Pålsjö 1:1, Senderödsvägen, Helsingborg
PM Geoteknik
Helsingborgs stad, stadsbyggnadsförvaltningen
GRANSKNINGSHANDLING 10 mars 2016
1. UPPDRAG 4
2. OBJEKTBESKRIVNING 4
3. STYRANDE DOKUMENT 4
4. UNDERLAG 5
5. GEOTEKNISKA OCH GEOHYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN 5
5.1. Topografi 5
5.2. Vegetation 5
5.3. Jord-/berglager 5
5.4. Geohydrologiska förhållanden 6
5.5. Tjälfarlighet 6
6. GEOTEKNISKA REKOMMENDATIONER 6
6.1. Grundvatten 6
6.2. Marköverbyggnad 7
6.3. Fyllning 7
6.4. Sättningar och stabilitet 7
6.5. VA-ledningar 7
6.6. Fördröjningsmagasin och öppet dike i väster 7
6.6.1. Fördröjningsmagasin 7
6.6.2. Öppet dike 7
6.7. Schaktning 8
7. UTFÖRANDEPLAN 8
8. KONTROLLPLAN 9
Handläggare Carmen Pletikos
Datum / Version 2016-03-10 / 01 Granskad av
Larsåke Sundström
Uppdragsledare Åsa Hadmyr Uppdragsnummer (Atkins)
2012258
Beställare
Helsingborgs stad,
stadsbyggnadsförvaltningen
På uppdrag av Helsingborgs stad, stadbyggnadsförvaltningen, har Atkins utfört en geoteknisk utredning inom exploateringsområdet Pålsjö 1:1 i Helsingborg.
Utredningen syftar till att klargöra de geotekniska förutsättningarna för projektering av nya lokalgator.
VA-ledningar samt dagvattenhanteringen inom området.
Avseende förutsättningarna för byggnader hänvisas till Geoexpertens översiktliga undersökning, se kapitel 4.
Atkins har utfört geotekniska undersökningar vilka redovisas i en separat rapport ”Pålsjö 1:1,
Senderödsvägen, Helsingborgs stad, Geoteknisk undersökning, Markteknisk undersökningsrapport / Geoteknik, (MUR/Geo), daterad 2016-03-10.
2. Objektbeskrivning
Undersökningsområdet, Pålsjö 1:1 är beläget i den nordvästra delen av Helsingborgs stad, och avgränsas i norr och väster mot Senderödsvägen respektive Romares väg, i söder och öster mot Pålsjö kyrkogård. Området upptar en yta av ca 8,5 ha jordbruksmark varav ca 6 ha ska bebyggas.
Dagvattenhanteringen kräver även anläggandet av ett ledningsstråk söder om Pålsjö gård, belägen väster om Romares väg, med fördröjningsmagasin och öppet dike.
Inom området planeras ett nytt bostadsområde att uppföras omfattande radhus och flerbostadshus i 2- 6 våningar, skola, förskola och centrumanläggning. Atkins uppdrag omfattar projektering av allmänna ytor inkl nya lokalgator, VA-ledningar samt dagvattenhantering. I samband med denna projektering ska även trafiksäkerhetsåtgärder längs Senderödsvägen och Romares väg projekteras.
Området ska nivåjusteras vilket innebär att marknivån kommer att höjas med ca 1 m i de södra och östra delarna av området, anslutande mot kyrkogården. Inom resten av området kommer marknivån att ligga på ungefär samma nivå som idag eller sänkas något, som mest med ca 0,5 m.
3. Styrande dokument
Denna PM ansluter till SS-EN 1997-1 med tillhörande nationell bilaga. För planerad bebyggelse, inklusive dimensionering av tillhörande geokonstruktioner, gäller nedanstående svenska standarder, föreskrifter och rapporter.
Tabell 1 Styrande dokument
Standard eller annat styrande dokument
BFS 2013:10 EKS 9 – Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av konstruktionsstandarder (eurokoder).
SS-EN 1997-1 – Svensk Standard, Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner Del 1 TK Geo 13 (publ 2013:0667)
AMA Anläggning 13
4. Underlag
Följande material har utgjort underlag för denna PM:
- Av Atkins utförda geotekniska undersökningar, redovisas i MUR, geo, se kapitel 1 - Av Geoexperten utförda geotekniska undersökningar, redovisade i Markteknisk
undersökningsrapport (MUR), Geotekniska rekommendationer, daterad 2013-03-06 - Av beställaren erhållet underlag, bl a grundkarta och detaljplan
5. Geotekniska och geohydrologiska förhållanden
5.1. Topografi
Markytan faller söderut från Senderödsvägen, där nivån ligger kring +45 till nivån ca +40 i söder:
Nivåer angivna i höjdsystem RH 2000.
5.2. Vegetation
Området utgörs huvudsakligen av jordbruksmark vilken fortfarande brukas.
5.3. Jord-/berglager
Detaljerad beskrivning av jordlagren i respektive undersökningspunkt framgår av jordprovstabell och sektionsritningar i MUR, geo.
Jordlagren utgörs överst av mellan 0,3 och 0,4 m mullhaltig lera som överlagrar lermorän med mäktigheter varierande mellan ca 1,5 m och 4 m. Lokalt kan lermoränskiktet vara tunnare.
Lermoränen överlagrar i sin tur sedimentärt berg, som i Helsingborg benämns ”Hall” och beskrivs närmre nedan. Berget är de översta metrarna vittrat och uppsprucket och kan även vara uppblandat med jord vilket medför att övergången jord/berg är svårdefinierbar. Utförda provtagningar och sonderingar har kunnat drivas genom denna uppblandade övergångszon och stoppat mot homogent ovittrat berg på djup varierande mellan 2,5 och drygt 4 m.
Berget består omväxlande av lager med sandsten, lersten eller av sand- och lerstenar i växellagring.
Bergets konsolideringsgrad kan variera från att vara närmast jordlik till betydligt hårdare.
Lermoränen har den översta metern en låg relativ fasthet med en ur CPT-sonderingarna utvärderad skjuvhållfasthet kring 60 kPa. Därunder är lermoränen fastare med skjuvhållfastheter högre än 100 kPa. Lermoränen har en naturlig vattenkvot mellan 14 och 16 %, en konflytgräns kring 25% och är förkonsoliderad till mer än 200 kPa.
Tunnare vattenförande intermoräna sedimentlager har ställvis påträffats i lermoränen. De bedöms dock vara begränsade i sin utbredning liksom till vatteninnehållet.
Längst i väster (punkt 16AT07) överlagrar lermoränen ett grusigt vattenförande skikt med åtminstone 1,5 meters mäktighet. I denna punkt har det sedimentära berget inte påträffats inom undersökt djup, ca 4,5 m.
Inom ledningstråket beläget väster om Romares väg har 4 filtersatta observationsrör installerats, och inom exploateringsområdet beläget öster om Romares väg har 3 filtersatta observationsrör
installerats.
Uppmätta grundvattennivåer, väster om Romares väg, låg i januari och mars 2016 på nivåer huvudsakligen varierande mellan +39,5 och +41,3, motsvarande ca 0,5 m under markytan. I
lågpunkten, strax väster om Romares väg, låg dock grundvattenytan högre, dvs i markytan eller strax därunder.
Uppmätta grundvattennivåer, öster om Romares väg, låg i januari och mars 2016 på nivåer
huvudsakligen varierande mellan +37,9 och +44,4, motsvarande ca 0,5 till 2 m under markytan. De högre nivåerna påträffades i norr och den lägre nivån längst i söder.
Vid de av Geoexperten utförda undersökningarna (2013), installerades inga observationsrör, dock registrerades befintliga vattenytor i provtagningshålen. Eftersom jordarna är relativt täta bedöms dessa nivåer som osäkra eftersom en stabiliserad grundvattenyta troligen inte erhållits under den korta tid som provtagningarna utförts.
Grundvattenytan varierar säsongsmässigt och variationerna styrs huvudsakligen av neder- bördsförhållandena och växtligheten.
5.5. Tjälfarlighet
De inom området förekommande jordlagren av lermorän, hänförs till tjälfarlighetsklass 3 (måttligt tjällyftande jordart) enligt AMA Anläggning 13.
I fält okulärt bedömd tjälfarlighet i jordlagren i respektive undersökningspunkt framgår av jordprovstabell, bilaga 1, i MUR, geo.
6. Geotekniska rekommendationer
6.1. Grundvatten
Grundvattnets trycknivå ska i utförandeskedet ligga minst 0,5 m under lägsta schaktnivå. Länshållning av schakt under grundvattenytan bedöms kunna ske genom pumpning ur pumpgropar inom schaktet.
Kontroll av att erforderlig avsänkning erhållits kan utföras i observationsrör som installeras i schaktet.
Avsänkning och länshållning dimensioneras av entreprenören.
Avsänkning av grundvattentrycket ska kontinuerligt dokumenteras genom mätningar i observationsrör.
Mätningar påbörjas i god tid innan schaktningsarbetena påbörjas.
Avsänkning av grundvattennivån får endast utföras om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom erforderlig pumpning. I annat fall krävs tillstånd enligt miljöbalken.
Länsstyrelsen bör hållas informerad om avsänkning blir aktuell. Vid en eventuell grundvattensänkning bedöms, med utgångspunkt i nu kända fakta, påverkansområdet vara ytterst begränsat.
6.2. Marköverbyggnad
Vid grundläggning av överbyggnader mot lermoränen dimensioneras dessa för terrass av materialtyp 5A enligt AMA Anläggning 13.
I fält okulärt bedömd materialtyp för jordlagren, i respektive undersökningspunkt, framgår av jordprovstabell, bilaga 1, i MUR, geo.
6.3. Fyllning
Fyllning utförs med bärkraftigt material av friktionsjord som packas enligt AMA Anläggning 13.
Mellan naturligt lagrad jord och fyllning utläggs övergångslager eller geotextil så att gängse filterkriterier uppfylls.
6.4. Sättningar och stabilitet
Inga besvärande sättningar eller stabilitetsproblem bedöms uppkomma/föreligga vid planerad fyllning av området.
6.5. VA-ledningar
Ledningar kan grundläggas i förekommande jordar. Observerad grundvattenyta ligger mellan ca 0,5 m och 2 m under markytan, beroende på årstid, varför temporär avledning av vatten kan erfordras, se även kapitel 6.1.
6.6. Fördröjningsmagasin och öppet dagvattendike i väster
6.6.1. Fördröjningsmagasin
Magasinbotten planeras ligga kring nivån +38,9.
Det vittrade sedimentära berget ligger från nivån ca +39,5 men eftersom undersökningarna (skruvprovtagning och CPT-sondering) har kunnat drivas till åtminstone nivån +36, bedöms schakt kunna utföras med grävmaskin. Schaktbarheten bedöms till klass 4-5 enligt Klassificeringssystem -85, BFR Rapport R130:1985. Se mer under kapitel 6.7.
Grundvattennivån låg i januari och mars 2016 i markytan eller direkt under markytan, kring nivån +40,4, dvs ca 1,5 meter över planerad magasinbotten.
Mätning av grundvattenytan pågår och nästa mätning utförs i juni.
6.6.2. Öppet dagvattendike
Dikesbotten planeras ligga mellan nivåerna ca +38,9 och +38,5, sluttande västerut.
Det vittrade sedimentära berget ligger mellan nivåerna ca +39 och +41, dvs huvudsakligen över schaktnivån för diket. Undersökningarna (skruvprovtagning och CPT-sondering) har dock kunnat drivas till mellan 0,5 och 1 m under planerad dikesbotten och schakt bedöms kunna utföras med grävmaskin. Schaktbarheten bedöms till klass 4-5 enligt Klassificeringssystem -85, BFR Rapport R130:1985. Se mer under kapitel 6.7.
Grundvattennivån låg i januari och mars 2016 mellan +39,5 och +41,3, dvs mellan 1 och 2 meter över planerad dikesbotten.
Mätning av grundvattenytan pågår och nästa mätning utförs i juni.
Om magasin och dike utförs direkt i befintliga vattengenomsläppliga jord- och berglager föreligger en uppenbar risk för grundvattensänkning utmed området närmast magasin och dike. Dessutom
föreligger risk för att grundvattnet kan förorenas av dagvattnet.
För att undvika föroreningsrisken och risken för grundvattensänkning måste magasin och dike utföras täta exv med lera, membran eller liknande. Tätningen utförs från botten och upp till högsta
grundvattennivå. I detta sammanhang måste risken för bottenupptryckning beaktas.
6.7. Schaktning
Schaktning för VA-ledningar bedöms huvudsakligen utföras i lermorän och i vittrat sedimentärt berg.
Det sedimentära berget är normalt schaktbart med grävmaskin. Kraftigare losstagningsmetoder kan dock krävas om hårdare sandstenshorisonter påträffas eller om mindre vertikala schakt erfordras, som t ex för pumpstationer eller liknande. Ett område med sandsten som möjligen kan kräva kraftigare lossgöring, t ex med tjältand eller dylikt, har påträffats i norra delen av området ut mot
Senderödsvägen.
Vid bedömning av släntlutningar gäller generellt att anvisningar i skriften ”Schakta säkert” (Svensk Byggtjänst och SGI/SBUF, 2015) liksom Arbetsmiljöverkets anvisningar ska beaktas. Slänter mot trafikerade ytor bör ej ges brantare lutning än 1:1,5 och släntkrön bör ej ligga närmare asfalterad vägkant än 1 m. Med hänsyn till att förekommande jordar och fyllningar i stor omfattning är erosionskänsliga kan erosionsskydd behöva utföras så att slänter blir stabila i valda lutningar.
Grundvattnets trycknivå avsänks till minst 0,5 m under schaktbotten.
Yta för grundläggning av geokonstruktioner och överbyggnader ska utgöras av väl avjämnad och ostörd schaktbotten, varför avslutande schaktning ska utföras försiktigt och med skopa utan tänder.
Efter avslutad schakt skyddas schaktbotten omgående mot vatten och mekanisk påverkan. Vid otjänlig väderlek påförs skyddande skikt direkt i samband med schaktningsarbetet. I annat fall görs det
omedelbart efter det att kontroll av schaktbotten utförts.
Förekommande leriga jordar är känsliga för mekanisk påverkan i samband med vattenöverskott (regn eller grundvatten) och risken för flytjordsfenomen är då stor vilket innebär att försiktighet måste iakttas under sådana förutsättningar.
Det åligger entreprenören att säkerställa att säkerhetsfaktor för hydraulisk bottenupptryckning enligt TK Geo 13 uppfylls.
7. Utförandeplan
För geokonstruktioner i GK2 upprättas utförandeplan i samråd med geoprojektör, (Eurokod 7, bilaga J).
8. Kontrollplan
Geoteknisk kontroll innefattande bl.a. kontroll av att jordlager och grundvattenförhållanden överensstämmer med förutsättningarna för projekteringen ska utföras enligt av entreprenören upprättad kontrollplan enligt AMA Anläggning 13, YCQ.1. Eventuell avvikelse ska omedelbart rapporteras till geoprojektören för åtgärd.
Övriga erforderliga kontrollåtgärder anges av konstruktören.
Schaktbottenbesiktning ska utföras av geotekniker. Besiktningen dokumenteras i protokoll med foton.
Kontrollplan avseende eventuella provisorier under byggnadstiden upprättas av entreprenören liksom ev. kontrollprogram avseende spontningsarbetens bedrivande och sponters deformationer.
Beställaren ska ges tillfälle att ta del av samtliga kontrollprogram innan respektive arbetet utförs.
