• No results found

1. Föregående minnesanteckningar Katrine Riklund. 2. Stående punkt:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "1. Föregående minnesanteckningar Katrine Riklund. 2. Stående punkt:"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tid: 14:00-16:00 Plats: Union

Närvarande: Katrine Riklund (ordförande), Dieter Müller (vice ordf), Greg Neely, Per Axelsson, Ove Axnér, Richard Lundmark (ersättare för Anna Arnqvist), Johan Lithner, Erik Steinvall, Stina Alm, Kristoffer Lindell (adjungerad), Anders Steinwall

(handläggare)

Ärende Anmärkning

1.

Föregående minnesanteckningar Katrine Riklund Bilaga 1

Ad acta

2.

Stående punkt:

Forskningsinfrastruktur Katrine Riklund, Kristoffer Lindell Bilaga p 2

Katrine rapporterade från det slutliga prioriteringsmötet 20 december 2019 med Universitetens referensgrupp för forsknings- infrastruktur (URFI), se bilaga p 2. Det var en bra dialog vid överlämningen av URFI:s prioritering till Vetenskapsrådets råd för infrastruktur (RFI).

URFI har tagit fram en mall för konsortialavtal, men då finansieringsbehovet från respektive lärosäte är avhängigt slutlig finansiering behöver vi utforma smidiga processer.

Värduniversitetet är ansvarigt för processen, men UmU behöver ha bra interna processer även när vi inte är värduniversitet, särskilt när medfinansieringsbeslut krävs. En fråga att fundera på är om det behövs olika mallar, t.ex.

ser behoven för databaser annorlunda ut än tunga investeringar i maskiner.

Katrine rapporterade också om ett brainstormingsmöte om finansiering av forskningsinfrastruktur den 28 januari mellan bl.a. URFI, de stora forskningsfinansiärerna, vetenskapsakademierna, Svenskt näringsliv och Forskningsberedningen. Bl.a. diskuterades vikten av balans mellan infrastruktur och forskning i kommande forskningsproposition, behovet av en statlig utredning kring

finansiering av de nationella infrastrukturerna, kartläggning av befintliga infrastrukturer, analys av läget i andra länder samt behovet att stärka kopplingen till näringslivet.

(2)

3.

Hantering av forskningsdata 3 a) SUHF:s rekommendation om styrdokument för

forskningsdata

3 b) Inriktningsförslag för svensk e-infrastruktur (ny punkt) samt European Open Science Cloud (EOSC)

Katrine Riklund Bilaga p 3 a

SUHF:s rekommendation anger att lärosätena bör ha styrdokument som bl.a. tydliggör ställningstaganden avseende tillgängliggörande av forskningsdata, klargör ansvarsfördelning och stödstrukturer ser ut samt tydliggör vilket ansvar som åligger lärosätet och dess lärare, forskare, doktorander och övrig personal.

Katrine Riklund Presentation p 3 b)

Katrine presenterade det inriktningsförslag för svensk e-infrastruktur som ska skickas in till Utbildningsdepartementet. Bakgrunden är en genomlysning som VR och URFI lät göra 2019, vilken visade på ett fragmenterat landskap, bristande samordning och avsaknad av nationell strategi. Detta utmynnade i att VR och SUHF tillsatte en gemensam arbetsgrupp med uppdrag att föreslå en modell för hur Sveriges nationella e-infrastrukturer för forskning ska organiseras för att ge högsta möjliga effektivitet för det svenska forskningssystemet.

Arbetsgruppen, där Katrine har ingått, har valt att föreslå en helt ny struktur snarare än att bara skapa en nationell kommitté ovanpå befintlig struktur. En ny organisation, NYe-Infra, föreslås fungera som en ”distribuerad” myndighet som samordnar tre kategorier av verksamheter:

- Tillgängliggörande av data (i dag ffa under SND och Registeruppdraget)

- Beräkning, överföring och lagring av data (ffa Sunet, SNIC och MONA)

- Tjänster (ffa Sunet, SNIC och MONA) Den nya myndigheten föreslås bli den centrala aktören för tillgängliggörande av forskningsdata under hela forskningsdatalivscykeln, med uppgifter bl.a. kring nationella riktlinjer, rådgivning, stöd till forskare och lärosäten, lagring av data och lösningar för analys av data.

Myndigheten föreslås utveckla och genomföra en nationell strategi för svensk e-infrastruktur för forskning, samt företräda Sverige i

internationellt e-infrastruktursamarbete.

Nästa steg är att departementet tillsätter utredning med inriktning enligt förslag, där den viktigaste utgångspunkten är att utgå från forskningens behov.

(3)

3 c) UmU:s arbete med forskningsdata

EOSC: Katrine rapporterade att URFI ombetts av VR att diskutera European Open Science Cloud och hjälpa lärosätena att skapa sig en uppfattning. FOSTRA:s ledamöter uppmanas att läsa på vid behov, frågan återkommer vid ett senare möte.

Thomas Kieselbach, Sören Berglund Bilaga p 3 c, Presentation p 3 c

Thomas Kieselbach presenterade hur arbetet har utvecklats och planer framåt (se presentation).

Thomas informerar på arbetsplatsträffar, ReaL mm. Erfarenheten från dessa presentationer är att intresset från forskarna är stort, men att de behöver mer stöd.

Svensk nationell datatjänst (SND) ska publicera metadata om svensk forskning, som är sökbar och synliggör svensk forskning nationellt och internationellt. Sedan september finns ett arbetsflöde vid UmU som gör det möjligt att skicka metadata till SND via UB. SND tar dock inte hand om själva forskningsdatan, varför det behövs infrastruktur för det på respektive lärosäte. Thomas framhöll att det som saknas är en enkel lösning för forskare att lagra sina data - tillgång till gratis lagringsutrymme för att utveckla projektidéer, samla in och hantera under projekt, samt lagra efter projektets slut.

SND har domänspecialister med uppgift att stötta forskare och forskningsdatafunktioner i frågor gällande forskningsdata och öppen tillgång. Tre av dessa finns vid Umeå universitet.

Anders Brändström som är sammankallande bör eventuellt kallas till ett kommande möte.

Sören berättade om pågående testverksamheter där Sunet ska kunna lagra större datamängder i en distribuerad lagring, i vilken Sunet står för den tekniska lösningen men själva

lagringsutrymmet finns på universiteten.

SNIC (Swedish National Infrastructure for Computing) kan lagra data under projekt, men inte långtidsdata. De har en hel del gamla data som inte kan flytta ”hem” till lärosätet för att lagringsutrymme saknas där. SNIC vill gärna hjälpa till och har kunskapen, men lärosätena har inte organisationen för det än så länge.

Katrine framhöll att nuvarande mosaik är ett skäl till ovan nämnda rapport till U-dep (p 3b),

(4)

och att vi först måste avvakta besked om vad som händer med förslaget. FOSTRA tackade för föredragningen och konstaterade att det finns anledning att återkomma i frågan vid senare möten.

I den efterföljande diskussionen konstaterades att befintliga lösningar för t.ex. kliniska data och registerstudier tills vidare kan fortsätta som hittills, men att det inte finns någon färdig lösning att rekommendera t.ex. vid en ny enkätstudie. Inom hum/sam har den stora mängden forskning relativt små dataset där specialbeställda lösningar via ITS blir för dyrt.

Förhoppningsvis kan de säkra filytor som diskuteras i IT-prioriteringarna vara en lösning för små dataset.

4.

Prioritering av IT-strategiska satsningar inför nästa budget (budget 2021)

Ali Foroutan-Rad, Johan Carlsson, Niklas Lundgren

Bilaga p 4a, 4b, 4c, 4d

Katrine sammanfattade underlaget, följt av diskussion och frågor till de närvarande från ITS.

När det gäller processen höll Ali med om att de strategiska råden nu har kommit in för sent, och sa att inför nästa år kommer specifika förslag att stämmas av löpande som en del i processen att ta fram ett samlat förslag till prioriteringar.

Mallen (p 4 d) kan användas för att spela in behov inför nästa period.

FOSTRA önskade inför nästa samlade prioritering en uppdelad lista där det framgår vad som måste göras (t.ex. gällande IT-säkerhet) och vad som är öppet för diskussion.

FOSTRAS prioriteringsdiskussion utmynnade i att hög prioritet bör ges till:

- Trygg filyta samt ScalityRing eller

motsvarande lagringslösning (övriga delar i punkten IT-forskningsstöd, dvs. DiP, RedCap, Azure och AWS, bör dock kunna kvarstå som forskarfinansierade givet osäkerhet om kommande nationell samordning)

- ORCID - Office365

- Informationsförsörjning till universitetets IT-system (att föredra framför punkten Datalager till beslutsstöd som bör ses som en övergångslösning)

(5)

Ett förslag till ifylld prioriteringslista skickas ut till ledamöterna för eventuella synpunkter innan det skickas till ITS.

5.

Hantering av oredlighet i

forskning Katrine Riklund redogjorde för arbetet i SUHF:s arbetsgrupp för etikfrågor, oredlighetsfrågor och god forskningssed. Ett förslag till

rekommendation ska behandlas på SUHF:s förbundsförsamling i mars.

6.

Information

(universitetsledningen samt fakulteter/lärarhögskolan)

Johan Lithner:

- Lärarhögskolan går snart ut med utlysning av 22 doktorander, extra satsning för kompetensförsörjning i bristområden i lärarutbildningen.

- Har haft ett möte med humanistisk fakultet om förbättrad samordning av forsknings- satsningarna, och tar gärna motsvarande dialoger även med samfak och teknat.

- Arbetar vidare med praktiknära forskning, en delrapport är snart klar. Avtal har tecknats med samverkansparter. Arbete på nationell nivå för att bereda vägen för fortsatt verksamhet efter satsningens slut.

Greg Neely:

- Samhällsvetenskapliga fakultetens

sabbatsresurser för forskare utvärderas - ska satsningen fortsätta eller ändras?

- VR genomför en pilotutvärdering för nationella utvärderingar av forskningens kvalitet och betydelse, där statsvetenskap ingår.

- Fakulteten tar fram indikatorer och nyckeltal för att följa utvecklingen av forskningen.

- Future faculty börjar få bättre deltagande

Per Axelsson:

- Humanistisk fakultet har utlyst 17 doktorandtjänster

- Har haft två dagars internat med

forskningsstrategiska kommittén, för första gången sammanlänkat med

utbildningsstrategiska kommittén för att diskutera hur verksamheterna kan sammanlänkas bättre.

- Skapat grupper för RAI och Infrastruktur - Ser också över vilka indikatorer fakulteten

ska följa

(6)

Erik Steinvall:

- Kårerna arbetar just nu med kommentarer på studentkårsskrivelsen, kan återkoppla senare efter ett kommande möte kring forskarutbildningsfrågorna.

Ove Axner:

- Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten ser för närvarande över FFT-systemet

(fördelning av forskningstid); det anses fungera bra men passar inte Design- och Arkitekthögskolan varför ett eventuellt annat system för dem diskuteras.

- Fakulteten beställde förra året en omvärldsanalys av Ramböll, som nu har kommit och är under diskussion.

Beställningen var en extern rapport med utifrån-ögon och framtidsperspektiv på var behov, medel mm kan förväntas i framtiden.

Utifrån det är tanken att utveckla en övergripande strategi för fakulteten. En fråga är om strategiarbetet ska ske internt eller om extern medverkan ska sökas även där, för att undvika att alla bevakar sina egna intressen. Fostra kan få se rapporten till nästa möte.

Kristoffer Lindell:

- Jobbat under hösten för att få en stabil verksamhet på Forskningsstöd och samverkan, med utveckling från enbart ansökningsstöd till etik, Life Science mm.

Ska nu åka runt och berätta om vilket stöd man kan få från FS. Framåt maj/juni borde alla tjänster vara på plats.

- Sätter oss in i Scival, ska ta fram kurser. Ska bygga upp vår organisation i SciVal, men är inte färdiga än, fortfarande många

felaffilieringar.

- Söker inspel från fakulteterna när det gäller stöd kring forskar/forskningsetik.

Stina Alm:

- Medicinska studentkåren sammanställer just nu enkäter om lika villkors-frågor. Mer information om den planerade enkäten till alla anställda och studenter efterfrågas, kollas upp inför nästa möte.

Katrine Riklund:

- De nya råden för artificiell intelligens (RAI) och forskningsinfrastruktur (RIS) är på väg i gång. RAI-ledamöterna har fått i uppgift att inför första mötet göra en första inventering av befintlig verksamhet inom AI.

(7)

Richard Lundmark:

- Medicinska fakulteten ser över fördelning av forskningstid

- Snart invigning av Translationellt forskningscentrum

- Etablerat ett råd för infrastruktur (MRIS), jobbar på en utlysningsform där man ska kunna söka både för etablering av infrastrukturer och budgetstöd

7.

Övriga frågor Inga övriga frågor. Katrine tackade ledamöterna för ett informationstungt möte, med

förhoppning om mer diskussionsutrymme vid kommande möten.

References

Related documents

Unga stockholmares intresse för att skapa musik, gaming, konserter och videoproduktion reflekteras inte fullt i stadsmiljön och det finns ett behov av att skapa mötesplatser för

samtidigt (en färdtjänstkund kan t ex samtidigt vara resenär, handikapp- aktivist, förälder, miljövän och stormarknadskund), och rollerna flyter därför många gånger

Myndigheten för delaktighet (dåvarande Handisam) fick i februari 2014 i uppdrag av regeringen att ta fram och sprida information till kommuner och enskilda utförare om

Verksamhetsarkitekturen beskriver vilka förutsättningar som finns i verksamheten, vilka förmågor verksamheten har, hur verksamhetens processer ser ut samt vilka

Rådet för artificiell intelligens och autonoma system (RAI) hade sitt första möte den 17 februari, och diskuterade bl.a. rådets uppdrag och en första inventering som

ga politiska och finansiella styrningar på makronivå för att möjliggöra en kostnadseffektiv vårdkedja för stroke rehabilitering, vilket skulle kunna bidra till stor positiv

Orsaken till att lektioner har många elever är vanligen att grupper inte används för t.ex.. Skapa en egen grupp för varje lärare och gör en lektion

Operatör med avtal och teknik för samtrafik som tar emot telefonitrafik från annan operatör kan debitera denna operatör för terminering av teletrafiken enligt vid varje