Göteborgs Stad kommunstyrelsen 1 (1)
Yttrande angående redovisning av
kommunstyrelsens uppdrag att förbereda
införandet av utmaningsrätt i Göteborgs Stad
Så sent som den 22 mars 2018 avslog kommunfullmäktige en motion om att införa utmaningsrätt i Göteborgs Stad. 7 av 9 nämnder avstyrkte dessförinnan förslaget. Bara en (1) nämnd tillstyrkte att utmaningsrätt skulle införas. Istället för att därmed betrakta frågan som avklarad och avslutad valde högerstyret att, mot remissinstansernas vilja, gå vidare med ett förslag om att införa utmaningsrätt. Att bara 12 procent av landets kommuner har infört utmaningsrätt, och att en fjärdedel dessutom har valt att ta bort det efter införande, talar sitt tydliga språk.
Utmaningsrätt innebär en sorts förutsägbarhetens slut för de kommunala verksamheterna.
Högerstyret vill öppna upp för att kommunala verksamheter, på nästan varje
verksamhetsområde, ska kunna utmanas av vinstdrivande aktörer – när som helst. För staden innebär detta att den långsiktiga planeringen av välfärdsåtagandet, personella resurser och ekonomi skulle försämras. Stadsledningskontoret själva varnar för att utmaningsrätt ”…överlåter också initiativet helt till marknaden”. Socialdemokraterna betraktar inte välfärden som en del av den privata marknaden. Gång på gång har det bevisats att privatisering av offentlig välfärd får negativa konsekvenser för såväl brukare som personal.
I dagsläget finns ingen lagstiftning som garanterar att enbart icke-vinstdrivande aktörer kan bedriva välfärdsverksamhet. I väntan på en sådan lagstiftning är varje privatisering ett ekonomiskt vågspel: Skattemedel riskerar att gå till vinstuttag istället för välfärd.
Samtidigt kräver privatiseringarna att staden bygger upp en egen tillsynsapparat i syfte att kvalitetssäkra och kontrollera de privata aktörerna. I det läge staden befinner sig måste vi värna varje skattekrona. Utmaningsrätt står i konflikt mot denna målsättning.
Yttrande 2019-05-29
Socialdemokraterna
1 (2)
Yrkande angående – Redovisning av
kommunstyrelsens uppdrag att förbereda införandet av utmaningsrätt i staden
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen:
1. Ärendet återremitteras och Stadsledningskontoret får i uppdrag att ta fram ett förslag på riktlinjer för utmaningsrätt av Göteborgs Stads kommunala verksamhet.
Yrkandet
I kommunfullmäktiges beslut om budget 2019 gavs kommunstyrelsen i uppdrag att förbereda införandet av utmaningsrätt i Göteborgs Stad. Stadsledningskontoret har återkommit med en redovisning gällande vilka fyra områden där beslut måste fattas för att bestämma
utmaningsrättens inriktning.
Vi delar dock inte Stadsledningskontorets bedömning att någon särskild inriktning inte i nuläget kan förordas och att man lämnar över för politisk bedömning vilken inriktning utmaningsrätten ska ges. Politiken ska stå för frågan gällande vad som ska göras, medan Stadsledningskontoret och stadens förvaltningar ska inkomma med förslag på hur önskade insatser eller åtgärder bör genomföras.
Syftet med att införa utmaningsrätt är att möjliggöra en prövning av Göteborgs Stads
verksamheter. Detta ur ett ekonomiskt- och kvalitetsmässigt perspektiv. Den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad har vid utmaningsrätt möjlighet att utmana den kommunal verksamheten. Det kan även vid införandet av utmaningsrätt finnas anledning att öppna upp för möjligheten att rikta önskemål om att en del av den kommunala verksamheten ska säljas. Vad som är gemensamt för andra kommuner som har infört utmaningsrätt är att myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner och vad som enligt lag och förordning måste utföras av kommunen med egen personal inte kan utmanas.
Som ett steg i att förbereda införandet av utmaningsrätten behöver stadsledningskontoret upprätta förslag till riktlinjer vad gäller den avsedda utmaningsrättens tillvägagångssätt, samt ärendehantering. Denna riktlinje bör omfatta följande områden:
- Övergripande mål
Yrkande
Särskilt yttrande Datum 2019-05-24
Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet Kristdemokraterna
2 (2) - Vart utmaningarna ska riktas
- Vilken nämnd, alternativt vilka nämnder, som ska besluta om utmaningar - Vilka förvaltningar som ska handlägga utmaningar
- Formerna för anbudsförfarande
- Hur rutiner ska upprättas för kvalitetssäkring och uppföljning
- Hur personalfrågor och samråd ska hanteras vid konkurrensutsättning
Kommunstyrelsen får återkomma till fullmäktige i ett senare skede med förslag på områden där utmaningsrätten ska prövas, men innan detta är aktuellt ser vi att ett förslag till riktlinjer för utmaningsrätten behöver upprättas. Med detta till bakgrund yrkar vi på en återremittering av ärendet jämte uppdraget att ta fram ett förslag på riktlinjer.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (7)
Redovisning av kommunstyrelsens uppdrag att förbereda införandet av utmaningsrätt i Göteborgs Stad
Förslag till beslut
I kommunstyrelsen och kommunfullmäktige:
1. Redovisning av uppdrag att förbereda införande av utmaningsrätt i Göteborgs Stad antecknas.
2. Uppdraget givet i budget 2019 att förbereda införande av utmaningsrätt i Göteborgs Stad förklaras fullgjort.
Sammanfattning
I kommunfullmäktiges beslut om budget 2019 gavs kommunstyrelsen i uppdrag att förbereda införandet av utmaningsrätt i Göteborgs Stad. Stadsledningskontoret har med anledning av uppdraget utrett vilka förutsättningar som gäller för ett införande av utmaningsrätt samt vilka beslut som krävs för ett införande.
Utmaningsrätt införs genom att kommunfullmäktige fattar beslut därom, samtidigt som kommunfullmäktige fastställer vilka regler som ska gälla för utmaningsrätten. Mot bakgrund av att det saknas ett juridiskt regelverk för utmaningsrätt är det Göteborgs Stad själv som beslutar hur utformningen av utmaningsrätten ska se ut vid ett införande.
För att kunna fastställa regler för utmaningsrätt vid ett införande är det enligt
stadsledningskontorets bedömning nödvändigt att beslut fattas inom fyra områden för att bestämma utmaningsrättens inriktning. Dessa är vilka verksamheter som ska omfattas av utmaningsrätt, vart en utmaning ska riktas, vilken förvaltning som ska handlägga en utmaning samt vilken nämnd som ska besluta i fråga om en utmaning ska antas eller inte.
När inriktningen är beslutad kan ett detaljerat regelverk om utmaningsrätt tas fram.
Stadsledningskontorets bedömning är att någon särskild inriktning inte i nuläget kan förordas utan lämnar över för politisk bedömning vilken inriktning utmaningsrätten ska ges om utmaningsrätt ska införas.
Ekonomiska konsekvenser
Vad gäller frågan om att förbereda införandet av utmaningsrätt i Göteborgs Stad har stadsledningskontoret inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta
perspektiv. Ekonomiska konsekvenser vid ett införande av utmaningsrätt och tillämpning av ett system med utmaningsrätt har däremot belysts i tidigare tjänsteutlåtanden och stadsledningskontoret har inte funnit skäl att frångå tidigare bedömningar. I fråga om Tjänsteutlåtande
Utfärdat 2019-05-07 Diarienummer 0390/19
Handläggare Sofi Malm
Telefon: 031-368 02 89
E-post: sofi.malm@stadshuset.goteborg.se
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (7)
upphandlingsuppdrag med anledning av utmaningar ska dock nämnas att dessa i vissa fall kan hamna hos Nämnden för inköp och upphandling, men om de faller utanför nämndens uppdrag kan de behöva genomföras av respektive utmanad nämnd.
I tidigare tjänsteutlåtanden från stadsledningskontoret har följande angivits.
Dnr 0457/10
Ett eventuellt införande av utmaningsrätt kommer att innebära att det initialt krävs ytterligare resurser för att etablera en central organisation och därefter ökade administrativa kostnader för uppföljning och kontroll. För att utföra uppdraget som motionärerna föreslår bör uppdraget resurssättas i budgeten.
Dnr 1518/16
Ett införande av utmaningsrätt i Göteborgs Stad skulle troligen kräva ungefär en halvtidstjänst centralt för marknadsföring och stöd, möjligen en heltid inledningsvis.
Därutöver skulle arbetstid ianspråktas i de nämnder och förvaltningar vars verksamheter utmanas. I de fall utmaningar antas får Upphandlingsbolaget (numera Nämnden för inköp och upphandling) tillkommande upphandlingsuppdrag. Dessa kostnadsdrivande faktorer ska vägas mot de effektivitetsvinster som utmaningsrätten kan leda till. De består dels i de kostnadsminskningar och/eller kvalitetshöjningar som genomförda upphandlingar, initierade genom utmaningsrätten, kan leda till. Dels kan effektivitetsvinster uppstå genom att organisationen generellt blir mer medveten om hur andra aktörer kan utföra samma verksamhet på alternativa sätt, till lägre kostnad och/eller till högre kvalitet. Ett mer precist svar gällande de ekonomiska konsekvenserna för systemet i Göteborgs Stad går inte att ge givet alla de olika vägval i utformning av systemet som är möjliga, samt ovissheten om vilka verksamheter som kommer att upphandlas, hur kriterierna formuleras i dessa upphandlingar samt vilket anbud som vinner dem.
Barnperspektivet, Mångfaldsperspektivet, Jämställdhetsperspektivet, Miljöperspektivet
Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv.
Omvärldsperspektivet
Svenskt Näringsliv har i oktober 2010 gett ut rapporten ”Utmaningsrätt: Vad, hur och varför?” där förutsättningarna för utmaningsrätt belyses, vad som kan förbättras, varför några kommuner inte infört utmaningsrätt samt några exempel på kommuner som har infört detsamma. I rapporten finns en kartläggning, räknat från kommunernas införande av utmaningsrätt fram till år 2010, av vilka utmaningar som inkommit, hur många av dessa som lett till upphandling och hur många som vunnits av externa leverantörer. Av rapporten framgår att det i genomsnitt inkom 6 utmaningar per kommun och att cirka 35 procent av dessa lett vidare till upphandling och att ca 70 procent av upphandlingarna vunnits av externa leverantörer.
Svensk Näringsliv har den 9 oktober 2018 publicerat en uppdaterad kartläggning av utmaningsrätten i artikeln ”Företag fortsätter att utmana kommunen”. Av studien framgår att av de kommuner (12 procent av alla kommuner) som hade utmaningsrätt år 2010 har 26 procent av kommunerna valt att ta bort det och 74 procent har kvar det. Sedan år 2010
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (7)
har 12 kommuner inför utmaningsrätt. Vidare anges bland annat att kommuner med utmaningsrätt i genomsnitt utmanats totalt 5 gånger under den tidsperiod respektive kommun har haft utmaningsrätt. Studien visar att 20 procent av utmaningarna accepteras av kommunen och av dessa är det 67 procent som leder till avtal med en extern aktör.
Enligt uppgifter från Sveriges kommuner och landstings (SKL) hemsida i april 2019 har 25 kommuner för närvarande infört utmaningsrätt, bland annat Alingsås, Kungsbacka och Lerum. På respektive kommuns hemsida finns uppgifter om hur utmaningsrätten ska gå till och vilka regler som gäller i den egna kommunen.
Bilagor
1. Protokollsutdrag Kommunfullmäktiges sammanträde 2018-11-22, § 11 Fastställande av budget för Göteborg Stad för år 2019 och
flerårsplaner 2020–2021.
2. Översiktlig kartläggning av utmaningsrätten i 34 kommuner från Svenskt Näringslivs sammanställning ”Utmaningsrätt – vad, hur, varför?”, från oktober 2010.
3. Artikel med statistik från Svenskt Näringsliv publicerad den 9 oktober 2018 på www.svensktnaringsliv.se, ”Företag fortsätter att utmana kommunen”.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (7)
Ärendet
Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att förbereda införandet av utmaningsrätt i Göteborgs Stad. Eftersom kommunfullmäktige inte gett kommunstyrelsen i uppdrag att införa utmaningsrätt redovisar inte Stadsledningskontoret i förevarande tjänsteutlåtande något sådant förslag. Förevarande tjänsteutlåtande redogör däremot för förutsättningarna att införa utmaningsrätt och vilka beslut som krävs för att införa utmaningsrätt.
Beskrivning av ärendet
Kommunfullmäktige beslutade den 22 november 2018 § 11 att Moderaternas,
Liberalernas, Centerpartiets och Kristdemokraternas förlag till budget 2019 fastställs med de mål och riktlinjer och uppdrag som anges inom olika verksamhetsområden. I fastställd budget anges bl.a. att kommunstyrelsen ges i uppdrag att förbereda införandet av
utmaningsrätt i Göteborgs Stad.
Tidigare beslut i Göteborgs Stad om utmaningsrätt
Frågan om utmaningsrätt har tidigare varit föremål för beslut i kommunfullmäktige.
I en motion den 12 februari 2010 föreslogs till kommunfullmäktige att kommunstyrelsen skulle få i uppdrag att utreda möjligheten att införa utmaningsrätt i Göteborg.
Kommunfullmäktige beslutade den 9 december 2010 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda konsekvenserna av tillämpningen av ett system med utmaningsrätt i Göteborgs Stad. Stadsledningskontoret genomförde utredningen och kommunfullmäktige beslutade den 17 november 2011 § 19 Dnr 0457/10 i enlighet med kommunstyrelsen förslag, det vill säga att uppdraget att utreda tillämpningen av ett system med utmaningsrätt var fullgjort.
Den 10 november 2016 lades en motion om att införa utmaningsrätt i Göteborg, Handling 2016 nr 201, med förslag till beslut att möjliggöra för lämpliga områden att införa
utmaningsrätt och att bygga en central organisation för att kunna hantera utmaningar i enlighet med motionen. Motionen remitterades av stadsledningskontoret för yttrande till 9 nämnder i Göteborgs Stad, varav 7 avstyrkte motionen, 1 tillstyrkte och 1 tog inte
ställning. Kommunstyrelsen föreslog att kommunfullmäktige skulle besluta om att bifalla motionen, att Göteborgs Stad skulle möjliggöra för lämpliga områden att införa
utmaningsrätt och att en central funktion byggs för att hantera utmaningarna i enlighet med motionen. Kommunfullmäktige beslutade den 22 mars 2018 § 30 Dnr 1518/16 att avslå den väckta motionen.
Vad är utmaningsrätt?
En kommun eller en region kan bestämma sig för att införa utmaningsrätt. En utmaning innebär en initiativrätt till prövning av om en upphandling eller försäljning ska
genomföras av verksamhet som bedrivs i offentlig regi. Syftet med utmaningsrätt är att pröva kommunala verksamheter framförallt kostnads- och kvalitetsmässigt, men också idémässigt. Det saknas ett juridiskt regelverk för utmaningsrätten och det är kommunen själv som beslutar om utmaningsrätt ska tillämpas i kommunen och vilka regler som ska gälla för densamma. De interna reglerna kan till exempel avse vilka verksamheter som får utmanas, vart utmaningen ska riktas, vad utmaningen ska innehålla, hur handläggningen ska gå till och vem som beslutar om en utmaning ska antas. Det krävs att det finns tydliga riktlinjer för hur utmaningar ska hanteras och för hur beslut ska motiveras samt att det finns en organisation som på ett bra och likvärdigt sätt kan hantera de utmaningar som
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (7)
kommer in. Vidare krävs ett informationsarbete både internt och externt, då kommunen behöver marknadsföra att möjligheten till utmaningsrätt finns och hur den går till.
Vilken verksamhet kan utmanas?
Utgångspunkten är att all kommunal verksamhet kan utmanas, med undantag för
myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner samt verksamhet som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunen. Det är kommunen själv som beslutar om vilka verksamheter som utmaningsrätten ska omfatta. Verksamhet som redan är
konkurrensutsatt genom upphandling eller valfrihetssystem omfattas inte av utmaningsrätten, utan de som önskar leverera får lämna anbud vid tillfället för upphandling eller ansöka om att få delta i valfrihetssystemet.
En del kommuner har undantagit skolor och förskolor från utmaningsrätten och vissa har valt att helt undanta kommunala bolag. Av de större kommuner som för närvarande har utmaningsrätt kan nämnas Örebro kommun som har valt att avgränsa utmaningsrätten till programområdena Social välfärd och Samhällsbyggnad. Halmstad kommun har däremot infört utmaningsrätt för all verksamhet med undantag för myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner och vad som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunens egna medarbetare.
Lerums kommun har utmaningsrätt för all verksamhet, med undantag för
myndighetsutövning, verksamhet som redan ligger på entreprenad eller verksamhet som organisatoriskt inte lämpar sig för upphandling, till exempel är för liten, för omfattande eller innebär organisatoriska eller ekonomiska nackdelar. Även Kungsbacka kommun har utmaningsrätt för all verksamhet, men med liknande begränsning i fråga om
myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner och verksamhet som enligt lag eller förordning måste utföras med egen personal. Kungsbacka kommun har också en generell begränsning avseende det som bedöms vara olämpligt att lägga ut på någon form av entreprenad.
Någon aktuell sammanställning över de verksamhetsområden som utmanats finns inte att tillgå. I en rapport från Svenskt Näringsliv från år 2010 anges dock att de
verksamhetsområden som varit populära att utmana avser kommuners tekniska verksamhet, underhåll och vårdverksamhet i olika former. Exempelvis fastighets- och park- och gatuskötsel, lokalvård, mätverksamhet, äldreboenden och hemtjänst.
Vart riktas en utmaning?
En utmaning inleds formellt med att en utmanare skickar in en utmaning som redogör för vilken verksamhet i kommunen som utmanas, om hela eller delar av verksamheten utmanas samt en beskrivning som visar utmanarens förmåga och vilja att driva den aktuella verksamheten. Kommunen kan ha en central funktion som tar emot
utmaningarna och sedan vidarebefordrar dem till ansvarig nämnd, eller så kan ordningen vara att utmaningen riktas direkt till den nämnd som driver verksamheten som utmanas.
Handläggning och beslut
Som ovan nämnts saknas ett regelverk för utmaningsrätten och det är därför kommunen som beslutar om hur handläggningen ska gå till och vem som fattar beslut i fråga om en utmaning ska antas. Det är därför av stor vikt att kommunen beslutar om ett tydligt regelverk som kan tillämpas på objektiva grunder. Bland kommuner som för närvarande har utmaningsrätt är det vanligt att den nämnd som ansvarar för den utmanade
verksamheten själv bereder utmaningen och beslutar om den ska antas eller avslås.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (7)
Handläggning och beslut utgår från gällande lagar och regler, inriktningsmål och andra styrdokument samt den analys av för- och nackdelar som förvaltningens utredning av utmaningen kommit fram till.
För det fall flera nämnders verksamheter berörs av en utmaning kan de antingen samordna prövningen, eller så beslutar kommunstyrelsen vilken nämnd som ska pröva utmaningen. Kommunen kan också ha en ordning där det alltid är kommunstyrelsen som beslutar för det fall flera nämnder berörs. Det kan också vara aktuellt att
kommunstyrelsen beslutar för det fall nämnderna inte är överens i sin bedömning.
Om utmaningen avslås bör utmanaren få ett beslut med en skriftlig motivering till beslutet och ärendet kan därefter avslutas. Om utmaningen antas kan det leda till en sedvanlig upphandling, en försäljning av verksamheten eller ett införande av
valfrihetssystem. Vid en antagen utmaning har utmanaren ingen särställning, utan deltar på samma villkor som övriga anbudsgivare.
Stadsledningskontorets bedömning
Omvärldsanalys
Utmaningsrätten har funnits i Sverige sedan år 1999 då Stockholms Stad först införde densamma. Tillgången på utvärderingar och sammanställningar av utmaningsrätten är dock relativt begränsad trots den tidsperiod utmaningsrätten ändå har funnits. De
uppgifter som Svenskt Näringsliv presenterade i en artikel från år 2018 ger dock ett visst underlag för hur det ser ut bland de kommuner som år 2018 hade infört utmaningsrätt. Av dessa uppgifter framkommer bland annat att en kommun med utmaningsrätt i genomsnitt har utmanats totalt 5 gånger under den tidsperiod kommunen hittills har tillämpat
systemet med utmaningsrätt. Av studien framgår också att de flesta av kommunerna har haft utmaningsrätt under en period av 6–12 år. Vidare framgår att i genomsnitt 20 procent av utmaningarna accepteras av kommunen och av dessa har 67 procent lett till avtal med en extern aktör. Vid en enkel beräkning ((5 x 0,2) x 0,67 = 0,67) innebär det att
kommuner som år 2018 hade utmaningsrätt i genomsnitt har haft mindre än 1 utmaning per kommun som har lett till att en extern leverantör har övertagit driften avseende en offentligt driven verksamhet. Detta avser ett genomsnittligt utfall för kommunens totala tidsperiod med utmaningsrätt, det vill säga 6–12 år för de flesta kommunerna.
Mot bakgrund av ovanstående kan stadsledningskontoret konstatera att det tycks vara mycket få utmaningar som leder till att en extern aktör vinner en upphandling gällande en utmanad verksamhet. Jämfört med de siffror som Svenskt Näringsliv presenterade år 2010 har siffran mer än halverats från i genomsnitt 1,5 till 0,67.
Stadsledningskontoret bedömer att konkurrensutsättning av den egna verksamheten också skulle kunna uppnås genom andra alternativ än införandet av utmaningsrätt. Ett system med utmaningsrätt kan visserligen leda till att goda idéer från privata aktörer
framkommer och kan tas till vara, men det överlåter också initiativet helt till marknaden.
Som ett alternativ till att överlåta initiativet till privata aktörer skulle Göteborgs Stad kunna ge sina egna nämnder och bolag i uppdrag att inventera vilka verksamheter som skulle lämpa sig för konkurrensutsättning. En sådan inventering och analys skulle också kunna genomföras från centralt håll, varvid situationen där en verksamhet ska utvärdera och jämföra sin egen verksamhet med ett privat alternativ undviks.
Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (7) Beslut om införande av utmaningsrätt
Eftersom kommunfullmäktige inte gett kommunstyrelsen i uppdrag att införa
utmaningsrätt redovisar inte Stadsledningskontoret i förevarande tjänsteutlåtande något sådant förslag. Stadsledningskontoret vill däremot med detta tjänsteutlåtande redogöra för förutsättningarna för att införa utmaningsrätt samt vilka beslut som krävs för att införa utmaningsrätt. Några ytterligare förberedelser för att införa utmaningsrätt bedömer stadsledningskontoret inte vara nödvändiga.
Utmaningsrätt införs i Göteborgs Stad genom att kommunfullmäktige fattar beslut därom, samtidigt som kommunfullmäktige fastställer vilka regler som ska gälla för
utmaningsrätten. Mot bakgrund av att det saknas ett juridiskt regelverk för utmaningsrätt är det Göteborgs Stad själv som beslutar hur utformningen av utmaningsrätten ska se ut vid ett införande. Själva beslutet om utmaningsrätt kan ske i det närmaste formlöst, men det är enligt stadsledningskontorets bedömning nödvändigt att beslut först fattas om inriktningen av utmaningsrätten.
I enlighet med vad som framgått ovan bör ett sådant beslut innefatta följande punkter.
1. Vilka verksamheter ska omfattas av utmaningsrätt 2. Vart ska en utmaning riktas
3. Vilken förvaltning ska handlägga en utmaning, och
4. Vilken nämnd ska besluta i fråga om en utmaning ska antas eller inte.
När beslut om utmaningsrättens inriktning är fattat kan ett detaljerat regelverk om
utmaningsrätt tas fram, vilket stadsledningskontoret bedömer vara ett arbete av begränsad omfattning. Stadsledningskontoret bedömer att det utifrån Göteborgs Stads perspektiv inte har någon större betydelse på vilket sätt utmaningsrätten införs i Göteborgs Stad då besluten om inriktning snarare är av politisk karaktär. Stadsledningskontoret kan visserligen se att det för att uppnå så stor effekt som möjligt i konkurrenshänseende kan vara lämpligt att utmaningsrätten omfattar all verksamhet, dock med de begränsningar som redogjorts för ovan. Vidare kan stadsledningskontoret se att det kan finnas fördelar med att de nämnder som har bäst kännedom och kunskap om sina egna verksamheter mottager, handlägger och beslutar i fråga om en utmaning ska antas eller inte.
Stadsledningskontoret bedömer dock inte att fördelen med någon särskild inriktning väger så tungt att stadsledningskontoret i nuläget kan förorda någon specifik inriktning för ett system med utmaningsrätt. Stadsledningskontoret vill därför överlämna för politisk bedömning vilken inriktning utmaningsrätten ska ges om utmaningsrätt ska införas.
Markus Landahl Förste stadsjurist
Eva Hessman Stadsdirektör
Företag fortsätter att utmana kommunen
UTMANINGSRÄTTEN Utmaningsrätten gör det möjligt för företag att utmana kommunala verksamheter. Syftet är att pröva om kommunal verksamhet måste drivas av kommunen eller landstinget/regionen eller om den kan bedrivas av privata företag för att öka mångfalden och förbättra den kommunala verksamheten.
Foto: ADAM IHSE / TT Att kommuner inte utmanas överhuvudtaget beror främst på bristande information och kunskap. Därmed riskerar kommunen gå miste om potentiella förbättringar och effektiviseringar som sparar resurser och pengar.
All offentlig verksamhet kan utmanas, förutom myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner eller vad som enligt lag måste utföras av kommunens egna medarbetare. Om utmaningen godtas, så upphandlas verksamheten, vanligtvis enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och det utmanande företaget deltar i upphandlingen på samma villkor som övriga anbudsgivare.
2010 hade 34 av Sveriges 290 kommuner antagit utmaningsrätten. 2018 är siffran 37 kommuner.
Kommuner som använder utmaningsrätten har utmanats 192 gånger, i genomsnitt 5 utmaningar per kommun enligt en uppdaterad kartläggning från Svenskt Näringsliv.
Studien visar också att 20 procent av utmaningarna accepterats av kommunen. Av dessa är det 67 procent som leder till avtal med extern aktör.
Kommuner som infört utmaningsrätt väljer i olika grad att informera om detta. Vissa kommuner har ingen information alls, medan andra erbjuder lättillgänglig information på sin hemsida.
Vanligast är att kommunen vill ha en skriftlig utmaning som innehåller en motivering till hur verksamheten ska drivas för att vara kostnadseffektiv och hålla hög kvalitet, samtidigt som en genomarbetad plan presenteras. Därefter hanteras ärendet i ansvarig nämnd innan beslut tas i kommunfullmäktige.
Vissa kommuner har utmanats i större omfattning än andra. Halmstad kommun, som införde utmaningsrätten 2008, har fått in 20 utmaningar inom områden som äldre- och lokalvård samt
löneadministration. Höganäs, Ängelholm och Sollentuna har också utmanats ett stort antal gånger och antagit en del av utmaningarna.
resurser och pengar.
Fakta
Utmaningsrätt är en initiativrätt till upphandling eller förvärvande av verksamhet som bedrivs i offentlig regi. Utmaningsrätt kan införas i en kommun, ett landsting eller i en region och har till syfte att öka kvaliteten och kostnadseffektiviteten inom offentlig verksamhet (SKL, 2018).
Svenskt Näringsliv
Postaddress SE-114 82 StockholmBesöksadress Storgatan 19Tfn 08-553 430 00
