Vilka flyttar till trygghetsbostäder? - Vilka konsekvenser får det?

Vilka flyttar till

trygghetsbostäder?

- Vilka konsekvenser får det?

Webbinarium Hur kan vi skapa attraktiva boendeformer för äldre? Göteborgsregionen 2020-11-27

Fil dr, leg psykolog Lisbeth Lindahl

FoU i Väst

Föreläsningen

• Vad är trygghetsbostäder?

• Varför viktigt att äldre bor bra?

• Vilka flyttar till nybyggda seniorlägenheter och varför?

• Bidrar en flytt till en bättre bostad till ökad självständighet?

• Har äldre råd att flytta?

• Vinster för kommunen med bostäder för äldre

• Kommunens möjligheter att påverka äldres bostadssituation

Utgångspunkter för föreläsningen

• Utvärderingar, följeforskning och studier inom området sedan 2004,

medverkat i regeringsprogrammen Teknik för äldre och Bo bra på äldre dar, nordiskt nätverk med boendeforskare.

• Bostadsanpassningar, ombyggnation/renovering av befintliga bostäder för ökad fysisk tillgänglighet, upplevelser av trygghetsbostäder, skapande av nybyggda senior- och trygghetsbostäder.

Definitioner

Vad är en trygghetsbostad?

• Begreppet trygghetsbostäder myntades nationellt i en statlig utredning år 2008 (SOU 2008:113).

• Då lyftes bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden fram, 70+, möjlighet till social gemenskap (lokal för detta) och personal. Krav på förhöjd tillgänglighet.

• Från 2016 har åldersgränsen sänkts till 65+ och normal tillgänglighet. Enbart hyresrätt. Övriga krav kvarstår.

• Från 2019 finns en möjlighet för kommuner att skapa trygghetsbostäder i kommunens regi (5 kap, 5 par.

socialtjänstlagen).

Trygghetsbostäder är ett slags kategoriboende

• Kategoriboenden är inriktade på en specifik målgrupp

• Exempel på detta är studentbostäder, seniorboende för HBTQ, boenden för personer med samma

religiösa, språkliga eller etniska bakgrund.

• Förr fanns kategoriboenden för sjömän, arbetare… Broströmska stiftelsen i

Kungsladugård. Bostäder för sjöfolk och deras änkor. Huset är från 1925.

Olika bostäder för seniorer

Senior- bostäder

55+/65+

Trygghets- bostäder

65/70+

Gemenskaps- boende

40+/65+

…på den ordinarie bostadsmarknaden

Men det finns även andra former…

Bygg- gemen- skaper*

Generations- boenden**

*)Exempel https://xn--hogslttsvnbo-kcbe.se/ **https://framtiden.se/samradsutstallning-for-nya- generationsboendet-i-gardsten/?f=vision

Trygghetsbostäder är inte något enhetligt

Begreppet trygghetsbostäder används för olika former av bostäder.

I Karlstad används begreppet för att beskriva bostäder där det finns sociala aktiviteter i området och personal som har hand om städning och sociala kontakter.

Några kommuner har trygghetsbostäder med enkel behovsprövning och har konverterat servicelägenheter till t-bostäder.

Andra kommuner har en kommunal subvention till trygghetsbostäder och t ex satsat på att konvertera relativt tillgängliga bostäder i befintligt bestånd till trygghetsbostäder och adderat med gemensamhetslokal och personal.

Trygghetsbostäder i befintligt bostadsbestånd eller

nybyggnation

Separata hus för seniorer eller integrerade

bostäder i hus för alla åldrar.

Trygghetsbostäder i form av f d servicelägenheter i anslutning till särskilt boende

Trygghetsbostäder utanför stadskärnan eller på landsbygden

Varför är det viktigt att

bidra till bra bostäder

för seniorer?

Sven-Bertil Bärnarp, tecknad för DN

Är bostäder för seniorlivet en viktig samhällsfråga?

• Vem är senior, äldre?

• Har äldre särskilda behov av bostäder?

• Bostaden som rättighet

• Hemmet som ett psykologiskt behov

• Vad händer om boendet inte svarar mot ens behov?

• Konsekvenser för individen, anhöriga, personal, samhället…?

DN 190119

Vad ser vi i framtiden?

Hotet om en krackelerande välfärd…

Viktigt med ett förebyggande och hälsofrämjande fokus!

Hur kan olika samhällsaktörer

samverka för att lösa samhällets

utmaningar?

Vilka flyttar till nybyggda seniorlägenheter och

varför?

Vilka flyttade till en seniorbostad?

• Genomsnitt 80 år (61-97 år)

• 70 % kvinnor, 62 % ensamstående

• Varierande hälsa – de flesta uppgav

”någorlunda god hälsa”.

• Fler med hemtjänst än i riksgenomsnittet innan inflyttning

• Färre med hemtjänst efter inflyttning än innan inflyttning (23 % jfrt med 31 %)

• Några hade flyttat från korttidsboende.

• Upplevelse av ökad självständighet efter inflyttning (61 %)

Enkäterna har besvarats av cirka 50 personer.

(Lindahl, Ryd, Kaan & Isaksson, 2019)

Motiv till att flytta

• Ålder och bristande ork

• Planering inför framtiden

• Lättskött bostad

”Det var ett jättestort hus med åtta rum, vet du… det kändes väldigt

ensamt att bo så. Min mamma blev så ensam när hon blev gammal och då tänkte jag att jag inte ville bli i den situationen.”

Bild: Mostphotos

Kvarboendet och flytten som en hälsofrämjande åtgärd

• Kvarboendeprincipen är upphöjt till ideal. Behov av vård och omsorg

tillgodoses främst genom insatser i hemmet och i mindre utsträckning via särskilt boende.

• Många äldre vill bo kvar – de

emotionella banden till platsen bidrar till ens identitet

• Men att bo kvar kan också bli en fälla för dem som inte kan flytta

Det här fototav Okänd författare licensieras enligt CC BY-ND

Motiv att välja den aktuella bostaden

• Balkong/uteplats

• Bostad för seniorer

• Fysisk tillgänglighet

”Jag tycker det är jätteskönt att inte någon, på någon balkong nära mig, har tonåringar som spelar

musik som jag inte gillar (skratt).”

Vill seniorer bo med andra seniorer?

Många seniorer vill bo bland andra seniorer

”Jag lockades av att det var ett boende med gemenskap.

Brukar vara med på fika på tisdagar och fredagar när jag är hemma för att slippa sitta ensam.”

MEN en del flyttar till dessa bostäder för att de får en gräddfil i bostadskön.

”Vi ville flytta till en hyresrätt för att få loss lite pengar…

hade stått fem år i kön… men fick inga erbjudanden... Före jul såg vi dessa lägenheter och tack vare att det var

bostäder för 65-plus fick vi chansen.”

Olika slags boenden attraherar delvis olika målgrupper

• Fler kvinnor än män är intresserade av att bo med andra äldre (r = .30*, n = 48)

• Personer som flyttar till en trygghetsbostad söker oftare

gemenskap (ett av de tre viktigaste skälen till valet av t-bostad)

• Trygghetsboendet lockar fler med funktionsnedsättning (24 % kunde ej städa jfrt. med 7 %, 12 % i de andra

boendena)

*) p < .05

Bild: Mostphotos

Upplevelser av den nya bostaden

Trivsel Trygghet

Hemmahörighet Välbefinnande Hälsa

Det kollektiva sammanhanget

Det privata sammanhanget

Dialog och samverkan med hyresgästerna

xxx

Övernattningsrum och snickarbänk som kommit till på önskemål från hyresgästerna.

Könsperspektiv?

Värden som skapas tillsammans

Gemensamhetslokaler + personal = möjligheter till

samvaro

• Hur kan vi bygga så att alla har råd att bo?

• Vilka kvaliteter är viktigast?

Hållbara = hälsofrämjande boendemiljöer

• Närhet till service

• Tillgänglig och användbar miljö

• Känsla av tillhörighet

• Sammanhang, gemenskap

• Delaktighet & dialog

• Trygghet & säkerhet

• Kunna bo kvar

Bidrar en flytt till en bättre bostad till ökad

självständighet?

Bra bostäder för seniorlivet bidrar till minskade kostnader

Bra boendemiljö (tillgänglig, nära

service, gemenskap)

Ökad

självständighet, aktivitet,

identitet, socialt sammanhang

Kvarboende med

livskvalitet

Lägre

kostnader för vård, omsorg, service

Det här fototav Okänd författare licensieras enligt CC BY

Har äldre råd att flytta?

Bör vi bygga med hög kvalitet… eller så billigt som möjligt? (utifrån hållbarhetstanken)

• Vad är en rimlig hyra?

• Varierade mellan cirka 1400 – 1900 kr/kvm i de tre exemplen.

• Samma kvadratmeterpris i två exempel. I

exempel 1 tyckte 20 % att hyran var rimlig. I exempel 2, var det 75 %.

• Vad som upplevdes som en rimlig hyra handlade ej om kvadratmeterpriset utan hyreskostnaden per månad.

• Det går att påverka bygg- och hyreskostnaderna!

Vad får jag för

pengarna?

Vinster för kommunen

med bostäder för äldre

Vinster för kommunen (av tillgänglighetsförbättringar)

• En samhällsekonomisk analys av

tillgänglighetsförbättringar av entréer och badrum i

flerbostadshus indikerar att sådana åtgärder kan bidra till minskade samhällskostnader för:

• Hemtjänst

• Hemsjukvård

• Korttidsplats

• Särskilt boende (uppskjutet behov)

• BAB

• färdtjänst

• Och att det framför allt är kommunen som tjänar på dessa (till 85 %).

Karlsson m fl, (2012)

Kommunens möjligheter att påverka äldres

boendesituation

Kommunens möjligheter 1

• Hantera frågan om äldres boende på strategisk nivå!

• Samhällsbyggnad + äldreomsorgen +

fastighetsägare bör samverka kring skapandet av nya bostäder

• Bostäder som tillgodoser behov av fysisk

tillgänglighet, närhet till service och gemenskap påverkar behov av särskilt boende och hemtjänst (en boendeplats kostar ca 600 tusen kr/år)

Kommunens möjligheter 2

• Köp mark – markanvisa med krav på byggandet av trygghetsbostäder.

• Påverka kommunala fastighetsägare att konvertera bostäder till ”trygghetsbostäder light” och/eller att förbättra den fysiska tillgängligheten.

• Prioritera byggare som bygger till rimlig hyra, långsiktiga förvaltare.

• Underlätta för exploatörer att planera och bygga (statistik, detaljplaner mm) Satsa på kommunala träffpunkter (minskar ensamhet, främjar hälsa)

Kommunens möjligheter 3

• Stimulera seniorer att flytta i tid (kampanjer, sätta upp sig i bostadskön)

• Ge seniorer förtur i bostadskön (åtminstone seniorer med behov)

• Bygg inte för många trygghetsbostäder på ett och samma ställe

• Bygg blandat – olika åldrar i samma kvarter.

• Kommunal subvention till trygghetsbostäder stimulerar utvecklingen (god investering).

Lästips - inspiration

Rapporter om senior- och trygghetsbostäder & en webbsida med ytterligare lästips

https://goteborgsregionen.se/download /18.577fcef9160b73606203df2d/15149 62254316/tryggt-i-

trygghetsboenden.pdf https://research.chalmers.se /publication/513406

https://goteborgsregionen.se/toppmeny n/dettajobbargrmed/arbetsmarknadochs ocialvalfard/socialvalfard/aldre/aktuellta rbeteochprofilomraden/diabahs.4.23dfa b44158a5430ac6d7308.html

https://klokboken.nu/

Websida för inspiration till samhällsplanerare, byggherrar,

arkitekter och andra …

Referenser

Berglund-Snodgrass, L. & Nordh, C. (2019). The Continuation of Dwelling: Safety as a Situated Effect of Multi-Actor Interactions Within Extra-Care Housing in Sweden. Journal of Housing for the Elderly.

https://doi.org/10.1080/02763893.2018.1534181

Granbom, M., Nkimbeng, M., Roberts, L. C., Gitlin, L.N , Taylor, J.L. & Szanton, S.L. (2020). So I am stuck, but it´s OK:

residential reasoning and housing decision-making of low-income older adults with disabilities in Baltimore, Maryland, Housing and Society,https://doi.org/10.1080/08882746.2020.1816782

Karlsson, C., Hermansson, K. & Sandberg, S. (2012). Ekonomisk analys, Gôrbra för äldre. PwC, FoU i Väst/GR. Nov. 2012.

Lindahl, L. (2015). Tryggt i trygghetsboenden? Exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan. Rapport 2.2015. FoU i Väst/GR.

Lindahl, L., Andersson, M. & Paulsson, J. (2017) Perceived Safety in ExtraCare Housing for Senior Residents, Journal of Housing for the Elderly

Lindahl, L. (20xx) Lindahl, L. & Ryd, N, Kaan, C. & Isaksson, M. (2019). Vad tycker seniorer om senior-bostäder och vilka flyttar dit? Resultat från projekt DIABAHS: Dialog Bygg Hållbart för Seniorer. Vetenskaplig rapport ACE 2019:4 Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Chalmers tekniska högskola.

Lindahl, L. & Ryd, N. (2020). Från idé till verklighet – erfarenheter från fyra bostadsprojekt för seniorer. Slutrapport från projekt DIABAHS. Vetenskaplig rapport ACE 2020:1 Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Chalmers tekniska högskola.

SOU (2008:113) Bo bra hela livet, Slutbetänkande av Äldreboendedelegationen, Statens offentliga utredningar. Stockholm.

SOU (2015:85) Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, Betänkande av Utredningen om bostäder för äldre. Stockholm.

lisbeth.lindahl@goteborgsregionen.se

Tack för

uppmärksamheten!