobok presentera vad de olika partierna står för, torde ju vara att uppmuntra till personliga ställningstaganden. Slutligen är en av skolans huvuduppgifter enligt Lpf 94 att lära eleven att tänka kritiskt och se hur olika val leder till olika 18 Selander, a. a, s. 38. 19 Selander, a. a, s. 41. 20 Selander, a. a, s. 36. 21 Lpf 94, a. a, s. 20. 22 Lpf 94, a. a, s 24.

konsekvenser vilket bara vi anser ytterligare får motivera undervisning kring svenska riksdagspartier.

Läroplanen har enligt ovanstående motiverat varför vi ska bedriva undervisning kring riksdagspartierna och eftersom undervisningen många gånger bygger på läroböcker har vi i vår studie undersökt de svenska riksdagspartierna genom ett flertal läroböcker. Våra frågeställningar har sitt ursprung i två utvalda mål som eleven skall ha nått efter avslutad kurs i samhällskunskap A. Vi har inte för avsikt att använda samtliga mål till vår studie eftersom det inte ryms inom ramen för vår undersökning. Vi har valt följande mål:

• ”[K]unna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor”23

• ”[K]änna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas.”24

Vi har valt dessa mål av ett antal orsaker. Etiska och miljömässiga perspektiv är något som genomsyrat hela vår utbildning. Värdegrunden och olika miljöfrågor har vi kontinuerligt arbetat med inom ramen för många olika delkurser. I vår studie är vi bara intresserade av att undersöka partierna genom läroböckerna vilket motiverar en uteslutning av partiernas alla andra möjliga kanaler.

För att kunna genomföra vår undersökning behöver vi göra om målen till konkreta frågor. Målet som handlar om att eleven efter avslutad kurs i samhällskunskap A ska känna till hur åsikter, attityder, värderingar och ställningstagande formas får resultera i en fråga som handlar om att se huruvida texterna innehåller svåra begrepp, ordval eller tendenser. Målet som handlar om miljömässiga och etiska perspektiv blir en fråga där syftet är att lyfta etiska och miljömässiga

23

Skolverket, Samhällsvetenskapsprogrammet, Programmål, kursplaner, betygskriterier och

kommentarer, Stockholm 2000, s. 167. 24

formuleringar ur respektive presentation. Utöver en övergripande komparativ fråga är det följande frågor vi kommer att arbeta med:

• På vilket sätt kommer etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor fram i de texter som presenteras om respektive parti i de läroböcker vi valt ut för vår studie?

• Finns det svåra begrepp, ordval, meningsformuleringar, eller tendentiösa ordval och formuleringar i texterna och på vilket sätt framställs de då i respektive lärobok?

1.4 Metod

Vårt urval av böcker har byggt på tanken om att flera av de stora läromedelsförlagen i Sverige bör vara representerade, då det är troligt att de tillsammans utgör den klart största delen av läromedelsmarknaden. Vi har inga säkerställda siffror att redovisa eftersom samtliga förlag vilka vi varit i kontakt med vägrat lämna ut uppgifter över läroboksupplagornas storlek, med hänvisning till konkurrensskäl. Även om vi kan ha förståelse för denna synpunkt, utgör det icke desto mindre en hämsko på vår undersökning, något vi är väl medvetna om. Tidsmässigt sett skiljer det fyra år mellan senast och tidigast utgivna bok, en enligt vår mening acceptabel period, även om vi naturligtvis funnit det önskvärt att samtliga böcker utgivits vid exakt samma tillfälle, en omständighet som vi dessvärre inte själva är i stånd att påverka.

Vi har gjort bedömningen att fyra böcker ligger i linje med vad som är rimligt att undersöka givet uppgiftens ramar. De läroböcker som utgör undersökningsmaterialet är följande:

Exposé Samhällskunskap A, Almqvist & Wiksell, Stockholm, första upplagan,

2003

Millennium Samhällskunskap A, Bonniers, Stockholm, andra upplagan, 2001

Reflex Samhällskunskap för gymnasieskolan. A-kurs bas, Gleerups, Malmö, andra

upplagan, 2005

Aspekt Samhälle A 2000, Interskol, Malmö, 2001

När det gäller val av metod finns det en mängd olika sätt att gå tillväga på. Eftersom syftet med detta examensarbete är att undersöka hur de svenska riksdagspartierna framställs i läroböcker för gymnasiet, är det framförallt texten som är i fokus. Den metod vi därför kommer att använda oss av är kvalitativ textanalys. Denna metod är vanligt förekommande inom samhällsvetenskaplig forskning, och används främst för att antingen systematisera eller kritiskt granska ett specifikt undersökningsmaterial.25 Kvalitativ textanalys är ett mycket brett begrepp, som i sin tur rymmer en mängd olika inriktningar. Exempel på kritiskt granskande textanalyser är idékritisk analys, ideologikritik, diskursanalys samt genetisk analys. Vår avsikt är att använda oss av ytterligare en form av kvalitativ textanalys, nämligen lingvistisk textanalys.26 Syftet med att använda denna form av metod är att undersöka vilka ordval som författaren eller upphovsmannen till en viss text använder sig av för att beskriva något. Intressant i sammanhanget är också att undersöka vilka värderingar som kan finnas texten. I vårt fall innebär det att undersöka vilka värderingar och ordval som används om de respektive partierna. Språket, genom vilket en text formas och tar sig uttryck för läsaren har stor betydelse för hur saker och ting uppfattas och en direkt påverkan för hur det som förmedlas påverkar mottagaren. Genom lingvistisk textanalys kan man

25

Esiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Wägnerud, Lena, Metodpraktikan, Stockholm 2004, s. 233f.

26

Bergström, Göran, Boréus, Kristina, Textens mening och makt. Metodbok i

upptäcka ideologiska tankar och värderingar som inte kommer till direkt uttryck, utan som avslöjas genom att man undersöker formuleringar och val av ord. Att analysera text på det här sättet härstammar ursprungligen från språkvetenskapen, eftersom det är språket som är huvudföremål för undersökningen.27 Precis som vi tidigare nämnt är det författarnas och upphovsmännens val av ord som är intressant för vår studie.

Vidare är det vår ambition att söka tolka de resultat som undersökningen kan tänkas ge. Vi sluter oss här till ett hermeneutiskt angreppssätt. Hermeneutiken är i mångt och mycket ett brett begrepp i sammanhanget, som inom sig rymmer en mängd olika synsätt. Som de norska vetenskapsfilosoferna Nils Gilje och Harald Grimen hävdar i Samhällsvetenskapens förutsättningar28, så handlar samhällsvetenskaplig forskning i mångt och mycket om just tolkning, vilket gör att det för oss faller sig naturligt att anamma vissa av hermeneutikens huvudsakliga tankegångar. Att tolka och att söka förstå text är ett viktigt, och oberoende inriktning, grundläggande drag inom hermeneutiken.29 Tolkning är en förutsättning för förståelse. Utan att tolka kan man inte förstå. Vidare är det, enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt, i princip omöjligt att uppnå ett slutgiltigt resultat i en undersökning. Eftersom forskaren gör en tolkning, är denna tolkning också möjlig att ompröva av andra. Det är alltså inte säkert att en annan forskare skulle nå fram till samma resultat om samma typ av undersökning genomfördes av denne. Det resultat som man får fram av en undersökning är alltså att betrakta som tillfälligt. Det man kan göra, i och med att en för en gång alltid giltig tolkning aldrig kan uppnås, är att argumentera för eller emot huruvida en viss tolkning är rimlig.30 Den tolkning som vi får fram ur vår undersökning är alltså att betrakta som provisorisk såtillvida att den är omprövbar.

27

Bergström, Boréus, a. a, s. 180.

28

Gilje, Nils, Grimen, Harald, Samhällsvetenskapens förutsättningar. Göteborg 1992, s. 175ff.

29

Alvesson, Mats, Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ

metod, Lund 1994, s. 115. 30

Vi har dessutom för avsikt att jämföra de resultat undersökningen ger, vilket innebär att en komparativ metod kommer att användas. Denna metod lämpar sig väl i ett sammanhang där ett flertal undersökningsobjekt ingår. En förutsättning för att man skall kunna använda sig av denna metod är att de objekt vilka utgör föremål för undersökningen tillhör samma kategori, vilket enligt den tjeckiske historikern Miroslav Hroch innebär att de definieras utifrån samma teori.31 I vårt fall innebär det att samtliga objekt i undersökningen skall granskas utifrån de teoretiska ramar vilka vi tidigare redovisat. Man kan också tillägga att de sinsemellan är jämförbara, och att jämförelseobjekten svarar mot undersökningens syfte. Det skulle exempelvis bli missvisande om vi i vår undersökning jämförde läroböcker för gymnasiet med läroböcker för grundskolan.

Sammanfattningsvis är det alltså ett antal metoder som kan skönjas i vår undersökning. För det första en kvalitativ, lingvistiskt inriktad textanalys, eftersom vi har för avsikt att undersöka språket och val av ord och de värderingar som kan finnas i vissa formuleringar. För det andra är det en uttalad ambition att vår framställning skall präglas av ett hermeneutiskt hållningssätt; vi skall utföra en tolkning vilken mycket väl kan omprövas och revideras. Vi skall dock i sann hermeneutisk anda argumentera och framhålla vårt resultat som rimligt. För det tredje skall vi jämföra de resultat vi får fram med varandra, vilket innebär att vi komparerar resultaten och ställer dem mot varandra. Det innebär att framställningarna inom respektive bok jämförs med varandra, men att vi också gör en jämförelse mellan de olika böckerna.

Rent praktiskt har vi efter vårt urval av läroböcker noggrant läst de relevanta delarna ur respektive bok. Vi har under vår läsning noterat ord och begrepp som diskuteras utifrån teori och metod i resultatdelen nedan. Vi har också under arbetet jämfört och diskuterat böckerna sinsemellan. Därefter har vi sammanställt de resultat vi utvunnit i nedanstående resultatdel.

31

2. Resultat

I det följande avsnittet kommer vi att undersöka läroböckerna utifrån de frågor vi ställt upp. Inledningsvis kommer vi att söka svar på våra två första frågor. Böckerna presenteras till en början var för sig, häri ingår också att jämföra presentationen av partierna i respektive bok med varandra. Därefter kommer vi att jämföra läroböckerna sinsemellan och den framställning böckerna ger av respektive parti. Vi kommer också kontinuerligt under resultatredovisningens gång att göra tolkningar av materialet. Presentationen av varje bok avslutas med en kortare sammanfattning. I en avslutande diskussion görs en övergripande tolkning av vår undersökning. Böckerna presenteras i den ordning vi undersökt dem, någon annan tanke med just denna uppställning finns inte. Partierna presenteras i den ordning som de förekommer i respektive bok. Vi vill också framhålla att olika böcker använder olika namn på partierna, exempelvis kan Centerpartiet benämnas som Centern, och så vidare.

2.1 Reflex

I Reflex32 är det riksdagspartiernas partisekreterare samt i miljöpartiets fall

språkrör, som presenterar det egna partiet. Det är alltså inte lärobokens författare som skriver om partierna. Likväl är det intressant att undersöka hur partierna själva vill framstå i en lärobok som riktar sig till gymnasieelever. Eftersom partierna presenterar sig själva är det en tendentiös framställning. Enligt vår bedömning har riksdagspartierna beretts lika mycket plats, och har därmed enligt vår tolkning fått samma möjlighet att presentera sig själva.

32

2.1.1 Socialdemokraterna

När det gäller det miljömässiga perspektivet, har vi funnit att det i socialdemokraternas framställning inte framgår hur de ser på miljöfrågor, samt andra till miljöområdet kopplade problem. Deras framställning, ur ett etiskt präglat perspektiv, präglas till stor del av synen på människan och hur man vill forma samhället i syfte att skapa trygga människor, för att de på så vis ska kunna följa sina drömmar. Det mål man satt upp beskrivs enligt följande: ”Socialdemokraternas mål är ett samhälle där varje människa ges möjlighet att utvecklas fritt och forma sitt eget liv.”33 Genom följande exempel konkretiserar socialdemokraterna hur vägen till detta mål ser ut: ”Då behövs en bra skola för alla, en god sjukvård till den som bäst behöver det och rätten till arbete.”34

Genom läroboken tycks socialdemokraterna vilja förmedla en bild av sig själva som ett parti som kombinerar betoning av människans frihet och ett starkt samhälle som skall bidra till att ge människor trygghet. Målet skall förverkligas genom en stark och väl utbyggd offentlig sektor. Frågor och problem som rör miljöperspektivet ges inget utrymme i presentationen. När det gäller begrepp och val av ord har vi inte funnit några som enligt vår mening skulle kräva en vidare förklaring eller som vi uppfattar som problematiska.

2.1.2 Vänsterpartiet

Redan i den första meningen framgår att vänsterpartiet bildades 1917 och säger sig stå för en socialistisk politik som kombineras med ett miljöperspektiv. De värderingar som förs fram beskrivs som: ”[…] [A]rbetarrörelsens traditionella värderingar om solidaritet, rättvisa och demokrati med en radikal miljöpolitik och

33

Reflex, a. a, s. 74.

34

ett feministiskt perspektiv.”35 När det gäller det etiska perspektivet, exemplifieras detta genom vänsterpartiets syn på människan vilket tar sig uttryck genom följande: ”Vänsterpartiet vill att varje människa ska ha rätt och möjlighet att utveckla sin egen förmåga.”36 Vänsterpartiet betonar kopplingen till arbetarrörelsen och de värderingar som denna sägs stå för, vilket nämnts ovan. Andra värderingar som förs fram är miljö och feminism.

Vi menar att man betonar kopplingen till arbetarrörelsen som ett sätt att vilja göra anspråk på det historiska arv och de mål som arbetarrörelsen kämpat för under 1900-talet. Det är endast vänsterpartiet som på något gör en historisk koppling på det här sättet. Man säger sig också stå för en radikal miljöpolitik, vilket dock inte förklaras eller exemplifieras över huvudtaget. Inte heller de andra begrepp som presenteras ges någon vidare innebörd.

2.1.3 Miljöpartiet de gröna

Att miljöfrågor är ett viktigt område för miljöpartiet framgår redan av partiets namn. I den första meningen talar man om: ”[…] [E]tt ekologiskt uthålligt och socialt samhälle.”37 Grunden för den miljöpartistiska politiken genomsyras av solidaritet på fyra olika områden där miljöperspektivet framhävs genom: ”[S]olidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet.”38 Vidare framgår det att man vill vara solidarisk med kommande generationer. Ett etiskt perspektiv kan skönjas i betonandet av solidariteten med människor i såväl Sverige som den övriga världen. Ur ett etiskt perspektiv finns det flera värden och begrepp som i hög grad tangerar det miljömässiga perspektivet, begreppet solidaritet används för att beskriva relationen mellan människor, men också mellan människa och natur. 35 Reflex, a. a, s. 74. 36 Reflex, a. a, s. 74. 37 Reflex, a. a, s. 74. 38 Reflex, a. a, s. 74.

Vad miljöpartiet avser med och hur de definierar solidaritet framgår inte i deras framställning. Vad som avses med ett ekologiskt uthålligt och socialt samhälle redogörs det inte för. Inte heller ges några konkreta exempel på hur man idag skall leva i solidaritet och i enlighet med deras visioner. Begrepp som ekologiskt

uthålligt talar inte för sig själv utan bör definieras och kontextualiseras för att få

ett pedagogiskt värde.

2.1.4 Folkpartiet

I folkpartiets presentation kommer inte det miljömässiga perspektivet fram. I övrigt, när det gäller etik, finns det ett antal värden som lyfts upp. För det första slår man fast att grunden till folkpartiets ställningstaganden är liberalismen. ”Vårt mål är att öka alla människors frihet och möjligheter att förverkliga sina personliga livsdrömmar.”39 Folkpartiet anger att vägen till detta mål går genom demokrati och marknadsekonomi. Folkpartiet betonar dessutom såväl människans frihet som ansvaret för utsatta och svaga. Man betonar ett gemensamt ansvar för utsatta grupper i samhället. Folkpartiet förklarar: ”I Sverige kan det gälla t.ex funktionshindrade eller barn som har det svårt: ”I världen gäller det dem som lever i fattigdom och förtryck.”40

Den bild som folkpartiet enligt oss förmedlar av sig själva är att de betonar att de värnar om den enskilda människans frihet och ett samhälle där utsatta gruppers intressen beaktas. I övrigt talar de också om vikten av internationellt arbete för demokrati och marknadsekonomi. Internationella frågor framställs som viktiga för folkpartiet. Några begrepp som kan verka svåra att förstå har vi inte funnit, ord som demokrati och marknadsekonomi bör vara bekanta för de flesta.

39

Reflex, a. a, s. 74.

40

2.1.5 Moderaterna

Miljöperspektivet är något moderaterna inte beskriver i sin presentation. Man betonar etiska värden som att: ”[…] [V]arje människa ska ges rätten och möjligheten att forma sitt liv efter eget huvud.”41 Individen skall ges förutsättningar till kontroll över den egna situationen. Moderaterna menar vidare att politiker i möjligaste mån inte skall styra över människor, exempelvis menar man att skatterna bör hållas på en låg nivå och att regler och förordningar som är krångliga bör ändras. Moderaterna hävdar att det finns ett behov av en offentlig sektor, vilken bland annat bör bestå av följande delar: ”[…] [F]örsvar, rättsväsende, infrastruktur och stöd till den som inte klarar sig på egen hand. Annat som sjukvård och utbildning ska finansieras gemensamt, men styras av människornas egna val.”42

Vi anser att moderaternas självpresentation är tydlig, svåra begrepp och ord lyser med sin frånvaro, framställningen rymmer också flera exempel på vad man rent konkret tycker är viktigt. Dock ställer vi oss frågande till exakt vilka regler det är som anses vara krångliga och utgör ett problem.

2.1.6 Centerpartiet

Inledningsvis framhåller man från centerpartiets sida att man har en miljöprofil, samt att man är icke-socialistiskt. Själva menar man att centerpartiets ideologi utgörs av ekohumanismen. Med detta begrepp förknippar centerpartiet etiska värden som respekt för den enskilde samtidigt som man framhåller en ekologisk grundsyn. En viktig princip för centerpartiet är decentralisering, vilket enligt

41

Reflex, a. a, s. 74.

42

partiets företrädare innebär att makt, arbete och boende i samhället skall vara spridd över hela Sverige och inte koncentrerad.43

Det är enligt vår mening intressant att man väljer att betona att man är ett

icke-socialistiskt parti. Vi ställer oss frågan vad ett sådant ställningstagande grundar

sig på, och på vilket sätt man är icke-socialistiska, vilket inte framgår i texten. Istället för att tala om vad man är, talar man om vad man inte är. Vidare betonar man partiets miljöprofil, vilken påstås bottna i ekohumanismen och centerpartiets ekologiska grundsyn. Även om begreppet decentralisering inte konkretiseras, talar man om vad syftet med det är, dock verkar vägen dit vara oklar enligt den bild som givits i presentationen. I texten om centerpartiet menar vi att det finns ett par begrepp som kan uppfattas som svåra, vi tänker då på ekohumanismen och

ekologisk grundsyn.

2.1.7 Kristdemokraterna

I presentationen har man utelämnat miljöperspektivet. Däremot lägger man en stor vikt vid etiska aspekter. I presentationen framgår att kristdemokraterna är ett parti som har sin bakgrund i en kristen idétradition. Kristdemokraterna menar att: ”De viktigaste principerna är människosynen med det okränkbara människovärdet i kombination med ofullkomlighetstanken (personalismen), förvaltarskap, subsidiaritet och solidaritet.”44

Då syftet med lärobokens text torde vara att förmedla en bild av sig själv till gymnasieelever anser vi att texten är i svåraste laget. Vi menar att begrepp som

förvaltarskap, personalism och subsidiaritet snarast väcker fler frågor än vad de

43

Reflex, a. a, s. 74.

44

ger svar på. Inget nämns vad beträffar konkreta sakfrågor, utan presentationen kan enligt oss betraktas som ytterst abstrakt och svårtillgänglig.

2.1.8 Sammanfattning av Reflex

Vi har funnit en rad likheter och skillnader i den presentation som respektive parti lämnat i Reflex. När det gäller socialdemokraterna och vänsterpartiet har vi funnit att det bara är vänsterpartiet som gör en historisk koppling och betonar arvet till arbetarrörelsen.

En likhet som vi funnit mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet, folkpartiet och moderaterna är betoningen på att man menar sig värna den enskilda människans, individens rättigheter. Vi finner det mycket svårt att skilja partierna åt på denna punkt. Frågan är hur den enskilde eleven skall kunna skilja de olika politiska alternativen åt då de framställer sig själva så snarlikt i denna fråga och på vad man skall bygga sitt ställningstagande. Både folkpartiet och moderaterna framhåller att samhället skall stötta de som har det svårt, vilket övriga partier inte lyfter fram.

När det gäller miljöperspektivet har vi funnit att socialdemokraterna, folkpartiet, moderaterna och kristdemokraterna inte nämner något om miljön. Även om det inte framgår av texten, har även dessa partier ett utarbetat miljöprogram, man har istället valt lyfta andra frågor. Övriga partier nämner miljöperspektivet i respektive presentation.

När det gäller val av ord och begrepp så har vi sett att det skiljer sig mycket mellan de olika partierna. De olika partiernas företrädare har valt mycket olika typer av språk för att kommunicera via texten. Exempelvis moderaternas presentation innehåller i princip inga begrepp som är oklara eller kräver en uttalad

tolkning. Detsamma kan enligt vår tolkning också sägas gälla för vänsterpartiet, socialdemokraterna, miljöpartiet och folkpartiet. Kristdemokraternas och centerpartiets presentation är snarare uppbyggd kring just svåra termer och begrepp. Vi ställer oss frågande till hur pass väl spridda begrepp såsom

personalism och subsidiaritet, och i centerpartiets fall, ekohumanism är.

Generellt gäller för samtliga partiers presentationer att de är vagt hållna, hur partiet förhåller sig i konkreta sakfrågor lämnas därhän. Beskrivningen av det egna partiet blir därför mycket allmänt hållen, och i princip intetsägande. Som vi nämnt ovan verkar det svårt att skilja de olika politiska alternativen åt, framförallt när det gäller målet för politiken är det svårt att se någon egentlig skillnad.

2.2 Exposé

I Exposé45 beskrivs partierna av lärobokens författare, men dessutom återger författarna utdrag och stycken från respektive partis hemsida, partiprogram eller dylikt. Vi har liksom i fallet med Reflex ovan, funnit att partierna fått ungefär lika mycket utrymme. Bokens framställning präglas i hög grad av ett historiskt perspektiv; samtliga partier sätts in i ett historiskt sammanhang, vilket naturligtvis påverkar vår presentation.

2.2.1 Vänsterpartiet

I presentationen av vänsterpartiet står det ingenting om något miljöperspektiv. Enligt lärobokens författare vilar vänsterpartiet på socialismen, dessutom betonas att partiet präglas av feminismens idéer. I den del som citeras från vänsterpartiets

45

programförklaring finns ett antal etiska värden uttryckta såsom betoningen av människans rätt till lika möjligheter och tanken om att alla människor har samma värde.46 I författarnas framställning kan man utläsa följande:

Trots sin kommunistiska ideologi har Vänsterpartiet funnits representerat i riksdagen ända sedan partiet bildades 1917. […]Vänsterpartiet är dessutom kritiskt till Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen (EU).47

Vi anser att ovanstående citat tydligt innehåller värdeladdade ord som i allra högsta grad påverkar framställningen. Det första vi tänker på är ordet Trots. Vi menar att man kan utläsa ett motsatsförhållande i texten då kommunistisk ideologi ställs mot representation i riksdagen. Således torde lärobokens författare mena att det inte är förenligt med kommunistisk ideologi att arbeta inom ramarna för den demokratiska parlamentarismen. Vi finner det också anmärkningsvärt att man i det följande stycket menar att vänsterpartiet dessutom är negativt till EU-medlemskapet. Vänsterpartiet framställs som tveksamt ur demokratisk synpunkt, man framställs också som negativa till EU-projektet. En sådan framställning skulle kunna tolkas som tendentiös. Även om vänsterpartiet är kritiskt inställt till EU så spelar sättet detta faktum presenteras onekligen en viktig roll för framställningen. Vi har inte kunnat utläsa i den text som presenteras hur rätten till lika möjligheter skall beaktas eller hur vänsterpartiets idealsamhälle skall uppnås. I övrigt har vi inte funnit ord eller termer som vi menar är svårbegripliga.

2.2.2 Socialdemokratiska arbetarepartiet

I författarnas framställning av socialdemokraterna samt i det utdrag som återges från partiets hemsida står det inget om miljö. När det gäller det etiska perspektivet anges att partiet har sin bakgrund i socialismen. Vidare framgår det i den del som

46

Exposé, a. a, s. 187.

47

hämtats från partiets hemsida att: ”Socialdemokraternas vision är ett samhälle där alla människor är lika mycket värda. Ett samhälle där människovärdet alltid är viktigare än marknadsvärdet.”48 I det stycke som redogör för socialdemokratins historia skriver författarna att Hjalmar Branting var en drivande kraft bakom bildandet av partiet. Vilken roll socialdemokraterna enligt läroboksförfattarna spelat för den politiska samhällsutvecklingen under 1900-talet belyses genom följande citat: ”Socialdemokratins historia är på många sätt identisk med det moderna Sveriges historia. Det beror på att partiet spelat en avgörande roll för utvecklingen av svensk politik under 1900-talet.”49 Dessutom framhåller författarna att: ”Det var […] under en socialdemokratisk ledning som den svenska välfärdsstaten (folkhemmet) utvecklades.”50

Den historia som socialdemokraterna tillskrivs är enligt vår mening synnerligen laddad med positiva omdömen då partiet så starkt förknippas med och framställs som den klart dominerande aktören på den politiska arenan i 1900-talets Sverige. Vi anser att det finns ett problem med den beskrivning som ges eftersom att det går att tolka mycket brett, vilket i sin tur skulle kunna påverka framställningen. Något som utmärker framställningen är att man ger socialdemokraterna ett ansikte genom att nämna Hjalmar Branting. Vad socialdemokraterna står för idag går ej att utröna. Det är svårt att peka ut några enskilda termer eller begrepp i texten om socialdemokraterna, det är helhetsintrycket som enligt vår mening ger en positivt laddad bild av partiet. Vi har inte funnit några begrepp som vi anser är svårbegripliga, utan vill peka på vad vi menar är en saknad av exempel på vad partiet står för. 48 Exposé, a. a, s. 188. 49 Exposé, a. a, s. 188. 50 Exposé, a. a, s. 188

2.2.3 Miljöpartiet de gröna

Författarna tillskriver inledningsvis miljöpartiet: ”[…] [E]n postmodern ’grön’ ideologi med feministiska inslag.”51 Miljöperspektivet framgår också i beskrivningen av partiets historia och betoningen av att miljöpartiet är starkt förknippat med miljörörelsen. I Exposé har ett stycke också hämtats från miljöpartiets hemsida, där miljöperspektivet framgår genom formuleringar som

grön politik, grön vision, ekologiskt hållbart och ta hänsyn till framtiden. När det

gäller etiska ställningstaganden, tangerar författarna mycket av det som nämnts beträffande miljöperspektivet, men också värderingar som har med feminism och demokrati att göra. Miljöpartiet framställs också som antiauktoritärt samt att man är motståndare till EU.52

Miljöpartiet förknippas av författarna starkt med miljö, vilket genomsyrar i princip hela presentationen, de etiska värden som framhålls är på ett eller annat sätt även de förknippade med miljön. Vi ställer oss frågande till vad lärobokens författare syftar på med att benämna miljöpartiet som antiauktoritärt och kan föreställa oss att det kan uppfattas som ett förvirrande och svårfattligt begrepp. I likhet med vänsterpartiet framställs miljöpartiet som negativt inställt till EU. Vidare märker vi formuleringen postmodern grön ideologi med feministiska

inslag. Vad den här formuleringen har för innebörd ägnas ingen som helst

uppmärksamhet. En tanke är att författarna utgår från att begreppet är bekant eftersom någon förklaring till vad som avses inte ges. Vi menar dock att denna ordalydelse kan uppfattas som svår att begripa.

Vi vill också framhålla att vi funnit ett par direkta faktafel i avsnittet om miljöpartiet. Författarna anger att partiet valdes in i riksdagen 1985, när det i själva verket var 1988. Vidare anges att partiet åkte ur 1988, helt felaktigt, samt

51

Exposé, a. a, s. 188

52

att partiet kom tillbaka 1998, när det i själva verket skedde 1994. Vi anser att det är av stor betydelse att den fakta som presenteras är korrekt, givet det begränsade utrymme parterna får i läroboken då en bristfällig presentation kan påverka framställningen av partiet negativt.

2.2.4 Centerpartiet

Författarna framhåller att centerpartiet under de senaste 40 åren successivt inriktat sig på miljöfrågor, exempelvis nämns centerpartiets motstånd till kärnkraften. I det stycke som återges från partiets hemsida framgår det att centerpartiet vill sätta naturfrågor i centrum samt att natur och miljö sätter gränser för människans handlingar. När det gäller etiska värden förespråkar centerpartiet, enligt den text som hämtats från hemsidan, att människan ska styra över sitt eget liv och sättas i centrum, samt att målet med partiets politik är att bidra till att skapa trygga människor. Författarna framhåller vidare att centerpartiet är ett renodlat ideologiskt parti, vilket framställs på följande sätt: ”Till skillnad från de övrigt tidigt etablerade riksdagspartierna är Centerpartiet ett renodlat ideologiskt parti. […] Partiet […] grundades för att tillvara jordbrukarnas intressen i rikspolitiken.”53

Vi anser att miljöperspektivet är tydligt i framställningen över centerpartiet. Hänsyn till miljön ingår som en viktig del i de etiska värden som förs fram av såväl författare som i det stycke som hämtats från partiets hemsida. Betoningen på miljöfrågorna gör att vi finner stora likheter i presentationen mellan centerpartiet och miljöpartiet. Vi ställer oss frågande till huruvida centerpartiet är ett renodlat

ideologiskt parti, utan om författarna egentligen inte avser att skriva att

centerpartiet är ett intresseparti, eftersom det framgår senare i texten. Några begrepp eller ord som verkar svåra eller förvillande har vi inte kunnat utläsa.

53

2.2.5 Folkpartiet liberalerna

I det avsnitt som handlar om folkpartiet återges inget som berör miljöperspektivet. Etiska värden får ett stort utrymme såväl i författarnas text som i den del som återges från partiets hemsida. Författarna framhåller folkpartiets ställningstagande för demokrati och mänskliga rättigheter, och att partiet i arbetet för dessa frågor i ett historiskt perspektiv spelade en viktig roll. I det citerade stycket från partiets hemsida framgår det att partiet har sin grund i liberalismen och att individen sätts i centrum. ”Målet för folkpartiets politiska förslag är att var och en av oss ska ha frihet och möjlighet att försöka förverkliga våra drömmar om ett gott liv.”54

Vi finner att folkpartiet genom betoningen på kampen för demokrati och mänskliga rättigheter framställs på ett positivt sätt. Återigen uppehåller sig läroboksförfattarna till stor del vid det historiska förloppet, de frågor och värden som folkpartiet står för idag lämnas till det i boken citerade stycket från partiets hemsida att svara på. Vi anser att denna del är vag i formuleringarna och inte ger några konkreta svar på hur vägen mot ett idealsamhälle ser ut. Hur människans drömmar skall förverkligas framgår inte särskilt tydligt. Vi har inte funnit några begrepp i texten om folkpartiet som enligt vår tolkning skulle behöva en vidare förklaring.

2.2.6 Kristdemokraterna

I presentationen av kristdemokraterna utelämnas miljöperspektivet. Författarna menar att kristdemokraternas ideologi är värdekonservativ samt att partiet har en stark position i svensk politik. I övrigt uppehåller författarna sig till stor del vid

54

partiets historia. Enligt vad som återges från partiets hemsida står det att kristdemokraterna står för en kristen etik. I det citerade stycket framhåller kristdemokraterna att idéer är viktigt för partiet samt att alla som delar dessa idéer är välkomna till partiet.55

Vi har funnit att etik och idéer förvisso är ett viktigt inslag i presentationen av kristdemokraterna, men vad dessa idéer och vad kristen etik står för och hur det tar sig uttryck i praktisk politik framgår inte. Att författarna framhåller just den kristdemokratiska ställningen i svensk politik som stark anser vi vara ett positivt omdöme. Man kan dock fråga sig vad det är i relation till som den anses vara stark. Begrepp som värdekonservativ bör tilldelas en djupare mening för att skapa en vidare förståelse.

2.2.7 Moderata samlingspartiet

Det går inte att utläsa något miljöperspektiv i texten. De etiska värden som förs fram i det stycke som är hämtat från moderaternas idéprogram tar sig följande uttryck: ”Partiets människosyn bygger på den etik och den tradition av humanism och medmänsklighet som grundas på kristendomen. […] Vår politik utgår från övertygelsen om att varje människa är unik och har ett eget värde.”56 Moderaterna menar också att människans liv skall styras av frihet i kombination med trygghet. Författarna förmedlar att moderaterna är ett parti som vill sänka skatterna och minska statens verksamhet. Det framgår också att moderaterna enligt författarna är kritiska till den socialdemokratiska välfärdsstaten.57

55 Exposé, a. a, s. 190. 56 Exposé, a. a, s. 191. 57 Exposé, a. a, s. 191.

Till skillnad från hur de övriga partierna framställs i läroboken, så återger författarna på ett tydligt sätt konkreta delar av den moderata politiken, exempelvis att man vill sänka skatter och minska volymen på den statliga verksamheten, även om det inte framgår vilka delar av verksamheten som avses. Partiets självbeskrivning så som den återges påminner till viss del om kristdemokraterna genom att partiets etik uttryckligen sägs grundas på kristendomen. Vi ställer oss frågan om det är att betrakta som en nackdel att partiet framställs som negativt till den socialdemokratiska välfärdsstaten eftersom välfärd är ett ord som kan betraktas som positivt laddat. Vi har inte funnit att några av de begrepp som förekommer är av det svårare slaget.

2.2.8 Sammanfattning av Exposé

Till skillnad från Reflex, är det i Exposé huvudsakligen läroboksförfattarna själva som kommer till tals. När det gäller miljöperspektivet har vi funnit att det endast är centerpartiet och miljöpartiet som förknippas med ett sådant. Etiska värden kommer till uttryck på en rad olika sätt. Samtliga partiers historia presenteras, men det är endast i avsnittet som handlar om socialdemokraterna som en historisk person presenteras. På så sätt tycker vi att författarna ger den socialdemokratiska historien ett ansikte. Vänsterpartiets och miljöpartiets negativa hållning till EU betonas av författarna, men däremot nämns ingenting om hur de övriga partierna ställer sig i EU-frågan. Vissa partier, socialdemokraterna och folkpartiet, tillskrivs uttalat positiva värden, medan vänsterpartiet och moderaterna i vissa stycken framställs på ett sätt som skulle kunna uppfattas som negativt. I framställningen av moderaterna nämns ett par konkreta frågor som partiet uppges arbeta med. Den raka motsatsen utgörs av presentationen av kristdemokraterna, där deras idéer inte förklaras och något konkret sakpolitiskt uttryck kommer inte fram. Med tanke på att båda partierna gör anspråk på en etisk och idémässig bakgrund som bygger på kristen etik finns det en möjlighet att presentationen av moderaterna upplevs som mer fördelaktig eftersom den kan ses som mer konkret.

Vi har således funnit inslag i framställningen som vi menar i allra högsta grad kan betecknas som tendensiösa. Vi anser också, vilket vi framhållit ovan, att det är anmärkningsvärt att det förekommer så flagranta faktafel som i fallet med miljöpartiet. Även i presentationen av centerpartiet menar vi att man kan se ett fel gällande fakta, och det är beskrivningen av centerpartiet som ett renodlat ideologiskt parti, vilket inte stämmer överens med fortsättningen av texten.

Svåra begrepp har vi inte kunnat utläsa i samma utsträckning som i fallet med

Reflex ovan. Däremot har vi funnit starkt tendensiösa formuleringar och

värdeladdade begrepp i de olika presentationerna i Exposé. När det gäller språket borde det enligt vår tolkning inte utgöra något problem.

2.3 Millennium

I Millennium58 är det endast läroboksförfattarna som beskriver de politiska partierna, det förekommer alltså inte några utdrag eller citat från andra källor. Partierna har enligt vår bedömning beretts ett likvärdigt utrymme i fråga om plats. Framställningen är i mångt och mycket präglad av ett historiskt perspektiv, i flera fall förekommer för partiet viktiga personer.

2.3.1 Miljöpartiet de Gröna

Miljöperspektivet återges i beskrivningen av partiets rötter som enligt författarna kan spåras till bland annat kärnkraftsfrågan och miljörörelsen. Ur ett etiskt perspektiv nämns freds- och kvinnorörelsen som viktiga för partiet. Författarna betonar också att miljöpartiet är ett EU-kritiskt parti, samtidigt som det är positivt

58

inställt till internationellt samarbete. ”Man anser att samhällsproblemen inte begränsas av gränser utan kräver åtgärder på såväl lokal, nationell som internationell nivå.”59

Vi menar att det framgår att miljöperspektivet är viktigt för miljöpartiet och att man anser att miljörelaterade problem inte tar hänsyn till gränser. Vi anser dock att det kan framstå som paradoxalt att författarna betonar det internationella samarbetets vikt, precis före det att man lyfter fram miljöpartiets EU-skepticism. Vidare tolkar vi det som att det ligger etiska värden i kvinno- och fredsrörelsen. För övrigt framgår det inte på något sätt vad dessa värderingar skulle bestå av eller innebära i konkret sakpolitik. Vad miljöpartiet tycker i konkreta sakfrågor framgår endast i frågan om EU. När det gäller val av ord, formuleringar eller begrepp ser vi inga problem med framställningen.

2.3.2 Moderata samlingspartiet

Något miljöperspektiv står inte att finna i det avsnitt som handlar om moderaterna. När det gäller det etiska perspektivet anger författarna att moderaterna står för den enskilda människans rätt till fria val samt att man har en samhällssyn som kombinerar konservativa och liberala tankegångar.60

Vi har inte funnit att det framgår hur människans valfrihet skall uppnås och hur ett samhälle präglat av moderata idéer utifrån dess konservativa och liberala synsätt skulle te sig. Författarna har därmed helt utelämnat partiets ståndpunkt i konkreta, dagspolitiska sakfrågor. Vad en konservativ samhällssyn kombinerad med liberala idéer egentligen innebär är tämligen oklart. Vi noterar att till skillnad från de tidigare redovisade böckerna, så har författarna till Millennium valt att inte nämna moderaternas ambition att sänka skatterna. Begrepp som konservativ och liberal bör kännas till av den tilltänkta målgruppen.

59

Millennium, a. a, s. 102f.

60

2.3.3 Folkpartiet liberalerna

Miljöperspektiv saknas. Etiska värderingar återges genom att författarna skriver följande: ”Folkpartiet står för ett socialt engagemang och förespråkar ett samhälle som måste kunna erbjuda vård och omsorg till behövande. Samtidigt kämpar partiet för individens frihet och oberoende.”61

Genom ovanstående citat menar vi att det framgår mycket tydligt att folkpartiet tillskrivs mycket positiva värden. Om man exempelvis jämför framställningen av folkpartiet med den presentation som getts över miljöpartiet och moderaterna i

Millennium, så är avsnittet om folkpartiet tydligare och det är, enligt vår mening,

lättare att skapa sig en bild av vad partiet står för. Svåra ord och begrepp är något som saknas i framställningen.

2.3.4 Kristdemokraterna

Författarna menar att kristdemokraterna är ett parti som strävar efter ansvarstagande för miljön och de naturresurser som står människan till buds. Etiska värden som författarna belyser hos kristdemokraterna är att det är ett värdeorienterat idéparti, samt att partiet framhåller familjen och människovärdet.62

I presentationen framstår kristdemokraterna som i det närmaste ett miljöinriktat parti eftersom författarna betonar miljön lika mycket som andra frågor, vilket är en tydlig skillnad mot tidigare exempel. Det framgår dock inte hur hänsyn till miljön skall tas eller hur partiet skall arbeta för att uppnå de mål som presenteras.

61

Millennium, a. a, s. 104.

62

Vi uppfattar det som att familjen enligt författarna utgör en viktig del i formandet av kristdemokraternas politik. Den bild som tecknas av kristdemokraterna i

Millennium är tydligare än i tidigare exempel, men ändå saknas konkreta

handlingsprogram eller förslag till en tydligt definierad politik. Ordval som

värdeorienterat kan enligt oss vara i det svåraste laget.

2.3.5 Centerpartiet

Författarna framhäver att miljöfrågorna är av stor vikt för centerpartiet och att de under senare tid tillhört de viktigaste frågorna. I fråga om etiska värden lämnar författarna inga exempel på sådana. Partiet beskrivs även av författarna som ett allmänborgerligt intresseparti.63

Återigen ser vi att centerpartiet förknippas med miljöfrågor, men ställer oss frågande till den totala frånvaron av etiska ställningstaganden. Vad författarna avser med begreppet allmänborgerlig framgår inte, och lämnar alltså det till läsaren att själv definiera. Vi anser att begreppet är vagt och svårgreppbart ur den tänkta målgruppens perspektiv. Centern anges av författarna vara ett intresseparti, även om den kopplingen verkar vara av historisk art, då den ju syftar på att partiet tidigare representerade bönderna.

2.3.6 Arbetarpartiet – Socialdemokraterna

Socialdemokraternas syn på miljö framgår inte av texten. Vilka etiska värden som partiet representerar idag framgår inte. Dock framhåller författarna att: ”Höjd levnadsstandard, social trygghet och omsorg samt en rättvisare fördelning blev

63

viktiga mål.”64 ( I en historisk kontext, vår anm.). För övrigt framhåller författarna att socialdemokraterna var det svenska folkhemmets arkitekter, men att man på senare tid tvingats demontera delar av det.65

Eftersom det inte uttrycks några dagsaktuella etiska värden är det enligt vår mening svårt att bilda sig en uppfattning om vad socialdemokraterna står för idag. Folkhemmet och byggandet av välfärdsstaten bereds stor plats och är ju av mer historisk karaktär. Författarna återger ingen bild av hur ett socialdemokratisk styrt samhälle ter sig eller vilka värden partiet representerar idag eller arbetar för. Framställningen i sig präglas dock inte av svår definierade ord och begrepp. Författarna tillskriver endast socialdemokraterna bygget av folkhemmet. Socialdemokraterna tillskrivs positiva formuleringar som höjd levnadstandrad,

social trygghet, omsorg, rättvisare fördelning och folkhemmet. När det gäller

formuleringen att socialdemokraterna tvingats demontera delar av välfärdssamhället, framgår det inte på vilket sätt som detta skett.

2.3.7 Vänsterpartiet

Miljöfrågor anges av författarna vara viktiga för partiet. När det gäller frågor och värden av etisk karaktär betonas demokratifrågor och trygghet åt den enskilde individen, vilket anges åstadkommas genom en utbyggd offentlig sektor. Vidare anger författarna att vänsterpartiet är kritiskt inställt till EU. Författarnas presentation sätts i hög grad samman med partiets historiska koppling till Sovjetunionen.66

Miljö, demokrati och en utbyggd offentlig sektor är de frågor och områden som vi noterat att författarna betonat. Hur och i vilken utsträckning den offentliga sektorn 64 Millennium, a. a, s. 105f. 65 Millennium, a. a, s. 106. 66 Millennium, a. a, s. 106.

skall byggas ut ges dock inga besked om, och lämnas således öppet för tolkning. Partiets skepticism till EU lyfts fram och betonas återigen. Vad vänsterpartiet anser i andra politiska frågor är svårt att få en uppfattning om. Framställningen präglas inte av svåra begrepp och formuleringar.

2.3.8 Sammanfattning av Millennium

Som vi nämnde inledningsvis är det endast läroboksförfattarna som kommer till tals i Millenniums genomgång av de svenska riksdagspartierna. En viktig skillnad i presentationerna av respektive parti är att somliga partiers åsikt i politiska frågor redovisas, medan andra partiers åsikter och ställningstaganden lämnas därhän, istället läggs en stor tonvikt vid historiska skeenden. Denna omständighet kan exemplifieras genom presentationen av socialdemokraterna, vars syn på hur dagens samhälle borde vara utformat lyser med sin frånvaro, medan exempelvis både folkpartiets och vänsterpartiets framställningar innefattar mer tydliga och aktuella exempel. Återigen är det intressant att se att det endast är de EU-kritiska partiernas inställning till EU som redovisas. Vi frågar oss vad det beror på att inte de övriga, EU-positiva partiernas inställning presenteras. En skillnad mot tidigare exempel gäller kristdemokraterna, som i Millennium tillskrivs ett engagemang för miljöfrågor. I övrigt noterar vi att det totalt är fyra partier, nämligen kristdemokraterna, centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet som tillskrivs ett miljöperspektiv. Det etiska perspektivet kommer till uttryck på flera sätt i alla presentationer förutom den över centerpartiet. Det är intressant att författarna inte förknippar centerpartiet med etiska värden.

När det gäller val av ord och begrepp så menar vi att författarna är tydliga. Språket har en bra nivå och vår uppfattning är att man gjort goda pedagogiska överväganden. I presentationen av kristdemokraterna skulle författarna dock, enligt oss, varit tydligare med begreppet värdeorienterat. Däremot menar vi att

det finns tydliga tendentiösa inslag, vilket är tydligt i avsnittet om socialdemokraterna, vilket redovisat ovan.

2.4 Aspekt

I Aspekt67 är det endast lärobokens författare som ger sin bild av riksdagspartierna, det innebär att det inte förekommer utdrag eller citat från andra källor. Framställningen i boken är mycket präglad av respektive partis historia. I

Aspekt har partierna inte tilldelats lika mycket utrymme. Vi har noterat att

socialdemokraterna och folkpartiet fått avsevärt större plats än de andra partierna. Minst plats har vikts åt kristdemokraterna.

2.4.1 Arbetarepartiet – Socialdemokraterna

Beträffande miljöperspektivet är det något som författarna inte betonar eller nämner. Framställningen innehåller få etiska värden och ställningstaganden. I en historisk kontext betonar författarna att socialdemokratin arbetat för ett starkt samhälle, där människan enligt författarna skulle beredas möjlighet att känna sig trygga. Det beskrivs på följande sätt: ”Man (socialdemokraterna, vår anm.) skapade bl a begreppet ’folkhemmet’ som stod för trygghet och välstånd.”68

Vad socialdemokratin står för i dag är i princip omöjligt att få grepp om, eftersom hela framställningen genomsyras av ett historiskt perspektiv. Det blir problematiskt för den tilltänkta målgruppen att skapa sig en aktuell bild av vad partiet vill åstadkomma. När det gäller ordval och val av begrepp ser vi flera problem med framställningen. Det faktum att socialdemokraterna fått större utrymme i sin framställning på bekostnad av de andra partierna är

67

För fullständig redogörelse, se Aspekt, s. 28-29.

68

anmärkningsvärt och skulle kunna betraktas som tendentiöst. Det är texten i dess helhet, i valet av formuleringar och ord som vi menar att denna tendens blir tydlig och vilket vi exemplifierat ovan.

2.4.2 Moderata Samlingspartiet

När det gäller miljöaspekter, är det något som författarna lämnat därhän. Den etiska aspekt som författarna lyfter fram är ambitionen från moderaternas sida att låta människan styra sitt eget liv. Vidare menar författarna att: ”De (moderaterna, vår anm.) vill därför inte att så mycket skall vara styrt eller ägt av samhället, utan vill att det mesta ska skötas av den fria företagsamheten. Sänkta skatter är ett viktigt mål.”69

Även om texten präglas av ett historiskt perspektiv, så lämnar författarna flera tydliga exempel på hur moderaterna vill förändra samhället, vilket innebär att det blir lättare att få någon slags bild av partiet. Återigen anges exempelvis sänkta skatter vara ett viktigt mål för moderaterna. Vi undrar dock vad det är författarna syftar på när de skriver om att moderaterna inte vill att staten skall styra eller äga så mycket, vilka områden är det som avses? Några specifika exempel lyfts inte fram, vilket bidrar till att läsaren kan göra sin egen tolkning. Vi menar att presentationen av moderaterna därför kan upplevas som ambivalent. Det finns inte några svåra begrepp eller tveksamma ordval i framställningen.

2.4.3 Folkpartiet Liberalerna

I presentationen av folkpartiet nämns inget om miljö. Partiet vill enligt författarna att samhället ska skydda de svagare. Etiska värden kommer även till uttryck på

69