För hantering av extrema regn är det viktigt att höjdsättning är utförd så att dagvatten kan rinna ytledes via säkra avrinningsvägar utan att skada byggnader eller viktig infrastruktur. I det här fallet behöver marken luta från byggnader, mot låglinjer som kan avleda vattnet mot gator och eventuella översvämningsytor. Eventuella lokala lågpunkter där vatten kan bli stående måste hållas under 20 cm för att inte skada bebyggelse eller förhindra framkomlighet. Se Swecos utredning för skyfallshantering på allmän platsmark (Sweco, 2020).
I Figur 16 visas en översiktlig plan med förslag på avrinningsvägar för skyfall ut från utredningsområdena.
Figur 16. Rekommenderade möjliga flödesvägar inom kvartersmark DP Norr vid skyfall. Flödesvägar i områden med nya byggnader och ny höjdsättning illustreras med blå pilar. Antagna flödesvägar i områden där befintlig
bebyggelse förblir oförändrad illustreras med svarta pilar. Identifierat problemområde illustreras med röd markering.
Utredningsområde A, B, C, E och F - Höjdsättningen inom utredningsområdena bör utformas så att ytledes avrinning kan ske i huvudsak i sydlig riktning. Vid skyfall kan översvämningar på gårdsytan tillåtas men det måste säkerställas att översvämningsvatten bräddar ut till gatan innan vattennivån stiger så att entréer riskerar att ta in översvämningsvatten.
Utredningsområde D - Höjdsättningen inom utredningsområdet bör utformas så att ytledes avrinning kan ske in mot mitten av gården för att sedan avrinna ut i kvartersgatorna i öster och väster genom de planerade portikerna.
Utredningsområde G – Planeras att utformas som parkering, körbar yta och gräs. Höjdsättningen av marken bör utformas så att ytlig avrinning sker i östlig riktning. Inom utredningsområde G finns ett identifierat problemområde markerat. Problemområdet avser en infartsramp till ett underliggande parkeringsgarage. Höjdsättningen måste utformas så att översvämningsvatten inte risker att flöda in i garaget via rampen.
Kvartersgator – Samtliga kvartersgator bör utformas så att ytledes avrinning kan ske i huvudsak i sydlig riktning.
Servicebyggnader –Vid höjdsättning är det viktigt att säkerställa att ytledes avrinning kan ske från byggnaderna och att det inte finns risk för stående översvämningsvatten i direkt anslutning till dessa.
Identifierade problemområden/lågpunkter
1. Identifierad lågpunkt där ny höjdsättning måste utformas så att vatten på den hårdgjorda ytan kan avrinna söderut.
2. Identifierad högpunkt. Det måste säkerställas att avrinningen norrifrån kan fortsätta i sydlig riktning. Detta kan göras med trumma, kanal, ränna eller liknande.
3. Utformningen och höjdsättningen måste säkerställa att skyfallsavrinning från allmän platsmark inte leds in på kvartersmark.
STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176
4. Identifierad lågpunkt dit avrinning från anslutande kvartersgata leds. Höjdsättningen runt befintlig byggnad nordväst om vändplanen bör utformas så att avrinningen kan ske ut från byggnaden och ner mot lokal lågpunkt på vändplanen. Mellan planerade parkeringar och detaljplanegränsen bör åtgärder göras för att undvika fri avrinning in i kommande DP Öst.
Förslag på åtgärder kan vara en mur med plantering eller grönyta framför eller krossfyllt dike.
Vändplanens främsta funktion består i att tillgodose en möjlighet att vända för större transportbilar och lastbilar. En lokal översvämning med stående vatten ska inte förhindra framkomligheten för större fordon.
5. Punkten utgörs av en ramp ner i parkeringsgarage. Höjdsättning på omkringliggande mark måste utformas så att inga fler ytor än själva rampen avvattnas ner mot garaget.
Befintliga kvarter som sparas – Efter att ha studerat kartunderlag och bilder vid befintlig situation har antagen flödesriktning illustrerats med svarta pilar i Figur 16.
Efter att planerad exploatering är genomförd kommer skyfallsflödena från hela Kopparlunden fortsatt ha en sydvästlig riktning ut i Östra Ringvägen och sedan följa marklutningen till Pilgatan. Viadukten i Pilgatan kommer även efter planerad exploatering utgöra en lokal lågpunkt där översvämning kommer ske vid stora nederbördstillfällen. Dock kommer den nya utformningen inom hela Kopparlunden leda till att det tar längre tid för regnet att fylla alla por- och magasinsvolymer till mättnad och därmed kommer tiden för skyfallsavrinningen ske senare. Vilket leder till att den nya utformningen av Kopparlunden bidrar till en förbättrad skyfallshantering även utanför planområdet.
9 S LUTSATS
Dagvattenutredningens syfte är att beskriva de förändringar som förväntas uppstå i samband med planerad exploatering. Flödes- och fördröjningsberäkningar har utförts för kvartersmarkens olika utredningsområden och föroreningsberäkningar innefattar hela planområdet. I punktlistan nedan listas huvudsakliga resultat med koppling till dagvattenutredningens syfte och avgränsning som beskrivs i Kapitel 1 Inledning.
• Västerås stads utsläppskrav på 15 l/s ha resulterar i ett maximalt utflöde från utredningsområdet på 67 l/s. Den erforderliga fördröjningsvolymen för att uppnå detta är 817 m3, vilket motsvarar 24 mm nederbörd.
o Detta innefattar ej de befintliga områdena som inte görs om i och med den planerade exploateringen. Utflöde från hela detaljplanen innefattar även 141 l/s från de befintliga områden där inga fördröjningsåtgärder planeras samt det beräknade flödet från allmän platsmark (se Sweco, 2020).
• Föreslagna åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten inom utredningsområdena är gröna tak, regnbäddar, underjordiska makadammagasin och trädplanteringar med skelettjordsmagasin. Specifika åtgärdsförslag för respektive utredningsområde bör detaljprojekteras i kommande skeden utifrån dimensioneringsförutsättningarna som beskrivs i denna dagvattenutredning.
• Planerad exploatering förväntas leda till minskade föroreningshalter och minskad föroreningsbelastning från planområdet och vid anläggning av föreslagna reningsåtgärder beräknas resultera i ytterligare minskning. Planens genomförande och planerad exploatering bedöms därmed inte försvåra förutsättningen att uppnå MKN i recipienten.
• För att undvika att byggnader eller annan infrastruktur skadas vid skyfall är det viktigt att höjdsättningen utförs så att dagvatten kan avrinna ytledes mot säkra avrinningsvägar.
Planområdets höjdsättning är planerad så att ytlig avrinning generellt sker söderut i planområdet.
STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176
10 I NFÖR NÄSTA SKEDE
Att tänka på i framtida planering och projektering:
• För att undvika täta dagvattenanläggningar och kunna infiltrera dagvatten i markprofilen måste det via markundersökningar säkerställas att spridning av miljögifter inte kommer att ske med dagvattnet.
• Byggherrarna är ansvariga att utforma respektive fastighet för att uppfylla utsläppskravet på 15 l/s ha. Förslag på åtgärder för att uppnå detta har redovisats i denna utredning.
Byggherrarna bör inkomma med förenklade dagvatten-PM som beskriver den tänkta dagvattenhanteringen inom respektive utredningsområde.
• Vatten vid extrema regn ska hanteras med ett helhetstänk för hela Kopparlunden.
• Servisanslutningar för varje fastighet bör tas fram så tidigt som möjligt för att underlätta planeringen av avvattning på kvartersmark.
• Hänsyn och hantering av befintliga ledningar måste ske i så tidigt stadium som möjligt i kommande skeden av exploateringsprocessen. Identifiering av ledningsslag, skick och material inom planområdet samt servislägen för befintliga områden är viktigt att utreda vidare.
• Ytor för dagvattenhantering ska specificeras i plankartan.
• Möjligheten att anlägga gemensamma dagvattenanläggningar för vatten från både
kvartersmark och allmän platsmark bör utredas. Det största hindret i denna fråga gäller avtal för framtida ansvar, skötsel och underhåll.
• Då avläsning av grundvattennivåer bara utförts en gång i samband med den geotekniska utredningen är det viktigt att fortsätta mätningar och få en tydlig bild av grundvattennivåernas variationer under året inom planområdet.
• Det bör noteras att där fastighetsgränsen går dikt an mot huskropp bör inte byggnaden utformas med utåtlutande tak eller sadeltak som avvattnar takvatten mot gata utanför fastighetsgränsen. Avsaknad av förgårdsmark gör att omhändertagande av dagvatten från takytor som lutar mot kommunal gata försvåras. Vid utformning av kvarter utan förgårdsmark bör tak lutas mot innergård.
• För att kunna säkerställa att föreslagna åtgärder för dagvattenhanteringen utformas och anläggs i enlighet dagvattenutredningen kan planbestämmelser till viss del tillämpas. Ett annat sätt är att kravställa en viss kapacitet och funktion på dagvattensystemet i exploateringsavtal.
• För att säkerhetsställa att föreslagna lösningar genomförs i det fortsatta planarbetet är det viktigt att framtida projektörer är väl insatta i dagvattenlösningarnas syfte, funktion, drift och underhåll.
• För att långsiktigt säkerställa dagvattenanläggningarnas funktion bör drift- och skötselplaner upprättas och regelbunden tillsyn och kontroll av anläggningarna utföras.
11 R EFERENSER
SGU, 2019. Jordarter 1:25 000 - 1:1 000 000 [online] Tillgänglig via:
<https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html> [Hämtad 2019-02-19]
Stockholm Vatten och Avfall och WRS AB, Avsättningsmagasin [pdf] Tillgänglig via:
https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/avmag_h.pdf [Hämtad 2019-04-04]
Structor Miljöteknik AB, 2013. PM – Utredning och översiktlig kartläggning av föroreningssituationen Kopparlunden, Västerås. 2013-09-12.
Svenskt Vatten, 2016. Publikation P110 – Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten.
Sweco 2020. Dagvattenutredning - Allmän platsmark 2020-11-27.
Tyréns, 2018a. PM Geoteknik, Kopparlunden detaljplan norr. 2018-06-29.
Tyréns, 2018b. MUR/Geoteknik, Kopparlunden detaljplan norr. 2018-06-15.
VISS, 2020. Mälaren-Västerås hamnomr. [online] Tillgänglig via:
<https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA60349805> [Hämtad 2020-06-25].
Västerås stad, 2012. Västerås stads vattenplan 2012–2021. 2012-10-04 [Erhållen 1 augusti 2017].
Västerås stad, 2014. Dagvattenpolicy i Västerås. 2014-03-06 [Erhållen 1 augusti 2017].
Växtbäddar i Stockholm stad, En handbok 2009-02-23.
12 B ILAGOR
Bilaga 1: Föroreningsberäkningar befintlig situation och efter exploatering - Ingen rening Bilaga 2: Föroreningsberäkningar efter exploatering - Planerad exploatering med rening
• Bilaga 2a: Rening i makadammagasin
• Bilaga 2b: Rening i växtbädd (regnbädd)
Bilaga 3: Föroreningsberäkningar efter exploatering - Planerad exploatering med rening inkl. befintliga områden
• Bilaga 3a: Rening i makadammagasin
• Bilaga 3b: Rening i växtbädd (regnbädd)
Bilaga 4: Principlösningar dagvattenhantering
Bilaga 5: Exempel på utformning av dagvatten för att uppnå flödeskrav
STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176
Structor Uppsala AB Org. Nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 753 20 UPPSALA www.structor.se
Vi ser möjligheter i nya projekt, medarbetare, bolag och samarbeten.
Vi drivs av att utveckla våra kunders projekt och visioner. Vår organisation är under ständig utveckling med nytt kunnande, nya bolag och nya
kunder.
Vi ser en styrka i att alltid erbjuda kunden det bästa teamet om det är så är med egna eller externa samarbetspartners.
Filnamn: Kopparlunden DP Norr Datum: 2019-05-14
Resultatrapport StormTac Web
I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web.
1. Avrinning 1.1 Indata
Avrinningsområden
Volymavrinningskoefficienter
ᵩ
v och area per markanvändning (ha).
Markanvändning
ᵩ
v
ᵩ
A1Bef situation A2
Efter exploatering innan rening Tot
Väg 1 0.85 0.80 0.040 1.0 1.0
Efter exploatering innan rening Tot Tot. avrinning. årsmedel m3/år 22000 22000 44000 Tot. avrinning. årsmedel l/s 0.69 0.70
Medelavrinning l/s 8.6 9.9
Dim. flöde l/s 650 930
Dim. flöde total 1600 l/s vid Dim. regnvaraktighet 10 min
Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningsmängder (kg/år).
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A1 Bef situation 5.2 40 0.55 0.83 4.7 0.024 0.26 0.31 0.0014 2000 40 0.026 0.0024 A2 Efter exploatering innan rening 4.0 38 0.28 0.58 1.9 0.012 0.21 0.19 0.0010 1600 17 0.016 0.00093
Total 9.2 78 0.83 1.4 6.6 0.035 0.47 0.50 0.0024 3600 57 0.042 0.0034
Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening
Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta cellerna visar överskridelse av riktvärde. Totala fraktioner avses där inget annat anges.
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A1 Bef situation 240 1800 25 38 210 1.1 12 14 0.064 92000 1800 1.2 0.11 A2 Efter exploatering innan rening 180 1700 13 26 87 0.52 9.5 8.5 0.047 72000 790 0.74 0.042
Total 210 1800 19 32 150 0.81 11 11 0.055 82000 1300 0.96 0.077 Riktvärde 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030
StormTac Web v19.2.1
Filnamn: Kopparlunden DP Norr Datum: 2019-05-14
Resultatrapport StormTac Web
I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web.
1. Avrinning 1.1 Indata
Avrinningsområden
Volymavrinningskoefficienter
ᵩ
v och area per markanvändning (ha).
Markanvändning
ᵩ
v
ᵩ
A3 Efter exploatering ingen reningEfter exploatering med makadammagasin Tot
Tot. avrinning. årsmedel m3/år 2400 20000 22000
Tot. avrinning. årsmedel l/s 0.075 0.62
Medelavrinning l/s 0.94 8.9
Dim. flöde l/s 88 840
Dim. flöde total 930 l/s vid Dim. regnvaraktighet 10 min
Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningsmängder (kg/år).
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A3 Efter exploatering ingen
rening 0.63 4.2 0.061 0.094 0.57 0.0030 0.029 0.035 0.00015 210 5.0 0.0020 0.00031 A5 Efter exploatering med
makadammagasin 3.4 34 0.22 0.49 1.3 0.0085 0.18 0.15 0.00089 1400 12 0.014 0.00062
Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta cellerna visar överskridelse av riktvärde. Totala fraktioner avses där inget annat anges.
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A3 Efter exploatering ingen rening 260 1800 26 39 240 1.3 12 15 0.063 87000 2100 0.84 0.13 A5 Efter exploatering med
makadammagasin 170 1700 11 25 69 0.43 9.2 7.8 0.045 70000 630 0.72 0.032 Klimatfaktor 1.00 1.00
3.2 Utdata Flödesutjämning
A3 A5 Erforderlig utjämningsvolym Vd,max 0 550
Reningseffekter (%)
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A3 Efter exploatering ingen rening
A5 Efter exploatering med makadammagasin 40 53 95 80 74 65 75 60 60 84 68 75 75
Avskiljd mängd (kg/år) (dagvatten + basflöde) efter rening
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A3 Efter exploatering ingen
rening 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0
A5 Efter exploatering med
makadammagasin 1.3 18 0.21 0.39 1.00 0.0055 0.14 0.092 0.00053 1200 8.5 0.011 0.00047
Summa belastning kg/år efter rening
Jämförelse mot acceptabel belastning där gråmarkerade celler visar överskridelse.
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A3 Efter exploatering ingen
rening 0.63 4.2 0.061 0.094 0.57 0.0030 0.029 0.035 0.00015 210 5.0 0.0020 0.00031 A5 Efter exploatering med
makadammagasin 2.0 16 0.011 0.098 0.35 0.0030 0.045 0.061 0.00036 220 3.9 0.0035 0.00016
A3 Efter exploatering ingen
rening 260 1800 26 39 240 1.3 12 15 0.063 87000 2100 0.84 0.13 A5 Efter exploatering med
makadammagasin 100 830 0.57 5.0 18 0.15 2.3 3.1 0.018 11000 200 0.18 0.0079 Total 120 930 3.3 8.7 42 0.27 3.4 4.4 0.023 19000 410 0.25 0.021 Riktvärde 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030
Datum: 2019-05-14
Resultatrapport StormTac Web
I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web.
1. Avrinning 1.1 Indata
Avrinningsområden
Volymavrinningskoefficienter
ᵩ
v och area per markanvändning (ha).
Markanvändning
ᵩ
v
ᵩ
A3Efter exploatering ingen rening A4
Efter exploatering med växtbädd Tot
Industriområde 0.50 0.50 0.62 0 0.62
Efter exploatering med växtbädd Tot
Tot. avrinning. årsmedel m3/år 2400 20000 22000
Tot. avrinning. årsmedel l/s 0.075 0.62
Medelavrinning l/s 0.94 8.9
Dim. flöde l/s 88 840
Dim. flöde total 930 l/s vid Dim. regnvaraktighet 10 min
Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningsmängder (kg/år).
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A3 Efter exploatering ingen
rening 0.63 4.2 0.061 0.094 0.57 0.0030 0.029 0.035 0.00015 210 5.0 0.0020 0.00031 A4 Efter exploatering med
växtbädd 3.4 34 0.22 0.49 1.3 0.0085 0.18 0.15 0.00089 1400 12 0.014 0.00062
Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta cellerna visar överskridelse av riktvärde. Totala fraktioner avses där inget annat anges.
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A3 Efter exploatering ingen rening 260 1800 26 39 240 1.3 12 15 0.063 87000 2100 0.84 0.13 A4 Efter exploatering med
växtbädd 170 1700 11 25 69 0.43 9.2 7.8 0.045 70000 630 0.72 0.032 Klimatfaktor 1.00 1.00
3.2 Utdata Flödesutjämning
A3 A4 Erforderlig utjämningsvolym Vd,max 0 550
Reningseffekter (%)
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A3 Efter exploatering ingen rening
A4 Efter exploatering med växtbädd 54 42 79 59 79 83 54 80 53 75 66 84 84
Avskiljd mängd (kg/år) (dagvatten + basflöde) efter rening
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A3 Efter exploatering ingen rening 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 A4 Efter exploatering med
växtbädd 1.8 14 0.17 0.29 1.1 0.0071 0.098 0.12 0.00047 1000 8.2 0.012 0.00052
Summa belastning kg/år efter rening
Jämförelse mot acceptabel belastning där gråmarkerade celler visar överskridelse.
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A3 Efter exploatering ingen
rening 0.63 4.2 0.061 0.094 0.57 0.0030 0.029 0.035 0.00015 210 5.0 0.0020 0.00031 A4 Efter exploatering med
växtbädd 1.6 20 0.047 0.20 0.28 0.0014 0.083 0.031 0.00042 350 4.2 0.0023 0.000099
A3 Efter exploatering ingen
rening 260 1800 26 39 240 1.3 12 15 0.063 87000 2100 0.84 0.13 A4 Efter exploatering med
växtbädd 79 1000 2.4 10 14 0.073 4.2 1.6 0.021 18000 210 0.11 0.0050 Total 99 1100 4.9 13 39 0.20 5.1 3.0 0.026 25000 420 0.19 0.018 Riktvärde 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030
StormTac Web v19.2.1
Filnamn: Kopparlunden DP Norr Datum: 2019-05-14
Resultatrapport StormTac Web
I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web.
1. Avrinning 1.1 Indata
Avrinningsområden
Volymavrinningskoefficienter
ᵩ
v och area per markanvändning (ha).
Markanvändning
ᵩ
v
ᵩ
A6Efter expl med makadammagasin inkl bef Tot
Väg 1 0.85 0.80 1.0 1.0
Efter expl med makadammagasin inkl bef Klimatfaktor fc 1.25
Rinnsträcka m 100 Rinnhastighet m/s 1.0 Dim. regnvaraktighet min 10
1.2 Utdata Flöden
A6
Efter expl med makadammagasin inkl bef Tot
Tot. avrinning. årsmedel m3/år 22000 22000
Tot. avrinning. årsmedel l/s 0.70 Medelavrinning l/s 9.9
Dim. flöde l/s 930
2.1 Utdata
Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningsmängder (kg/år).
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A6 Efter expl med makadammagasin
inkl bef 4.0 38 0.28 0.58 1.9 0.012 0.21 0.19 0.0010 1600 17 0.016 0.00093
Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta cellerna visar överskridelse av riktvärde. Totala fraktioner avses där inget annat anges.
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A6 Efter expl med makadammagasin
inkl bef 180 1700 13 26 87 0.52 9.5 8.5 0.047 72000 790 0.74 0.042 Erforderlig utjämningsvolym Vd,max 630
Reningseffekter (%)
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A6 Efter expl med makadammagasin inkl bef 40 53 95 80 75 65 75 60 60 85 75 75 75
Avskiljd mängd (kg/år) (dagvatten + basflöde) efter rening
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A6 Efter expl med
makadammagasin inkl bef 1.6 20 0.27 0.47 1.4 0.0075 0.16 0.11 0.00062 1300 13 0.012 0.00070
Summa belastning kg/år efter rening
Jämförelse mot acceptabel belastning där gråmarkerade celler visar överskridelse.
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
Filnamn: Kopparlunden DP Norr Datum: 2019-05-14
Resultatrapport StormTac Web
I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web.
1. Avrinning 1.1 Indata
Avrinningsområden
Volymavrinningskoefficienter
ᵩ
v och area per markanvändning (ha).
Markanvändning
ᵩ
v
ᵩ
A7Efter expl med växtbädd inkl bef Tot
Väg 1 0.85 0.80 1.0 1.0
Efter expl med växtbädd inkl bef Klimatfaktor fc 1.25
Rinnsträcka m 100 Rinnhastighet m/s 1.0 Dim. regnvaraktighet min 10
1.2 Utdata Flöden
A7
Efter expl med växtbädd inkl bef Tot Tot. avrinning. årsmedel m3/år 22000 22000 Tot. avrinning. årsmedel l/s 0.70
Medelavrinning l/s 9.9
Dim. flöde l/s 930
Dim. flöde total 930 l/s vid Dim. regnvaraktighet 10 min
Föroreningsmängder (kg/år).
Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade/fetstilta cellerna visar överskridelse av riktvärde. Totala fraktioner avses där inget annat anges. Erforderlig utjämningsvolym Vd,max 630
Reningseffekter (%)
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP A7 Efter expl med växtbädd inkl bef 54 42 80 59 80 84 54 81 53 75 66 84 84
Avskiljd mängd (kg/år) (dagvatten + basflöde) efter rening
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A7 Efter expl med växtbädd inkl
bef 2.1 16 0.22 0.35 1.5 0.0097 0.11 0.15 0.00055 1200 12 0.014 0.00078
Summa belastning kg/år efter rening
Jämförelse mot acceptabel belastning där gråmarkerade celler visar överskridelse.
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A7 Efter expl med växtbädd
inkl bef 1.8 22 0.058 0.24 0.38 0.0018 0.095 0.036 0.00049 400 5.8 0.0026 0.00015 Total 1.8 22 0.058 0.24 0.38 0.0018 0.095 0.036 0.00049 396 5.8 0.0026 0.00015
Summa belastning kg/ha/år efter rening.
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A7 Efter expl med
växtbädd inkl bef 0.33 4.1 0.010 0.043 0.070 0.00034 0.017 0.0065 0.000089 72 1.1 0.00047 0.000027
Summa föroreningshalt ug/l efter rening
# Kommentar P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP
A7 Efter expl med växtbädd inkl
bef 83 1000 2.6 11 17 0.084 4.3 1.6 0.022 18000 270 0.12 0.0067 Total 83 1000 2.6 11 17 0.084 4.3 1.6 0.022 18000 270 0.12 0.0067 Riktvärde 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030
Avrinningen från gröna tak är lägre än från konventionella tak på årsbasis. I de fall gröna tak anläggs inom planområdet bör ett grönt tak som kan omhänderta minst 20 mm nederbörd vid
dimensionerande regn väljas. Genom att fånga upp de första 20 mm vid ett nederbördstillfälle beräknas ca 90 % av den totala årsnederbörden på taket omhändertas och fördröjas
1. Det är däremot viktigt att systemen som tar emot dagvatten från gröna tak dimensioneras på konventionellt vis, vid mer extrem nederbörd är avrinningen i princip identisk med avrinningen från konventionella tak.
Figur 1. Grönt sedumtak på SEB USIF arena, Uppsala. Foto: E. Hagström, Structor Uppsala AB (2016).
Dagvattenkvaliteten från ett grönt tak kan skilja sig från ett konventionellt tak, genom att framförallt halten av näringsämnen kan vara högre. Mängden näringsämnen i avrinningen från gröna tak kan dock minskas genom att gödsling minimeras eller undviks helt. Gröna tak kan även bidra till andra mervärden såsom estetik, bättre luftkvalitet, jämnare inomhusklimat och ökad biologisk mångfald.
REGNBÄDDAR
Regnbäddar är en typ av planteringsyta som utformas för att kunna fördröja och rena dagvatten som avrinner från hårdgjorda ytor. Det viktiga för att uppnå en fördröjning och rening av dagvatten är att planteringsytorna anläggs med en ytlig fördröjningszon ovan växtjorden så att dagvattnet kan ansamlas innan det infiltrerar. Regnbäddar kan utformas på en rad olika sätt och anläggas antingen upphöjda eller nedsänkta, i Figur 2 visas en schematisk skiss av dess utformning. Upphöjda
regnbäddar kommer kunna omhänderta dagvatten från takytor eller andra högre liggande ytor genom att stuprör med utkastare leds direkt ned i regnbädden. Om regnbäddarna istället anläggs nedsänkta kan de även utformas för att ta emot ytlig avrinning från närliggande markytor.
Det översta lagret består av växtjord och det undre är ett dräneringslager som ofta innehåller makadam. En dräneringsledning tillgodoser ett utlopp i den nedre delen av regnbädden. En bräddfunktion bör även finnas för att leda vattnet vidare om fördröjningszonen blir full.
1 Svenskt Vatten P110, sid 28 Figur 1.17
Figur 2. Schematisk figur av en regnbädd avsedd för rening och fördröjning av dagvatten från takytor.
MAKADAMMAGASIN
Inom kvarter som inte underbyggs av bjälklag på gårdsytorna kan underjordiska makadammagasin anläggas för att tillgodose både rening och fördröjning av dagvatten. Makadam utan nollfraktioner kan uppnå en dränerbar porositet på 30 % vilket innebär att 300 liter dagvatten per kubikmeter makadammagasin kan nyttjas som magasin.
Underjordiska magasin är en bra lösning i täta urbana områden eftersom fördröjning och rening av dagvatten kan ske under mark vilket gör att ytan ovan mark fortfarande kan nyttjas till annat.
Makadammagasin kan utformas på många olika sätt för att anpassas till de förhållanden som gäller på platsen. I Figur 3 visas en typskiss på utformning av ett tätt underjordiskt makadammagasin med inloppsbrunn och spridarledning samt sedimentationsvolym och strypt utlopp.
Figur 3. Typillustration av makadammagasin (Stockholm Vatten och Avfall, 2019).
FÖRDRÖJNING PÅ BJÄLKLAG