• No results found

BYGGA. Håkan Sundquist Professor Stål- och brobyggnad Institutionen för Byggvetenskap Kungl Tekniska Högskolan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "BYGGA. Håkan Sundquist Professor Stål- och brobyggnad Institutionen för Byggvetenskap Kungl Tekniska Högskolan"

Copied!
42
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BYGGA

Håkan Sundquist

Professor Stål- och brobyggnad Institutionen för Byggvetenskap

Kungl Tekniska Högskolan

(2)

Bygga stort och högt

Naturens och människans gränser

för vad som är möjligt

(3)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 3

Var går våra gränser för att bygga stort och högt

Š Stora projekt om man mäter i kubikmeter

Š En viktig lag från fysiken

Š Höga byggnader

Disposition:

(4)

Att bara bygga ”stort”

Š Behöver inte vara en teknisk utmaning

Š Kräver stora resurser (människokraft och ekonomiska medel)

Š Historiskt så var det först de utvecklade

kulturerna kring några stora floder som hade erforderliga resurser för att bygga stort (de mest

grundläggande mänskliga kraven på mat och bostäder hade man klarat av)

(5)

Redan de gamla egyptierna

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 5

(6)

Den ”störste” förhistoriska byggaren

Š När det gäller pyramider så var det naturligtvis inte bara att bygga ”stort”

Š Pyramiderna var höga och hur man kunde släpa upp allt material så högt har fortfarande inte fått sin slutliga förklaring

Š Precis som mycket inom naturhistorisk

forskning och utveckling fick man lära sig

hållfasthetsproblemen genom ”trial and error”

(7)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 7

Redan de gamla egyptierna hade

grundläggnings- och hållfasthetsproblem!

Farao Snefrus pyramid i Pachur ԟ

den ”böjda pyramiden”

60o 52o

43,5o

(8)

Den ”böjda pyramiden”

Š Man startade med en lutning av 60˚.

(hade man fortsatt med denna lutning hade pyramiden blivit c:a 160 m hög)

Š Man minskade sedan lutningen till c:a 52˚

Š Sedan började rasen i grunden, men man fort- satte och avslutade med en liten lutning c:a 43˚

Š Den slutliga höjden blev 105 m.

Š Det kanske var p.g.a. detta debacle som Snefru blev så misslynt att han byggde ytterligare 9

(9)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 9

Cheops

Š Cheops var son till Snefru – lärde av sin far att 52˚ var lagom lutning på en pyramid

Š Pyramiden blev 146 m hög och höll

världsrekordhöjd till långt fram ända in i 1800- talet

Š Men Chepos byggde bara 2,6 miljoner kubikmeter pyramid - 1 milj m3

mindre än sin far

(10)

Det allra största byggnadsverket?

Š Kinesiska muren

Š Ett helt system av murar totalt 885 mil!?

Š Byggdes under en period av c:a 2000 år

(11)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 11

En lång stor bro, Tekniskt inte så svårt, men kräver förstås enorma resurser

Tianjin Grand Bridge 11,4 mil

Men det finns en liknande längre i Kina 16,5 mil (Danyang-Kunshan Grand Bridge) Drömmen för betongälskare!

(12)

Sveriges största byggnadsverk

Š Göta kanal

1810 – 1822 – 1832

8 miljoner m3 jord schaktades bort

(13)

En viktig naturlag skalans betydelse

Tyngden ökar med skalan upphöjd till 3, men

kraftupptagande förmåga ökar

med skalan upphöjd till 2

(14)

Galileo Galilei, (1564 – 1642) ’Discorsi e Dimostrazioni Matematiche, intorno

Redan Galileo förstod detta!

(15)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 15

Vad lär vi oss av detta??

Det är lättare att bygga en stor volym på platten än på höjden eftersom de vertikala krafterna av egentyngd då blir mindre!

(16)

Hur högt kan vi bygga?

Bygga högt

(17)

Babels torn

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 17

(18)

Babels torn var väl kanske än så’n här

Stora Zigguraten i Ur, (restaurerad) i Irak

(19)

Fyrtonet på Faros

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 19

Ett av de klassiska sju underverken Påstås ha varit 130 m högt

(20)

På medeltiden låg makten hos kyrkan som ville bygga högt

Katedralen i Strasbourg 1493, 142 m, höll världsrekord till 1880

(21)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 21

Uppsala domkyrka är ett exempel på ett av medeltidens högsta byggnader

Började byggas redan på 1200 –talet Invigdes 1435, tornet 119 m

(22)

Vad är ett ”höghus” eller t.o.m. en

”skyskrapa”

”Höjden” beror på omgivande

byggnader. Det som är ett ”höghus”

i en liten ort med låga hus är inte det i t.ex. New York

På samma sätt är storleken byggnaders volym i relation till miljön!

En ”super tall building”

> 300 m ≈ skyskrapa

(23)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 23

Definition av byggnaders höjd eller storlek

Š Höjden mätt till toppen på ”spiran” i toppen

Detta är de högsta byggnaderna just nu!

(24)

En mer rättvis definition kanske

Š Högsta använda våningen

(25)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 25

Vilka belastningar ska höga hus klara?

Š De vertikala lasterna från själva byggnaden och det som finns i den. I huvudsak byggnadens

egentyngd. Personer och inredning ger inte så relativt stora belastningar

Š Den i särklass viktigaste lasten är vinden

Š Jordbävningar är viktiga med hänsyn till grundläggningen, men egentligen inte till stommen

(26)

Vindtrycket ökar kraftigt med

höjden

(27)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 27

Hur högt kan man bygga?

Stål och jämntjockt!

(28)

Före detta World Trade Center i New York

Š Höjd 417 m

Š 110 effektiva våningar

Š Observera att tornen var jämntjocka

Š Rivna 11:e sept. 2001

(29)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 29

Hur högt kan vi bygga?

En enkel modell!

Vi tänker oss att

byggnadens stomme stabiliseras av ett

“rör” d.v.s. fasadkon- struktioner (pelare och väggar)

Då har byggnadens form stor betydelse.

Modellen kan ge en översiktlig bild av

möjlig höjd beroende på:

•Material

•Byggnadens funktion

(30)

En enkel jämförelse

Det är alltså väsentligt lättare att bygga högt om man bygger

avsmalnande mot toppen

Vad är då kravet på en byggnad?

- Det ska ge mycket area som kan ge hyror och betala byggnaden - Den avsmalnande formen minskar

effektiviteten

(31)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 31

För- och nackdelar med att bygga högt

Š Fördelar:

Mycket area att hyra ut om tomtkostnaderna är höga

Skryt, visa makt och rikedom

Š Nackdelar:

Mycket area går åt för vertikal kommunikation

Feta pelare för att ta vertikala krafter i stommen

Hissar (och dessutom tid för att transportera de som jobbar i huset)

Vatten och ventilation m.m.

Kostnaderna för stommen ökar ju högre man bygger

Svårigheterna att bygga ökar

(32)

Kostnaderna per m

2

ökar med

höjden

(33)

Håkan Sundquist Bygga stort, långt och högt 33

27

28

28

28

29

30

31

32

33

35

34

a) b)

Hur gör man med de vertikala

kommunikationerna?

Š Egentligen blir det flera hus staplade på varandra

Š Hissar i flera etapper

Š Särskilda våningar för installationer

Vattenreservoarer för bl.a.

sprinklers

Avloppssystem som delas upp etappvis

(34)

Hur bygger vi i Sverige?

Ofta med prefabricerade system där stabilisering sker med ett eller två system (ofta trapp- och hisstornet).

Den övriga stommen ofta endast upplagda utan sega

(35)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 35

Seghet och robusthet

I Sverige bygger vi ofta med fritt upplagda system,

i stället för att svetsa ihop stommen

Kanske inte så klokt om man tar hänsyn till okända laster

Svetsning

(36)

Betong

Det högsta nu byggda betonghuset Trump International Hotel and Tower,

Chicago

423 m, 98 våningar, 2009

(37)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 37

Även om superhöga hus oftast byggs i stål går det åt enorma mängder betong till grundläggning

och källare!

(38)

Det nya ”World Trade center”

Š One World Trade Center

Š Total höjd 541 m

Š Högsta våning 401 m

Š 105 våningar

Š Under byggnation sedan 2006

(39)

Surfar man hittar man massor med fantastiska idéer

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 39

(40)

Just nu högst!

Š Burj Khalifa, Dubai

Š 828 m inklusive spira

Š Högsta våning 584 m

Š 163 våningar

(41)

Håkan Sundquist Bygga stort och högt 41

Kingdom

Tower i Jeddah

Š Höjd > 1000 m

Š Byggstart??

Š Färdig 2018?

Š 160 våningar

Š 50 hissar

Š …

Betong!

(42)

Tack för mig!

Frågor?

References

Related documents

Har du valt Nyckelfärdigt ingår den bottenplatta alternativt plintar som huset ska stå på, medan du som valt Basic eller Basic + ansvarar för detta själv.. Du som kund

Det är även en utgångspunkt för RVTs uppdrag inom organisationen som ansvarar för Västerbottens regionala utveckling: Att göra Västerbotten till en ännu bättre plats att leva

För att förstå den interna problematiken och kunna analysera samarbetet mellan Göteborgs Stad och Trafikverket, krävs det också en redogörelse för allmänhetens åsikter samt hur

Ur insamlat material är det svårt att dra några slutsatser om utvecklingsfronten utformning av standardiserade byggsystem och plattformstänkande har någon betydelse för skapandet av

Intervjuerna syftade även till att insamla tankar rörande vad som bör förändras i den fysiska miljön för att främja en utökad känsla av trygghet och/eller minska förekomsten

Observera att detta bara är exempel och att kostnader kan tillkomma (till exempel om du behöver ett tekniskt samråd) eller tas bort (till exempel om du bygger långt från

Inte alls ovanligt att vi fick kassera delarna men efter några försök så brukade vi få till något som var användbart.. J örgen beställde, för test, två stegmotorer och

Litteraturinsamlingen och syftet för studien hjälpte till att forma tre forskningsfrågor: Hur går mindre företag tillväga för att bygga upp starka varumärken,