---
PRESSRELEASE SVENSKA – lång version som pdf-bilaga
Vång. Fotokonst, arkeologi, landskap – en utställning. Visar valda studentarbeten från mastersprogrammet i fotografi på konsthögskolan NABA i Milano, mastersprogrammet i fotografi på konst och arkitekturhögskolan IUAV i Venedig samt från kandidatprogrammet Arkitektur, visualisering & kommunikation på Urbana studier, Malmö högskola.
Studenternas arbete visas tillsammans med nya verk av fotograferna och konstnärerna Gerry Johansson, Stefano Graziani, Allegra Martin, Giuliana Racco, Maki Ochoa och Pietro Migliorati.
Utställningen tar avstamp i den arkeologiska fyndplatsen vid Västra Vång och landskapet längs Johannishusåsen i Blekinge. Åsen är idag ett naturreservat med stora kulturhistoriska värden. Den
arkeologiska fyndplatsen i Västra Vång (500 f.Kr-1200 e.Kr) har visat sig vara en central plats som tillsammans med flera andra lämningar i området ger en ny bild av regionen och dess vidsträckta kontaktnät. Platsen har under de senaste åren resulterat i en rad olika vetenskapliga utforskningar och aktualiserar och aktiverar en delvis bortglömd del av länets kulturhistoria. Utifrån Johannishusåsen kan man skriva en mångtusenårig historia. Stenåldern, bronsåldern, järnåldern, vikingatiden och medeltiden - alla perioder samsas i samma landskap.
Fynden visar att Västra Vång har varit något utöver det vanliga. Här finns de vardagliga lämningarna, men också de exceptionella. Västra Vång är en nyckelplats som skapar förståelse om många tider och platser, händelser och samhällsförändringar. Man kan påstå att den arkeologiska forskningen behövde Västra Vång, och att på grund av sitt läge och sin karaktär är en av de viktigast fyndplatserna i den samtida svenska arkeologin. Men, det är inte endast den arkeologiska forskningen som påverkas av en sådan upptäckt. Även livet på åsen förändras.
Landskapsarkitekt Sabina Jallow som samordnat utställningen berättar: ”Plötsligt blir det angeläget att undersöka och dokumentera hur det återfunna förflutna förändrar dagens landskap och de människor som lever och verkar där. Med fotografiet och fotografernas hjälp kan samtal föras och strategier formuleras. Fotografi blir ett undersökande och dokumenterande verktyg, men också ett sätt att kommunicera. Den historiska länken mellan fotografi och vetenskap är tydlig. Mindre känt är kanske hur fotografiet också har spelat en tidig och avgörande roll i argumentation kring naturskydd. Fotografiet kan synliggöra andras vardag för någon som aldrig skulle våga sig dit. Dessutom är fotografiet aktivt i formulerandet av visioner. Dels för att registrera och arkivera platsens karaktär, men även för att formulera möjliga framtider. I utställningen stöter värden och visioner från olika yrkesgrupper samman. Så började samarbetet.”
Arkeolog Björn Nilsson, en av initiativtagaren till utställningen, förklarar: “Om någon skulle fråga mig: Vad har arkeologi med landskapsarkitektur och fotografiatt göra?, så måste jag svara att det beror på. Pennan, såväl som spaden eller kameran binds ibland till liknande sätt att tänka och de kan även vara medel för att nå liknande resultat: Att beskriva världen, tolka landskapet och placera människor i sina materiella sammanhang. Intressant är, att om vi sätter oss ner tillsammans kommer vi snart plocka upp varandras språk. Och då vi öppnar upp ett arkeologiskt projekt, som det i Västra Vång, kan arkeologin hanteras mer välartikulerat och varsamt. Allt kan inte sägas genom vetenskapen och ibland räcker inte orden till.”
Vång. Fotokonst, arkeologi, landskap – en utställning är ett första resultat av det mångvetenskapliga projektet Åsen. Projektgruppen består av undervisande och forskande arkeologer, landskapsarkitekter och fotografer. Ett huvudsyfte är att gemensamt undersöka hur konst, kultur och vetenskap tillsammans kan bana nya vägar och involvera medborgare, samt initiera dialoger mellan olika professioner och institutioner. Projektet utgår från det arkeologiska arbetet och de förhistoriska lämningarna arkeologin i Vång och landskapet längs Johannishusåsen. Genom konstnärernas arbete vidgas den vetenskapliga horisonten. Det förgivet tagna belyses, och leder fram till nya landskapsförankrade berättelser. Dessa berättelser blir startpunkten. En början till att tillsammans formulera och diskutera värdet av det gemensamma kulturarvet.
MEDVERKANDE STUDENTER
Mastersprogrammet i fotografi på konsthögskolan NABA-Milano visar sju studentarbeten: Lorenzo Bacci, Antonella Bagordo, Anna Fossati, Giulia Manelli, Maki Ochoa, Pietro Migliorati och Eric Tacchini. De sju verken tar utgångspunkt i Johannishusåsens landskap och i arkeologins processer. Lorenzo Bacci tusenåriga konstellationer av stenar som i nattens ljus förlorar sin vardagliga karaktär och blir till abstrakta öar. Antonella Bagordo katalogiserar typiska bostadshus och beskriver den svenska landsbygdens arkitektur. Anna Fossati, fascinerades av atmosfären på landsbygden och använder voyeurens blick för att återskapa scener ur nordiska deckare. Giulia Manelli har samlat objekt under sin vistelse i Västra Vång och gjort ett stilleben. Maki Ochoa använder cyanotypens teknik för att återskapar porträtt som tagits i regionen. Pietro Migliorati undersöker Valborgsfirandet som tradition och hur en tradition hållits vid liv och firas i Johannishus. Eric Tacchini använder den planterade granskogens mörker för att lyfta fram typiska objekt och skapa nya visioner.
Även mastersprogrammet i fotografi från IUAV – Venedig visar studentarbeten: Stefano Berra, Sebastiano Maielli, Lorenzo Marzi, Francesco Paleari, Giulia Pesarin, Adele Pozzali, Martina Pozzan, Maria Giulia Sofi, Angelo Vignali och Francesco Villa har undersökt trädet ek och identifierat platser läng Johannishusåsen där ekar påverkar landskapet.
Studenterna på kandidatprogrammet Arkitektur, visualisering och kommunikation på Urbana studier, Malmö högskola visar idéer om hur ett mobilt kuriosakabinett, ett tillfälligt mini-museum, kan dyka upp och dra vidare.
Idéförslagen blir ett sätt att konkret undersöka hur fynden från Vång kan ta plats i Ronneby. Förslagen från Haidar Almadani, Caroline Axelblom, Anna Bergman, Annie Brodin, Louise Carlsson, Amy Carpenter, Sofie Dragstedt, Paula Fredh, Tobias Frööjd, Thea Grenabo, Atle Heidarsson, Sara Karlsson, Erika Klang, Linn Kristine Kvammen, Alexander Linné, Marcus Ljunggren, Kajsa Markänger, Johan Nordström, Andreas Olsson, Wide Persson, Jessica Roos, Astrid Sanne, Tobias Sjöstedt, Isabelle Sorjonen, Astrid Stenbeck, Kanchana Wanaraja, och Felicia Wilén väcker frågor om hur arkeologiska fynd och berättelser om dåtiden kan vara berikande här och nu.
MEDVERKANDE KONSTNÄRER
GERRY JOHANSSON
I en ny bildsvit har fotografen Gerry Johansson tagit sig an området kring Johannishus och Vång. Johanssons fotografi har tidigare inte sammanträffat med Blekinge, och bjuder här på en närgången och distanserad fotografisk inventering av området. Den som är bekant med landskpet kommer att känna igen sig men också bli förvånad. På så sätt länkar Johanssons fotografi till det arkeologiska och antikvariska: eftertänksamheten, den strikta formen, betraktelsen från sidan. Gerry Johansson fångar livet på åsen genom spår och lämningar.
Och inte sällan med en underton av grafisk humor.
Gerry Johansson. Född 1945. Bosatt i Höganäs. Han började fotografera i slutet av 1950-talet. Bodde ett år hos släktingar i Essex Fells, New Jersey, och blev medlem av the Village Camera Club, New York, 1962-63.
Utbildad vid Konstindustriskolan i Göteborg avd. för Reklam och grafisk formgivning 1966- 1969. Började arbeta som grafisk formgivare på tidningen Populär Fotografi 1970. Två år senare startade han förlaget Fyra Förläggare AB tillsammans med kollegorna Yngve Neglin, Jan Olsheden och Werner Noll. Här publicerades tidskrifterna Aktuell Fotografi och Fotografiskt Album, samt bokklubben Aktuell Fotolitteratur. Johansson hade 1982 sin första separatutställning, på Fotografiska Museet i Moderna Museet. 1985 lämnade han Fyra Förläggare 1985 för att arbeta som fri fotograf. Han arbetade 1989 i pilotprojektet till Statens Kulturråds dokumentations-projekt EKODOK 90, och arbetade inom detta 1990 och 1991. 1999 fotograferade Johansson för projektet Japan Today i prefekturen Ehime, Shikoku. Han var ledamot av Statens Kulturråds
bokstödsnämnd mellan åren 1999-2003. Vintern 2001 - 2002 fotograferade han Dronning Maud Land, Antarktis, under ett stipendium från Svenska Polartorskningssekretariatet. Fotografierna visades 2003 på Moderna Museet i serien "Udda veckor”. Fotograferade vintern 2004 i Tokyo efter att att ha fått stipendie från Svenska Institutets fond för japanstudier. 2005 tilldelades han Gullers stipendie av Nordiska Museet.
2007 visades utställningen ”I utkanterna av sin tillvaro” på Hasselblad Center, Göteborg. Johansson mottog 2011 Region Skånes Kulturpris, och året efter Bildkonstnärsfondens Stora Pris.
Publicerade böcker i urval: Tyre Choice (2017), Tokyo Ravenna (2016), Tree Stone Water (2015), Antarktis (2014), Hattfabriken/Luckenwalde/Gerry Johansson, Deutschland/Gerry Johansson, Öglunda (2012), God Jul
och Gott Nytt År önskar Ann och Gerry, Pontiac/Gerry Johansson (2011), Dalen (2010), Ulan Bator/Gerry Johansson (2009), Kvidinge/Gerry Johansson (2007), Sverige/Gerry Johansson (2005), Amerika/Gerry Johansson (1998), Trivia (1992), Halland. 30-tal och 80-tal (1985), Gerry Johansson. Fotografier 1976 – 81 (1980).
http://www.gerryjohansson.com
STEFANO GRAZIANI
“Stillebenet med meloner, avokado, mango, grapefruit och kiwi av Stefano Graziani (2016) visar två meloner (en hel och två halva), fyra avokador, fem kiwier (varav en, av fotografen, delvis beskuren), två grapefrukter (vi kan endast skönja den ena i det högra nedre hörnet. Ingen kan missa möjligheten att den är ett päron) och en mango. Frukterna ses ovanifrån, som ett landskap sett från en helikopter. De ligger på en skiva av trä. Där finns de faktiskt, melonerna, grapefrukterna och alla de andra. De har skuggor, de visar sina små fel. De två melonhalvorna verkar ha tillhört samma melon (de delar en liten historia). Här finns ingen ordning, inte heller är ordningen utesluten. Kanske finns det tillfällen då ordningen manifesterar sig. Här, på bordet. Även om den inte nödvändigtvis består. Kiwierna rullar tills de visar Guds existens. På vintersolståndet träffar skuggkorset alla förgiftade frukter (precis som i Jakten på den försvunna skatten). Antalet kärnor i melonens två halvor förutser helt bestämt den tiden då den sista isbjörnen ska dö.” Ur Tamburelli, P.P. (2016) The order of lemons, the order of melons, (översättning Sabina Jallow)
Stefano Graziani (Trieste, 1971). Fotograf som bor och arbetar i Trieste. Han studerade arkitektur på universitetet IUAV i Venedig, där även undervisar inom masterutbildningen för fotografi. Han undervisar även på konsthögskolan NABA i Milano. Graziano samarbetar med många olika tidskrifter och utgivare och är en av grundarna av tidskrifterna San Rocco och Genda.
Publikationer i urval: Fruits and Fireworks (a+m bookstore 2016), Salto grande estasi (Skinnerbooox 2016), Caraibi (tills. M. Matteo Campagnoli, Humboldt Books, 2015), It seemed as Though the Mist Itself Had Screamed (Galleria Mazzoli, 2014), Conversazioni notturne (Quodlibet 2014), Memory Talks, (a+m bookstore, 2012), Under the Volcano and other stories (Galleria Mazzoli, 2009), L’isola (Galleria Mazzoli, 2009), Taxonomies, (a+m bookstore, Milano 2006). Curator för utställningen: Jeff Wall, Gestus. Scritti sull’arte e la fotografia (Quodlibet, Macerata 2013). Han har flera italienska och internationella utställningar bakom sig och finns representeras i flera samlingar, bl a Maxxi di Roma, CCA Montreal, Iccd Roma, Fondazione fotografia, Modena. Senaste utställningar: Conversazioni Notturne, Alessandro Dandini de Sylva (curator), Fondazione Cerere, 2013 A Small Museum fo the American Metaphor, Kersten Geers (curator), (Red Cat Gallery – Los Angeles 2014), A minor History within the Memories of a National Heritage (Arkirekturbiennalen Venedig, 2014), Super Superstudio, Vittorio Pizzigoni and Valter Scelsi (curators), Pac Milano 2015, More than a Hundred Years, tills. m. Christ & Gantenbein architects, Arkirekturbiennalen Venedig 2016, Everything Architecture, tills m. Office KGDVS and Bas Princen, Bozar Bruxelles 2016, Alcune Immagini Ricorrenti, Fotografia Europea, 2016, chiostri di San Pietro, Reggio Emilia, Superstudio 50, Maxxi, Roma 2016, Gabriele Mastrigli (curator).
http://www.stefanograziani.com/
ALLEGRA MARTIN
”Genom sina fotografier understryker Allegra Martin förhållandet mellan arkeologen och fotografen: sökandet efter spår av liv. Genom sina urval isolerar och bevarar de fragment från det förflutna. Resultatet av vandringarna längs åsen, Vång och i samhället Johannishus ger oss en fotografisk svit som uppmärksammar förskjutningen mellan bilden av landskapet, och landskapet i sig.”
Allegra Martin, (Vittorio Veneto, 1980). Bor och verkar i Milano. Hon tog sin arkitekturexamen 2007 på universitetet IUAV i Venedig, som fotografistudent till Guido Guidi. Hennes arbeten har ställts ut i Italien vid Viasaterna Arte Contemporanea, Milanotriennalen, Arkitekturbiennalen i Venedig, Forma Milano, the Macro of Roma, Fondazione Francesco Fabbri samt Linea di Confine per la Fotografia Contemporanea. Utomlands vid l’Istituto Internazionale di Architettura i2A of Lugano, Galerie f5.6 i München samt här i Sverige på Galleri Breadfiel, Malmö. 2014 publicerade hon boken “Lido. A sud di nessun nord” (Osservatorio Fotografico, Ravenna, 2014), och året därefter “Double blind” (Quinlan editore, 2015).
http://www.allegramartin.it/
GIULIANA RACCO
Verket Sites of Acquisition, Ronneby är ett spel mellan ljudupptagningar från intervjuer med olika personer under inlärningsperioden det svenska språket, samt filmupptagningar av det lokala landskapet. Verket befattar sig med det ofta det komplexa och delvis problematiska begreppet integration, och tar sin utgångspunkt i den lokala asylinvandringen och arkeologiska globala platser.
Giuliana Racco, Toronto, 1976. Bor och arbetar i Barcelona. Konstnär med examen från Queen’s University och från universitet IUAV, Venedig (2006). Raccos fältundersökande konstnärsskap tar sin utgångspunkt i människor i processer, där resultatet formaliseras i en mängd olika medium; tecknande, video, installation, fotografi, textproduktion och offentlig intervention. Berättande, begär och rörelse är hennes undersökningsfält, ofta utifrån de arbetandes, flyendes eller förflyttandes perspektiv.
Internationell forskning och konstnärsvistelse bl a: MACBA och Hangar, Barcelona (Spanien); Soft Control/The Technical Unconscious, Porto (Portugal); Campus in Camps, Bethlehem (Palestina); Kamova, Rijeka (Kroatien);
Jerusalem Center for the Visual Arts (Israel); Fondazione Bevilacqua La Masa, Venice (Italien) and Casino de Luxembourg (Luxemburg). Medverkande i utställningar, visningar, artist’s talk b la: Frith Street Gallery, London (Storbritannien), Lopez Museum, Pasig City (Phillipinerna), Nieuwe Vide, Haarlem (Nederländerna), LOOP Video Art Festival, Museu de las Culturas del Món, Fundació Suñol, Fabra i Coats, Arts Santa Mónica Centre, Goethe Institut, ángels gallery, Barcelona (Spanien), Museum of Modern Art, Cagliari (Italien), Kunstuniversität Linz (Österrike), Galerija SIZ Rijeka, Museum of Modern and Contemporary Art Rijeka (Kroatien), Akademie der Künste der Welt Cologne (Tyskland), International Academy of Art Palestine Ramallah (Palestina), Artissima Lido – Turin (Italien), Fotomuseum Winterthur (Schweiz), SESC de Artes – Mediterrane São Paulo (Brasilien) och Musée d’Art Moderne et Contemporain Strasbourg (Frankrike).
https://hangar.org/
MAKI OCHOA
”Ända sedan fotografiets början har porträtterandet varit ett av de viktigaste sätten att bevara minnen.
Porträtterandet i ett samhälle avslöjar dess identitet, och skapar bilder av både individen och kollektivet.
Porträttet avslöjar sociala omständigheter och politiska verkligheter. Portraits in Sweden är en serie porträtt tagna runt Vång och Johannishusåsen, och bevarar på så sätt minnet av de personer som 2016 var en del av ett arkeologiskt och konstnärligt samarbete.”
Maki Ochoa (Caracas, 1991). Bor och arbetar i Milano. Efter examen i kommunikation vid Universidad Católica Andrés Bello, i Caracas, Venezuela, tog hon en masterexamen i fotografi och visuell design vid Nuova Accademia di Belle Arti di Milano (NABA), Milano. Mellan 2013 och 2014 regiserade hon en dokumentär - La Sirena – som speglar arkitekturen i Paraguaná, Venezuela. Hon har varit officiel fotograf vid International Film Festival La Guarimba, Calabria, Italy. Under 2016 var hon assistent åt konsnätren Alessandro Sambini och blev nominerad till Academy Awards of Viafarini in Milan, en tävling för unga konstnärer och curatorsa public call for young artists and curators. Hennes konstnärskap tar sin utgångspunkt i kollektiv och individuell minneshantering där ett utforskande fotograferi utgör hennes huvudusakliga medium.
PIETRO MIGLIORATI
Ur dagboken: “Vastra Vang. Unexpectedly, the night between the 30th of April and the 1st of May, in the small village of Johannishus in Sweden, I participated to the celebration of the Night of Valpurga. The tradition of this myth revives each year since the time of paganism. Its protagonists change but the landscape remains the same, a guardian of time. Kids and parents gathered around a strong, red and hot fire with stories and legends. A fascinating, new and mysterious experience. Everyone contributes to this collective moment. The day after, the remained traces: primitive, dark and smoky forms still burn in the ground; the kids’ drawings, their portraits and the research of the places where this legend lives”. Migliorati blev fascinerad av Valborgstraditionen. Hans fotografier tar sin utgångspunkt i denna, och undersöker hur landsbygdens tid, rum och nutida samhälle tar hand om traditioner.
Pietro Migliorati (Rome, 1990). Bor och verkar i Rom. Efter en examen i industriell formgivning där han undersökte färgblindhet och visuell perception tog han 2016 en masterexamen i fotografi och viseull design vid Nuova Accademia di Belle Arti di Milano (NABA), Milano. I sitt arbete fokuserade han på fotografi och dialektiken mellan analogt och digitalt fotografi, mellan verkligheter och dess uttolkning. Hans många intressen berikas av en passion för klättring.
BESKRIVNING AV MEDVERKANDE UTBILDNINGAR
MASTER IN PHOTOGRAPHY AND VISUAL DESIGN – NABA MILAN
NABA är en privat och högt ansedd konsthögskola med flera olika utbildningar. Masterutbildningen i fotografi och visuell design är en både teoretisk och praktisk utbildning där tekniska som kommunikativa delar av professionen innehar en viktig roll. Utbildningen sker till stor del genom tematiska workshops och övar studenterna i olika former av fotografisk och visuell representation. Studierna avslutas med en praktikperiod som länkar samman läroperioden med den professionella karriären.
http://www.naba.it/
MASTER IN PHOTOGRAPHY – IUAV, VENICE
Den fotografiska masterutbildningen vid arkitektskolan IUAV (Instituto Universitario di Architettura di Venezia) syftar till att utbilda fotografer med stor självständighet och såväl praktiska som teoretiska färdigheter. En stor vikt läggs vid att kunna genomföra och koordinera fotografiska projektarbeten som utställningar och
publikationer, men även att kunna förstå och samarbeta med besläktade yrken, exempelvis grafiska formgivare, retuscherare och typografer. Utbildningen ger studenterna de redskap som idag är nödvändiga inom fotografyrket; de tekniska och teoretiska färdigheter som behövs för att på egen hand både utforska och skapa visuellt utmanande arbeten. Examensprojektet presenteras i form av en utställning och en publikation.
www.iuav.it
KANDIDATPROGRAMMET AVK, MALMÖ HÖGSKOLA
Kandidatprogrammet för Arkitektur, Visualisering och Kommunikation är en utbildning i att tolka, beskriva och visualisera den byggda miljön. Genom skapandet av arkitektur lär sig studenterna hur man kommunicerar arkitektoniska frågor och hur dessa bidrar i plan- och byggprocesser. Utbildningen innefattar undersökningar av den byggda miljön med redskap tagna från det arkitekturteoretiska och urbansociologiska fältet. En grundläggande tanke är att beslut om den byggda miljön fattas på politiska grunder, och att fler människor än de som är tränade i den professionella retoriken bör vara med i diskussionen om vår gemensamma omgivning.
Studenterna tränas i att kunna agera över och emellan de traditionella professionernas gränser.
Kandidatprogrammet, som ges vid den tvärvetenskapliga Institutionen för urbana studier, är den enda i sitt slag i Sverige.
Andra involverade institutioner
KULTURCENTRUM, Ronneby Kommun
Kulturcentrum är Ronneby Kommuns kulturhus men även regionens största konsthall. Kulturcentrum är med sina 1 400 kvadratmeter ytmässigt en av de största i södra Sverige. Kulturcentrum visar utställningar året runt, och har även tre konstnärsverkstäder, utrustade för textil-, grafik- och emaljhantverk. I samarbete med den lokala konstföreningen anordnas även kurser för allmänheten. Kulturcentrum fungerar också som en plats för konserter, teaterföreställningar, föreläsningar etc.
www.ronneby.se BLEKINGE MUSEUM
Blekinge Museum är regionens länsmuseum som grundades 1899 och ligger i Karlskrona. Museets uppgift är att fördjupa och föra ut kunskap om regionens kulturarv, men också verka som ett forum för aktuell
samhällsdebatt. Huvudmännen för Blekinge Museum, som är en stiftelse är Region Blekinge, Karlskrona Kommun och Blekinge Hembygdsförening. Bland de permanenta utställningara märks bland annat fynd från de arkeologiska undersökningarna av det medeltida skeppet Gribshunden, samt de spektakulära arkeologiska fynden från Västra Vång.
www.blekingemuseum.se
REGION BLEKINGE
Region Blekinge är ett samarbete mellan huvudkommunerna i länet och Blekinge landsting. Huvuduppgiften för Region Blekinge är att tillförsäkra länet en god infrastruktur och kommunikation, samt skapa goda förutsättningar för en levande kultur och fritid, arbetsförsörjning, entreprenörskap och besöksnäring.
LUNDS UNIVERSITET
Lunds universitet är ett av Europas äldsta lärosäten och firar i år 350 år. Universitetet har 8 fakulteter och 42 000 studenter. Institutionen för arkeologi och antikens historia bedriver utbildning och forskning inom ämnena arkeologi, antikens kultur och samhällsliv, historisk arkeologi och osteologi.
ÅSEN – THE PROJECT
Åsen-projektet är ett forskande, men inte endast vetenskapligt engagemang. Det är ett tvärdisciplinärt projekt som fokuserar på människorna och landskapet längs Johannishusåsen. Viktiga frågor är kopplingen mellan natur- och kulturarv och samhällsengagemang.
