Turismguld och gröna skogar – eller bara bakterier kvar?
Det var rubriken på det heldags seminarium som arrangerades i samverkan mellan Krokoms och Åre kommun i Trångsviken den 16 april. Syftet med seminariet var att ge en inblick i och öka kunskapen om vilka globala konsekvenser klimatförändringarna kan komma att få samt attskapa samsyn kring de utmaningar som väntarregionalt. En viktig fråga inte minst inför arbetet med de kommunala översiktsplanerna. Deltagare var till största delen politiker och tjänstemän i de
respektive kommunerna.
Redan vid en ökning med en grad får den en stor påverkan; klimatet i Arktis börjar kantra och når en punkt där det inte kan återställas, korallreven hotas och öar slukas av havet. Vid en temperaturhöjning på två grader ändras förutsättningarna för liv i världshaven, de blir så sura att livets byggsten – plankton – hotas och mer än en tredjedel av alla djurarter riskerar
utrotning. Och problemen ökar vartefter temperaturen stiger.
Dagen inleddes av Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco, som gav en uppdatering av det senaste inom klimatforskningen. Han berättade bland annat om att den globala uppvärmingen kan komma att slå ut den biologiska mångfalden.
Forskning visar att extrema väderhändelser blivit allt vanligare.
Klimatförändringarna innebär bland annat mer nederbörd och tidiga vintrar.
Hur reagerar naturen och vad får det för konsekvenser för oss i Sverige och i regionen?
Andreas menar att det är viktigt att planera för klimatanpassning och att göra det med flexibilitet. Det är fortfarande möjligt att bromsa utvecklingen
och viktigt att göra det nu, inte vänta på en utökad/kraftigare klimatpolitik. Vi är på väg åt rätt håll men det går inte tillräckligt fort.
Efter Andreas genomgång fick seminariedeltagarna i uppgift att gruppvis diskutera klimatfrågor på regional nivå med fokus på dessa
frågeställningar:
Vad innebär klimatförändringarna för huvudstråket Åre - Östersund som en utvecklingsstrategi? Hot och möjligheter.
Våra gröna näringar i ett nytt klimat. Vilken strategi bör vi ha för att trygga framtiden i våra kommuner? Vinnare och förlorare?
Klimatanpassning av översiktsplaner
Inom Östersunds kommun har arbetet med Östersund 2040, den nya
översiktsplanen börjat ta form och ett samrådsförslag har utarbetats. Jenny
Jernström, planarkitekt gav en inblick i hur Östersunds kommun har arbetat med frågor som exempelvis klimatanpassning av skogsbruk, vad man ska göra av dagvattnet om nederbörden ökar kraftigt, hur man ska bygga energisnålt och resa klimatsmart. Tanken och ambitionen är att en klimatanpassad beredskap ska genomsyra hela översiktsplanen och i förlängningen mynna ut i en
klimatneutral kommun.
Jenny Jernström,
planarkitekt,Östersunds kommun
Varför ska vi bedriva vattenbruk i Storsjön?
Den frågan gav Erik Olofsson, biolog och projektledare för Aquabest i
Jämtland,svar på under seminariedagens eftermiddag. Erik beskrev också vattenbruksutvecklingen i Jämtland de senaste åren och informerade om
Aquabests verksamhet. Projektet har som mål att utveckla en långsiktigt hållbar vattenbruksnäring i Östersjöregionen. Vilket för Jämtlands läns del innebär att
projektet, tillsammans med berörda myndigheter, lokalbefolkning och näring ska ta fram tio möjliga lokaler för odling av röding och regnbåge i större skala, minst 300 ton/år. Erik berättade att det i dagsläget är långa och dyra tillståndsprocesser som hämmar nyetableringar av vattenbruksförslag. Erik föreslog att kommunerna
redan i översiktsplanerna bör skriva in var och hur stora odlingsområden som kan planeras för att förkorta tillståndsprocesserna och underlätta nyetableringar.
Erik Olofsson,
projektledare, Aquabest
Hur undviker man att det uppstår problem vid fiskodling?
När man planerar för en fiskodling är det många faktorer som man behöver ta hänsyn till, var man placerar odlingen, in- och utströmmar, djup, transporter och närboende. Även fisken i sig kräver en lagom temperatur på vattnet, bra syretillförsel och en bra vattenomsättning. Odlaren i sin tur kräver ekonomisk försörjning, ett vägnät, byggnader, närhet till slakteri och gärna öppet vatten året om. Om detta och mer därtill, berättade Tina Hedlund, sötvattenbiolog och en av de mest kunniga inom området fiskodlingar och miljöpåverkan. Utifrån sin erfarenhet som konsult gav Tina också goda råd och exempel på hur
miljöpåverkan kan minimeras genom dimensionering och placering, en effektiv utfodring samt hög kvalitet på foder och regelbundna kontroller.
Tina Hedlund, AquaNord, sötvattenbiolog
Vad innebär klimatförändringarna för huvudstråket Åre - Östersund som en utvecklingsstrategi? Hot och möjligheter.
Våra gröna näringar i ett nytt klimat. Vilken strategi bör vi ha för att trygga framtiden i våra kommuner? Vinnare och förlorare?
Här några synpunkter från borden:
Förmiddagens gruppdiskussioner utgick från frågeställningarna:
SAMHÄLLSSTRUKTUR OCH UTVECKLING
GRÖNA NÄRINGAR
