DAGVATTENUTREDNING Kopparlunden, DP Norr, Västerås stad Senast reviderad:

(1)

DAGVATTENUTREDNING

Kopparlunden, DP Norr, Västerås stad 2019-05-22

Senast reviderad: 2020-11-27

(2)

STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176

Uppdrag: Kopparlunden, DP Norr Uppdragsnummer: 1648

Status: Slutgiltig handling

Datum: 2019-05-22

Senast reviderad: 2020-11-27

Uppdragsgivare: RED Management AB Konsult: Structor Uppsala AB Uppdragsledare: Åsa Söderqvist Handläggare: Anna Thorsell

Åsa Söderqvist

Granskning: Elin Renstål och Erika Hagström (2020-11-03)

(3)

S AMMANFATTNING

Kopparlunden detaljplan Norr är ett av fyra detaljplaneområden inom stadsdelen Kopparlunden, en stadsdel centralt i Västerås stad. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag av RED Management AB att ta fram en dagvattenutredning för Kopparlunden Norr. Utredningen inkluderar endast kvartersmarken.

Detaljplaneområdet Norr är till ytan ca 5,4 ha och utgörs i befintlig situation av småindustrier och handel med tillhörande parkeringsytor.

Dagvattnet från Kopparlunden leds till Mälaren via Västerås hamnområde. Västerås hamnområde har dålig ekologisk status och ej god kemisk status vid Vatteninformationssystem Sveriges (VISS) senaste statusklassning. Tidsfristen för att uppnå måttlig ekologisk status har förlängts till 2027.

Exploateringen av planområdet planeras innefatta flertalet bostadskvarter med bland annat flerbostadshus med gårdsytor, kontor, butikslokaler, förskolor med tillhörande förskolegårdar samt kvartersgator. Tre befintliga byggnader, varav en har en tillhörande gårdsyta, kommer att behållas.

Krav på dagvattenhantering

Kraven på dagvattenhantering inom planområdet innebär att flödes- och föroreningsbelastningen ska minska med befintlig situation. Flödet från planområdet ska motsvara naturmarksavrinning (15 l/s ha) och kommunens mål för rening av fosfor är att minska belastningen med 20 %.

Flöden och fördröjningsvolymer

Utsläppskravet resulterar i ett maximalt utflöde från utredningsområdet på 67 l/s. Den erforderliga fördröjningsvolymen för att uppnå detta är 817 m³, vilket motsvarar 24 mm nederbörd och är baserat på utredningsområdets area 4,5 ha.

Föroreningar och påverkan på MKN

Resultat från föroreningsberäkningarna visar att föroreningsbelastningen från planområdet förväntas minska efter exploatering jämfört med befintlig situation även innan rening. Förbättringen kan förklaras av den förändrade markanvändningen där befintligt industriområde med tillhörande parkeringsytor ersätts av bostadsområden och parker. Efter exploatering kommer parkering ske i garage i större utsträckning då de flesta markparkeringarna försvinner.

För att klara kraven i dagvattenpolicyn måste dagvattnet från planområdet även renas innan anslutning till kommunalt dagvattennät sker. Föroreningsbelastningen från planområdet kan i och med reningen förväntas minska ytterligare jämfört med befintlig situations nivåer.

Baserat på att föroreningsbelastningen förväntas minska efter exploatering bedöms inte planen och den planerade exploateringen att försvåra förutsättningen att uppnå MKN i recipienten.

Åtgärdsförslag dagvattenhantering

Det föreslås att dagvattnet från utredningsområdet fördröjs och renas i gröna tak, regnbäddar, underjordiska makadammagasin och trädplanteringar med skelettjordsmagasin. Med rätt utformning, skötsel och underhåll kan den här typen av dagvattenanläggningar även skapa höga estetiska värden och bidra till ökad biologisk mångfald.

Extrema regn och skyfall

I befintlig situation finns flertalet instängda områden där det finns risk för översvämning vid extrema regn. För att undvika att byggnader eller viktig infrastruktur skadas vid skyfall är det viktigt att höjdsättningen vid exploatering utförs så att dagvatten kan avrinna ytledes mot säkra avrinningsvägar.

(4)

I NNEHÅLL

Sammanfattning ... I

1 Inledning ... 1

2 Förutsättningar ... 1

2.1 Områdesbeskrivning ... 1

2.2 Recipient ... 3

2.3 Geotekniska och hydrogeologiska förhållanden ... 3

2.4 Markföroreningar ... 4

2.5 Befintlig VA -och dagvattenhantering ... 5

2.6 Befintliga kopparytor ... 6

2.7 Planerad exploatering ... 7

3 Riktlinjer för dagvattenhantering ... 8

3.1 Västerås stads dagvattenpolicy... 8

3.2 Riktvärden för dagvattenutsläpp ... 8

3.3 Västerås stads vattenplan ... 8

3.4 Kravspecifikation/dimensioneringsförutsättningar ... 8

4 Dagvattenberäkningar ... 9

4.1 Markanvändning ... 9

4.2 Dagvattenflöden och erforderlig fördröjningsvolym ... 11

4.3 Föroreningar ... 12

5 Förslag till dagvattenhantering ... 17

5.1 Principytor ... 17

5.1.1 Takytor ... 17

5.1.2 Gårdsytor ... 17

5.1.3 Kvartersgator ... 17

5.1.4 Parkeringsgarage ... 18

5.1.5 Markparkering ... 18

5.1.6 Förskolegårdar ... 18

6 Dimensioneringsförutsättningar dagvattenhantering ... 18

6.1 Utredningsområden ... 18

6.2 Befintliga områden som ej omfattas av planerad exploatering ... 20

7 Drift, skötsel och underhåll ... 21

8 Översvämningsrisker ... 22

8.1 Ytvatten Mälaren ... 22

8.2 Extrema regn och skyfall befintlig situation ... 22

(5)

8.3 Skyfallshantering inom kvartersmark efter exploatering ... 23

9 Slutsats ... 26

10 Inför nästa skede ... 27

11 Referenser ... 28

12 Bilagor ... 28

(6)

1 I NLEDNING

Västerås stad planerar att bygga en helt ny stadsdel uppdelat på fyra nya detaljplaner inom Kopparlunden som idag är ett industriområde. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning för kvartersmarken inom detaljplan Norr (DP Norr)¹, som idag innefattar fastigheterna Verkstaden 16, Verkstaden, 17, Verkstaden 18 och Verkstaden 20. Detaljplanen ska möjliggöra byggande av bostäder, kontor, butiker, förskolor och verkstäder.

Syftet med denna utredning är att utreda och beskriva de förändringar som förväntas uppstå i samband med planerad exploatering. Vidare ska utredningen visa hur flöden och föroreningsbelastning förändras och föreslå lösningar som främjar en långsiktigt hållbar dagvattenhantering utifrån gällande krav och riktlinjer. Inom ramen för denna dagvattenutredning kommer flöden, fördröjningsbehov och åtgärdsförslag för dagvattenhantering föreslås för områden som exploateras inom kvartersmark. Vidare kommer föroreningsberäkningar utföras för hela DP Norr för att kunna bedöma hur hela detaljplanen påverkar förutsättningen att uppnå miljökvalitetsnormerna i recipienten.

Parallellt med Structors dagvattenutredningar för kvartersmark inom DP Norr, DP Mitt respektive DP Syd utför Sweco en dagvattenutredning för allmän platsmark inom alla tre detaljplaner i Kopparlunden.

Hädanefter kommer nedanstående definitioner gälla för detaljplanens olika avgränsningar:

Planområde – avser hela detaljplaneområdet för Kopparlunden Norr med yttre gräns utifrån plankartan daterad 2020-10-06. Innefattar även allmän platsmark som utreds av Sweco, 2020.

Utredningsområden – delar av kvartersmark som planeras att exploateras/förändras i en sådan omfattning att ett nytt system behövs för fördröjning och rening av dagvatten. När alla utredningsområden beskrivs tillsammans används benämningen utredningsområdet.

Befintliga områden – delar av kvartersmark där ingen betydande omexploatering eller förändring planeras i direkt anslutning till detaljplanens antagande. Behov och dimensioneringsförutsättningar för dagvattenhantering vid framtida ombyggnationer beskrivs inom ramen för denna dagvattenutredning men inte platsspecifika åtgärdsförslag.

2 F ÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 O

MRÅDESBESKRIVNING

Kopparlunden ligger centralt i Västerås stad strax söder om E18, se Figur 1. Planområdet för DP Norr är till ytan ca 5,4 ha och utgörs av småindustrier och handel med tillhörande parkeringsytor. Enligt Västerås stads översiktsplan 2026 är intentionerna att stadsdelen Kopparlunden ska vidareutvecklas till en stadsdel med bostäder, arbetsplatser och kulturlokaler². Befintlig markanvändning samt planområdesgräns och gräns gräns för utredningsområdena för DP Norr visas i Figur 2.

1Detaljplan för Verkstaden 20 med flera, Kopparlunden norr, DP 1882. Tillgänglig via

https://www.vasteras.se/bygga-bo-och-miljo/kommunens-planarbete/pagaende-planer/dp1882.html.

2 s. 10 Planprogram Kopparlunden, 2016-02-09.

(7)

Figur 1. Översiktskarta med geografisk lokalisering av Kopparlunden markerat med en röd cirkel (Eniros karttjänst, 2017-10-30).

Figur 2. Flygfoto över planområdet. Röd streckad polygon visar planområdets utbredning och gula polygoner visar utredningsområden A-G samt kvartersgator (numrerade 1–5) och befintliga områden. Allmän platsmark utgörs av vitt område (Eniros karttjänst, 2020-10-27).

(8)

2.2 R

ECIPIENT

Dagvattnet från planområdet leds till Mälaren, som är recipient av dagvattnet från Kopparlunden, via Västerås hamnområde³ (SE660825-154247), vilket utgör en separat vattenförekomst i VISS. Vid den senaste statusklassningen (år 2019) har Västerås hamnområde dålig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status (VISS, 2020).

Den ekologiska statusen i recipienten är påverkad av hamnverksamhet, utsläpp från industrier och stadsmiljö. Recipienten har dålig ekologisk status främst till följd av växtplankton samt svämplanets strukturer och funktion där 75 % av svämplanet utgörs av anlagda ytor och/eller aktivt brukad mark (VISS, 2020).

Enligt beslutade miljökvalitetnormer (MKN) för Västerås hamnområde från 2017-02-23 ska måttlig ekologisk status uppnås till år 2027. För kvalitetsfaktorer som inte är direkt kopplade till hamnverksamheten bedöms god ekologisk status kunna uppnås senast år 2027. För att uppnå en övergripande god ekologisk status skulle dock omfattande åtgärder för hydromorfologiska förhållanden krävas, vilket skulle hindra hamnverksamheten och anses vara ekonomiskt orimligt. Därför är kravet att måttlig ekologisk status ska uppnås till år 2027 istället för god ekologisk status (VISS, 2020).

Att den kemiska statusen i recipienten inte uppnår god beror främst på höga halter antracen, bromerad difenyleter, bly, blyföreningar, kvicksilver, kvicksilverföreningar, PAH:er och tributyltennföreningar.

Enligt beslutad MKN från 2017-02-23 ska god kemisk ytvattenstatus uppnås för Västerås hamnområde.

Undantag från detta finns för bromerad difenyleter och kvicksilverföreningar som har mindre stränga krav eftersom det anses omöjligt att sänka dessa halter till de nivåer som motsvarar god status. Även antracen och tributytennföreningar är undantagna i form av tidsfrist till år 2027 eftersom påverkansbilden är mycket komplex för dessa föroreningar och det kommer ta lång tid att sänka halterna (VISS, 2020).

2.3 G

EOTEKNISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Geoteknik

Enligt SGU:s jordartskarta består jordarterna inom planområdet främst av glacial lera och postglacial lera (SGU, 2019). En geoteknisk undersökning av Kopparlunden Norr utfördes av Tyréns år 2018. Den syftade till att undersöka jordlager och mäktigheter, djup till berg, jordens sättningsegenskaper, grundvattnets trycknivå och markradon (Tyréns, 2018b). Dess beskrivning av markförhållandena har delats upp i delområden baserat på jordartsförhållanden (Tyréns, 2018a), se Figur 3.

Planområdet har relativt plan mark och de uppmätta nivåerna varierar mellan cirka +5,79 m och +7,37 m (RH2000) (Tyréns, 2018b). Enligt den geotekniska undersökningen kan ingen naturlig infiltration av dagvatten förväntas ske inom området, till följd av lera i jorden, friktionsjordens mäktighet och stora hårdgjorda ytor (Tyréns, 2018b).

3 Bilaga 2: Dagvattnets avrinningsområden i Västerås. Handlingsplan för dagvatten i Västerås, antagen 2014-02-19.

(9)

Figur 3. Undersökta delområden 1–3 i geoteknisk undersökning (Tyréns, 2018a).

Delområde 1 - jorden inom delområde 1 består generellt av 1–2 m fyllning på lera ovan friktionsjord på berg. Leran bedöms vara av torrskorpekaraktär till ett djup av cirka 2 m under markytan. Den underliggande lösare leran förekommer i mäktigheter mellan cirka 4–8 m med ökande mäktighet västerut. Även bergets djup ökar mot väst och varierar mellan 6–10 m.

Delområde 2 - inom delområde 2 består jorden generellt av cirka 1–3 m fyllning eller friktionsjord på berg. Bergets djup uppskattas variera mellan 1–3 m under markytan.

Delområde 3 - jorden inom det tredje delområdet består generellt av cirka 1–2 m fyllning på lera ovan friktionsjord på berg. Leran bedöms vara av torrskorpekaraktär ned till ett djup av ca 2 m under markytan.

Den underliggande lösare lagrade leran förekommer i mäktigheter mellan cirka 4–6,5 m med ökande mäktighet österut. Berg uppskattas vara på ett djup mellan 5–12 m under markytan med ökande djup österut.

Grundvatten och hydrogeologi

I Tyréns geotekniska undersökning redovisas grundvattennivåer (trycknivåer) uppmätta i fem olika punkter inom planområdet, vid mätningar utförda 2018-06-19. Dessa uppvisade nivåer på 1,7 m, 2,4 m, 2,5 m, 2,9 m respektive 3,2 m under marknivå (Tyréns, 2018b). Då avläsning endast har utförts en gång rekommenderas fortsatta mätningar för att säkerställa grundvattennivåernas variation under året inom planområdet.

2.4 M

ARKFÖRORENINGAR

På uppdrag av fastighetsägarna utförde Structor Miljöteknik AB år 2013 utredningar angående föroreningar i mark och grundvatten inom planområdet med syfte att skapa en samlad bild av föroreningssituationen. Följande var de huvudsakliga slutsatserna (Structor Miljöteknik AB, 2013):

Klorerade lösningsmedel – finns en misstänkt källa i de nordvästra delarna av Kopparlunden men i övrigt är föroreningshalterna tämligen låga. Det sker en god naturlig nedbrytning vilket innebär att om källorna elimineras kommer rening av klorerade lösningsmedel att ske naturligt i marken.

Tungmetaller – marken inom Kopparlunden är förorenad av tungmetaller, främst i form av koppar och zink, men även andra metaller förekommer i höga halter på vissa ställen, som exempelvis bly.

Metallföroreningar i mark sprids antingen vertikalt med tyngdlagen eller med vatten som

(10)

spridningsmedium. Vanligast är att vatten på något sätt påverkar föroreningen och kan sprida den vidare.

PAH, olja och andra petroleumbaserade organiska ämnen – kan finnas i marken inom områdena, relativt ytligt. Inga större källor har identifierats utan endast diffus påverkan har konstaterats, men eventuellt kan mindre källor förekomma.

Figur 4 visar var provpunkter i jord har tagits och Figur 5 visar en sammanställning av metallhalterna inom planområdet. De högsta halterna har påvisats i områdets mittersta delar (Structor Miljöteknik AB, 2013).

Figur 4. Provpunkter för jordprovtagning (Structor Miljöteknik AB, 2013).

Figur 5. Uppmätta metallhalter vid jordprovtagning (Structor Miljöteknik AB, 2013).

I områden med identifierade markföroreningar bör dagvattenanläggningar, dit större mängder dagvatten leds, anläggas täta för att minska risken för föroreningsspridning. Vid vidare planering och projektering av infiltrationsanläggningar bör en platsspecifik bedömning göras om infiltration av dagvatten i markprofilen riskerar att leda till spridning av eventuella markföroreningar och eventuell risk att kontaminera grund- eller ytvatten.

2.5 B

EFINTLIG

VA -

OCH DAGVATTENHANTERING

Befintliga VA-ledningar (vatten, spillvatten och dagvatten) är i huvudsak belägna i Metallverksgatan söder om planområdet samt i väg E18 norr om planområdet, se Figur 6. I nordsydlig riktning i Metallverksgatan går den kulverterade Emausbäcken som planeras att ledas om i samband med exploateringen inom Kopparlunden. Inget dagvatten från Kopparlunden får avledas till den kulverterade Emausbäcken då den redan är belastad över sin kapacitet från uppströms belägna områden.

(11)

Det är viktigt att poängtera att Figur 6 endast redovisar kommunala VA-ledningar och det kan således finnas privata VA-stråk samt andra ledningsslag inom planområdet. En grov samlingsplan för hela Kopparlunden visas i gestaltningsprogrammet för allmän platsmark⁴. Det bör observeras att det kan förekomma ytterligare ledningar inom planområdet som inte finns redovisade i samlingsplanen. Hänsyn till och hantering av befintliga ledningar måste ske tidigt i kommande skeden av exploateringsprocessen, både inom allmän platsmark och kvartersmark. Identifiering av ledningsslag, skick och material inom planområdet samt servislägen för befintliga områden är viktigt att utreda vidare.

Figur 6. Befintliga VA-ledningar i anslutning till planområdet. Röda linjer visar spillvattenledningar, blå linjer visar vattenledningar och gröna linjer visar dagvattenledningar. Bruna linjer visar allmänna VA-ledningar och den kulverterade Emausbäcken visas med tjockare blå linje (Mälarenergi via Ledningskollen, 2018-02-02).

Inga kända fördröjnings- eller reningsåtgärder för dagvattnet finns inom planområdet i befintlig situation. Dagvatten avleds till stor del ytledes mot rännstensbrunnar och ledningsnät. Vad man vet så leds inget dagvatten in i befintliga skelettjordar i gaturum.

2.6 B

EFINTLIGA KOPPARYTOR

Inom Kopparlunden DP Mitt kommer befintliga kopparytor (tak och fasader) bevaras helt eller delvis i och med den planerade exploateringen. Inga sådana ytor har identifierats inom DP Norr men skulle kopparytor påträffas som ska bevaras bör kompletterande rening av dagvattnet från kopparytorna ske i exempelvis brunnsfilter som installeras i dagvattenbrunnar dit avrinningen leds.

4 s. 50 Ledningar Kopparlunden - Befintliga ledningar Kopparlunden. Kopparlunden Gestaltningsprogram Allmän plats, 2019-01-11, Sweco Architects AB

(12)

2.7 P

LANERAD EXPLOATERING

Exploateringen inom utredningsområdena planeras innefatta flertalet bostadskvarter med bland annat flerbostadshus med gårdsytor, kontor, butikslokaler och förskolor med tillhörande förskolegårdar. Tre befintliga byggnader i industriområdet kommer att bevaras; en verkstadsbyggnad med tillhörande gårdsyta i nordost, en mindre byggnad i sydost samt delar av byggnaden Linverket som är belägen i den västra delen. Linverket planeras innehålla parkeringsgarage och lokaler för ett flertal olika ändamål, som exempelvis handel, kontor och utbildning. I delar av planområdet kommer parkeringsgarage att anläggas under bostadskvarteren. Inom kvartersmarken innefattas områdestyper enligt punktlistan nedan och dessa illustreras i Figur 7.

Utredningsområden (omfattande ny- eller omexploatering)

• Bostadskvarter – utredningsområde A-F

• Förskolegårdar – inom utredningsområde B och E

• Kvartersgator – numrerade 1–5

• Parkeringsytor – främst inom utredningsområde G

Befintliga områden (där ingen omfattande ny- eller omexploatering planeras för tillfället)

• Två byggnader som bevaras – en verkstad norr om Kvartersgata 4, samt en mindre byggnad inom utredningsområde F (vilken inte behandlas som en separat befintlig yta i utredningen utan som en del av utredningsområde F)

• En byggnad som delvis bevaras – Linverket mellan Kvartersgata 1 och 2

• En gårdsyta som inte förändras – intill den bevarade verkstaden norr om Kvartersgata 4

Figur 7. Kvartersmarkens indelning mellan områden som exploateras; utredningsområde A-G och kvartersgator samt befintliga områden som inte kommer genomgå omfattande förändringar. Allmän platsmark som inte behandlas i Structors utredning utgörs av vitt område. Indelningen baseras på detaljplanekarta daterad 2020-10-06.

(13)

3 R IKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING 3.1 V

ÄSTERÅS STADS DAGVATTENPOLICY

År 2014 antog Västerås stads kommunfullmäktige en dagvattenpolicy med syfte ”att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att rena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt område” (Västerås stad, 2014). Vidare beskriver policyn övergripande mål som har betydelse för att erhålla en hållbar dagvattenhantering inom planområdet:

• Minimering av dagvattentillförsel till Mälaren och bibehållen grundvattenbalans.

• Minskad föroreningsbelastning och övergödande ämnen till grund- och ytvattenförekomster.

• Dagvatten ska fördröjas och renas så nära källan som möjligt genom att använda tröga system.

• Betrakta dagvatten som en resurs vid utbyggnad av staden och utgöra en del av gestaltningen.

• Förebygga och minimera skador på fastigheter och anläggningar som orsakas av dagvatten.

I policyn framgår att dagvatten ska renas innan utsläpp sker om ämnen/föroreningar riskerar att överskrida riktvärden för årsmedelhalter inom en given nivå.

3.2 R

IKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP

Aktuellt planområde omfattas av reningskrav enligt Riktvärdesgruppens riktvärdeskategori för direkt utsläpp till Mälaren (Nivå 1)⁵ då inga kända fördröjnings- eller reningsåtgärder för dagvatten finns nedströms planområdet.

3.3 V

ÄSTERÅS STADS VATTENPLAN

Enligt Västerås stads vattenplan bidrar dagvattnet med en icke försumbar belastning av fosfor och miljögifter till Mälaren i Västeråsfjärden (Västerås stad, 2012). För att nå MKN för Mälaren till 2021 har Västerås stad formulerat målsättningar som innefattar dagvatten. Målen är att minska föroreningsbelastningen av miljögifter och metaller från dagvatten med 20 %⁶ och minska fosforbelastningen via dagvattnet med 20 % på årsbasis jämfört med år 2011⁷.

3.4 K

RAVSPECIFIKATION

/

DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Dagvattensystemet inom kvartersmark dimensioneras för ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 enligt Svenskt Vattens publikation P110 (2016). Enligt Västerås stad får planområdets totala utflöde som ansluts till kommunalt dagvattennät inte överstiga 15 l/s ha. Vid flödes- och magasinsberäkningar från kvartersmark har utflödeskravet (max 15 l/s ha) applicerats på de områden som berörs av planerad exploatering. Inom befintliga områden planeras ingen betydande omexploatering i direkt anslutning till detaljplanens antagande men kraven för dagvattenhanteringen kommer även att gälla för dessa områden vid framtida ombyggnationer. För att klargöra fördröjnings- och reningsbehovet beskrivs dimensioneringsförutsättningar för dagvattenhanteringen även inom de befintliga områdena, se Kapitel 6.2 Befintliga områden som ej omfattas av planerad exploatering.

5 s. 2, Dagvattenpolicy i Västerås. Västerås stad, 2014.

6 s. 74 Effektmål – Övergödning, Västerås stads vattenplan 2012–2021.

7 s. 74 Effektmål – Miljögifter, Västerås stads vattenplan 2012–2021.

(14)

4 D AGVATTENBERÄKNINGAR 4.1 M

ARKANVÄNDNING

Planområdets totala area utgör ca 5,4 ha varav ca 5,1 ha planeras bli kvartersmark. Beräkningarna för kvartersmarken har baserats på ytkartering av befintlig situation respektive planerad situation. För befintlig situation har endast föroreningsberäkningar utförts medan både flödes- och föroreningsberäkningar har utförts för planerad situation.

Befintlig situation

Ytkarteringen för befintlig situation redovisas i Figur 8 och areor för de olika markanvändningarna redovisas i Tabell 1. I befintlig situation utgörs utredningsområdet av byggnader och asfalterade ytor (som båda innefattas av industriområde i Figur 8) samt parkeringar och några grönytor.

Befintlig bebyggelse benämns i denna utredning som industriområde även då stora delar av Kopparlunden idag snarare utgörs av verksamhetsområde. För flödes- och magasinsberäkningar spelar benämningen ingen roll då avrinningskoefficienten blir den samma oavsett hur de hårdgjorda ytorna används.

Figur 8. Ytkartering av befintlig situation, baserat på grundkarta samt Google maps, 2020.

Tabell 1. Markanvändning och avrinningskoefficienter i befintlig situation, för delen av planområdet som efter exploatering planeras bli kvartersmark (utredningsområden och befintliga områden är sammanslagna).

Markanvändning befintlig situation Avrinningskoefficient, Ф Area [ha]

Industriområde 0,85 4,26

Parkering 0,80 0,58

Grönyta 0,20 0,25

Totalt kvartersmark

Area 5,09

Sammanvägd avrinningskoefficient ⁽¹⁾ 0,81

Reducerad area (hårdgjord yta) 4,13

Total area planområde 5,36

(1) Sammanvägd avrinningskoefficient Φ=Total reducerad area/Total area.

(15)

Planerad situation

För planerad situation visas ytkarteringen i Figur 9 och areor för de olika markanvändningarna redovisas i Tabell 2. Kvartersmarken har grovt delats in i utredningsområden (A-G samt kvartersgator) och befintliga områden. Utredningsområde A-F består av byggnader, gårdsytor och i vissa fall förskolegårdar medan utredningsområde G innefattar parkeringsytor. Befintliga områden innefattar byggnader och gårdsytor.

Figur 9. Ytkartering av situation efter exploatering och indelning av kvartersmarken i utredningsområden och befintliga områden. Karteringen baseras på plankarta daterad 2020-10-06.

Tabell 2. Markanvändning och avrinningskoefficienter för kvartersmark (utredningsområden och befintliga områden) efter exploatering.

Markanvändning planerad exploatering Avrinningskoefficient, Ф Area [ha]

Utredningsområde

Takyta 0,90 1,46

Gårdsyta 0,50 1,13

Förskolegård 0,70 0,42

Kvartersgata 0,80 1,03

Parkering 0,80 0,47

Total area utredningsområde 4,49

Befintliga områden

Takyta 0,90 0,49

Gårdsyta 0,50 0,11

Total area befintliga områden 0,60

Totalt kvartersmark

Area 5,09

Sammanvägd avrinningskoefficient ⁽¹⁾ 0,76

Reducerad area (hårdgjord yta) 3,86

Total area planområde 5,36

Hårdgörandegraden inom kvartersmarken beräknas minska något efter exploatering, vilket kan ses vid jämförelse av de sammanvägda avrinningskoefficienterna för befintlig situation (0,81) med situation efter exploatering (0,76), se Tabell 1 och Tabell 2.

(16)

4.2 D

AGVATTENFLÖDEN OCH ERFORDERLIG FÖRDRÖJNINGSVOLYM

Beräkning av dagvattenflöden har genomförts med rationella metoden enligt Ekvation 1, baserat på utredningsområdets dimensionerande varaktighet för regn med återkomsttid 10 år. Åtgärdsnivån för dagvattenhanteringen inom Kopparlunden utgår ifrån minimikrav för centrum- och affärsområden enligt Svenskt Vatten och krav från Västerås stad, se Kapitel 3 Riktlinjer för dagvattenhantering.

𝑄_𝑑𝑖𝑚 = 𝐴 ∙ 𝜙 ∙ 𝑖 ∙ 𝐾𝑓 Ekv 1

där Qdim är dimensionerande dagvattenflöde (l/s), A är area (ha), ϕ är avrinningskoefficient (-), i är regnintensitet (l/s ha) och Kf är klimatfaktor (-). Regnintensiteten beräknas utifrån längsta rinntid, vilket motsvarar tiden det tar för utredningsområdena att bidra till avrinningen i en tilltänkt utloppspunkt.

Rinntiden beräknades till 10 minuter när ingen hänsyn till lokal fördröjning tas.

För att klara kommunens fördröjningskrav får inte dagvattenflödet överstiga 15 l/s ha vilket kräver lokala fördröjningsåtgärder inom utredningsområdet. Beräkningen av de maximalt tillåtna utflödena har baserats på den faktiska arean av de olika utredningsområdena (till skillnad från de dimensionerande flödena som enligt Ekvation 1 baseras på reducerade areor). Ekvation 2 redovisar beräkningen av det totalt tillåtna dagvattenflödet från utredningsområdet.

𝑄_𝑚𝑎𝑥 = 𝐴𝑟𝑒𝑎

[

ℎ𝑎

]

∙ 𝑀𝑎𝑥𝑖𝑚𝑎𝑙𝑡 𝑢𝑡𝑓𝑙ö𝑑𝑒

[

𝑙/𝑠 ℎ𝑎

]

= 4,49 ℎ𝑎 ∙ 15 𝑙/𝑠 ℎ𝑎 = 67 𝑙/𝑠 Ekv 2

Beräkning av erforderlig fördröjningsvolym har utförts enligt beräkningsmetod från P110⁸. Ett områdes fördröjningsbehov kan även uttryckas som regndjup och kan beräknas enligt Ekvation 3 nedan. Genom att utgå ifrån områdets reducerade area tas hänsyn till områdets hårdgörandegrad.

𝐹ö𝑟𝑑𝑟ö𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑒ℎ𝑜𝑣 [𝑚] =𝐸𝑟𝑓𝑜𝑟𝑑𝑒𝑟𝑙𝑖𝑔 𝑓ö𝑟𝑑𝑟ö𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚 [𝑚³]

𝑅𝑒𝑑𝑢𝑐𝑒𝑟𝑎𝑑 𝑎𝑟𝑒𝑎 𝑜𝑚𝑟å𝑑𝑒 [𝑚²] Ekv 3

Resultat flödes- och fördröjningsberäkningar

Resultat från beräkning av dagvattenflöden och erforderligt fördröjningsbehov redovisas i Figur 10 som utgörs av ett flödesschema som även visualiserar avrinningsförloppet.

Efter exploatering förväntas dagvattenflödet inom utredningsområdet uppgå till 958 l/s, enligt beräkning med Ekvation 4. För att klara kommunens fördröjningskrav får emellertid inte utflödet från utredningsområdet överstiga 67 l/s (enligt beräkning med Ekvation 2). Detta ger en erforderlig fördröjningsvolym på 817 m³, enligt beräkning med Ekvation 5, vilket också kan beskrivas som 24 mm nederbörd. Samtliga redovisade fördröjningsvolymer avser ett reglerat utflöde från dagvattenanläggningar. För mer detaljerad information om dagvattenflöde, maximalt utflöde och fördröjningsbehov inom respektive utredningsområde hänvisas till Kapitel 6 Dimensioneringsförutsättningar dagvattenhantering.

𝑄_𝐴−𝐹+ 𝑄_𝐺+ 𝑄𝑘𝑣𝑎𝑟𝑡𝑒𝑟𝑠𝑔𝑎𝑡𝑎 1−4+ 𝑄𝑘𝑣𝑎𝑟𝑡𝑒𝑟𝑠𝑔𝑎𝑡𝑎 5 =

= 607 𝑙 𝑠⁄ + 106 𝑙 𝑠⁄ + 225 𝑙 𝑠⁄ + 20 𝑙 𝑠⁄ = 958 𝑙 𝑠⁄ Ekv 4

𝑉_𝐴−𝐹+ 𝑉_𝐺+ 𝑉𝑘𝑣𝑎𝑟𝑡𝑒𝑟𝑠𝑔𝑎𝑡𝑎 1−4+ 𝑉𝑘𝑣𝑎𝑟𝑡𝑒𝑟𝑠𝑔𝑎𝑡𝑎 5 =

= 510 𝑚³+ 93 𝑚³+ 197 𝑚³+ 17 𝑚³= 817 𝑚³ Ekv 5

För de befintliga områdena förväntas dagvattenflödet uppgå till 141 l/s efter exploatering. Trots att ingen ombyggnation sker inom dessa områden förväntas flödena att öka med 25 % vilket beror på

8Kapitel 10.6. Magasinsberäkning med hänsyn till rinntid enligt Dahlström 2010 för varaktigheter upp till 1 dygn, s. 140 Svenskt Vatten publikation P110

(17)

klimatfaktorn som inkluderas i beräkningen. Vid framtida ombyggnation inom befintliga områden behöver dagvattnet fördröjas lokalt för klara ett maximalt utflöde från områdena motsvarande 15 l/s ha.

Om alla befintliga områden byggs om behöver utflödet begränsas till 9 l/s, vilket kräver en total fördröjningsvolym på 126 m³.

Figur 10. Flödesschema för avrinningsförloppet inom hela planområdet avseende dagvattenflöden och erforderligt fördröjningsbehov. De streckade flödespilarna symboliserar flödesscenario i framtida situation när de befintliga områdena blir aktuella för omexploatering.

4.3 F

ÖRORENINGAR

Föroreningsbelastningen från planområdet för befintlig och planerad situation har beräknats i dagvatten- och recipientmodellen StormTac Web (version v.19.2.1). I denna modell används schablonhalter av föroreningar, vilka baseras på resultat av flödesproportionella provtagningar för olika typer av markanvändningar. Föroreningshalter i dagvatten har stor variation mellan olika platser och tidpunkter, vilket innebär att beräkningar utifrån schablonhalter bör ses som uppskattningar och en indikation på förändring.

Beräknade föroreningshalter ska jämföras med förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp som tagits fram av Riktvärdesgruppen, se Västerås stads dagvattenpolicy. Aktuell riktvärdeskategori för jämförelsen är nivå 1 och utsläpp i Mälaren. Västerås stad har i sin vattenplan målsättningen att minska föroreningsbelastningen av miljögifter, metaller och fosfor från dagvatten med 20 % på årsbasis jämfört med år 2011. Då belastningen från de olika föroreningarna för år 2011 ej är känd har föroreningsbelastningen efter exploatering jämförts med befintlig situations beräknade belastning.

(18)

Detaljplanejusteringar 2020

Föroreningsberäkningarna i denna utredning är baserade på underlag från plankarta 2019-04-18, se Figur 11. För att se hur plankartan förändrats kan Figur 11 jämföras med Figur 7 (nuvarande planutformning). I och med uppdateringen av plankartan gjordes bedömningen i samråd med Mälarenergi att en justering av StormTac-modellen skulle ge ett nytt resultat som faller inom felmarginalen med avseende på de schablonhalter som beräkningarna baseras på. Förväntad årlig föroreningsbelastning och föroreningshalt som presenteras i denna utredning är därmed gällande för båda scenarierna.

En justering som gjorts i denna version av dagvattenutredningen är att befintlig situation bedöms till stora delar utgöras av verksamhetsområde snarare än industriområde som tidigare versioner utgått ifrån.

Detta får till följd att de föroreningsberäkningar som redovisas nedan för befintlig situation förmodligen visar något för höga mängder och halter på metaller. Dock inte så mycket att det påverkar de övergripande resultaten.

Figur 11. Plankarta 2019-04-18 som StormTac-beräkningarna är baserande på. Allmän platsmark utgörs av vitt område.

Dagvattenhantering enligt planerad exploatering

Föroreningsmodellens uppbyggnad baseras på att ingen specifik rening sker inom befintliga områden vare sig i befintlig situation eller för de områden som kommer bli oförändrade i planerad situation. Inom utredningsområdena och allmän platsmark antas dagvattnet att renas i regnbäddar eller underjordiska makadammagasin. I Figur 12 visas ett flödesschema för föroreningsmodellens uppbyggnad. Mer detaljerad information om indata, osäkerheter och antaganden som använts i StormTac-beräkningarna finns i Bilaga 1 och Bilaga 2.

(19)

Figur 12. Flödesschema för modelluppbyggnad i StormTac Web.

I Tabell 3 redovisas beräknade föroreningshalter från hela planområdet för befintlig situation och efter exploatering; innan och efter rening.

•

Gröna celler visar att föroreningshalten beräknas ligga minst 20 % under respektive riktvärde.

•

Röda celler visar att föroreningshalten beräknas ligga minst 20 % över respektive riktvärde

•

Gula celler visar att föroreningshalten beräknas ligga inom intervallet ±20 % jämfört med respektive riktvärde.

Tabell 3. Riktvärden och förväntad föroreningshalt i dagvattnet från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering; innan och efter rening. Gröna celler visar minskning jämfört med riktvärde, röda celler visar ökning jämfört med riktvärde och gula celler visar på halter omkring riktvärdet.

Ämne Enhet Riktvärde Befintlig

situation

Efter exploatering Innan rening Efter rening ⁽¹⁾

Fosfor µg/l 160 240 180 100–120

Kväve µg/l 2000 1800 1700 900–1100

Bly µg/l 8,0 25 13 3–5

Koppar µg/l 18 38 26 9–13

Zink µg/l 75 210 87 39–42

Kadmium µg/l 0,40 1,10 0,52 0,20–0,27

Krom µg/l 10 12 10 3–5

Nickel µg/l 15 14 9 3–4

Kvicksilver µg/l 0,030 0,064 0,047 0,023–0,026

Susp. partiklar mg/l 40 92 72 19–25

Olja µg/l 400 1800 790 410–420

PAH 16 µg/l - 1,2 0,7 0,2–0,3

BaP µg/l 0,030 0,110 0,042 0,018–0,021

(1) Intervallet visar variationen i beräknad halt beroende på om rening sker i regnbäddar eller underjordiska makadammagasin, i detta fall utgår färgsättningen från den högsta siffran i intervallet.

(20)

I Tabell 4 redovisas beräknade föroreningsmängder från hela planområdet för befintlig situation och efter exploatering; innan och efter rening.

•

Gröna celler visar att föroreningsbelastningen beräknas minska med minst 20 % jämfört med befintlig situation.

•

Röda celler visar att föroreningsbelastningen beräknas öka med minst 20 % jämfört med befintlig situation.

• Gula celler visar att föroreningsbelastningen beräknas ligga inom intervallet ±20 % jämfört med befintlig situation.

Tabell 4. Förväntad årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering;

innan och efter rening. Gröna celler visar minskning jämfört med befintlig situation, röda celler visar ökning jämfört med befintlig situation och gula celler visar på mängder omkring befintlig situations nivå.

Ämne Enhet Befintlig

situation

Efter exploatering

Innan rening Efter rening ⁽¹⁾

Fosfor kg/år 5,2 4,0 2,2–2,6

Kväve kg/år 40 38 20–24

Bly kg/år 0,55 0,28 0,07–0,11

Koppar kg/år 0,83 0,58 0,19–0,30

Zink kg/år 4,7 1,9 0,9

Kadmium g/år 24 12 4–6

Krom kg/år 0,26 0,21 0,07–0,11

Nickel kg/år 0,31 0,19 0,07–0,10

Kvicksilver g/år 1,4 1,0 0,5–0,6

Susp. partiklar kg/år 2000 1600 400–600

Olja kg/år 40 17 9

PAH 16 g/år 26 16 4–6

BaP g/år 2,4 0,93 0,4–0,5

(1) Intervallet visar variationen i beräknad mängd beroende på om rening sker i regnbäddar eller underjordiska makadammagasin, i detta fall utgår färgsättningen från den högsta siffran i intervallet.

Resultatet i Tabell 3 visar att planerad exploatering innebär överskridande halter för majoriteten av de beräknade ämnena jämfört med riktvärdena från Riktvärdesgruppen. Implementeras reningsåtgärder enligt vad som föreslås i denna utredning beräknas dock samtliga ämnen förutom olja att underskrida riktvärdena. I jämförelse med befintlig situation beräknas halterna av alla ämnen minska till följd av den föreslagna reningen.

Tabell 4 visar att föroreningsmängderna i dagvattnet från utredningsområdet beräknas minska bara genom den planerade exploateringen. I och med en implementering av föreslagna reningsåtgärder i denna utredning kan mängderna minskas ytterligare, vilket kan ses i kolumnen längst till höger i Tabell 4.

I och med en genomgående beräknad minskning av både halter och mängder kommer möjligheterna att uppnå MKN i recipienten att förbättras. Detta p.g.a. att andelen körbara ytor planeras att minska inom planområdet. Samtidigt kommer andelen genomsläppliga ytor och grönytor öka vilket leder till en minskad avrinning.

Dagvattenhantering enligt planerad exploatering inklusive framtida ombyggnation av befintliga områden

För att få en uppfattning om hur föroreningssituationen inom planområdet skulle påverkas om dagvattnet från de befintliga områdena renas har även detta scenario beräknats. Dagvattnet från

(21)

befintliga områden antas avvattnas mot och renas i samma typ av dagvattenanläggning som utredningsområdet. Resultat från föroreningsberäkningarna för detta scenario redovisas i Tabell 5 och Tabell 6. Mer detaljerad information om indata, osäkerheter och antaganden som använts i StormTac-beräkningarna finns i Bilaga 3.

Tabell 5. Riktvärden och förväntad föroreningshalt i dagvattnet från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering och rening, inkluderande rening av dagvatten från befintliga områden. Gröna celler visar minskning jämfört med riktvärde, röda celler visar ökning jämfört med riktvärde och gula celler visar på halter omkring riktvärdet.

Ämne Enhet Riktvärde Befintlig situation Efter exploatering och rening, inkl befintliga områden ⁽¹⁾

Fosfor µg/l 160 240 80–110

Kväve µg/l 2000 1800 800–1000

Bly µg/l 8,0 25 1–3

Koppar µg/l 18 38 5–11

Zink µg/l 75 210 17–22

Kadmium µg/l 0,40 1,10 0,08–0,18

Krom µg/l 10 12 2–4

Nickel µg/l 15 14 2–3

Kvicksilver µg/l 0,030 0,064 0,019–0,022

Susp. partiklar mg/l 40 92 11–18

Olja µg/l 400 1800 200–270

PAH 16 µg/l - 1,2 0,1–0,2

BaP µg/l 0,030 0,110 0,007–0,011

(1) Intervallet visar variationen i beräknad halt beroende på om rening sker i regnbäddar eller underjordiska makadammagasin, i detta fall utgår färgsättningen från den högsta siffran i intervallet.

Tabell 6. Förväntad årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering och rening; inkluderande rening av dagvatten från befintliga områden. Gröna celler visar minskning jämfört med befintlig situation, röda celler visar ökning jämfört med befintlig situation och gula celler visar på mängder omkring befintlig situations nivå.

Ämnet Enhet Befintlig situation Efter exploatering och rening,

inkl befintliga områden ⁽¹⁾

Fosfor kg/år 5,2 1,8–2,4

Kväve kg/år 40 18–22

Bly kg/år 0,55 0,01–0,06

Koppar kg/år 0,83 0,12–0,24

Zink kg/år 4,7 0,4–0,5

Kadmium g/år 24 2–4

Krom kg/år 0,26 0,05–0,10

Nickel kg/år 0,31 0,04–0,08

Kvicksilver g/år 1,4 0,4–0,5

Susp. partiklar kg/år 2000 200–400

Olja kg/år 40 4–6

PAH 16 g/år 26 3–4

BaP g/år 2,4 0,2

(1) Intervallet visar variationen i beräknad mängd beroende på om rening sker i regnbäddar eller underjordiska makadammagasin, i detta fall utgår färgsättningen från den högsta siffran i intervallet.

(22)

Vid rening av dagvattnet från befintliga områden visar resultaten i Tabell 5 att halterna av modellerade ämnen förväntas understiga riktvärdena i större utsträckning än om rening av befintliga områden inte sker.

Avseende mängder i Tabell 6 förväntas föroreningsbelastningen minska efter exploatering och rening för alla modellerade ämnen jämfört med befintlig situation. Att rena dagvattnet från befintliga områden bidrar till att minska föroreningsmängderna från planområdet ytterligare jämfört med om enbart dagvatten från utredningsområdet genomgår rening. Att föroreningsbelastningen minskar om andelen dagvatten som renas ökar är inte särskilt förvånande.

Om dagvattensystemet inom befintliga områden åtgärdas så att rening och fördröjning av dagvatten sker kan troligen förutsättningarna att nå MKN förbättras ytterligare.

5 F ÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING

Samtliga åtgärdsförslag i denna dagvattenutredning förutsätter att detaljprojektering sker i kommande skeden av exploateringsprocessen. Eventuella förändringar i lokalisering, areal eller utformning av byggnader och infrastruktur eller förändrad markanvändning eller höjdsättning kan påverka genomförbarheten av föreslagna åtgärder. I Bilaga 4 redovisas principlösningar för dagvattenhantering.

5.1 P

RINCIPYTOR 5.1.1 TAKYTOR

Generellt rekommenderas att takytorna utformas som platta tak eller tak som avvattnas mot gårdsytorna. Sadeltak eller takytor som avvattnas ut från gårdsytorna passar kvarter där det finns tillräckligt med fri yta kvartersmark i marknivå (förgårdsmark) för att omhänderta takvatten. För kvarter där det helt eller delvis saknas förgårdsmark är det svårt att uppfylla kravet på fördröjning och rening om takytorna lutas utåt. Om taket kan förses med ett grönt tak som uppfyller hela kravet på fördröjning behövs dock ingen åtgärd i marknivå.

5.1.1.1 Servicebyggnader

Inom planområdet finns mindre servicebyggnader för samhällsfunktion (ex nätstationer, pumpstationer).

Dagvattenhanteringen från servicebyggnadernas takytor och omkringliggande användningsområden ingår i dagvattenhanteringen för den större yta som de omgärdas av.

5.1.2 GÅRDSYTOR

Gårdsytor ska höjdsättas så att avrinning sker bort från byggnaderna mot lägre liggande regnbäddar eller planteringar med ytlig fördröjningszon och kompletterande fördröjning i fyllning under mark alternativt i luftigt bärlager ovan bjälklag. Vidare ska höjdsättningen utformas på ett sådant vis att inga instängda områden på gårdsytorna bildas som kan skada byggnader eller infrastruktur. För att minska avrinningen och öka möjligheten för dagvatten att infiltrera bör så mycket genomsläppliga material som möjligt planeras.

5.1.3 KVARTERSGATOR

Kvartersgator ska utformas och höjdsättas så avrinning sker mot punkt för rening och fördröjning. Bra alternativ för hantering av dagvatten från gator är skelettjordsmagasin eller makadammagasin under mark, se Bilaga 4. Höjdsättningen måste säkerställa att även om lokala lågpunkter bildas där mindre vatten kan ansamlas så måste gatans hela profil luta i den riktning som är avsedd för skyfallsavrinning.

Lokala lågpunkter får inte leda till översvämningar som är 20 cm eller djupare.

(23)

5.1.4 PARKERINGSGARAGE

Parkeringsgarage inom utredningsområdena bör inte utrustas med anslutning till spill- eller dagvattennätet. På så sätt undviks att miljögifter som finns i smält- och regnvatten från fordon sprids till avloppsreningsverk eller till dagvattenrecipienten. Regn- och smältvatten som samlas i garaget kan därmed delvis dunsta bort och rengöring sker med sopning eller på likvärdigt sätt. Uppsopat damm och smuts omhändertas som farligt avfall. En alternativ eller kompletterande lösning är även att anlägga rännor utan utlopp som placeras i låglinje i garaget dit regn- och smältvatten från fordon kan avledas.

Rännorna rensas från skräp, oljerester och partiklar manuellt med slamsugning vid behov.

En dagvattenränna kan även anslutas till in- och utfartsrampen för omhändertagande av regn och smältande snö som släpper från fordon innan de kör in i parkeringsgaraget.

Det är viktigt att höjdsättningen vid garagenedfarter utförs så att dagvatten vid skyfall inte rinner ner i garaget. Om översvämning p.ga av skyfall skulle uppstå i ett garage som saknar anslutning till spill- eller dagvattennätet måste översvämningsvattnet pumpas ut.

5.1.5 MARKPARKERING

Parkeringsytor bör avvattnas ytledes mot gräsyta, planteringsyta eller annan lösning som tillgodoser rening och fördröjning genom filtrering. Bäst effekt på reningen uppnås om dagvatten från parkeringsytorna kan ledas till dagvattenanläggningen via ytledes avrinning och infiltrera från ytan.

5.1.6 FÖRSKOLEGÅRDAR

För att kunna bedriva sin verksamhet har förskolegårdar ofta ett större behov av hårdgjorda ytor än andra gårdsmiljöer. Därmed kan det bli svårare att uppfylla kraven på rening och fördröjning av dagvatten inom förskolegårdarna. Om möjligt kan närliggande ytor inom samma fastighet omhänderta mer dagvatten för att kompensera och möjliggöra att kraven totalt sett uppfylls inom fastigheten.

6 D IMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTENHANTERING 6.1 U

TREDNINGSOMRÅDEN

Nedan redovisas dimensioneringsförutsättningar för varje utredningsområde som möjliggör att kommunens fördröjningskrav kan uppfyllas inom kvartersmarken. I förutsättningarna ingår total area, erforderlig fördröjningsvolym, maximalt dagvattenflöde och ytbehov för föreslagna dagvattenanläggningar. Specifika åtgärdsförslag för respektive utredningsområde bör detaljprojekteras i kommande skeden av exploateringsprocessen, men genom en kombination av de föreslagna lösningarna i Bilaga 4 bör dessa fördröjningsvolymer kunna uppnås.

Figur 13 redovisar indelningen mellan utredningsområden. För varje utredningsområde har en exempelberäkning utförts av dagvattenanläggningars ytbehov för att uppnå erforderlig fördröjningsvolym. I beräkningarna antas att hela fördröjningsbehovet tillgodoses i respektive anläggning; gröna tak, regnbäddar eller makadam-/skelettjordsmagasin. Beräkningen utgår från följande förutsättningar:

• Gröna tak: fördröjning av 20 mm

o Observera att beräknat ytbehov av gröna tak kan överstiga tillgänglig takyta i ett utredningsområde, eftersom ytbehovet baseras på det totala fördröjningsbehovet som också inkluderar dagvatten från markytor. I praktiken kommer endast dagvatten från takytor att kunna omhändertas i gröna tak.

• Regnbäddar: 10 cm djup ytlig fördröjningszon

• Makadam-/skelettjordsmagasin: 1 m djup och makadam med 30 % dränerbar porositet

(24)

Figur 13. Indelning av utredningsområden, baserat på plankarta daterad 2020-10-06.

I Tabell 7 redovisas förutsättningar för varje utredningsområde, vilket innefattar area, beräknat dagvattenflöde, tillåtet dagvattenflöde utifrån gällande flödeskrav samt den fördröjningsvolym detta resulterar i. Beräknade fördröjningsbehov baseras på att byggnader utförs lika stora som de maximala byggrätterna i plankartan daterad 2020-10-06.

Tabell 7. Area, beräknat dagvattenflöde, tillåtet dagvattenflöde för att uppfylla gällande flödeskrav samt erforderlig fördröjningsvolym för respektive utredningsområde.

Utrednings- område

Area [m²]

Dagvattenflöde planerad situation [l/s]

Tillåtet dagvattenflöde [l/s]

Fördröjningsvolym [m³]

A 3 610 71 5 59

B 6 570 138 10 118

C 4 630 89 7 72

D 7 920 167 12 142

E 4 110 87 6 74

F 2 750 55 4 45

G 4 670 106 7 93

Kvartersgator

1 1 850 42 3 37

2 2 200 50 3 44

3 1 460 33 2 29

4 4 290 99 6 87

5 ⁽¹⁾ 880 20 1 17

(1) Siffrorna för Kvartersgata 5 avser total area, totala flöden respektive total volym för de tre gator som gemensamt benämns Kvartersgata 5 i Figur 13.

Tabell 8 redovisar ytbehovet inom varje utredningsområde för olika typer av dagvattenanläggningar, beräknat utifrån erforderliga fördröjningsvolymer angivna i Tabell 7. Redovisat ytbehov syftar till att visualisera storleken som krävs för dagvattenanläggningar om endast en typ av anläggning skulle anläggas inom utredningsområdet. I praktiken kommer en kombination av anläggningar som kan fördröja och rena dagvatten att krävas. Se Bilaga 5 för exempel på hur dagvattenhanteringen kan lösas för respektive utredningsområde, med en kombination av olika lösningar för att tillgodose fördröjningsbehovet inom tillgänglig area.

(25)

Tabell 8. Ytbehov inom respektive utredningsområde för att uppnå erforderlig fördröjningsvolym, utifrån att hela den erforderliga fördröjningsvolymen skulle omhändertas i gröna tak, regnbäddar eller makadam-/skelettjordsmagasin.

Utredningsområde Ytbehov [m²]

Gröna tak Regnbäddar Makadam-/skelettjordsmagasin

A 2 950 ⁽¹⁾ 590 200

B 5 900⁽¹⁾ 1 180 390

C 3 600 ⁽¹⁾ 720 240

D 7 100⁽¹⁾ 1 420 470

E 3 700 ⁽¹⁾ 740 250

F 2 250⁽¹⁾ 450 150

G - 930 310

Kvartersgator

1 - 370 120

2 - 440 150

3 - 290 100

4 - 870 290

5 - 170 60

(1) Beräknat ytbehov för gröna tak är större än total takyta inom utredningsområdet, vilket innebär att dagvattenhantering i form av endast gröna tak inte är tillräckligt för att uppnå erforderlig fördröjningsvolym.

Inom utredningsområde A-F finns byggnader som har en begränsad förgårdsmark eller ingen förgårdsmark alls. Där behöver taken ha en lutning in mot gårdsytan så att takvattnet omhändertas inom utredningsområdet.

En del av gårdsytorna inom utredningsområde B och E utgörs av en förskolegård. Eftersom behovet av hårdgjord yta ofta är större på förskolegårdar än på vanliga bostadsgårdar kan det finnas begränsade möjligheter till gröna dagvattenlösningar på denna yta.

Enligt illustrationsplanen planeras den norra och västra delen av utredningsområde G att utgöras av ett grönområde. Om det är möjligt att höjdsätta parkeringsytan så att den lutar mot detta kan det vara lämpligt att anlägga gröna dagvattenlösningar i anslutning till grönområdet, för fördröjning och rening av dagvatten från parkeringsytan. Regnbäddar eller skelettjordar med trädplantering kan även anläggas i parkeringsytan för att få gröna inslag och samtidigt rena och fördröja dagvatten.

Kvartersgata 5 planeras att i huvudsak utformas som ett otrafikerat gångstråk som går genom eller mellan bostadsområden. Om Kvartersgata 5 i ett senare skede delas upp mellan olika fastigheter så bör dess behov av dagvattenhantering inkluderas i planeringen av dagvattenåtgärder inom respektive fastighet

.

Inom kvartersgata 1 och 4 finns det enligt plankartan mindre byggnader i form av transformatorstationer. Föreslagen dagvattenhantering för dessa har inkluderats i dagvattenåtgärder för kvartersgatorna, men det är fördelaktigt om byggnaderna kan utformas med gröna tak för att inte bidra med avrinning till omgivande gator.

6.2 B

EFINTLIGA OMRÅDEN SOM EJ OMFATTAS AV PLANERAD EXPLOATERING

Vid framtida ombyggnationer av befintliga områden kommer dagvatten behöva fördröjas och renas enligt samma krav som gäller inom utredningsområdena. Dimensioneringsförutsättningar för att uppfylla kraven på dagvattenhantering för respektive befintligt område redovisas nedan. På grund av att det inte planeras någon ombyggnation idag så har dagvattenflöde, erforderlig fördröjningsvolym

(26)

och ytbehov för olika dagvattenanläggningar beräknats utifrån nuvarande hårdgörandegrad och en klimatfaktor 1,25.

I Tabell 9 redovisas förutsättningar för befintliga områden och Tabell 10 redovisar ytbehovet inom befintliga områden för olika typer av dagvattenanläggningar, beräknat utifrån erforderlig fördröjningsvolym angiven i Tabell 9.

Tabell 9. Area, beräknat dagvattenflöde, tillåtet dagvattenflöde för att uppfylla gällande flödeskrav samt erforderlig fördröjningsvolym för befintliga områden.

Area [m²]

Dagvattenflöde planerad situation [l/s]

Tillåtet dagvattenflöde [l/s]

Fördröjningsvolym [m³]

Linverket 4 300 110 6 101

Verkstadsbyggnad med tillhörande gårdsyta

1 700 31 3 25

Tabell 10. Ytbehov inom befintliga områden för att uppnå erforderlig fördröjningsvolym, utifrån att hela den erforderliga fördröjningsvolymen skulle omhändertas i gröna tak, regnbäddar eller makadam-/skelettjordsmagasin.

Ytbehov [m²]

Gröna tak Regnbäddar Makadam-/skelettjordsmagasin

Linverket 5 050 ⁽¹⁾ - -

Verkstadsbyggnad med

tillhörande gårdsyta 1 250⁽²⁾ 250 80

(1) Beräknat ytbehov för gröna tak är större än total takyta inom befintliga områden, vilket innebär att dagvattenhantering i form av endast gröna tak inte är tillräckligt för att uppnå erforderlig fördröjningsvolym.

Observera att eftersom Linverket saknar förgårdsmark och beräknat ytbehov för gröna tak överstiger takets area (baserat på dimensioneringsförutsättningar i början av detta kapitel), kommer det att krävas ett tjockare grönt tak som kan omhänderta hela fördröjningsbehovet.

7 D RIFT , SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL

Dagvattenanläggningar kräver underhåll och skötselinsatser för att upprätthålla den funktion som avses.

Det är viktigt att ta hänsyn och planera för detta vid val av tekniska lösningar. Dagvattnet innehåller fina partiklar som avses filtreras och renas i föreslagna anläggningar (bl a växtjordslager, skelettjordar och makadamfyllning). Detta medför att porerna som vattnet strömmar genom över tid sätts igen. Massorna kan behöva bytas ut när funktionen i dagvattenanläggningarna minskar.

Det är av stor betydelse att löpande kontroller av dagvattensystemet utförs för att i tidigt skede kunna upptäcka förändringar i funktionen och därmed kunna vidta åtgärder som begränsar onödiga kostnader och/eller skador på infrastruktur. Det är viktigt att ledningsnät och brunnar är i gott skick för effektiv avledning av dagvatten från ytan. Exempelvis behöver sandfång kontrolleras och tömmas regelbundet och skräp som kan blockera inlopp till rännor, brunnar, magasin mm måste avlägsnas.

I bygghandlingsskedet bör byggherrar ansvara för att skötselplaner upprättas för de dagvattenanläggningar som ska anläggas.

(27)

8 Ö VERSVÄMNINGSRISKER 8.1 Y

TVATTEN

M

ÄLAREN

Planområdet har ingen förhöjd risk att översvämmas av ytvatten. Enligt Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS⁹ ligger aktuellt planområde väl utanför Mälarens översvämningsområde vad gäller beräknat högsta vattenstånd, se Figur 14.

Figur 14. Konsekvenser översvämning Mälaren upp till 3,1 m (Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS, 2019).

Planområdets ungefärliga placering redovisas med svart ellips.

8.2 E

XTREMA REGN OCH SKYFALL BEFINTLIG SITUATION

I dagsläget finns en större flödesväg/skyfallsväg genom planområdet vars huvudsakliga riktning är nordsydlig, se Figur 15. Figuren är en sammanslagning av Mälarenergis skyfallsanalys för ett 100-årsregn och skyfallskartering från Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS¹⁰. Vid exploatering bör nya kvarter utformas så att den befintliga flödesvägen bevaras. I planområdets östra delar finns ett område som idag har stora problem vid skyfall och drabbas av stora översvämningsdjup över 0,5 m. Översvämningar i den omfattningen kan påverka framkomligheten och skada infrastruktur. Problematiken i de östra delarna beror främst på att dagvatten från uppströms dagvattennät trycker upp dagvatten över marknivå när systemet går fullt. Det finns även mindre instängda områden i de västra delarna av planområdet där vattenansamlingar med djup upp till 0,3 m kan bildas vid skyfall.

9 Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS (Hälsa och säkerhet – MSB Låglänta områden (Mälaren)), tillgänglig via: https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=7807aadc2ab547798a2918cf2433c0f3

10Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS (Hälsa och säkerhet – LstU SMHI Skyfallskartering), tillgänglig via:

http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vastmanland/karttjanst/

(28)

Figur 15. Skyfallsanalys för ett 100-årsregn. Underlag erhållet från Mälarenergi och korrigerat av Structor Uppsala AB 2019-05-21. Blå pilar visar befintliga låglinjer erhållna från Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS, 2019.

Planområdets ungefärliga utbredning visas med röd polygon.

8.3 S

KYFALLSHANTERING INOM KVARTERSMARK EFTER EXPLOATERING

För hantering av extrema regn är det viktigt att höjdsättning är utförd så att dagvatten kan rinna ytledes via säkra avrinningsvägar utan att skada byggnader eller viktig infrastruktur. I det här fallet behöver marken luta från byggnader, mot låglinjer som kan avleda vattnet mot gator och eventuella översvämningsytor. Eventuella lokala lågpunkter där vatten kan bli stående måste hållas under 20 cm för att inte skada bebyggelse eller förhindra framkomlighet. Se Swecos utredning för skyfallshantering på allmän platsmark (Sweco, 2020).

I Figur 16 visas en översiktlig plan med förslag på avrinningsvägar för skyfall ut från utredningsområdena.

(29)

Figur 16. Rekommenderade möjliga flödesvägar inom kvartersmark DP Norr vid skyfall. Flödesvägar i områden med nya byggnader och ny höjdsättning illustreras med blå pilar. Antagna flödesvägar i områden där befintlig

bebyggelse förblir oförändrad illustreras med svarta pilar. Identifierat problemområde illustreras med röd markering.

Utredningsområde A, B, C, E och F - Höjdsättningen inom utredningsområdena bör utformas så att ytledes avrinning kan ske i huvudsak i sydlig riktning. Vid skyfall kan översvämningar på gårdsytan tillåtas men det måste säkerställas att översvämningsvatten bräddar ut till gatan innan vattennivån stiger så att entréer riskerar att ta in översvämningsvatten.

Utredningsområde D - Höjdsättningen inom utredningsområdet bör utformas så att ytledes avrinning kan ske in mot mitten av gården för att sedan avrinna ut i kvartersgatorna i öster och väster genom de planerade portikerna.

Utredningsområde G – Planeras att utformas som parkering, körbar yta och gräs. Höjdsättningen av marken bör utformas så att ytlig avrinning sker i östlig riktning. Inom utredningsområde G finns ett identifierat problemområde markerat. Problemområdet avser en infartsramp till ett underliggande parkeringsgarage. Höjdsättningen måste utformas så att översvämningsvatten inte risker att flöda in i garaget via rampen.

Kvartersgator – Samtliga kvartersgator bör utformas så att ytledes avrinning kan ske i huvudsak i sydlig riktning.

Servicebyggnader –Vid höjdsättning är det viktigt att säkerställa att ytledes avrinning kan ske från byggnaderna och att det inte finns risk för stående översvämningsvatten i direkt anslutning till dessa.

Identifierade problemområden/lågpunkter

1. Identifierad lågpunkt där ny höjdsättning måste utformas så att vatten på den hårdgjorda ytan kan avrinna söderut.

2. Identifierad högpunkt. Det måste säkerställas att avrinningen norrifrån kan fortsätta i sydlig riktning. Detta kan göras med trumma, kanal, ränna eller liknande.

3. Utformningen och höjdsättningen måste säkerställa att skyfallsavrinning från allmän platsmark inte leds in på kvartersmark.

(30)

4. Identifierad lågpunkt dit avrinning från anslutande kvartersgata leds. Höjdsättningen runt befintlig byggnad nordväst om vändplanen bör utformas så att avrinningen kan ske ut från byggnaden och ner mot lokal lågpunkt på vändplanen. Mellan planerade parkeringar och detaljplanegränsen bör åtgärder göras för att undvika fri avrinning in i kommande DP Öst.

Förslag på åtgärder kan vara en mur med plantering eller grönyta framför eller krossfyllt dike.

Vändplanens främsta funktion består i att tillgodose en möjlighet att vända för större transportbilar och lastbilar. En lokal översvämning med stående vatten ska inte förhindra framkomligheten för större fordon.

5. Punkten utgörs av en ramp ner i parkeringsgarage. Höjdsättning på omkringliggande mark måste utformas så att inga fler ytor än själva rampen avvattnas ner mot garaget.

Befintliga kvarter som sparas – Efter att ha studerat kartunderlag och bilder vid befintlig situation har antagen flödesriktning illustrerats med svarta pilar i Figur 16.

Efter att planerad exploatering är genomförd kommer skyfallsflödena från hela Kopparlunden fortsatt ha en sydvästlig riktning ut i Östra Ringvägen och sedan följa marklutningen till Pilgatan. Viadukten i Pilgatan kommer även efter planerad exploatering utgöra en lokal lågpunkt där översvämning kommer ske vid stora nederbördstillfällen. Dock kommer den nya utformningen inom hela Kopparlunden leda till att det tar längre tid för regnet att fylla alla por- och magasinsvolymer till mättnad och därmed kommer tiden för skyfallsavrinningen ske senare. Vilket leder till att den nya utformningen av Kopparlunden bidrar till en förbättrad skyfallshantering även utanför planområdet.

(31)

9 S LUTSATS

Dagvattenutredningens syfte är att beskriva de förändringar som förväntas uppstå i samband med planerad exploatering. Flödes- och fördröjningsberäkningar har utförts för kvartersmarkens olika utredningsområden och föroreningsberäkningar innefattar hela planområdet. I punktlistan nedan listas huvudsakliga resultat med koppling till dagvattenutredningens syfte och avgränsning som beskrivs i Kapitel 1 Inledning.

• Västerås stads utsläppskrav på 15 l/s ha resulterar i ett maximalt utflöde från utredningsområdet på 67 l/s. Den erforderliga fördröjningsvolymen för att uppnå detta är 817 m³, vilket motsvarar 24 mm nederbörd.

o Detta innefattar ej de befintliga områdena som inte görs om i och med den planerade exploateringen. Utflöde från hela detaljplanen innefattar även 141 l/s från de befintliga områden där inga fördröjningsåtgärder planeras samt det beräknade flödet från allmän platsmark (se Sweco, 2020).

• Föreslagna åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten inom utredningsområdena är gröna tak, regnbäddar, underjordiska makadammagasin och trädplanteringar med skelettjordsmagasin. Specifika åtgärdsförslag för respektive utredningsområde bör detaljprojekteras i kommande skeden utifrån dimensioneringsförutsättningarna som beskrivs i denna dagvattenutredning.

• Planerad exploatering förväntas leda till minskade föroreningshalter och minskad föroreningsbelastning från planområdet och vid anläggning av föreslagna reningsåtgärder beräknas resultera i ytterligare minskning. Planens genomförande och planerad exploatering bedöms därmed inte försvåra förutsättningen att uppnå MKN i recipienten.

• För att undvika att byggnader eller annan infrastruktur skadas vid skyfall är det viktigt att höjdsättningen utförs så att dagvatten kan avrinna ytledes mot säkra avrinningsvägar.

Planområdets höjdsättning är planerad så att ytlig avrinning generellt sker söderut i planområdet.