Stortorget | Älmhult i världen

(1)

Stortorget i Älmhult | Tema | 2017-02-22 | www.temagruppen.se

Stortorget | Älmhult i världen

(2)

"internationell

Systema Naturæ möter platta paket

hemtrevlig

jordnära

påhittig"

I förslaget vänds blickarna utåt mot Älmhults plats i världen och inåt, mot det hemtama, välkända och karaktäristiska.

Förutsättningar

Uppgiften är att föreslå en utveckling av Stortorget utifrån Älmhults platsvarumärke:

– jordnära

– internationell – påhittig

– hemtrevlig

Därutöver utgör Älmhults stationssamhälle riksintresse för kulturmiljövården med motiveringen ”Planmässigt uppbyggt

järnvägssamhälle som speglar det sena 1800-talets stadsbyggnadsideal (Stationssamhälle)”.

Analys

Flexibla

torgytan Gröna

torgytan Välkomnande

torgytan

Flexibla

torgytan Gröna

torgytan Välkomnande

torgytan

Stortorget är just – stort. Samtidigt kräver omgivande rutnätsplan och trädkantade gaturum respekt, vilket vi tar fasta på.

Idag är siktlinjen mellan de två monumentalbyggnaderna - stationshuset i väster och Kommunhuset i öster – dold genom torgets utformning och placering av den offentliga konsten.

Östra delen av torget är grönskande. Större och mindre träd finns

grupperade på platsen. Planteringar, sittplatser och Linnéstatyn gör ytan till den förmodligen mest besökta och uppskattade.

Mellan Norra Esplanadens butiker och järnvägs-/busstationen samt den nyuppförda gångbron finns ett frekventerat gångstråk.

Trädplanteringen kring torget är delvis fragmenterad, men ett flertal större träd ger välkommen skugga och massiv grönska sommartid.

Platsens terräng är tydligt märkbar. Framför järnvägsstationen är ytan i stort sett plan medan lutningen från mötet mellan Knutsgatan i söder och Eriksgatan i norr stiger närmare tre meter fram till mötet med Södra/

Norra Esplanaden.

Hur?

Utifrån programmets förutsättningar föreslås en tredelning av

rummet. Platsens storlek blir mer hanterbar, torget innehållsrikare och rutnätsplanen förstärks. Det monumentala centralstråket blir en tydlig, visuell axel mellan huvudentrén till stationsbyggnaden respektive Kommunhuset.

Den öppna, flexibla ytan möjliggör större och mindre evenemang samt lek. Ytan och dess funktioner är direkt kopplade till omgivande fasader i söder och norr, där framför allt Norra Torggatan, med en väsentligt breddad trottoar och solläge blir del i stadens sociala spel. Den flexibla ytan blir därmed stadens scenrum och det egentliga torget.

Siktlinjen mellan Linnégatan i söder och Hantverksgatan i norr lämnas fri från skymmande träd för att understryka rutnätsplanens betydelse.

Uttrycket för riksintresset är ”Stadsmässig, regelbunden rutnätsplan från 1860-talet med monumentalt centralstråk framför järnvägsstationen, trädplanterade gator, tomtstruktur och byggnader.”

Platsen utgör troligen Sveriges tydligaste och mest välbevarade exempel på A.W. Edelsvärds idealplan för järnvägssamhällen, vilket föranleder

eftertanke.

Med referens till den småländska skogen och de många sjöarna tillförs torget vatten och trä/virke i urban gestalt. Samtidigt ger det en jornära koppling till omgivande landskap.

Carl von Linné och Ingvar Kamprad är internationella namn i

världshistorien och båda har tillbringat sin barndom i närområdet. 1700- tals botanikerns systematisering av växter och djur – Systema Naturæ var revolutionerande och används i hela världen.

Likaså är Ingvar Kamprads gärning som entreprenör global. Grundaren av Ikea har haft stor betydelse för det moderna Älmhult och företaget är en motor för regionen. Grundidén med försäljning av möbler i platta paket är även det ett system som fått spridning över världen.

I gestaltningen av det nya Stortorget gifts dessa två system samman.

”Stinsahuset” invid stationsbyggnaden står för en annan skala. Här möts besökaren av det småskaliga och hemtrevliga. Genom att omge

”Stinsahuset” med en traditionell allmogeträdgård i modern tappning, skapas ett vardagligt möte för både besökare och bofasta.

Trapplopp med inbjudande sittplatser i form av ”platta paket” blir ett nutida tillskott som lockar ögat till torget från angränsande gaturum i norr och söder.

Mittstråket leder upp till den grönskande, men representativa yta som ansluter till Esplanaderna. Här finns skuggande träd och stilla vatten som kontrast till de livligare Esplanaderna.

Analys av platsen idag.

Förslag till tre tematiska torgrum som inkluderar "Stinsahuset".

Bild: Inter IKEA Systems B.V.

Bild: Älmhults kommun

(3)

Välkomnande torget

I öster integreras ”Stinsahuset", entrén till den nya väntsalen samt anslutningen till gångbron i den välkomnande ytan.

Den centrala mittaxeln närmast stationsbyggnaden utgörs av en plan, grusad yta som inbjuder till såväl boulespel som kräftskiva. Detta är den lilla ytan som kan rymma en växtloppis eller annat mindre evenemang.

Ett linspänt tak med små armaturer ger intimitet till platsen samt annonserar stråket upp mot Esplanaderna från gångbron.

Den lilla skalan betonas av hög detaljrikedom i den modernt gestaltade allmogeträdgården. Doft och smak understryks genom val av

planteringar. Äldre, traditionella växter väcker minnen och sammanfogas med moderna smaker i det café/den restaurang som förhoppningsvis kan etableras i lokalen. Cykelparkering och taxiangöring prioriteras framför bilparkering som förläggs till den norra delen.

Flexibla torget

Med lätthet kan man flanera förbi "Stinsahuset" och vidare till den

flexibla torgytan där skulpturen Stenvalvet, Takashi Naraha (1987) får en ny placering omgiven av fria ytor. En kioskbyggnad med uteservering och mindre scen möjliggör för servering, turistinformation eller möten.

Kiosken har en lätt och transperent karaktär där trä och glas utgör de dominerande materialvalen.

Befintlig trädplantering kompletteras. Nya gatuträd planteras på båda sidor, som ger en förtydligad inramning av platsen.

Det centrala torgrummet innehåller även en lekplats för mindre barn, med temat Linneas lek. Leken består av storskaliga linnéor, i vilka leken integreras.

Förslaget i korthet

Handikapplatser och taxiangöring finns utmed stationshusets fasad.

Korttidsplatser föreslås vid Gamla hotellet, medan både Norra och Södra Torggatan fortfarande har längsgående bilparkering.

Gående och cyklister prioriteras framför biltrafik, samtidigt kräver en ort av Älmhults storlek och karaktär tillgänglighet med bil.

I en framtid kan såväl busstation som huvudsaklig angöring för

privatbilister ske på spårområdets västra sida, men innan dess är förslaget att körbanorna inom Stationsplan utgör gångfartsområde, biltrafik på de gåendes villkor. Lokal- och landsbygdsbuss kommer i framtiden trafikera Knutsgatan/ Eriksgatan, vilket föranleder en busskur på Stationsplans östra del.

Genom att skapa ett fritt utrymme diagonalt över torget, underlättas ett gångstråk mellan gångbron och Norra Esplanaden, utan att störa den strikta mittaxeln. De breda, inbjudande trottoarerna på Norra Torggatan inbjuder till att flanera utmed butiksfasaderna och uträtta ett ärende på vägen.

Cykeltrafiken kopplas via Björkparken och ett gent stråk utmed Södra Torggatan till en generös parkering där den tidigare taxistationen var belägen. Genom att föreslå rivning av taxistationen frigörs välbehövliga ytor för cykelparkering. Rivningen medför också att gångbron får

en mer ”fri” omgivning, vilket annonserar den bättre samt ökar den

upplevda tryggheten. Kompletterande cykelparkeringar föreslås norr om stationshuset och söder om den föreslagna busskuren.

Biltrafiken leds i ett symmetriskt system av enkel- respektive

dubbelriktad trafik, där de östligare gatuavsnitten har dubbelriktade körbanor. Torggatorna mitt för den flexibla ytan är enkelriktade, vilket fortsätter in på Stationsplan, med förändringen att Stationsplan utgör gångfartsområde.

Rörelse och trafik

NORR

40 m SKALA 1:800/A1

DROP OFF DROP OFF

CPL

CPL BIL-P BIL-P

BIL-P BIL-P

MÅLPUNKT GÅENDE CYKLISTER BIL/BUSS

CYKELPARKERING BILPARKERING BUSSHÅLLPLATS

DROP OFF DROP OFF

CPL

CPL BIL-P BIL-P

BIL-P BIL-P

MÅLPUNKT GÅENDE CYKLISTER BIL/BUSS

CYKELPARKERING BILPARKERING BUSSHÅLLPLATS

Målpunkt Gående Cyklister Bil/buss Cykelparkering Bilparkering Busshållplats

FÖRSLAG

Gångfartsområde Biltrafik

Busstrafik Cykelstråk

Den flexibla ytan ges en funktionell, plan yta i anslutning till kiosken och uteserveringen. Nedskuren i nordöstra hörnet finns en cirkulär försänkning med gradänger. Genom att marken närmast cirkeln är förberedd med el, stolphål, underjordiskt vattenmagasin etc. kan försänkningen fungera som scen, skridsko-is eller som mottagare av större regnmassor vid ett 100-års regn.

Gröna torget

Stortorgets östra del blir fortsatt den gröna platsen - närmast ett parkrum. På den övre, grönskande delen av torget finns två större, kontemplativa gräsytor. Den centaral mittaxeln flankeras av trappor på vardera sidan. Genom en nutida formgivning och blommande granitkar - med Smålands traditionella flora – sänder vi en hälsning till Linné.

Platsen blir ett modernt, representativt och välordnat parktorg som en förlängning av och komplement till Björkparkens mer fria gräsytor.

Björkparken fortsätter att vara den stilla parkdelen. Björkarnas vita stammar förtärks med ett vitt blomflor.

Bild: Älmhults kommun.

Diagram som illustrerar målpunkter och rörelser över torget.

Diagram som illustrerar trafiken kring torget.

VÄLKOMNANDE TORGET

- allmoge - entré

- hemtrevligt - planteringar - småskalighet - kräftskiva/ boule - cykel

- hämta/lämna med bil och taxi

FLEXIBLA TORGET

- torg

- funktionell - samling - event/ scen - marknad - aktivitet

- lek, skridsko, hänga

GRÖNA TORGET

- finpark

- lummig grönska - "skogslika" perenn- planteringar

- vattenspeglar ("tjärn") - svalkande lövskugga - gunga

BJÖRKPARKEN

- fortsatt lugn parkmiljö - vitblommande blomflor

- konstverket Brunn, Torgny Larsson (1988) placeras i södra delen

- cykelstråk i söder länkar till torgets södra sida och vidare till gångbron

(4)

Situationsplan

10 m SKALA 1:250/A1 NORR

FLEXIBLA TORGET GRÖNA TORGET

VÄLKOMNANDE TORGET

Linnéas lek

ramp

sittrappa med

"platta paket"

smågatsten fris med infällda

markdioder

uteservering kiosk

scen

fontän Stenvalvet granithällar

stenmjöl häck

häck plantering

"Stinsahuset"

café

uteservering övergång

allmogeträdgård

cykel- parkering

cykelparkering Stationshuset

busskur

gångfartsområde granithällar

linspända armaturer

försänkt yta för

scen/skridskoåkning/

dagvattenhantering

gradänger

gångbana

gång- och cykelbana

A Á

gräsyta gräsyta

vattenspeglar

Linnéstatyn

stenmjöl

hammockar under körsbärsblom

granithällar

frodiga

perennplanteringar breddad trottoar

längsparkering

B´B

(5)

Sektioner

Markmaterialen är få, men välvalda. Natursten, stenmjöl och betong används för att ge olika karaktär och dignitet åt ytorna. Materialen

föreslås generellt ha en ljus färgskala. På den välkomnande ytan används stenmjöl, samma material får återkomma även i parkdelen. Materialet är tillgängligt, genomsläppligt och skapar en hemtrevlig känsla med knaster under skosulorna. Vattenspeglarna är också ett viktigt återkommande material.

Mittdelen beläggs med klassisk smågatsten, som symboliserar det småländska, steniga landskapet. Formatet gör att den med lätthet kan anpassas till terräng och lutningar och skapar ”ett gemensamt täcke”

över den flexibla ytan – en yta som också är dekorativ när den är tom och som åldras vackert.

Gångfartsområdet och entrén till parkdelen har granithällar i ett

större format. I gradänger och trapplopp föreslås betong som genom bearbetning får en mjuk, sittvänlig yta. Mittaxeln förstärks i mark med friser i en något mörkare sten.

Materialval på trottoarer ansluts till föreslagen omgestaltning längs Norra och Södra Esplanaden.

En stor kvalité på dagens torg är att det upplevs som grönt. Därför

behålls så många av de befintliga träden som möjligt, samt kompletteras med gatuträd längs trottoarerna. Som gatuträd föreslås en resistent alm – en koppling till Älmhult. Körsbärsträden som idag står på torget flyttas till parkdelen.

Träden och planteringarna ramar in torget och är rumsbildande. Frodiga perennplanteringar ger skiftningar under de olika årstiderna. Växtvalen i perennplanteringarna är inspirerade av den småländska naturen och får en skoglik, lite vild karaktär. Vid allmogeträdgården är det fokus på gammeldags perenner samt doft och smak.

I parkdelen finns generösa gräsytor och välbehövlig lövskugga under stora träd. Gräsytorna inbjuder till att sätta sig ner en stund.

Markmaterial Växtmaterial

Sektion A-Á skala 1:200/A1.

Vintertid spolas den nedsänkta rundeln till isbana och bjuder in till skridskoåkning. Det uppvärmda platta paketet håller åskådaren varm om rumpan.

Sektion B-´B skala 1:200/A1.

Den gröna torgytan blir finpark med frodiga perennplanteringar och stora parkträd. Under välbehövlig lövskugga kan man slå sig ned på en parksoffa eller hälsa på Linné.

Gatorna kantas av kompletterande gatuträd.

(6)

Konst

Lek Ljussättning ^Utrustning

Linneas lek är en plats för de små, med inspiration från

landskapsblomman. Skör, svagt rosa och sirlig i naturen, men här återgiven som stark, bärande och humoristisk!

Skulpturala, uppförstorade linnéor i gjuten aluminium, trä, rep och kedjor ger lekplatsen en stadsmässig men ändå platsspecifik utformning. Leken med skalan och den uppförstorade linnéan lockar på avstånd. På nära håll upptäcks gungor, balansgång och överraskande vattensprut.

Belysning är ett viktigt inslag som gör torget tryggt och användbart även kvällstid. Ett stråk över torget belyses och tillsammans med effektbelysning på väl valda platser skapas en stämningsfull helhet.

Det diagonala stråket understryks genom belysning av fasaden på Norra Torgatan 9 och Kommunhuset respektive "Stinsahuset" och stationshuset.

Den välkomnande ytan förses med ett glimmande tak av linspända armaturer, som tar ner skalan och vajar i vinden.

Den cirkulära scenen ljussätts med en mast och riktad belysning som projicerar utbytbara mönster/motiv på marken. Förslagsvis med koppling till Älmhults platsvarumärke - almlövet.

Kioskbyggnaden accentueras av infällda markdioder längs de båda cirkelbågarna.

I trapporna ges några platta paket ljus genom fiberoptik ingjuten i betong.

Möbleringen av torgen är enhetlig och förstärker anknytningen till platsen genom materialet, samtidigt som utrustningen är vald att fungera till platsens tänkta funktioner.

Trä är ett material som återkommer i såväl parksoffor, lekutrustning som i den scen som i ansluter till kiosken. Både i scenens och kioskens undertak används trä på samma sätt som i gångbron.

De platta paketen vid den större, nedsänkta scenytan utgörs av

sittmöbler i betong, som föreslås få bearbetning i form av växtmotiv i ytan. Ett paket är uppvärmt och är därmed en given sittplats vintertid.

Sittrapporna är generösa, västervända och strategiskt belägna intill den öppna torgytan. Trapporna inbjuder till häng, att njuta en stund i solen och att studera folklivet på håll.

På parksoffor och bänkar inbjuds man att slå sig ned och njuta av

blomsterprakten, antigen under lövskugga i parkdelen eller på den mer öppna, välkomnande ytan.

Hammockarna som finns på torget idag placeras sommartid under ett tak av körsbärsblom i den gröna delen.

Blomsterkaren i parkdelen är av granit för att tåla tidens tand och ansluta till Esplanaderna. Ytan föreslås vara flammad granit.

Den offentliga konsten i stadsrummet utvecklas. Vi har varit fria att föreslå förändrad placering av befintlig konst och utsmyckning, något som vid ett förverkligande måste ske i dialog med aktuell upphovsman.

I förslaget framhävs det internationella Älmhult genom Carl von

Linnés och Ingvar Kamprads gärningar. Båda har utvecklat system som uppmärksammas genom planteringar och rumsskapande sittmöbler i form av platta paket. De gjutna paketen kan utgöra underlag för grafisk betong med gravyr i betongytan, eller någon annan lösning där system och verk vävs samman genom nutida tillägg.

Konceptet kan vidareutvecklas genom rätt val av konstnärlig utformning.

Förslaget är därför ett samarbete med konstnär Roger Andersson, som i sina verk knyter an till naturen, botaniken och 1700-talets motivbild.

Sagans värld – ytterligare en referens för Anderssons konstnärskap – kan även återkomma i det avsnitt som utgör del av Linneas lek.

Ovan: Slaves by Choice VIII, Roger Andersson, 2012. Med konstnärens medgivande.

Bild: Älmhults kommun Bild: Norrköpings kommun

Stortorget | Älmhult i världen