Förskolegårdar

För att kunna bedriva sin verksamhet har förskolegårdar ofta ett större behov av hårdgjorda ytor än andra gårdsmiljöer. Därmed kan det bli svårare att uppfylla kraven på rening och fördröjning av dagvatten inom förskolegårdarna. Om möjligt kan närliggande ytor inom samma fastighet omhänderta mer dagvatten för att kompensera och möjliggöra att kraven totalt sett uppfylls inom fastigheten.

6 D IMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR DAGVATTENHANTERING 6.1 U

TREDNINGSOMRÅDEN

Nedan redovisas dimensioneringsförutsättningar för varje utredningsområde som möjliggör att kommunens fördröjningskrav kan uppfyllas inom kvartersmarken. I förutsättningarna ingår total area, erforderlig fördröjningsvolym, maximalt dagvattenflöde och ytbehov för föreslagna dagvattenanläggningar. Specifika åtgärdsförslag för respektive utredningsområde bör detaljprojekteras i kommande skeden av exploateringsprocessen, men genom en kombination av de föreslagna lösningarna i Bilaga 4 bör dessa fördröjningsvolymer kunna uppnås.

Figur 13 redovisar indelningen mellan utredningsområden. För varje utredningsområde har en exempelberäkning utförts av dagvattenanläggningars ytbehov för att uppnå erforderlig fördröjningsvolym. I beräkningarna antas att hela fördröjningsbehovet tillgodoses i respektive anläggning; gröna tak, regnbäddar eller makadam-/skelettjordsmagasin. Beräkningen utgår från följande förutsättningar:

• Gröna tak: fördröjning av 20 mm

o Observera att beräknat ytbehov av gröna tak kan överstiga tillgänglig takyta i ett utredningsområde, eftersom ytbehovet baseras på det totala fördröjningsbehovet som också inkluderar dagvatten från markytor. I praktiken kommer endast dagvatten från takytor att kunna omhändertas i gröna tak.

• Regnbäddar: 10 cm djup ytlig fördröjningszon

• Makadam-/skelettjordsmagasin: 1 m djup och makadam med 30 % dränerbar porositet

STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176

Figur 13. Indelning av utredningsområden, baserat på plankarta daterad 2020-10-06.

I Tabell 7 redovisas förutsättningar för varje utredningsområde, vilket innefattar area, beräknat dagvattenflöde, tillåtet dagvattenflöde utifrån gällande flödeskrav samt den fördröjningsvolym detta resulterar i. Beräknade fördröjningsbehov baseras på att byggnader utförs lika stora som de maximala byggrätterna i plankartan daterad 2020-10-06.

Tabell 7. Area, beräknat dagvattenflöde, tillåtet dagvattenflöde för att uppfylla gällande flödeskrav samt erforderlig fördröjningsvolym för respektive utredningsområde.

(1) Siffrorna för Kvartersgata 5 avser total area, totala flöden respektive total volym för de tre gator som gemensamt benämns Kvartersgata 5 i Figur 13.

Tabell 8 redovisar ytbehovet inom varje utredningsområde för olika typer av dagvattenanläggningar, beräknat utifrån erforderliga fördröjningsvolymer angivna i Tabell 7. Redovisat ytbehov syftar till att visualisera storleken som krävs för dagvattenanläggningar om endast en typ av anläggning skulle anläggas inom utredningsområdet. I praktiken kommer en kombination av anläggningar som kan fördröja och rena dagvatten att krävas. Se Bilaga 5 för exempel på hur dagvattenhanteringen kan lösas för respektive utredningsområde, med en kombination av olika lösningar för att tillgodose fördröjningsbehovet inom tillgänglig area.

Tabell 8. Ytbehov inom respektive utredningsområde för att uppnå erforderlig fördröjningsvolym, utifrån att hela den erforderliga fördröjningsvolymen skulle omhändertas i gröna tak, regnbäddar eller makadam-/skelettjordsmagasin.

Utredningsområde Ytbehov [m²]

Gröna tak Regnbäddar Makadam-/skelettjordsmagasin

A 2 950 ⁽¹⁾ 590 200

(1) Beräknat ytbehov för gröna tak är större än total takyta inom utredningsområdet, vilket innebär att dagvattenhantering i form av endast gröna tak inte är tillräckligt för att uppnå erforderlig fördröjningsvolym.

Inom utredningsområde A-F finns byggnader som har en begränsad förgårdsmark eller ingen förgårdsmark alls. Där behöver taken ha en lutning in mot gårdsytan så att takvattnet omhändertas inom utredningsområdet.

En del av gårdsytorna inom utredningsområde B och E utgörs av en förskolegård. Eftersom behovet av hårdgjord yta ofta är större på förskolegårdar än på vanliga bostadsgårdar kan det finnas begränsade möjligheter till gröna dagvattenlösningar på denna yta.

Enligt illustrationsplanen planeras den norra och västra delen av utredningsområde G att utgöras av ett grönområde. Om det är möjligt att höjdsätta parkeringsytan så att den lutar mot detta kan det vara lämpligt att anlägga gröna dagvattenlösningar i anslutning till grönområdet, för fördröjning och rening av dagvatten från parkeringsytan. Regnbäddar eller skelettjordar med trädplantering kan även anläggas i parkeringsytan för att få gröna inslag och samtidigt rena och fördröja dagvatten.

Kvartersgata 5 planeras att i huvudsak utformas som ett otrafikerat gångstråk som går genom eller mellan bostadsområden. Om Kvartersgata 5 i ett senare skede delas upp mellan olika fastigheter så bör dess behov av dagvattenhantering inkluderas i planeringen av dagvattenåtgärder inom respektive fastighet

.

Inom kvartersgata 1 och 4 finns det enligt plankartan mindre byggnader i form av transformatorstationer. Föreslagen dagvattenhantering för dessa har inkluderats i dagvattenåtgärder för kvartersgatorna, men det är fördelaktigt om byggnaderna kan utformas med gröna tak för att inte bidra med avrinning till omgivande gator.

6.2 B

EFINTLIGA OMRÅDEN SOM EJ OMFATTAS AV PLANERAD EXPLOATERING

Vid framtida ombyggnationer av befintliga områden kommer dagvatten behöva fördröjas och renas enligt samma krav som gäller inom utredningsområdena. Dimensioneringsförutsättningar för att uppfylla kraven på dagvattenhantering för respektive befintligt område redovisas nedan. På grund av att det inte planeras någon ombyggnation idag så har dagvattenflöde, erforderlig fördröjningsvolym

STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176

och ytbehov för olika dagvattenanläggningar beräknats utifrån nuvarande hårdgörandegrad och en klimatfaktor 1,25.

I Tabell 9 redovisas förutsättningar för befintliga områden och Tabell 10 redovisar ytbehovet inom befintliga områden för olika typer av dagvattenanläggningar, beräknat utifrån erforderlig fördröjningsvolym angiven i Tabell 9.

Tabell 9. Area, beräknat dagvattenflöde, tillåtet dagvattenflöde för att uppfylla gällande flödeskrav samt erforderlig fördröjningsvolym för befintliga områden. erforderliga fördröjningsvolymen skulle omhändertas i gröna tak, regnbäddar eller makadam-/skelettjordsmagasin.

Ytbehov [m²]

Gröna tak Regnbäddar Makadam-/skelettjordsmagasin

Linverket 5 050 ⁽¹⁾ - -

Verkstadsbyggnad med

tillhörande gårdsyta 1 250 ⁽²⁾ 250 80

(1) Beräknat ytbehov för gröna tak är större än total takyta inom befintliga områden, vilket innebär att dagvattenhantering i form av endast gröna tak inte är tillräckligt för att uppnå erforderlig fördröjningsvolym.

Observera att eftersom Linverket saknar förgårdsmark och beräknat ytbehov för gröna tak överstiger takets area (baserat på dimensioneringsförutsättningar i början av detta kapitel), kommer det att krävas ett tjockare grönt tak som kan omhänderta hela fördröjningsbehovet.

7 D RIFT , SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL

Dagvattenanläggningar kräver underhåll och skötselinsatser för att upprätthålla den funktion som avses.

Det är viktigt att ta hänsyn och planera för detta vid val av tekniska lösningar. Dagvattnet innehåller fina partiklar som avses filtreras och renas i föreslagna anläggningar (bl a växtjordslager, skelettjordar och makadamfyllning). Detta medför att porerna som vattnet strömmar genom över tid sätts igen. Massorna kan behöva bytas ut när funktionen i dagvattenanläggningarna minskar.

Det är av stor betydelse att löpande kontroller av dagvattensystemet utförs för att i tidigt skede kunna upptäcka förändringar i funktionen och därmed kunna vidta åtgärder som begränsar onödiga kostnader och/eller skador på infrastruktur. Det är viktigt att ledningsnät och brunnar är i gott skick för effektiv avledning av dagvatten från ytan. Exempelvis behöver sandfång kontrolleras och tömmas regelbundet och skräp som kan blockera inlopp till rännor, brunnar, magasin mm måste avlägsnas.

I bygghandlingsskedet bör byggherrar ansvara för att skötselplaner upprättas för de dagvattenanläggningar som ska anläggas.

8 Ö VERSVÄMNINGSRISKER 8.1 Y

TVATTEN

M

ÄLAREN

Planområdet har ingen förhöjd risk att översvämmas av ytvatten. Enligt Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS⁹ ligger aktuellt planområde väl utanför Mälarens översvämningsområde vad gäller beräknat högsta vattenstånd, se Figur 14.

Figur 14. Konsekvenser översvämning Mälaren upp till 3,1 m (Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS, 2019).

Planområdets ungefärliga placering redovisas med svart ellips.

8.2 E

XTREMA REGN OCH SKYFALL BEFINTLIG SITUATION

I dagsläget finns en större flödesväg/skyfallsväg genom planområdet vars huvudsakliga riktning är nord-sydlig, se Figur 15. Figuren är en sammanslagning av Mälarenergis skyfallsanalys för ett 100-årsregn och skyfallskartering från Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS¹⁰. Vid exploatering bör nya kvarter utformas så att den befintliga flödesvägen bevaras. I planområdets östra delar finns ett område som idag har stora problem vid skyfall och drabbas av stora översvämningsdjup över 0,5 m. Översvämningar i den omfattningen kan påverka framkomligheten och skada infrastruktur. Problematiken i de östra delarna beror främst på att dagvatten från uppströms dagvattennät trycker upp dagvatten över marknivå när systemet går fullt. Det finns även mindre instängda områden i de västra delarna av planområdet där vattenansamlingar med djup upp till 0,3 m kan bildas vid skyfall.

9 Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS (Hälsa och säkerhet – MSB Låglänta områden (Mälaren)), tillgänglig via: https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=7807aadc2ab547798a2918cf2433c0f3

10Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS (Hälsa och säkerhet – LstU SMHI Skyfallskartering), tillgänglig via:

http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/vastmanland/karttjanst/

STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176

Figur 15. Skyfallsanalys för ett 100-årsregn. Underlag erhållet från Mälarenergi och korrigerat av Structor Uppsala AB 2019-05-21. Blå pilar visar befintliga låglinjer erhållna från Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS, 2019.

Planområdets ungefärliga utbredning visas med röd polygon.

8.3 S

KYFALLSHANTERING INOM KVARTERSMARK EFTER EXPLOATERING

För hantering av extrema regn är det viktigt att höjdsättning är utförd så att dagvatten kan rinna ytledes via säkra avrinningsvägar utan att skada byggnader eller viktig infrastruktur. I det här fallet behöver marken luta från byggnader, mot låglinjer som kan avleda vattnet mot gator och eventuella översvämningsytor. Eventuella lokala lågpunkter där vatten kan bli stående måste hållas under 20 cm för att inte skada bebyggelse eller förhindra framkomlighet. Se Swecos utredning för skyfallshantering på allmän platsmark (Sweco, 2020).

I Figur 16 visas en översiktlig plan med förslag på avrinningsvägar för skyfall ut från utredningsområdena.

Figur 16. Rekommenderade möjliga flödesvägar inom kvartersmark DP Norr vid skyfall. Flödesvägar i områden med nya byggnader och ny höjdsättning illustreras med blå pilar. Antagna flödesvägar i områden där befintlig

bebyggelse förblir oförändrad illustreras med svarta pilar. Identifierat problemområde illustreras med röd markering.

Utredningsområde A, B, C, E och F - Höjdsättningen inom utredningsområdena bör utformas så att ytledes avrinning kan ske i huvudsak i sydlig riktning. Vid skyfall kan översvämningar på gårdsytan tillåtas men det måste säkerställas att översvämningsvatten bräddar ut till gatan innan vattennivån stiger så att entréer riskerar att ta in översvämningsvatten.

Utredningsområde D - Höjdsättningen inom utredningsområdet bör utformas så att ytledes avrinning kan ske in mot mitten av gården för att sedan avrinna ut i kvartersgatorna i öster och väster genom de planerade portikerna.

Utredningsområde G – Planeras att utformas som parkering, körbar yta och gräs. Höjdsättningen av marken bör utformas så att ytlig avrinning sker i östlig riktning. Inom utredningsområde G finns ett identifierat problemområde markerat. Problemområdet avser en infartsramp till ett underliggande parkeringsgarage. Höjdsättningen måste utformas så att översvämningsvatten inte risker att flöda in i garaget via rampen.

Kvartersgator – Samtliga kvartersgator bör utformas så att ytledes avrinning kan ske i huvudsak i sydlig riktning.

Servicebyggnader –Vid höjdsättning är det viktigt att säkerställa att ytledes avrinning kan ske från byggnaderna och att det inte finns risk för stående översvämningsvatten i direkt anslutning till dessa.

Identifierade problemområden/lågpunkter

1. Identifierad lågpunkt där ny höjdsättning måste utformas så att vatten på den hårdgjorda ytan kan avrinna söderut.

2. Identifierad högpunkt. Det måste säkerställas att avrinningen norrifrån kan fortsätta i sydlig riktning. Detta kan göras med trumma, kanal, ränna eller liknande.

3. Utformningen och höjdsättningen måste säkerställa att skyfallsavrinning från allmän platsmark inte leds in på kvartersmark.

STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176

4. Identifierad lågpunkt dit avrinning från anslutande kvartersgata leds. Höjdsättningen runt befintlig byggnad nordväst om vändplanen bör utformas så att avrinningen kan ske ut från byggnaden och ner mot lokal lågpunkt på vändplanen. Mellan planerade parkeringar och detaljplanegränsen bör åtgärder göras för att undvika fri avrinning in i kommande DP Öst.

Förslag på åtgärder kan vara en mur med plantering eller grönyta framför eller krossfyllt dike.

Vändplanens främsta funktion består i att tillgodose en möjlighet att vända för större transportbilar och lastbilar. En lokal översvämning med stående vatten ska inte förhindra framkomligheten för större fordon.

5. Punkten utgörs av en ramp ner i parkeringsgarage. Höjdsättning på omkringliggande mark måste utformas så att inga fler ytor än själva rampen avvattnas ner mot garaget.

Befintliga kvarter som sparas – Efter att ha studerat kartunderlag och bilder vid befintlig situation har antagen flödesriktning illustrerats med svarta pilar i Figur 16.

Efter att planerad exploatering är genomförd kommer skyfallsflödena från hela Kopparlunden fortsatt ha en sydvästlig riktning ut i Östra Ringvägen och sedan följa marklutningen till Pilgatan. Viadukten i Pilgatan kommer även efter planerad exploatering utgöra en lokal lågpunkt där översvämning kommer ske vid stora nederbördstillfällen. Dock kommer den nya utformningen inom hela Kopparlunden leda till att det tar längre tid för regnet att fylla alla por- och magasinsvolymer till mättnad och därmed kommer tiden för skyfallsavrinningen ske senare. Vilket leder till att den nya utformningen av Kopparlunden bidrar till en förbättrad skyfallshantering även utanför planområdet.

9 S LUTSATS

Dagvattenutredningens syfte är att beskriva de förändringar som förväntas uppstå i samband med planerad exploatering. Flödes- och fördröjningsberäkningar har utförts för kvartersmarkens olika utredningsområden och föroreningsberäkningar innefattar hela planområdet. I punktlistan nedan listas huvudsakliga resultat med koppling till dagvattenutredningens syfte och avgränsning som beskrivs i Kapitel 1 Inledning.

• Västerås stads utsläppskrav på 15 l/s ha resulterar i ett maximalt utflöde från utredningsområdet på 67 l/s. Den erforderliga fördröjningsvolymen för att uppnå detta är 817 m³, vilket motsvarar 24 mm nederbörd.

o Detta innefattar ej de befintliga områdena som inte görs om i och med den planerade exploateringen. Utflöde från hela detaljplanen innefattar även 141 l/s från de befintliga områden där inga fördröjningsåtgärder planeras samt det beräknade flödet från allmän platsmark (se Sweco, 2020).

• Föreslagna åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten inom utredningsområdena är gröna tak, regnbäddar, underjordiska makadammagasin och trädplanteringar med skelettjordsmagasin. Specifika åtgärdsförslag för respektive utredningsområde bör detaljprojekteras i kommande skeden utifrån dimensioneringsförutsättningarna som beskrivs i denna dagvattenutredning.

• Planerad exploatering förväntas leda till minskade föroreningshalter och minskad föroreningsbelastning från planområdet och vid anläggning av föreslagna reningsåtgärder beräknas resultera i ytterligare minskning. Planens genomförande och planerad exploatering bedöms därmed inte försvåra förutsättningen att uppnå MKN i recipienten.

• För att undvika att byggnader eller annan infrastruktur skadas vid skyfall är det viktigt att höjdsättningen utförs så att dagvatten kan avrinna ytledes mot säkra avrinningsvägar.

Planområdets höjdsättning är planerad så att ytlig avrinning generellt sker söderut i planområdet.

STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176

10 I NFÖR NÄSTA SKEDE

Att tänka på i framtida planering och projektering:

• För att undvika täta dagvattenanläggningar och kunna infiltrera dagvatten i markprofilen måste det via markundersökningar säkerställas att spridning av miljögifter inte kommer att ske med dagvattnet.

• Byggherrarna är ansvariga att utforma respektive fastighet för att uppfylla utsläppskravet på 15 l/s ha. Förslag på åtgärder för att uppnå detta har redovisats i denna utredning.

Byggherrarna bör inkomma med förenklade dagvatten-PM som beskriver den tänkta dagvattenhanteringen inom respektive utredningsområde.

• Vatten vid extrema regn ska hanteras med ett helhetstänk för hela Kopparlunden.

• Servisanslutningar för varje fastighet bör tas fram så tidigt som möjligt för att underlätta planeringen av avvattning på kvartersmark.

• Hänsyn och hantering av befintliga ledningar måste ske i så tidigt stadium som möjligt i kommande skeden av exploateringsprocessen. Identifiering av ledningsslag, skick och material inom planområdet samt servislägen för befintliga områden är viktigt att utreda vidare.

• Ytor för dagvattenhantering ska specificeras i plankartan.

• Möjligheten att anlägga gemensamma dagvattenanläggningar för vatten från både

kvartersmark och allmän platsmark bör utredas. Det största hindret i denna fråga gäller avtal för framtida ansvar, skötsel och underhåll.

• Då avläsning av grundvattennivåer bara utförts en gång i samband med den geotekniska utredningen är det viktigt att fortsätta mätningar och få en tydlig bild av grundvattennivåernas variationer under året inom planområdet.

• Det bör noteras att där fastighetsgränsen går dikt an mot huskropp bör inte byggnaden utformas med utåtlutande tak eller sadeltak som avvattnar takvatten mot gata utanför fastighetsgränsen. Avsaknad av förgårdsmark gör att omhändertagande av dagvatten från takytor som lutar mot kommunal gata försvåras. Vid utformning av kvarter utan förgårdsmark bör tak lutas mot innergård.

• För att kunna säkerställa att föreslagna åtgärder för dagvattenhanteringen utformas och anläggs i enlighet dagvattenutredningen kan planbestämmelser till viss del tillämpas. Ett annat sätt är att kravställa en viss kapacitet och funktion på dagvattensystemet i exploateringsavtal.

• För att säkerhetsställa att föreslagna lösningar genomförs i det fortsatta planarbetet är det viktigt att framtida projektörer är väl insatta i dagvattenlösningarnas syfte, funktion, drift och underhåll.

• För att långsiktigt säkerställa dagvattenanläggningarnas funktion bör drift- och skötselplaner upprättas och regelbunden tillsyn och kontroll av anläggningarna utföras.

11 R EFERENSER

SGU, 2019. Jordarter 1:25 000 - 1:1 000 000 [online] Tillgänglig via:

<https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html> [Hämtad 2019-02-19]

Stockholm Vatten och Avfall och WRS AB, Avsättningsmagasin [pdf] Tillgänglig via:

https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/avmag_h.pdf [Hämtad 2019-04-04]

Structor Miljöteknik AB, 2013. PM – Utredning och översiktlig kartläggning av föroreningssituationen Kopparlunden, Västerås. 2013-09-12.

Svenskt Vatten, 2016. Publikation P110 – Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten.

Sweco 2020. Dagvattenutredning - Allmän platsmark 2020-11-27.

Tyréns, 2018a. PM Geoteknik, Kopparlunden detaljplan norr. 2018-06-29.

Tyréns, 2018b. MUR/Geoteknik, Kopparlunden detaljplan norr. 2018-06-15.

VISS, 2020. Mälaren-Västerås hamnomr. [online] Tillgänglig via:

<https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA60349805> [Hämtad 2020-06-25].

Västerås stad, 2012. Västerås stads vattenplan 2012–2021. 2012-10-04 [Erhållen 1 augusti 2017].

Västerås stad, 2014. Dagvattenpolicy i Västerås. 2014-03-06 [Erhållen 1 augusti 2017].

Växtbäddar i Stockholm stad, En handbok 2009-02-23.

12 B ILAGOR

Bilaga 1: Föroreningsberäkningar befintlig situation och efter exploatering - Ingen rening Bilaga 2: Föroreningsberäkningar efter exploatering - Planerad exploatering med rening

• Bilaga 2a: Rening i makadammagasin

• Bilaga 2b: Rening i växtbädd (regnbädd)

Bilaga 3: Föroreningsberäkningar efter exploatering - Planerad exploatering med rening inkl. befintliga områden

• Bilaga 3a: Rening i makadammagasin

• Bilaga 3b: Rening i växtbädd (regnbädd)

Bilaga 4: Principlösningar dagvattenhantering

Bilaga 5: Exempel på utformning av dagvatten för att uppnå flödeskrav

STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176

Structor Uppsala AB Org. Nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 753 20 UPPSALA www.structor.se

Vi ser möjligheter i nya projekt, medarbetare, bolag och samarbeten.

Vi drivs av att utveckla våra kunders projekt och visioner. Vår organisation är under ständig utveckling med nytt kunnande, nya bolag och nya

kunder.

Vi ser en styrka i att alltid erbjuda kunden det bästa teamet om det är så är med egna eller externa samarbetspartners.

Filnamn: Kopparlunden DP Norr Datum: 2019-05-14

Resultatrapport StormTac Web

I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web.

1. Avrinning 1.1 Indata

Avrinningsområden

Volymavrinningskoefficienter

ᵩ

v och area per markanvändning (ha).

Markanvändning

ᵩ

v

ᵩ

^A1

Bef situation A2

Efter exploatering innan rening Tot

Väg 1 0.85 0.80 0.040 1.0 1.0

Efter exploatering innan rening Tot Tot. avrinning. årsmedel m³/år 22000 22000 44000 Tot. avrinning. årsmedel l/s 0.69 0.70

Medelavrinning l/s 8.6 9.9

Dim. flöde l/s 650 930

Dim. flöde total 1600 l/s vid Dim. regnvaraktighet 10 min

Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningsmängder (kg/år).

# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP

A1 Bef situation 5.2 40 0.55 0.83 4.7 0.024 0.26 0.31 0.0014 2000 40 0.026 0.0024 A2 Efter exploatering innan rening 4.0 38 0.28 0.58 1.9 0.012 0.21 0.19 0.0010 1600 17 0.016 0.00093

Total 9.2 78 0.83 1.4 6.6 0.035 0.47 0.50 0.0024 3600 57 0.042 0.0034

Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening

Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta cellerna visar överskridelse av riktvärde. Totala fraktioner avses där inget annat anges.

# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP

A1 Bef situation 240 1800 25 38 210 1.1 12 14 0.064 92000 1800 1.2 0.11 A2 Efter exploatering innan rening 180 1700 13 26 87 0.52 9.5 8.5 0.047 72000 790 0.74 0.042

Total 210 1800 19 32 150 0.81 11 11 0.055 82000 1300 0.96 0.077 Riktvärde 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030

StormTac Web v19.2.1

Filnamn: Kopparlunden DP Norr Datum: 2019-05-14

Resultatrapport StormTac Web

I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web.

1. Avrinning 1.1 Indata

Avrinningsområden

Volymavrinningskoefficienter

ᵩ

v och area per markanvändning (ha).

Markanvändning

ᵩ

v

ᵩ

^A3 Efter exploatering ingen rening

Efter exploatering med makadammagasin Tot

Tot. avrinning. årsmedel m³/år 2400 20000 22000

Tot. avrinning. årsmedel m³/år 2400 20000 22000

In document DAGVATTENUTREDNING Kopparlunden, DP Norr, Västerås stad Senast reviderad: (Page 23-0)