Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Dela Lika 2.5 Sverige licens. För att se en kopia av denna licens, besök http://creativecommons.org/licenses/by- nc-sa/2.5/se/. Verket har publicerats i www.globalarkivet.se.
Möjligheter att påverka, men...
- Media valde sida under frihetskampen och nu det är dags igen för en ny strid, säger Kaitira Kandjii. Press, radio och tv borde ta ställning i kampen mot hiv/aids och låta det synas i bevakningen.
Kaitira Kandjii är regional programhandläggare för Media Institute for Southern Africa, MISA, i Windhoek.
- Media i Namibia tar inte sitt ansvar, menar Kaitira. Idag, när så stor del av vår kunskap om omvärlden kommer från press och radio, skulle dessa kunna spela en viktigt roll i kampen mot hiv/aids. Men det gör de inte, i alla fall inte i Namibia. Tvärtom spär de på stigma och diskriminering.
Under året har flera nyhetskanaler etablerats i Namibia och nu slåss förvånansvärt många dagstidningar och radiostationer om en publik på bara 1,9 miljoner personer. Det finns således ett stort antal kanaler till befolkningen som skulle kunna bidra till att sprida information om hiv/aids, försöka förändra attityder till hiv-positiva och sätt press på de folkvalda att verkligen leverera hiv/aids-relaterade samhällstjänster. Media skulle kunna informera om vilka rättigheter medborgarna har och vilken service som finns att få.
- Men det sker inte i någon större utsträckning, suckar Kaitira.
Enligt en undersökning nyligen (Afrobarometern 2004) har 70 procent av alla namibier förlorat en nära vän eller släkting under året. Med 22 procent av befolkningen smittad borde hiv/aids vara ett av de mest och bäst
bevakade ämnena både i media och av de politiska partierna. Men så är det inte, berättar Kaitira och menar att varken partier eller media är tillräckligt förankrade i människors vardag.
- Problemet är att de inte ser sig som ansvariga inför läsare och väljare.
De kommersiella reglerna är förödande för hiv/aidsbevakningen.
- Idag måste ämnen sälja både sig själva och tidningen. Följden blir sensationsjournalistik. Men det leder istället till att man förstärker de fördomar, stigma och diskriminering som så många organisationer kämpar för att få bort. Att minska sådant är nödvändigt om vi skall lyckas få
epidemin under kontroll.
Kaitira ser även ett annat problem med media som partner i kampen mot hiv/aids.
- Traditionella journalistiska regler som förespråkar objektivitet, neutralitet och distansering i rapporteringen är också ett hinder för hiv/aidsbevakning med syfte att uppnå förändring. För en gång skull tycker jag att media borde välja sida och vara partisk och låta det synas i bevakningen, säger Kaitira. Media valde sida under frihetskampen och det är dags igen för en ny strid.
MISA ser media som en underutnyttjad partner i kampen mot hiv/aids och jobbar därför på att MISA-medlemmar i samtliga länder ska anta en etisk kod och riktlinjer för hiv/aidsrapportering. Projektet har ännu inte kommit
igång, men målet är att 80 procent av medlemmarna skall ha antagit riktlinjerna innan slutet av 2006. Kaitira medger att det är ambitiöst, men säger att det är så viktigt att det bara måste gå. Media måste ge sig in i kampen, och då inte som menig, utan som befäl.
MISA, Media Institute for Southern Africa, är en enskild organisation som bildades 1992, finns i 11 länder och jobbar för frihet, självständighet och mångfald inom media.
Läs mer: www.misa.org www.afrobarometer.org
Cecilia Strand, Windhoek
