Ärendenr RS 2013/755
Handlingstyp Interpellationssvar Datum 16 december 2013
Interpellation om representation inom Region Gotland Ledamoten Lennart Petersson (S) har till mig ställt ett antal frågor om representation inom Region Gottland
Frågor:
1. Hur fungerar representationen inom Region Gotland? Vad brukar ingå, och vilka är erfarenheterna, både positiva och mindre positiva?
2. Sker fortlöpande utvärdering?
3. Finns det motiv att revidera nuvarande regelverk för representationen?
4. Vad kostade representationen år 2012?
Svar:
1. Representationen regleras av gällande riktlinjer. Syftet med representationen är att främja region Gotlands verksamheter och intressen. Representationen kan vara extern eller intern. Representationen kan avse måltider, gåvor eller andra arrangemang, exempelvis entréavgifter. Även trivselåtgärder riktade mot personal kan utgöra representation.
En del av den externa representationen handlar om regionfullmäktiges värdskap vid stora möten, vilket kan ses som ett led i att marknadsföra Gotlands som mötesplats. Utöver detta finns även större
arrangemang/konferenser vilka anordnas av förvaltningarna där regionen deltar i olika ”nätverk” och där det kan vara Gotlands tur att vara värd.
2. Respektive enskilt större arrangemang utvärderas för sig i normalfallet. För att ge en samlad bild så handlar ju representationen om att främja regionens verksamheter, intressen och utveckling. En extern representation som bl.a.
syftar till att stärka Gotland som mötesplats, upprätthålla våra externa kontakter båda på lokal, nationella och internationell nivå får utifrån det perspektivet ses som en nödvändighet.
3. Gällande riktlinjer för representation, uppvaktning och minnesgåvor samt regler för flaggning antogs av regionfullmäktige 2009-11-23, § 151, och gäller fr.o.m. den 1 januari 2010. Det finns f.n. inga indikationer på att dessa regler behöver revideras. Det kan dock nämnas att vid revision och kontroll av verifikat rörande representation har det upptäckts vissa brister rörande uppgifter om deltagare, rätt momsavdrag etc. Detta aktualiseras gentemot ekonomiadministrationen för rättning och förbättring.
Vidare kan också nämnas att det enligt gällande attestreglementet gäller att beslutsattest inte bör utföras av den som konsumerat/använt
varan/tjänsten. Exempel på sådana utgifter är bl.a: reseräkningar, ersättning för utlägg, representation där den attestansvarige själv deltagit m.m. I
samband med pågående översyn av attestreglementet kommer förslag läggas på att skärpa upp denna del.
4. Kostnaden för den externa representationen 2012 uppgår till ca 1,0 Mnkr.
Här i ligger kostnader för värdskap såsom sommarfesten (delas med Lsty), större konferenser, ex. socialjourkonferens, regionfullmäktiges värdskap vid stora möten på Gotland, ambassadörsmiddag, internationella möten (B7, Island Games, Central baltic) m.m. Kostnader finns här även för
representationsgåvor i allmänhet (böcker, ljusstakar m.m.) och för de som viger sig borgerligt, samt gåvor i samband med blodgivning. Bokförd kostnad för vin och sprit uppgår till ca 27 000 kronor.
Den interna representationen uppgår till ca 5,0 Mnkr. Detta består av interna informations- och arbetsmöten (ca 2,0 Mnkr), personalfester (ca 0,9 Mnkr), nämndsammanträden (ca 0,3 Mnkr), och uppvaktningar och
avtackningar av personal (ca 1,6 Mnkr).
För 2013 ser kostnadsbilden ut att hamna ungefär på samma nivåer som för 2012.
Åke Svensson (S)
Regionstyrelsens ordförande
Kerstin Kalström (C), har ställt följande interpellation till mig som ordförande i Tekniska nämnden:
Interpellation
Till Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell Ang Tingstäde skola
Flera år har Tingstäde gamla skola stått tom, och den ser mer och mer chanserad ut.
Den skulle vara jättebra som företagshotell eller kunna byggas om till bostäder.
Här ligger regionen och har kostnad samtidigt som huset sjunker i värde.
Min fråga är:
Finns det några planer för byggnaden?
Fårö 2013-11-22 Kerstin Kalström Centerpartiet
Mitt svar:
Gamla skolan och Gazeliegården i Tingstäde ingår i det försäljningsuppdrag som tekniska nämnden har fått att utföra enligt det s k lokaleffektiviseringsuppdraget. Intilliggande förskola blir kvar i regionens ägo. De fastigheter med byggnader som ingår i
lokaleffektiviseringsuppdraget är fastigheter/byggnader på/i vilka regionen inte bedriver någon verksamhet. Av det skälet ska de säljas.
Vid budgetberedningen i höstas redovisades underlag avseende lokaleffektivitetsuppdraget att det bl a pågår fastighetsbildning för att dela upp berörd fastighet inför försäljning. Därefter kommer fastigheterna att överlämnas till försäljning till den mäklare som regionen anlitar.
Eftersom regionen inte bedriver någon verksamhet inom berörda byggnader på fastigheten finns således inga andra planer för den än att genomföra försäljningen.
Visby 2013-12-10
Ordförande i tekniska nämnden Tommy Gardell
Ärendenr RS 2013/756
Handlingstyp Interpellationssvar Datum 16 december 2013
Interpellation om regionens upphandling av livsmedel
Ledamoten Ola Lindvall (C) har i en interpellation ställt ett antal frågor om regionens upphandling av livsmedel.
Hur stor andel av regionens inköp av livsmedel är producerade på Gotland?
Av de totala livsmedelsinköpen under årets tre första kvartal är ca 15 % producerat på Gotland. Många produkter är inte aktuella eftersom de inte produceras i vår närmiljö ex.
ris, pasta, gryn, matfetter, ost, konserver, färdigmat, frysta produkter, kylda produkter. Av denna anledning redovisar vi även andelen närproducerat per produkt.
Det är svårt att veta definitionen av ”producerat på Gotland”. Avser det hela kedjan uppfött/odlat, förädlat/producerat och förpackat på Gotland eller kan det vara uppfött/odlat på Gotland men förädlat/producerat på fastlandet?
Alternativt uppfött/odlat på fastlandet men förädlat/producerat på Gotland?
Det skulle vara bra att komma fram till en enhetlig definition.
I vilken omfattning sker inköp av gotländska livsmedel från grossistföretag som omlastar/packar produkterna på fastlandet?
Grönsakshallen Sorunda har underleverantörer från Gotland, främst vad gäller potatis, morötter och palsternackor, och omlastning sker på fastlandet. Försök gjordes initialt att lagerhålla den gotländska potatisen hos lokal grossist men då förutsättningarna för denna typ av lagerhållning saknades resulterade det i sämre kvalitet.
Grossisten Servera har en del köttprodukter där underleverantörer från Gotland används.
Till jul går det t.ex. att köpa gotländsk julskinka.
Koordineras inköpen av livsmedel med hänsyn till säsong för primärproduktionen på Gotland?
I dagsläget tas hänsyn till säsong för svensk primärproduktion. Regionen arbetar för att säsongsanpassa menyerna generellt vilket resulterar i att främst potatis och rotfrukter kommer från Gotland.
Utgör regelverk för livsmedelsupphandling fortfarande hinder för att göra miljö- och klimatsmarta inköp?
Det finns inget specifikt regelverk för livsmedelsupphandling, utan det är Lagen om
offentlig upphandling, LOU, som gäller och enligt LOU kap 1 § 9 ska leverantörer behandlas på ett likvärdigt och icke diskriminerande sätt. Principer om ömsesidigt erkännande och proportionalitet ska iakttas. Det innebär att regionen inte kan begränsa konkurrensen eller diskriminera någon leverantör p.g.a. nationalitet, t.ex. ge ett lokalt företag företräde med anledning av dess geografiska läge. Regionen måste också godkänna intyg och certifieringar som motsvarar våra svenska. Krav och kriterier måste alltid stå i proportion till det vi köper.
Att handla miljö- och klimatsmart ska alltid vägas mot andra krav som ex. kvalitet på produkten, möjlighet att distribuera, arbetsmiljö hos slutbeställarna.
Det finns inget som hindrar att ställa miljö- eller klimatkrav så länge det inte diskriminerar någon leverantör eller att kravet inte är proportionerligt mot själva livsmedlet.
I den senaste livsmedelsupphandlingen har ställts miljökrav, enligt Miljöstyrningsrådet, t.ex. att
• tungmetall och PVC inte ska användas i förpackningarna.
• palmolja som används ska vara certifierad alternativt att anbudsgivaren kan visa att denne eller producenten av margarinet stödjer produktion av uthålligt producerad palmolja enligt RSPO.
• svårnedbrytbara och bioackumulerande ämnen[1], t.ex. ämnen som klassas som PBT eller vPvB enligt REACH, inte ska användas i mjölkproduktionen
• att fisk ska uppfylla kriterierna på MSC märkning eller motsvarande
Finns det utbud av livsmedel på Gotland som i rimlig omfattning tillgodoser regionens krav på kvalitet och kvantitet?
Det finns till viss del, t.ex. potatis, grönsaker och rotfrukter samt visst kött. Kanske inte från en enda producent, men genom att köpa från flera producenter skulle vi kunna tillgodose regionens behov av kvantitet.
Problemet är leveranserna, de mindre producenterna har oftast inte möjlighet att själva leverera till varje beställare, samtidigt som ett stort antal leverantörer inte är hanterbart.
Det skulle kunna lösas genom en omlastnings- och distributionscentral där de lokala producenterna organiserar sig och därmed lämnar gemensamma anbud till regionen. I dagsläget finns ingen sådan organisation.
När det gäller potatis, rotfrukter och grönsaker finns regler som säger att de av hygieniska skäl måste vara tvättade när kommer till beställaren och det är inte många producenter som har möjlighet till det. En omlastningscentral löser inte det senare.
Vad gäller t.ex. köttfärs efterfrågades den som ”kyld” råvara då den har kort hållbarhetstid och borde gynna lokala producenter. En gotländsk leverantör antogs där kvantiteten kunde tillgodoses, men tyvärr har det visat sig i efterhand att producenten logistiskt, och därmed kvalitetsmässigt, inte kan leverera kyld köttfärs utan i stället fryst köttfärs. Det innebär att om det inte sker någon förändring hos producenten eller det tillkommer någon annan, så kan det inte ställas krav på kyld köttfärs i nästa upphandling och de lokala producenterna har ingen fördel av att finnas i närheten.
Det finns också behov av strimlat och tärnat kött vilket i dagsläget inte finns i tillräcklig kvantitet hos lokala producenter, vad vi känner till.
Regionen arbetar med att på flera alternativa sätt organisera och anpassa verksamheten kring menyerna efter rådande möjligheter. Möjligheten att i kommande upphandling understödja detta undersöks. Det har också börjat bokas möten med lokala producenter för att ta reda på vilka kvantiteter de kan leverera.
Åke Svensson
Regionstyrelsens ordförande
Interpellation om tillgänglighet för funktionshindrade i den offentliga miljön på Gotland.
Ledamoten Amy Öberg (FP) har ställt följande interpellation till oss som ordförande i Tekniska nämnden respektive ordförande i Byggnadsnämnden:
Till ordföranden för Byggnadsnämnden Bo Björkman och ordföranden för Tekniska nämnden Tommy Gardell.
I Region Gotlands tillgänglighetsguide kan följande läsas:
Ett tillgängligare Sverige 2010 - information om enkelt avhjälpta hinder.
"Genom att åtgärda enkelt avhjälpta hinder i den byggda miljön underlättar vi för barn, äldre och människor med funktionsnedsättning att ta sig fram och använda lokaler och allmänna platser".
Tjänsten som tillgänglighetssamordnare är vakant sedan tidigare innehavare erhöll pension i december 2012. Denna tjänst är ännu inte tillsatt.
Enligt Gotlands Tillgänglighetsguide ska förändringar avseende tillgänglighet i offentliga byggnader anmälas av den "ansvarige för verksamheten/ hyresgästen". Ansvarig utgivare tills vidare för nätupplagan av Tillgänglighetsguiden är Lennart Klintbom Samhällsbyggnads- förvaltningen.
Mina frågor är:
Kommer en ny tillgänglighetssamordnare att utses med uppgift att vara sammanhållande och ansvarig för uppgifter som tillförs i tillgänglighetsguiden för att hålla den aktuell och levande?
Idag är det mycket svårt för privatpersoner och organisationer att få kontakt med och svar från berörd tjänsteman inom rimlig tid avseende "enkelt avhjälpta hinder". Vilka åtgärder
kommer att vidtas för att förbättra servicen till och kommunikationen med frågeställarna?
Vårt svar:
ü Tillgänglighet i den offentliga miljön är en grundläggande rättighet. Inom
Tekniska/Byggnads- nämndens område säkerställer vi detta på flera olika sätt. Chefen för Samhällsbyggnadsförvaltningen, som har ansvaret att leda och fördela arbetet inom förvaltningen, har efter att tillgänglighetssamordnaren gått i pension, lyft frågorna för att de ska genomsyra verksamheterna på följande sätt:
ü I varje verksamhet, som t ex enheten för stadsmiljö (TN)/som t ex detaljplan och bygglov (BN), har chefen ett uttalat ansvar att tillgänglighet för funktionshindrade bevakas och säkerställs i det löpande arbetet.
ü Samhällsbyggnadsförvaltningen medverkar i regionens Handikappråd, genom en särskild kontaktperson. Detta uppdrag hade tidigare förvaltningens
tillgänglighetssamordnare.
ü Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram en särskild Åtgärdsplan
förbättringsarbete för personer med funktionsnedsättning. I planen beskrivs aktiviteter, ansvariga är utsedda, tidplan och budget för genomförande är fastlagda.
ü Tillgänglighetsguiden är fortsatt tillgänglig på Regionens hemsida. Ny webbmaster är utsedd.
ü Precis som alla förvaltningar på Regionen ska SBF samla ett Råd för Tillgänglighet för funktionshindrade i Offentlig miljö. Kallelse har gått ut till berörda och ett första möte ska hållas i augusti.
Svar på de två frågorna:
1. Arbetet, inklusive tillgänglighetsguiden, fortsätter och förstärks inom Samhällsbyggnadsförvaltningen. Ansvaret att leda och fördela arbetet ligger hos
förvaltningschefen, som har valt ett mer integrerat arbetssätt, vilket innebär att tjänsten som tillgänglighetssamordnare inte kvarstår i sin tidigare form.
2. Åtgärder för bättre service till och kommunikation med frågeställningar, ingår i
förvaltningens nya Åtgärdsplan för förbättringsarbete för personer med funktionsnedsättning.
Härutöver pågår ett arbete för större tillgänglighet och bättre bemötande för alla kunder i alla verksamheter.
Visby 2013-12-10
Ordförande i tekniska nämnden Ordförande i byggnadsnämnden
Tommy Gardell Bo Björkman
