Planerad exploatering - DAGVATTENUTREDNING Kopparlunden, DP Norr, Västerås stad Senast revidera

Exploateringen inom utredningsområdena planeras innefatta flertalet bostadskvarter med bland annat flerbostadshus med gårdsytor, kontor, butikslokaler och förskolor med tillhörande förskolegårdar. Tre befintliga byggnader i industriområdet kommer att bevaras; en verkstadsbyggnad med tillhörande gårdsyta i nordost, en mindre byggnad i sydost samt delar av byggnaden Linverket som är belägen i den västra delen. Linverket planeras innehålla parkeringsgarage och lokaler för ett flertal olika ändamål, som exempelvis handel, kontor och utbildning. I delar av planområdet kommer parkeringsgarage att anläggas under bostadskvarteren. Inom kvartersmarken innefattas områdestyper enligt punktlistan nedan och dessa illustreras i Figur 7.

Utredningsområden (omfattande ny- eller omexploatering)

• Bostadskvarter – utredningsområde A-F

• Förskolegårdar – inom utredningsområde B och E

• Kvartersgator – numrerade 1–5

• Parkeringsytor – främst inom utredningsområde G

Befintliga områden (där ingen omfattande ny- eller omexploatering planeras för tillfället)

• Två byggnader som bevaras – en verkstad norr om Kvartersgata 4, samt en mindre byggnad inom utredningsområde F (vilken inte behandlas som en separat befintlig yta i utredningen utan som en del av utredningsområde F)

• En byggnad som delvis bevaras – Linverket mellan Kvartersgata 1 och 2

• En gårdsyta som inte förändras – intill den bevarade verkstaden norr om Kvartersgata 4

Figur 7. Kvartersmarkens indelning mellan områden som exploateras; utredningsområde A-G och kvartersgator samt befintliga områden som inte kommer genomgå omfattande förändringar. Allmän platsmark som inte behandlas i Structors utredning utgörs av vitt område. Indelningen baseras på detaljplanekarta daterad 2020-10-06.

3 R IKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING 3.1 V

ÄSTERÅS STADS DAGVATTENPOLICY

År 2014 antog Västerås stads kommunfullmäktige en dagvattenpolicy med syfte ”att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att rena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt område” (Västerås stad, 2014). Vidare beskriver policyn övergripande mål som har betydelse för att erhålla en hållbar dagvattenhantering inom planområdet:

• Minimering av dagvattentillförsel till Mälaren och bibehållen grundvattenbalans.

• Minskad föroreningsbelastning och övergödande ämnen till grund- och ytvattenförekomster.

• Dagvatten ska fördröjas och renas så nära källan som möjligt genom att använda tröga system.

• Betrakta dagvatten som en resurs vid utbyggnad av staden och utgöra en del av gestaltningen.

• Förebygga och minimera skador på fastigheter och anläggningar som orsakas av dagvatten.

I policyn framgår att dagvatten ska renas innan utsläpp sker om ämnen/föroreningar riskerar att överskrida riktvärden för årsmedelhalter inom en given nivå.

3.2 R

IKTVÄRDEN FÖR DAGVATTENUTSLÄPP

Aktuellt planområde omfattas av reningskrav enligt Riktvärdesgruppens riktvärdeskategori för direkt utsläpp till Mälaren (Nivå 1)⁵ då inga kända fördröjnings- eller reningsåtgärder för dagvatten finns nedströms planområdet.

3.3 V

ÄSTERÅS STADS VATTENPLAN

Enligt Västerås stads vattenplan bidrar dagvattnet med en icke försumbar belastning av fosfor och miljögifter till Mälaren i Västeråsfjärden (Västerås stad, 2012). För att nå MKN för Mälaren till 2021 har Västerås stad formulerat målsättningar som innefattar dagvatten. Målen är att minska föroreningsbelastningen av miljögifter och metaller från dagvatten med 20 %⁶ och minska fosforbelastningen via dagvattnet med 20 % på årsbasis jämfört med år 2011⁷.

3.4 K

RAVSPECIFIKATION

/

DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Dagvattensystemet inom kvartersmark dimensioneras för ett 10-årsregn med klimatfaktor 1,25 enligt Svenskt Vattens publikation P110 (2016). Enligt Västerås stad får planområdets totala utflöde som ansluts till kommunalt dagvattennät inte överstiga 15 l/s ha. Vid flödes- och magasinsberäkningar från kvartersmark har utflödeskravet (max 15 l/s ha) applicerats på de områden som berörs av planerad exploatering. Inom befintliga områden planeras ingen betydande omexploatering i direkt anslutning till detaljplanens antagande men kraven för dagvattenhanteringen kommer även att gälla för dessa områden vid framtida ombyggnationer. För att klargöra fördröjnings- och reningsbehovet beskrivs dimensioneringsförutsättningar för dagvattenhanteringen även inom de befintliga områdena, se Kapitel 6.2 Befintliga områden som ej omfattas av planerad exploatering.

5 s. 2, Dagvattenpolicy i Västerås. Västerås stad, 2014.

6 s. 74 Effektmål – Övergödning, Västerås stads vattenplan 2012–2021.

7 s. 74 Effektmål – Miljögifter, Västerås stads vattenplan 2012–2021.

STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176

4 D AGVATTENBERÄKNINGAR 4.1 M

ARKANVÄNDNING

Planområdets totala area utgör ca 5,4 ha varav ca 5,1 ha planeras bli kvartersmark. Beräkningarna för kvartersmarken har baserats på ytkartering av befintlig situation respektive planerad situation. För befintlig situation har endast föroreningsberäkningar utförts medan både flödes- och föroreningsberäkningar har utförts för planerad situation.

Befintlig situation

Ytkarteringen för befintlig situation redovisas i Figur 8 och areor för de olika markanvändningarna redovisas i Tabell 1. I befintlig situation utgörs utredningsområdet av byggnader och asfalterade ytor (som båda innefattas av industriområde i Figur 8) samt parkeringar och några grönytor.

Befintlig bebyggelse benämns i denna utredning som industriområde även då stora delar av Kopparlunden idag snarare utgörs av verksamhetsområde. För flödes- och magasinsberäkningar spelar benämningen ingen roll då avrinningskoefficienten blir den samma oavsett hur de hårdgjorda ytorna används.

Figur 8. Ytkartering av befintlig situation, baserat på grundkarta samt Google maps, 2020.

Tabell 1. Markanvändning och avrinningskoefficienter i befintlig situation, för delen av planområdet som efter exploatering planeras bli kvartersmark (utredningsområden och befintliga områden är sammanslagna).

Markanvändning befintlig situation Avrinningskoefficient, Ф Area [ha]

Industriområde 0,85 4,26

Parkering 0,80 0,58

Grönyta 0,20 0,25

Totalt kvartersmark

Area 5,09

Sammanvägd avrinningskoefficient ⁽¹⁾ 0,81

Reducerad area (hårdgjord yta) 4,13

Total area planområde 5,36

(1) Sammanvägd avrinningskoefficient Φ=Total reducerad area/Total area.

Planerad situation

För planerad situation visas ytkarteringen i Figur 9 och areor för de olika markanvändningarna redovisas i Tabell 2. Kvartersmarken har grovt delats in i utredningsområden (A-G samt kvartersgator) och befintliga områden. Utredningsområde A-F består av byggnader, gårdsytor och i vissa fall förskolegårdar medan utredningsområde G innefattar parkeringsytor. Befintliga områden innefattar byggnader och gårdsytor.

Figur 9. Ytkartering av situation efter exploatering och indelning av kvartersmarken i utredningsområden och befintliga områden. Karteringen baseras på plankarta daterad 2020-10-06.

Tabell 2. Markanvändning och avrinningskoefficienter för kvartersmark (utredningsområden och befintliga områden) efter exploatering.

Markanvändning planerad exploatering Avrinningskoefficient, Ф Area [ha]

Utredningsområde

Takyta 0,90 1,46

Gårdsyta 0,50 1,13

Förskolegård 0,70 0,42

Kvartersgata 0,80 1,03

Parkering 0,80 0,47

Total area utredningsområde 4,49

Befintliga områden

Takyta 0,90 0,49

Gårdsyta 0,50 0,11

Total area befintliga områden 0,60

Totalt kvartersmark

Area 5,09

Sammanvägd avrinningskoefficient ⁽¹⁾ 0,76

Reducerad area (hårdgjord yta) 3,86

Total area planområde 5,36

Hårdgörandegraden inom kvartersmarken beräknas minska något efter exploatering, vilket kan ses vid jämförelse av de sammanvägda avrinningskoefficienterna för befintlig situation (0,81) med situation efter exploatering (0,76), se Tabell 1 och Tabell 2.

STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176

4.2 D

AGVATTENFLÖDEN OCH ERFORDERLIG FÖRDRÖJNINGSVOLYM

Beräkning av dagvattenflöden har genomförts med rationella metoden enligt Ekvation 1, baserat på utredningsområdets dimensionerande varaktighet för regn med återkomsttid 10 år. Åtgärdsnivån för dagvattenhanteringen inom Kopparlunden utgår ifrån minimikrav för centrum- och affärsområden enligt Svenskt Vatten och krav från Västerås stad, se Kapitel 3 Riktlinjer för dagvattenhantering.

𝑄_𝑑𝑖𝑚 = 𝐴 ∙ 𝜙 ∙ 𝑖 ∙ 𝐾𝑓 Ekv 1

där Qdim är dimensionerande dagvattenflöde (l/s), A är area (ha), ϕ är avrinningskoefficient (-), i är regnintensitet (l/s ha) och Kf är klimatfaktor (-). Regnintensiteten beräknas utifrån längsta rinntid, vilket motsvarar tiden det tar för utredningsområdena att bidra till avrinningen i en tilltänkt utloppspunkt.

Rinntiden beräknades till 10 minuter när ingen hänsyn till lokal fördröjning tas.

För att klara kommunens fördröjningskrav får inte dagvattenflödet överstiga 15 l/s ha vilket kräver lokala fördröjningsåtgärder inom utredningsområdet. Beräkningen av de maximalt tillåtna utflödena har baserats på den faktiska arean av de olika utredningsområdena (till skillnad från de dimensionerande flödena som enligt Ekvation 1 baseras på reducerade areor). Ekvation 2 redovisar beräkningen av det totalt tillåtna dagvattenflödet från utredningsområdet.

𝑄_𝑚𝑎𝑥 = 𝐴𝑟𝑒𝑎

[

ℎ𝑎

]

∙ 𝑀𝑎𝑥𝑖𝑚𝑎𝑙𝑡 𝑢𝑡𝑓𝑙ö𝑑𝑒

[

𝑙/𝑠 ℎ𝑎

]

= 4,49 ℎ𝑎 ∙ 15 𝑙/𝑠 ℎ𝑎 = 67 𝑙/𝑠 Ekv 2

Beräkning av erforderlig fördröjningsvolym har utförts enligt beräkningsmetod från P110⁸. Ett områdes fördröjningsbehov kan även uttryckas som regndjup och kan beräknas enligt Ekvation 3 nedan. Genom att utgå ifrån områdets reducerade area tas hänsyn till områdets hårdgörandegrad.

𝐹ö𝑟𝑑𝑟ö𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑏𝑒ℎ𝑜𝑣 [𝑚] =𝐸𝑟𝑓𝑜𝑟𝑑𝑒𝑟𝑙𝑖𝑔 𝑓ö𝑟𝑑𝑟ö𝑗𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑣𝑜𝑙𝑦𝑚 [𝑚³]

𝑅𝑒𝑑𝑢𝑐𝑒𝑟𝑎𝑑 𝑎𝑟𝑒𝑎 𝑜𝑚𝑟å𝑑𝑒 [𝑚²] Ekv 3

Resultat flödes- och fördröjningsberäkningar

Resultat från beräkning av dagvattenflöden och erforderligt fördröjningsbehov redovisas i Figur 10 som utgörs av ett flödesschema som även visualiserar avrinningsförloppet.

Efter exploatering förväntas dagvattenflödet inom utredningsområdet uppgå till 958 l/s, enligt beräkning med Ekvation 4. För att klara kommunens fördröjningskrav får emellertid inte utflödet från utredningsområdet överstiga 67 l/s (enligt beräkning med Ekvation 2). Detta ger en erforderlig fördröjningsvolym på 817 m³, enligt beräkning med Ekvation 5, vilket också kan beskrivas som 24 mm nederbörd. Samtliga redovisade fördröjningsvolymer avser ett reglerat utflöde från dagvattenanläggningar. För mer detaljerad information om dagvattenflöde, maximalt utflöde och fördröjningsbehov inom respektive utredningsområde hänvisas till Kapitel 6 Dimensioneringsförutsättningar dagvattenhantering.

8Kapitel 10.6. Magasinsberäkning med hänsyn till rinntid enligt Dahlström 2010 för varaktigheter upp till 1 dygn, s. 140 Svenskt Vatten publikation P110

klimatfaktorn som inkluderas i beräkningen. Vid framtida ombyggnation inom befintliga områden behöver dagvattnet fördröjas lokalt för klara ett maximalt utflöde från områdena motsvarande 15 l/s ha.

Om alla befintliga områden byggs om behöver utflödet begränsas till 9 l/s, vilket kräver en total fördröjningsvolym på 126 m³.

Figur 10. Flödesschema för avrinningsförloppet inom hela planområdet avseende dagvattenflöden och erforderligt fördröjningsbehov. De streckade flödespilarna symboliserar flödesscenario i framtida situation när de befintliga områdena blir aktuella för omexploatering.

4.3 F

ÖRORENINGAR

Föroreningsbelastningen från planområdet för befintlig och planerad situation har beräknats i dagvatten- och recipientmodellen StormTac Web (version v.19.2.1). I denna modell används schablonhalter av föroreningar, vilka baseras på resultat av flödesproportionella provtagningar för olika typer av markanvändningar. Föroreningshalter i dagvatten har stor variation mellan olika platser och tidpunkter, vilket innebär att beräkningar utifrån schablonhalter bör ses som uppskattningar och en indikation på förändring.

Beräknade föroreningshalter ska jämföras med förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp som tagits fram av Riktvärdesgruppen, se Västerås stads dagvattenpolicy. Aktuell riktvärdeskategori för jämförelsen är nivå 1 och utsläpp i Mälaren. Västerås stad har i sin vattenplan målsättningen att minska föroreningsbelastningen av miljögifter, metaller och fosfor från dagvatten med 20 % på årsbasis jämfört med år 2011. Då belastningen från de olika föroreningarna för år 2011 ej är känd har föroreningsbelastningen efter exploatering jämförts med befintlig situations beräknade belastning.

STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176

Detaljplanejusteringar 2020

Föroreningsberäkningarna i denna utredning är baserade på underlag från plankarta 2019-04-18, se Figur 11. För att se hur plankartan förändrats kan Figur 11 jämföras med Figur 7 (nuvarande planutformning). I och med uppdateringen av plankartan gjordes bedömningen i samråd med Mälarenergi att en justering av StormTac-modellen skulle ge ett nytt resultat som faller inom felmarginalen med avseende på de schablonhalter som beräkningarna baseras på. Förväntad årlig föroreningsbelastning och föroreningshalt som presenteras i denna utredning är därmed gällande för båda scenarierna.

En justering som gjorts i denna version av dagvattenutredningen är att befintlig situation bedöms till stora delar utgöras av verksamhetsområde snarare än industriområde som tidigare versioner utgått ifrån.

Detta får till följd att de föroreningsberäkningar som redovisas nedan för befintlig situation förmodligen visar något för höga mängder och halter på metaller. Dock inte så mycket att det påverkar de övergripande resultaten.

Figur 11. Plankarta 2019-04-18 som StormTac-beräkningarna är baserande på. Allmän platsmark utgörs av vitt område.

Dagvattenhantering enligt planerad exploatering

Föroreningsmodellens uppbyggnad baseras på att ingen specifik rening sker inom befintliga områden vare sig i befintlig situation eller för de områden som kommer bli oförändrade i planerad situation. Inom utredningsområdena och allmän platsmark antas dagvattnet att renas i regnbäddar eller underjordiska makadammagasin. I Figur 12 visas ett flödesschema för föroreningsmodellens uppbyggnad. Mer detaljerad information om indata, osäkerheter och antaganden som använts i StormTac-beräkningarna finns i Bilaga 1 och Bilaga 2.

Figur 12. Flödesschema för modelluppbyggnad i StormTac Web.

I Tabell 3 redovisas beräknade föroreningshalter från hela planområdet för befintlig situation och efter exploatering; innan och efter rening.

•

Gröna celler visar att föroreningshalten beräknas ligga minst 20 % under respektive riktvärde.

•

Röda celler visar att föroreningshalten beräknas ligga minst 20 % över respektive riktvärde

•

Gula celler visar att föroreningshalten beräknas ligga inom intervallet ±20 % jämfört med respektive riktvärde.

Tabell 3. Riktvärden och förväntad föroreningshalt i dagvattnet från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering; innan och efter rening. Gröna celler visar minskning jämfört med riktvärde, röda celler visar ökning jämfört med riktvärde och gula celler visar på halter omkring riktvärdet.

Ämne Enhet Riktvärde Befintlig

situation

Efter exploatering Innan rening Efter rening ⁽¹⁾

Fosfor µg/l 160 240 180 100–120

Kväve µg/l 2000 1800 1700 900–1100

Bly µg/l 8,0 25 13 3–5

Koppar µg/l 18 38 26 9–13

Zink µg/l 75 210 87 39–42

Kadmium µg/l 0,40 1,10 0,52 0,20–0,27

Krom µg/l 10 12 10 3–5

Nickel µg/l 15 14 9 3–4

Kvicksilver µg/l 0,030 0,064 0,047 0,023–0,026

Susp. partiklar mg/l 40 92 72 19–25

Olja µg/l 400 1800 790 410–420

PAH 16 µg/l - 1,2 0,7 0,2–0,3

BaP µg/l 0,030 0,110 0,042 0,018–0,021

(1) Intervallet visar variationen i beräknad halt beroende på om rening sker i regnbäddar eller underjordiska makadammagasin, i detta fall utgår färgsättningen från den högsta siffran i intervallet.

STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176

I Tabell 4 redovisas beräknade föroreningsmängder från hela planområdet för befintlig situation och efter exploatering; innan och efter rening.

•

Gröna celler visar att föroreningsbelastningen beräknas minska med minst 20 % jämfört med befintlig situation.

•

Röda celler visar att föroreningsbelastningen beräknas öka med minst 20 % jämfört med befintlig situation.

• Gula celler visar att föroreningsbelastningen beräknas ligga inom intervallet ±20 % jämfört med befintlig situation.

Tabell 4. Förväntad årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering;

innan och efter rening. Gröna celler visar minskning jämfört med befintlig situation, röda celler visar ökning jämfört med befintlig situation och gula celler visar på mängder omkring befintlig situations nivå.

Ämne Enhet Befintlig

situation

Efter exploatering

Innan rening Efter rening ⁽¹⁾

Fosfor kg/år 5,2 4,0 2,2–2,6

(1) Intervallet visar variationen i beräknad mängd beroende på om rening sker i regnbäddar eller underjordiska makadammagasin, i detta fall utgår färgsättningen från den högsta siffran i intervallet.

Resultatet i Tabell 3 visar att planerad exploatering innebär överskridande halter för majoriteten av de beräknade ämnena jämfört med riktvärdena från Riktvärdesgruppen. Implementeras reningsåtgärder enligt vad som föreslås i denna utredning beräknas dock samtliga ämnen förutom olja att underskrida riktvärdena. I jämförelse med befintlig situation beräknas halterna av alla ämnen minska till följd av den föreslagna reningen.

Tabell 4 visar att föroreningsmängderna i dagvattnet från utredningsområdet beräknas minska bara genom den planerade exploateringen. I och med en implementering av föreslagna reningsåtgärder i denna utredning kan mängderna minskas ytterligare, vilket kan ses i kolumnen längst till höger i Tabell 4.

I och med en genomgående beräknad minskning av både halter och mängder kommer möjligheterna att uppnå MKN i recipienten att förbättras. Detta p.g.a. att andelen körbara ytor planeras att minska inom planområdet. Samtidigt kommer andelen genomsläppliga ytor och grönytor öka vilket leder till en minskad avrinning.

Dagvattenhantering enligt planerad exploatering inklusive framtida ombyggnation av befintliga områden

För att få en uppfattning om hur föroreningssituationen inom planområdet skulle påverkas om dagvattnet från de befintliga områdena renas har även detta scenario beräknats. Dagvattnet från

befintliga områden antas avvattnas mot och renas i samma typ av dagvattenanläggning som utredningsområdet. Resultat från föroreningsberäkningarna för detta scenario redovisas i Tabell 5 och Tabell 6. Mer detaljerad information om indata, osäkerheter och antaganden som använts i StormTac-beräkningarna finns i Bilaga 3.

Tabell 5. Riktvärden och förväntad föroreningshalt i dagvattnet från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering och rening, inkluderande rening av dagvatten från befintliga områden. Gröna celler visar minskning jämfört med riktvärde, röda celler visar ökning jämfört med riktvärde och gula celler visar på halter omkring riktvärdet.

Ämne Enhet Riktvärde Befintlig situation Efter exploatering och rening, inkl befintliga områden ⁽¹⁾

Tabell 6. Förväntad årlig föroreningsbelastning från planområdet för befintlig situation och situation efter exploatering och rening; inkluderande rening av dagvatten från befintliga områden. Gröna celler visar minskning jämfört med befintlig situation, röda celler visar ökning jämfört med befintlig situation och gula celler visar på mängder omkring befintlig situations nivå.

Ämnet Enhet Befintlig situation Efter exploatering och rening,

inkl befintliga områden ⁽¹⁾

STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176

Vid rening av dagvattnet från befintliga områden visar resultaten i Tabell 5 att halterna av modellerade ämnen förväntas understiga riktvärdena i större utsträckning än om rening av befintliga områden inte sker.

Avseende mängder i Tabell 6 förväntas föroreningsbelastningen minska efter exploatering och rening för alla modellerade ämnen jämfört med befintlig situation. Att rena dagvattnet från befintliga områden bidrar till att minska föroreningsmängderna från planområdet ytterligare jämfört med om enbart dagvatten från utredningsområdet genomgår rening. Att föroreningsbelastningen minskar om andelen dagvatten som renas ökar är inte särskilt förvånande.

Om dagvattensystemet inom befintliga områden åtgärdas så att rening och fördröjning av dagvatten sker kan troligen förutsättningarna att nå MKN förbättras ytterligare.

5 F ÖRSLAG TILL DAGVATTENHANTERING

Samtliga åtgärdsförslag i denna dagvattenutredning förutsätter att detaljprojektering sker i kommande skeden av exploateringsprocessen. Eventuella förändringar i lokalisering, areal eller utformning av byggnader och infrastruktur eller förändrad markanvändning eller höjdsättning kan påverka genomförbarheten av föreslagna åtgärder. I Bilaga 4 redovisas principlösningar för dagvattenhantering.

5.1 P

RINCIPYTOR 5.1.1 TAKYTOR

Generellt rekommenderas att takytorna utformas som platta tak eller tak som avvattnas mot gårdsytorna. Sadeltak eller takytor som avvattnas ut från gårdsytorna passar kvarter där det finns tillräckligt med fri yta kvartersmark i marknivå (förgårdsmark) för att omhänderta takvatten. För kvarter där det helt eller delvis saknas förgårdsmark är det svårt att uppfylla kravet på fördröjning och rening om takytorna lutas utåt. Om taket kan förses med ett grönt tak som uppfyller hela kravet på fördröjning behövs dock ingen åtgärd i marknivå.

5.1.1.1 Servicebyggnader

Inom planområdet finns mindre servicebyggnader för samhällsfunktion (ex nätstationer, pumpstationer).

Dagvattenhanteringen från servicebyggnadernas takytor och omkringliggande användningsområden ingår i dagvattenhanteringen för den större yta som de omgärdas av.

5.1.2 GÅRDSYTOR

Gårdsytor ska höjdsättas så att avrinning sker bort från byggnaderna mot lägre liggande regnbäddar eller planteringar med ytlig fördröjningszon och kompletterande fördröjning i fyllning under mark alternativt i luftigt bärlager ovan bjälklag. Vidare ska höjdsättningen utformas på ett sådant vis att inga instängda områden på gårdsytorna bildas som kan skada byggnader eller infrastruktur. För att minska avrinningen och öka möjligheten för dagvatten att infiltrera bör så mycket genomsläppliga material som möjligt planeras.

5.1.3 KVARTERSGATOR

Kvartersgator ska utformas och höjdsättas så avrinning sker mot punkt för rening och fördröjning. Bra alternativ för hantering av dagvatten från gator är skelettjordsmagasin eller makadammagasin under mark, se Bilaga 4. Höjdsättningen måste säkerställa att även om lokala lågpunkter bildas där mindre vatten kan ansamlas så måste gatans hela profil luta i den riktning som är avsedd för skyfallsavrinning.

Lokala lågpunkter får inte leda till översvämningar som är 20 cm eller djupare.

5.1.4 PARKERINGSGARAGE

Parkeringsgarage inom utredningsområdena bör inte utrustas med anslutning till spill- eller dagvattennätet. På så sätt undviks att miljögifter som finns i smält- och regnvatten från fordon sprids till avloppsreningsverk eller till dagvattenrecipienten. Regn- och smältvatten som samlas i garaget kan därmed delvis dunsta bort och rengöring sker med sopning eller på likvärdigt sätt. Uppsopat damm och smuts omhändertas som farligt avfall. En alternativ eller kompletterande lösning är även att anlägga rännor utan utlopp som placeras i låglinje i garaget dit regn- och smältvatten från fordon kan avledas.

Rännorna rensas från skräp, oljerester och partiklar manuellt med slamsugning vid behov.

En dagvattenränna kan även anslutas till in- och utfartsrampen för omhändertagande av regn och smältande snö som släpper från fordon innan de kör in i parkeringsgaraget.

Det är viktigt att höjdsättningen vid garagenedfarter utförs så att dagvatten vid skyfall inte rinner ner i garaget. Om översvämning p.ga av skyfall skulle uppstå i ett garage som saknar anslutning till spill- eller dagvattennätet måste översvämningsvattnet pumpas ut.

In document DAGVATTENUTREDNING Kopparlunden, DP Norr, Västerås stad Senast reviderad: (Page 12-0)