• No results found

Mats Ekholm, ordf. Linda Nordmyr, viceordf. Jonas Back Lars-Johan Mattsson Christel Mattsson

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Mats Ekholm, ordf. Linda Nordmyr, viceordf. Jonas Back Lars-Johan Mattsson Christel Mattsson"

Copied!
33
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tid Måndagen den 08.02.2021, kl.18.30 – 19.50.

Ärenden §§ 1 – 17

Plats Kommunkansliet i Sund Närvarande Ledamöter:

Mats Ekholm, ordf.

Linda Nordmyr, viceordf.

Jonas Back

Lars-Johan Mattsson Christel Mattsson

Ersättare:

Sven Blomberg

Nina Öström 18.36 § 7 Britt Danielsson Kjell Berglund Christer Mattsson Övriga närva-

rande Dorita Lindholm, kfge ordförande Johan Lindholm, kfge viceordförande Susann Eklund, kfge andre viceordförande Andreas Johansson, kommundirektör Marika Willstedt, ekonomichef Underskrift

Mats Ekholm Andreas Johansson ordförande sekreterare

Protokollet justerat

Tid och plats måndagen den 08.02.2021 på kommunkansliet i Sund

Jonas Back Christel Mattsson Protokollet

publicerat på kommunens hemsida

Tisdagen den 09.02.2021 Intygar

Ann-Mari Öster-Karlsson Byråsekreterare

(2)

Sammanträdestid Måndagen den 08.02.2021, kl. 18.30 Sammanträdesplats Kommunkansliet i Sund

Protokollet publi- cerat på hemsidan

Tisdagen den 09.02.2021

Kallelsen utfärdad Sund den 01.02.2021

Mats Ekholm, kommunstyrelsens ordförande

Ärendets §-nummer Ärende

Denna möteskallelse har anslagits på digitala anslagstavlan den 01.02.2021.

Innehåll

Kst § 1 Sammanträdets laglighet och beslutsförhet Kst § 2 Val av två protokollsjusterare

Kst § 3 Godkännande och eventuell komplettering av föredragningslistan Kst § 4 Delgivningsärenden

Kst § 5 Ta del av protokoll

Kst § 6 Granskning och övervakning av kommunfullmäktiges beslut Kst § 7 Utbildningsstadga för Sunds kommun, återremitterat ärende

Kst § 8 Förslag till nytt grundavtal, Norra Ålands högstadiedistrikt kf, återremitterat ärende Kst § 9 Samverkansavtal inom socialvård och hälso- och sjukvård

Kst § 10 Remiss angående havsplan, ÅLR

Kst § 11 Obligatoriskt ventilationskontroll (OVK), Gemensamma räddningsnämnden Kst § 12 Revidering av det personalpolitiska programmet för Sunds kommun Kst § 13 Försäljning av andelar i Oasen boende och vårdcenter kf

Kst § 14 Principer för användning av danaarv

Kst § 15 Tilläggsbudget 1, Tallgården och Sunds bibliotek Kst § 16 LR, remiss återinförande av ruttaxa

Kst § 17 Avtal med FPA om Kelmu, extra ärende

(3)

Kst § 1 Sammanträdets laglighet och beslutsförhet

08.02.2021 Enligt kommunens förvaltningsstadga 72 § håller varje organ sina sammanträden vid de tidpunkter och på de platser som de beslutar. Enligt kommunstyrelsens be- slut § 205, 26.11.2018, sammanträder kommunstyrelsen i regel med fyra veckors mellanrum under helgfria måndagar, förutom under perioden juni-augusti då kom- munstyrelsen sammanträder vid behov. Kommunstyrelsens sammanträden hålls i regel i samlingssalen på servicehuset Tallgården i Finby kl. 18.30. Enligt KomL 23

§ 2 mom. är kommunstyrelsen beslutsför då minst hälften av ledamöterna är närva- rande. Enligt kommunens förvaltningsstadga § 74 tillställs ledamöterna skriftlig kallelse minst 4 dagar före sammanträdet.

Med anledning av COVID 19 så hålls sammanträdena dock tills vidare på kommun- kansliet i Sund.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen torde konstatera sammanträdet vara instruktionsenligt samman- kallat och beslutfört.

Beslut:

Sammanträdet konstateras lagenligt sammankallat samt beslutfört.

---

Kst § 2 Val av två protokollsjusterare

08.02.2021 Enligt kommunens förvaltningsstadga § 86 skall protokollet på tid som kommun- styrelsen bestämt justeras på det sätt som organet beslutar. Enligt tidigare praxis har kommunstyrelsen för varje protokoll utsett två protokolljusterare.

Kommundirektörens förslag:

I tur att justera protokollet är Christel Mattsson och Jonas Back. Protokollet justeras direkt efter mötet.

Beslut:

Protokollet justeras av Christel Mattsson och Jonas Back.

---

Kst § 3 Godkännande och eventuell komplettering av föredragningslistan

08.02.2021 Beslut:

Föredragningslistan godkänns med följande komplettering

- Kommunstyrelsen beslutar att behandla ”Avtal med FPA om Kelmu” som ett extra ärende, som en ny paragraf 17.

---

(4)

Kst § 4 Delgivningsärenden

08.02.2021 Kommunstyrelsen för kännedom meddelas följande:

1. Kommundirektörens rapport.

2. Kommunstyrelsen i Saltvik, 15.12.2020, § 306. Beslut att inte lämna anbud på andelar i Oasen.

3. Kommunstyrelsen i Lemland, 14.12.2020, § 347. Beslut att inte lämna anbud på andelar i Oasen.

4. Kommunstyrelsen i Jomala, 18.01.2021, § 8. Beslut att uppmana den gemen- samma räddningsnämnden att ta fram mall för beredskapsplaner.

5. LR, godkännande av jordförvärv. Khamoon Johansson.

6. Kommunstyrelsen i Vårdö, 13.01.2021, § 9. Beslut att inte lämna anbud på andelar i Oasen.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen besluter anteckna ärendena för kännedom utan vidare åtgärder.

Beslut:

Enligt förslag.

---

(5)

Kst § 5 Ta del av protokoll

08.02.2021

Kommunstyrelsen tar del av följande protokoll:

1. Byggnadstekniska nämnden, inga möten.

2. Utbildningsnämnden, inga möten.

3. Omsorgsnämnden, inga möten.

4. Oasen kf, fst 12, fst 1.

5. Kommunernas socialtjänst kf, fst 17, fst 1.

6. Norra Ålands högstadiedistrikt, fst 6, ffge 3.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen tecknar ovanstående protokoll till kännedom.

Beslut:

Enligt förslag.

---

(6)

Kst § 6 Granskning och övervakning av kommunfullmäktiges beslut

08.02.2021

Enligt kommunallagen för landskapet Åland, 49 §, 3 mom.

Styrelsen skall bereda och verkställa fullmäktiges beslut samt övervaka att besluten är lagliga, utom i ärenden som rör fullmäktiges inre organisation samt val av sty- relse och revisorer.

https://www.regeringen.ax/alandsk-lagstiftning/alex/199773#pr_7_kap_styrel- sen_49_p__uppgifter

Följande protokoll har ej behandlats i kommunstyrelsen:

KFGE 1

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen konstaterar att kommunfullmäktiges beslut är lagliga och kan verkställas.

Beslut:

Enligt förslag.

---

(7)

Kst § 7 Utbildningsstadga för Sunds kommun, återremitterat ärende

Kst § 162 21.12.2020

https://www.lagtinget.ax/dokument/lagtingets-beslut-742019-45977 (ÅFS 2020:32) LL om barnomsorg och grundskola

2 kap. Utbildningsstadga och kollegium, 4 §.

4 § Utbildningsstadga

Kommunfullmäktige ska anta en utbildningsstadga för barnomsorgen och grundskolan. Utbild- ningsstadgan ska innehålla de allmänna grunderna för barnomsorgens och grundskolans verk- samhet. Närmare bestämmelser om de allmänna grunderna utfärdas i en landskapsförordning

https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/atta- chments/law/afs2020_nr99.pdf (LF 2020:99)

LF om barnomsorg och grundskola 6 kap. Förvaltning, 32 §.

32 § Utbildningsstadga

I kommunernas utbildningsstadga ska finnas bestämmelser om de allmänna grunderna för barnomsorgens och grundskolans verksamhet. De allmänna grunderna omfattar 1) daghemmens placering,

2) indelningen i skoldistrikt och skolornas placering,

3) uppgiftsbeskrivning för det kommunala organ som ansvarar för barnomsorg och grundskola och för de tjänstemän och arbetstagare som är underställda organet,

4) kommunens delegering av beslutanderätt i frågor som gäller barnomsorg och grundskola, 5) rutiner för samarbetet mellan barnomsorg och grundskola,

6) rutiner för samarbetet mellan kommunens utbildningsverksamhet och berörda instanser och andra kommuners utbildningsverksamhet och aktörer,

7) rutiner för ansökning om barnomsorg,

8) inskrivning av elever och förverkligande av undervisningen i grundskolan, 9) inskrivning av elever och förverkligande av förberedande undervisning, 10) anmälan till hemundervisning,

11) anmälan till och förverkligande av grundskoleutbildning för andra än läropliktiga, 12) ordnandet av skolskjuts och inkvartering,

13) en precisering av vilka typer av tjänster som finns i barnomsorgen och i grundskolan, 14) barn- och elevhälsans organisation,

15) de främmande språk som är valfria läroämnen för eleverna i grundskolan, 16) rutiner för elevernas val av valfria läroämnen,

17) elevernas rätt till frånvaro från skolgången,

18) rutiner för hur barn och elever ska höras i frågor som berör dem,

19) kommunens beredskap att vid behov ordna flexibla undervisningsformer och undervisning i särskilda situationer samt

20) utvärdering av hemundervisade barn.

Skoldirektören har upprättat ett förslag till utbildningsstadga för Sunds kommun.

Kommundirektören har genomfört redaktionella ändringar i förslaget.

(8)

Därefter så har kommundirektören diskuterat de förslag till ändringar som behövs göras med skoldirektören. Förslaget har ändrats så att den svarar bättre mot Sunds förhållanden samt att utbildningsstadgan är i samklang med förvaltningsstadgan.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen föreslår inför kommunfullmäktige att utbildningsstadgan kan fastställas.

Beslut:

Förslaget till utbildningsstadga återremitteras till kommundirektören för att utreda huruvida man kan lägga in en formulering som reglerar hur själva uppföljningen av hemundervisningen kan gå till samt huruvida ett barn som bedömts vara i behov av träningsundervisning kan hemundervisas.

---

Kst bilaga nr 3 / 21.12.2020 ---

Kst § 7

08.02.2021 Kommundirektören har tagit reda på hur det förhåller sig kring de funderingar som kommunstyrelsen hade under föregående sammanträde.

1. Det är barnet som bedöms när man utvärderar hur hemundervisningen faller ut rent utbildningsmässigt. För att kunna göra en sådan utvärdering så måste an- svariga bedömare träffa barnet.

2. Ett barn som är i behov av träningsundervisning kan inte hemundervisas.

Något som är nytt med nya lagen är att kommunen nu har möjlighet att avbryta hemundervisningen om ”barnets utveckling och lärande under ett läsår uppvisar allvarliga brister och kommunen anser att barnets läroplikt inte fullgörs genom hemundervisningen och att vårdnadshavaren inte uppfyller sin skyldighet att an- svara för att barnet fullgör sin läroplikt”.

Med hänsyn till vad som framkommit så har kommundirektören ej ändrat i förslaget till utbildningsstadgan beträffande återremissen. Däremot så har kommundirektören ändrat i vem som är ansvarig för fritidshemsverksamheten (”eftis”) så att den läm- nar öppet för att det antingen kan vara skolföreståndaren eller daghemsförestånda- ren som är ansvarig för eftis och administrationen kring eftis. I förslaget innan så var det otydligt på den här punkten men nu löper det konsekvent öppet genom hela stadgan. På förekommen anledning så har också 27 § om mångprofessionellt stöd och specialklassundervisning mjukats upp så att den antingen kan ordnas på Källbo skola eller på annat sätt.

(9)

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen föreslår inför kommunfullmäktige att utbildningsstadgan kan fastställas.

Beslut:

Enligt förslag.

---

Kst bilaga nr 1 / 08.02.2021 ---

(10)

Kst § 8 Förslag till nytt grundavtal, Norra Ålands högstadiedistrikt kf, återremitterat ärende

FST § 53

18.11.2020 Då nya LL för barnomsorg och grundskola (2020:32) träder ikraft 1.1.2021 behöver styrdokumenten för kommunalförbundet uppdateras för att mot- svara lagkraven.

Förbundsstyrelsen konstaterade vid sitt möte den 19.09.2020 § 43 att tjänsten som skoldirektör behöver ändras till utbildningschef. Förbundssty- relsen gav då skoldirektören i uppdrag att tillsammans med kommundirek- törerna i NÅHD:s medlemskommuner ta fram en delegeringsordning vad gäller arbetsuppgifterna för utbildningschefen respektive barnomsorgsle- darna i kommunerna.

I gällande grundavtal saknas en tydlig skrivning om barnomsorgens tillhö- righet, men i medlemskommunerna Geta, sund och Vårdö ingår barnom- sorgen i skolnämndens ansvarsområde och kostnader för barnomsorgens beredning, föredragning och beslutsfattande regleras i grundavtalet. Vid möten med kommundirektörerna har framkommit att Finström även vill omfattas av utbildningschefens tjänster medan Saltvik håller kvar sin orga- nisation för barnomsorgen och grundskoleelever i åk 1-6.

Då begreppen lågstadium och högstadium inte längre finns i nya lagstift- ningen utan begreppet grundskola används samt för att jämställa barnom- sorgen och grundskolan, vilket är lagens andemening, föreslås namnbyte från Norra Ålands högstadiedistrikt till Norra Ålands utbildningsdistrikt kf.

Skoldirektören har tillsammans med NÅHD:s ekonomichef och medlems- kommunernas kommundirektörer diskuterat fram en organisation för kom- munernas utbildningsväsende och fördelningsprinciper för detta. Utifrån detta har förslag på nytt grundavtal tagits fram.

Enligt 85 § i kommunallagen för landskapet Åland ÅFS (1997:73) kan ett grundavtal ändras om en majoritet av medlemskommunerna understöder ändringsförslaget. Kommunens beslut skall fattas av fullmäktige. Är med- lemskap i ett kommunalförbund eller något av dess verksamhetsområden föreskrivet i lag kan en medlemskommun dock inte utan sitt samtycke åläggas att medverka i nya frivilliga uppgifter för kommunalförbundet och i kostnaderna för dem.

Skoldirektörens förslag: Förbundsstyrelsen godkänner det nya förslaget till grundavtal för Norra Ålands utbildningsdistrikt kf och sänder det till medlemskommunerna för godkännande.

Beslut: Enligt förslag.

____________________

Bilaga 3/18.11.2020 Förslag till nytt grundavtal för NÅUD kf.

____________________

(11)

Kst, § 165 21.12.2020

Förbundsstyrelsen i NÅHD har skickat ut ett nytt förslag på grundavtal till med- lemskommunerna.

Följande saker konstateras:

- Det finns två paragrafer 11, vilket sannolikt är en felnumrering.

- Paragraferna 1, 3, 11, 11 och 15 föreslås ändra jämfört med nu gällande grund- avtal vilket sammantaget ger följande förändringar:

o 1 §, kommunalförbundet byter namn från Norra Ålands högstadiedistrikt kf.

till Norra Ålands utbildningsdistrikt kf.

o 3 §, så läggs de avtal till som medlemskommunerna har kommit överens om utöver själva grundavtalet.

o En ny 11 § som heter Förbundets kansli som innehåller en formulering om förbundets kansli.

o 11 §, så har grundkapitalet utökats från 5 886,57 € till 1 260 877,44 €. Vi- dare så har följande formulering tagits bort i liggande avtalsförslag ”Grund- kapitalet fördelas i andelar på de enskilda medlemskommunerna utgående från kommunernas genomsnittliga procentuella betalningsandel för anlägg- ningkostnader under åren 1976-2000 minskat med kommunernas andelar i 1999-2000 års underskott”.

o 15 §, innehåller ganska stora förändringar som hänger ihop med 3 §. Dock så har följande formulering tagits bort i avtalsförslaget ”För att nå en likvär- dig grund inför fortsatt utbildning skall skolorna under skoldirektörens led- ning samverka genom skolledarmöten och stadievisa träffar, vidare skall gemensam personalfortbildning anordnas av distriktet. Kostnaderna för denna samverkan beräknas enligt nyttjandegrad och fördelas enligt avtalet läropliktiga elever i medlemskommunerna”.

När nu grundavtalets ändrande är aktualiserat så finns det skäl att föra fram syn- punkter på hela avtalet och även diskutera avtalet i sin helhet.

1. 3 §, 1 mom. punkt 9. Varför tecknar förbundsstyrelsen avtal för kommunernas räkning som har 2 års uppsägningstid? Detta bör ses över.

2. 4 §, 2 mom. Man kan ifrågasätta om det är vettigt att varje kommun har två re- presentanter i förbundsfullmäktige, utan det skulle kunna var mer lämpligt med en representant som företräder kommunen.

3. 8 §, 2 mom. Formuleringen strider mot formuleringen i 20 § i detta avtalsför- slag gällande förbundets upplösning. Beslut om eventuell upplösning bör rimli- gen ske i respektive kommuns fullmäktige enligt 20 § och därför bör formule- ringen i 8 §, 2 mom. tas bort.

4. 11 §, förbundets kansli, är en helt ny paragraf som är helt vettig.

5. 11 §, grundkapital. Här har beloppet ändrat i förslaget till 1 260 877,44 € från gällande grundavtal där det står 5 886,57 €. Detta är enligt förbundsfullmäktiges beslut av 12.11.2015, § 15, och därmed helt ok.

6. 11 §, grundkapital. Här har en formulering tagits bort, se ovan. Detta borde kompletteras med antingen en hänvisning till förbundsfullmäktiges beslut ovan, alternativt beredningen till beslutet. Konsekvensen av att man bara tagit bort

(12)

utan att ersätta är att det öppnar upp för eventuella tvister mellan medlemskom- munerna eftersom det nu ej finns någon formulering som visar grunden för den kommunvisa fördelningen av grundkapitalet.

7. 15 §, är otydlig och bör inledas med definitioner av centrala begrepp, så som;

finansiering, nettokostnad och nyttjandegrad så att begreppen blir tydliga och deras relation till varandra klargjord.

8. 15 §. Vidare så måste det tas in en formulering här som klargör avskrivningar- nas relation till amorteringarna. Idag så är avskrivningarna större än amortering- arna. Detta i kombination med att avskrivningarna debiteras medlemskommu- nerna så finansierar NÅHD sina investeringar med eget kapital (via resultatet), samtidigt som de ökar sin egen kassa. De facto så lånar därmed NÅHD ränte- fritt av medlemskommunerna, detta i en tid då samtliga kommuner på norra Åland har svårt med likviditet. Detta bör därmed också ändras så att avskriv- ningarna och amorteringarna har samma belopp, samt att NÅHD istället börjar uppta lån för sina investeringar.

9. 20 §. Se punkt 3 ovan. Till 20 § så läggs en ny mening först med följande orda- lydelse: ”Om fyra medlemskommuners kommunfullmäktigen beslutar om kom- munalförbundets upplösning och likvidation skall kommunalförbundet upplösas och likvideras”. Första meningen i 20 §, stryks.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen konstaterar att förbundsstyrelsen och dess förvaltning gjort ett gott arbete i att ta fram ett förslag till nytt grundavtal.

Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kommundirektören att diskutera med de övriga kommundirektörerna angående ovanstående synpunkter i beredningen i syfte att försöka nå konsensus kring dem.

Därefter kan kommunstyrelsen behandla grundavtalet igen innan kommunfullmäk- tige slutligen beslutar om ett eventuellt undertecknande.

Beslut:

Enligt förslag.

---

Kst bilaga nr 6 / 21.12.2020 ---

Kst, § 8 08.02.2021

Med beaktande av vad de synpunkter som kommunstyrelsen i Sund har haft angå- ende förslaget till avtal, samt vad övriga kommuner framfört så har det sammanta- get lett fram till följande förändringar jämfört med nu gällande grundavtal:

1. 3 §, Kommunalförbundets uppgifter. De avtal läggs till som medlemskommu- nerna har kommit överens om utöver själva grundavtalet samt att de specifice- ras. Inget ändras i sak.

(13)

2. 8 §, Beslutsförhet. Följande mening har tagits bort ”Beslut om upplösning av förbundet fattas med kvalificerad (2/3) majoritet av det sammanlagda rösteta- let. Anledningen är att beslut om upplösning tas i respektive kommuns fullmäk- tige, ej i NÅHDs förbundsfullmäktige.

3. 11 §, Förbundets kansli, är en helt ny paragraf.

4. 12 §, Grundkapital. Paragrafen har ändrats så att det nu motsvarar det senaste beslutet från NÅHDs förbundsfullmäktige av 2015.

5. 15 §, Investeringar och kapitalfinansiering. Paragrafen är ny och syftar till att NÅHD ej i framtiden skall kunna finansiera sina investeringar med driftsmedel.

6. 17 §, Medlemskommunernas betalningsandelar och fakturering. Formulering- arna har ändrats för att öka transparensen i hur uträkningarna går till utan att ändra paragrafens innehåll i sak.

7. 21 §, Ställningen för kommuner som utträder i kommunalförbundet och för kommuner som fortsätter verksamheten. Som en konsekvens av ändringarna i 12 § ovan, så ändrar här innehållet så att ett eventuellt utträde regleras utifrån respektive medlemskommuns andel av grundkapitalet. Syftet är att göra förfa- randet tydligt reglerat.

8. 22 §, Upplösning och likvidation av kommunalförbundet. Här läggs till att för- bundet skall likvideras om 4 medlemskommuners fullmäktigen så beslutar. Vi- dare så regleras hur man skall förfara i ett sådant fall då förbundets skulder överstiger tillgångarna.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen föreslår inför kommunfullmäktige att grundavtalet kan under- tecknas.

Beslut:

Enligt förslag.

---

Kst bilaga nr 2 / 08.02.2021 ---

(14)

Kst § 9 Samverkansavtal inom socialvård och hälso- och sjukvård

08.02.2021

https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/atta- chments/law/afs2020_nr112.pdf

1 § Samverkansavtalsparter 3 mom.

Enligt 2 § 1 och 2 mom. i landskapslagen om socialvårdens förvaltning och tillsyn på Åland ska samverkansavtal på områdena hemvård, boendeservice och service på institution ingås av Ålands hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst för personer som är under 65 år och av Ålands hälso- och sjukvård och kommunerna för personer som fyllt 65 år.

2 § Innehåll i samverkansavtal

Samverkansavtal ska enligt 69 § 2 mom. i landskapslagen om socialvård och 19a § 2 mom. i land- skapslagen om hälso- och sjukvård reglera gemensamma mål för de samordnade tjänsterna, an- svarsfördelningen och övergripande rutiner för samarbetet och övriga åtgärder för att säkerställa funktionella servicehelheter för klienterna. Samverkansavtal ska enligt 3 mom. i nämnda lagrum utvärderas årligen av parterna och vid behov ska samverkansavtalet ändras.

Av de gemensamma målen för de samordnande tjänsterna ska framkomma hur beho- vet av tjänster ska bedömas och följas upp. Målen ska främja socialvårdens och hälso- och sjuk- vårdens klient- och patientsäkerhet, kvalitet och produktivitet. I målen ska beaktas förhållandet mellan de olika tjänsterna för vilka samverkansavtal ska ingås.

Gällande ansvarsfördelningen för de samordnade tjänsterna ska respektive parts an- svar, liksom det gemensamma ansvaret mellan parterna, framgå.

Gällande övergripande rutiner för samarbetet ska i samverkansavtalet beaktas geo- grafiska aspekter så att hela den åländska befolkningens servicebehov tillgodoses. Av de övergri- pande rutinerna ska framkomma på vilket sätt genomförandet av de samordnade tjänsterna fortlö- pande ska följas upp och hur den årliga utvärderingen av samverkansavtalet ska göras.

Beträffande övriga åtgärder ska i samverkansavtalet överenskommas om påfölj- derna av att samverkansavtalet inte följs.

Bifogat avtal i bilagan har den 8e december 2021 skickats till Sunds kommun från Magnus Sand- berg som är förbundsdirektör på Ålands kommunförbund.

Beredningen nedan kommer fokusera på vad avtalsförslaget stipulerar mellan ÅHS och Sunds kommun samt verkningarna av detsamma. Det är viktigt att komma ihåg att när avtal skall tolkas så gäller i första hand ordalydelsetolkning.

1. BAKGRUND

Idag finns det något som heter sammanhållen hemvård, vilket 15 av Ålands 16 kommuner har in- gått med ÅHS. Avtalet om sammanhållen hemvård kommer att upphöra att gälla i samband med att samverkansavtalet börjar gälla. Alla avtal mellan ÅHS och varje specifik kommun rörande sammanhållen hemvård kan se olika ut. Det är dock okänt för mig exakt hur dessa kan skilja sig åt.

(15)

2. SKILLNADER MELLAN AVTALEN

Samverkansavtalet (SA) skiljer sig i ganska stora drag mot avtalet gällande sammanhållen hem- vård (SH). Kort och sammanfattningsvis så kan man säga att SA är en kraftig utökning av vilka åtaganden som Sunds kommun skall åta sig jämfört med nu gällande avtal, detta samtidigt som ÅHS åtaganden sammantaget inte ökar i motsvarande grad.

2.1 Sunds kommuns ansvar ökar

I punkt 8 i avtalsförslaget 1 mom. så framgår att ”kommunens hemservice utför följande vård- åtgärder av hemsjukvårdskaraktär: subcutana injektioner, blodtrycksmätning, blodsockermätning, benlindning, sårvård och kateterspolning”. Sårvård är en utökning jämfört med SH, avseende att nu så utförs lindring sårvård. Att närvårdarna nu skall hantera sårvård, är ingenting som bör vara givet, med beaktande av utbildningsnivå m.m. Utförandet av delegeringsbara uppgifter sker ju un- der ansvar, icke att förglömma. Oklart om detta är rätt nivå av utförandet av vårduppgifter.

Eftersom motsvarande formulering om vårdåtgärder saknas i punkt 7, ÅHS ANSVAR, så innebär ordalydelsetolkningen att detta område nu helt flyttas över från ÅHS hemsjukvård till kommunens hemtjänstpersonal och det är den här förskjutningen som är skälet till att kommunens ansvar ökar.

2.2 Kommunen har ej rätt att fakturera

Som framgår både under punkt 7 och punkt 8, så är det den myndighet som enligt lag skall utföra respektive uppgift som har rätt att fakturera klienten för utfört arbete. Eftersom ÅHS enligt lag skall sköta om hemsjukvården så är det ÅHS som har rätt att fakturera klienten, ej kommunen.

2.3 Finns ej stöd för fakturering mellan avtalsparterna

Det finns ingen formulering i avtalet som ger kommunen rätt att fakturera ÅHS för utfört arbete enligt 2.2. ovan. Detta medför att kommunen får ta kostnaden medens ÅHS får ta intäkten och detta är inte normal avtalspraxis vare sig i offentlig- eller privat sektor.

2.4 ÅHS ansvar ökar

Som anges i 2.1 ovan så ökar kommunens ansvar genom en uppgiftförskjutning. Detta är väl i sig inget problem, så länge som ÅHS motprestation ökar i motsvarande grad. ÅHS åtaganden ökar gentemot SH på följande sätt, hänvisning punkt 7, ÅHS ANSVAR, mom. 4-6.

- ÅHS anordnar utbildningstillfälle 1-2 gånger per år för kommunens personal. Kommunens personal får tillgång till ÅHS policys för ex sårvård. Farmakologi är en utbildning som fortgående erbjuds kommunens vårdpersonal.

- ÅHS genomför en läkemedelstentamen till all vårdpersonal, gäller Valviraregistrerad per- sonal. ÅHS står för licenskostnaderna.

- ÅHS reviderar sin ”Plan för säker läkemedelshantering”, vilket rör de delegeringsbara upp- gifterna som omnämns i punkt 2.1.

(16)

2.5 Avtalet kan ej sägas upp

Enligt punkt 14 i avtalsförslaget så framgår att avtalet ej kan sägas upp. Det tillhör verkligen till ovanligheterna inom avtalsrätten att man tar in klausuler som innebär att avtal ej kan sägas upp.

Att från början ingå ett avtal med en sådan här formulering om man ej är nöjd med avtalets inne- håll gör detta faktum än mer problematiskt.

2.6 Avtalsförslaget har förhandlats fram utan att Sunds kommun har varit delaktig Undertecknad förstår att avtalet har förhandlats fram på det sätt som nu skett, med hänsyn till att Landskapsförordningen som reglerar detta samverkansavtal antogs så sent som den 5e november 2020. Det är sin sak, men, det som är svårsmält är att Sunds kommun förväntas att på stående fot godkänna ett avtal som Sund överhuvudtaget ej har fått vara med att påverka, än mindre ha fått för påseende innan Sunds kommun förväntas ingå nämnda avtal.

3. SLUTSATS

Följande är slutsatser av de ekonomiska följderna av SA.

Kommunens ansvar ökar i allt för stor proportion jämfört med hur ÅHS:s ansvar påverkas. Föru- tom skevheten som redogjorts för i 2.2 – 2.3 så motsvarar kommunens utökade ansvar i 2.1 inte på långt när ÅHS dito i 2.4. Det enda som ÅHS gör under 2.4 är ju att underlätta för kommunens hemtjänstpersonal att övertaga hemsjukvårdens arbetsuppgifter från ÅHS. Förutom att det som kommunen åtar sig i 2.1 är kostnadsökande i sig så är ju även det som ÅHS åtar sig i och med 2.4 också kostnadsökande för kommunen då kommunen måste stå för lön för egen personal under ut- bildningstillfällena osv.

ÅHS kostnader ökar jämfört med SH motsvarande att de ställer upp med utbildningsledare (perso- nalkostnad för 1 person, per utbildningstillfälle), kostnaden för licenserna samt personalkostnaden för att revidera planen som omnämns i 2.4. Dessutom får ÅHS intäkten för det arbete som kom- munen utför inom hemsjukvården.

Kommunens kostnader ökar motsvarande den lönekostnad som uppstår för utförande av hemsjuk- vårdsuppgifterna och utbildningar för egen personal. Det bör här noteras att personalkostnaden är större för kommunen även inom utbildningsområdet än det är för ÅHS. Därmed så är ÅHS åtagan- den i 2.4 inte en motprestation i egentlig mening jämfört med vad kommunen åtar sig i 2.1.

4. AVSLUTANDE KOMMENTARER

Mot bakgrund av vad som redogjorts för ovan så bör Sunds kommun ej underteckna/ingå avtalet, så som det nu är formulerat. Av LF 112/2020 så framgår vad som skall ingå i SA. Avtalsförslaget svarar mot det som finns uppställt i LF, men det finns även tillägg och innehåll i avtalsförslaget som ej omnämns i LF. Det måste vara självklart att det står parterna fritt (i detta fall ÅHS och Sunds kommun) att gemensamt komma överens om det sakliga innehållet i SA utöver det som specifikt nämns i LF. Därmed så måste Sunds kommun ha rätt att förändra avtalets innehåll så att det svarar mot den nivå av samverkan som kan anses rimlig mellan Sunds kommun och ÅHS. Att Ålands Landskapsregering beslutade om nämnda LF så sent som den 5e november 2020 och för- väntar sig att förordningens innehåll är verkställt och klart från 1.1.2021 kan knappast vara en om- ständighet som skall ändra på ovanstående argumentation eller ställningstagande. En sådan här viktig förordning måste få en längre verkställighetstid än 51 kalenderdagar.

(17)

Kommundirektörens förslag:

Ärendet återremitteras till kommundirektören för att förhandla vidare om avtalet enligt ovanstående beredning.

Beslut:

Enligt förslag.

---

Kst bilaga nr 3 / 08.02.2021 ---

(18)

Kst § 10 Remiss angående havsplan, ÅLR

BTN § 23 Landskapsregeringen begär in synpunkter över ett första förslag till havsplan för Åland. Det förslag som nu skickas ut utgör ett första diskussionsunderlag med för- slag till framtida lokalisering av olika verksamheter och hur de åländska vatten ska användas i framtiden. Synpunkter på förslaget önskas senast 31 mars 2020.

Förvaltningsdokumenten syftar alla till att uppnå hållbar utveckling och användning och samtidigt god kvalitet och status enligt utvecklings- och hållbarhetsagendan och de vattenrelaterade EU-direktiven, dvs. vattendirektivet, det marina direktivet och direktivet om havsplanering. I den slutliga havsplanen ska ingå förslag till loka- lisering av framtida verksamheter, intressen och användningsområden. Planen kom- mer att vara riktgivande för olika myndigheter vid planläggning och prövning av användning av kust- och havsområden.

I planen ska identifieras den rumsliga och tidsmässiga utbredningen av relevanta befintliga och framtida verksamheter, intressen och användningsområden. (LF 29/2016-2017)

Byggnadsinspektörens förslag:

Sunds kommun ger följande yttrande angående första utkast till havsplan:

För att klara av fastställda utsläppskrav är det nödvändigt att bygga ut de fosilfria energikällorna. Vindkraft är en sådan och man bör kunna förvänta sig en mer om- fattande utbyggnad av denna framöver. Förhållandena för vindkraft är mer gynn- samma till havs och i ytterskärgården ,varför det är viktigt att lämpliga områden för vindkraft som byggs i kommersiellt syfte tas med i planen även om de placeras på holmar och skär.

I havsplanen ska områden som är kulturellt värdefulla för ålänningarna markeras.

Det kulturellt värdefulla området utvidgas norr om Saggö arkipelagen österut förbi Låga Skärgården arkipelagen så det även omfattar Rannöarna med dess gamla fis- keläge.

BESLUT

Förslaget godkändes.

---

KST § 49 Kommundirektörens förslag:

16.03.2020 Kommunstyrelsen avger utlåtande enligt nämndens förslag.

Mats Ekholm föreslår att byggnadstekniska nämndens förslag ersätts mer följande:

kommunstyrelsen avger följande yttrande: havplaneringen flyttas utom åländskt ter- ritorialvatten till finsk ekonomisk zon. Förslaget understöds av Jonas Back.

Beslut:

Enligt ordförande Ekholms förslag.

---

(19)

Kst, 10 08.02.2021

Ålands landskapsregering önskar Sunds kommuns utlåtande över förslag till havs- plan. Utlåtandet skall vara Landskapsregeringen till handa senast den 15e februari 2021.

Följande dokument önskar Landskapsregeringen få utlåtanden över:

https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/atta- chments/page/karta_med_forslag_till_framtida_anvandning.pdf

https://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/forkla- ring_markeringar_slutligt_forslag_utan_emma.pdf

Det framgår av handlingarna att planeringen nu flyttat ut till den gräns som går mel- lan vad som tillhör den kommunala behörigheten och Ålands landskapsregerings behörighet, ej att förväxla med kommunens hållning att ”havplaneringen flyttas utom åländskt territorialvatten till finsk ekonomisk zon”. Dock med beaktande av ovanstående så lämnar ej kommundirektören ett förslag till yttrande i ärendet än vad som redan har beslutats om i kommunstyrelsen.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen i Sund anser att havplaneringen skall flyttas utom åländskt terri- torialvatten till finsk ekonomisk zon.

Beslut:

Kommunstyrelsen i Sund konstaterar att havplanering utanför kommunens område är Ålands landskapsregerings behörighet.

---

(20)

Kst § 11 Obligatoriskt ventilationskontroll (OVK), Gemensamma räddningsnämnden RN § 48/21.12.2020

Sedan 1.1.2018 ska byggnaders ägare se till att kontroll av byggnaders ventilations- system görs innan det tas i bruk och för de flesta byggnader ska det sedan göras regelbundet. Beroende på byggnader och typ av ventilation är intervallen 3 eller 6 år.

Enligt 65b § plan- och bygglagen (ÅFS 2017:82) framkommer det att kommunen ansvarar för tillsynen över den obligatoriska ventilationskontrollen.

Räddningsförordningen § 21, Rengöringsintervall (ÅFS 2020:44) ändrades under 2020 för att anpassa OVK till övriga intervaller och byggnader.

Tidigare har samarbetskommunernas räddningsmyndighet (RÅL) avböjt att åta sig tillsynen för OVK eftersom ökade arbetsuppgifter inte varit möjligt på grund av ar- betsbelastningens storlek i förhållande till personalstyrka. I samband med ändringen av räddningsförordningen § 21 och förutsatt att tilltänkt personalökning inom rädd- ningsmyndigheten av en brandmästare 2021 verkställs skulle ett utrymme skapas för att ingå som en uppgift att utföra tillsynsuppgiften av OVK. Detta bör då sam- tyckas av samarbetskommunerna inom RÅL.

Räddningschefens förslag:

Den gemensamma räddningsnämnden föreslår, förutsatt att den i budget 2021 före- slagna brandmästartjänsten tillsätts, att den gemensamma räddningsmyndigheten (RÅL) kan påföras samarbetskommunernas tillsynsansvar för OVK i enlighet med 65b § plan- och bygglagen (ÅFS2017:82).

Beslut:

Den gemensamma räddningsnämnden föreslår för samarbetskommunernas kom- munstyrelser, förutsatt att den i budget 2021 föreslagna brandmästartjänsten till- sätts, att den gemensamma räddningsmyndigheten (RÅL) kan påföras samarbets- kommunernas tillsynsansvar för OVK i enlighet med 65b § plan- och bygglagen (ÅFS2017:82).

________

Kst, 11 08.02.2021

Kommunstyrelsen kan konstatera att den föreslagna brandmästartjänsten kommer tillsättas i februari. Därmed så kan kommunstyrelsen i Sund föreslå inför kommun- fullmäktige att kommunfullmäktige ska godkänna att den gemensamma räddnings- myndigheten (RÅL) kan påföras kommunens tillsynsansvar för OVK i enlighet med 65b § PBL.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen föreslår inför kommunfullmäktige att kommunfullmäktige ska godkänna att den gemensamma räddningsmyndigheten (RÅL) kan påföras kommu- nens tillsynsansvar för OVK i enlighet med 65b § PBL.

Beslutet delges kommunstyrelsen i Jomala.

Beslut:

Enligt förslag.

---

(21)

Kst § 12 Revidering av det personalpolitiska programmet för Sunds kommun

08.02.2021

I kommunfullmäktiges budget för år 2021 så står det under förvaltningssektorns verksamhetsmål på sidan 16, punkt 4, ”Uppdatera det personalpolitiska program- met”.

Länk till nu gällande personalpolitiska programmet finns här

https://www.sund.ax/sites/default/files/attachments/page/personalpolitiskt_pro- gram_250515.pdf

Rent allmänt kan man säga att de största förändringarna sker för att se till att pro- grammet harmoniserar med förvaltningsstadgan.

I övrigt så har gamla benämningar bytts ut mot nu gällande benämningar.

Vidare så har hänvisningen till en ”må-bra-policy” strukits då den ej kunnat återfin- nas. Detta är inget problem då gällande styrdokument ”Tidigt ingripande – plan som stöder arbetsförmågan” svarar mot det som är relevant i sammanhanget.

Den stora förändringen är gällande avsnitt 3.2 i gällande policy, som kallas för per- sonalpolicy. En sådan policy som åsyftas har sannolikt aldrig funnits. Därför så ändras den paragrafen till ”lönepolicy” som förklarar hur det belopp som överens- kommes i de centrala förhandlingarna fördelas (individuellt lönetillägg). Själva lö- nepolicyn är ej klar nu, utan skall förhandlas fram med de fackliga representanterna vilket blir ett skilt ärende senare i vår för kommunstyrelsen att behandla.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen noterar kommundirektörens förslag och vidtar eventuella föränd- ringar.

Förslaget sänds till personalgrupperna och nämnderna för utlåtande. Synpunkterna på förslaget måste vara kommunstyrelsen till handa senast den sista april för att kunna beaktas.

Beslut:

Enligt förslag.

---

Kst bilaga nr 4 / 08.02.2021 ---

(22)

Kst § 13 Försäljning av andelar i Oasen boende och vårdcenter kf

08.02.2021

Kommunfullmäktige fattade i samband med budgetparagrafen följande beslut:

”Kommunstyrelsen får i uppdrag att begära in anbud på att sälja 3 av kommunens 4 andelar i Oasen k.f.

Kommunfullmäktige fattar sedan beslut om eventuell försäljning.”

Hänvisning, Kfg, 1.12.2020, § 71, punkt 2.

Kommundirektören har begärt in anbud från samtliga kommuner på Åland. Endast ett fåtal har svarat. Samtliga kommuner som har svarat har valt att ej lämna något anbud.

Sunds kommun äger 4 andelar i Oasen boende och vårdcenter kf (”Oasen”) och endast en andel/plats är för närvarande belagd. Oasen debiterar kommunen enligt två delar, en driftsavgift och en grundavgift. Driftsavgiften debiteras endast om an- delen är belagd, men grundavgiften debiteras ägaren, dvs i detta fall Sunds kommun oberoende av om platsen är belagd eller ej. Undantaget är om platsen nyttjas av en annan kommun och då betalar den kommunen grundavgiften. Detta innebär sanno- likt att kommunen kommer betala för tre outnyttjade grundavgifter under 2021 om inte platserna beläggs. Varje grundavgift består av följande poster per månad: av- skrivningar 256,60 €, plus grundavgift 1 349,70 €, totalt 1 606, 30 € per månad.

Detta innebär 19 275, 60 € per år (1 606, 30 € * 12 månader) och tar man alla ande- lar så blir det 57 826, 80 € per år (19 275, 60 € * 3 andelar).

4 andelar multiplicerat med 12 månader ger totalt 48 månader. Detta är alltså det maximala antalet månader som Sunds kommun kan komma att behöva betala i grundavgift, i det fall att ingen annan kommun belägger vår platsandel. Historiskt så har kommunen 2020 debiterats 34 månader, 2019 25 månader och 2018 31 må- nader. Med den sammanställningen kan konstateras att kommunens platsandelar beläggs i låg grad av andra kommuner.

Sunds kommun kan alltså komma att betala 57 826, 80 € för outnyttjade platsande- lar under 2021. Detta uppfattar kommundirektören som en onödig utgift, speciellt då kommunens ekonomiska situation fordrar att varje skattepeng används så effek- tivt som möjligt.

Eftersom kommunen står med tre outnyttjade andelar samtidigt som ingen kommun har lämnat något anbud på dessa andelar så bör detta rapporteras till kommunfull- mäktige. Dvs att det inte finns något anbud för kommunfullmäktige att anta.

Frågan är då hur kommunen hanterar ovanstående faktum att drygt 58 000 € inte används på bästa sätt. Vill kommunen göra något åt detta så är det enda som åter- står att begära att Oasen löser in 3 andelar från Sunds kommun.

Länk till Oasens grundavtal

https://www.oasen.ax/sites/default/files/attachments/page/oasen_grundav- tal_1.1.2017_med_underskrifter.pdf

(23)

Det finns ingen paragraf i Oasens grundavtal som reglerar vad som händer ifall en medlemskommun vill att andelar skall inlösas av Oasen utan det finns endast i grundavtalets 19 §, 1 mom. en skrivning som reglerar överlåtelse av andelar mellan kommunerna. Att detta förhållande är oreglerat betyder inte per se att inlösen av andelar ej får ske. I det fall Oasen är ovilliga att inlösa 3 andelar, så kan Sunds kommun meddela att man önskar utträda ur förbundet och sedan förvärva 1 andel från en annan kommun och på det sättet återinträda i förbundet.

I 19 §, 2 mom. nämns det vad som händer om en kommun begär utträde ur Oasen.

Trots att det ej finns reglerat beträffande inlösen så vore det bästa för Sunds kom- mun ifall Oasen kan inlösa 3 andelar. Det torde också även vara det bästa för Oasen att endast 3 andelar inlöses istället för 4 samt att en massa juridiska stridigheter kan undvikas genom ett förfarande med inlösen framom utträde och sedan återinträde.

Avslutningsvis så konstateras att ingenting av ovanstående förfarande innebär nå- gon ekonomisk risk för Sunds kommun eftersom Oasens skulder med råge understi- ger grundkapitalet. Därmed så får Sunds kommun också tillbaka 3 andelar av grundkapitalet (netto). Grundkapitalet i Oasen är idag 1 094 817,62 €. Delat med 67 andelar så är varje andel värd 16 340, 56 €. Multiplicerar man det sedan med kommunens 3 andelar så torde kommunen få tillbaka 49 021, 68 €.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen föreslår följande inför kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige noterar att inga anbud har kommit in på de andelar som Sunds kommun har begärt in anbud på.

2. Kommunfullmäktige beslutar om att anhålla hos Oasen om att i första hand lösa in 3 av kommunens 4 andelar. I andra hand så önskar Sunds kommun att utträda ur Oasen.

3. Kommundirektören har rätt att förhandla med Oasen i syfte att verkställa ovanstående beslut.

4. Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen rätten att begära utträde ur Oasen i det fall Oasen ej är beredd att lösa in 3 av Sunds kommuns 4 andelar i Oasen.

Kommunstyrelsen måste i sådana fall meddela kommunfullmäktige.

5. Kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen rätten att förvärva en an- del i Oasen av annan kommun efter det att Sunds kommun har blivit beviljade utträde ur Oasen.

Beslut:

Enligt förslag.

---

(24)

Kst § 14 Principer för användning av danaarv

08.02.2021

På förekommen anledning så behöver kommunen besluta principer för användning av danaarv.

Danaarv tillfaller i första hand Ålands landskapsregering enligt gällande lagstift- ning. Därefter så kan arv, eller del av arv tillfalla Sunds kommun enligt olika be- stämmelser som inte desto mer redogörs för här annat än att kommunen måste för- säkra Ålands landskapsregering om att medlen kommer att användas för ”sociala och kulturella ändamål”.

Sunds kommun har idag två danaarv i balansräkningen med följande utgående ba- lans per 31.12.2020.

Kontonummer Namn Utgående balans

2361 Valny Hedberg 46 923, 84 €

2362 Enzio Lindström 62 639, 00 €

Summa 109 562, 84 €.

I fallet med arvet efter Enzio Lindström så står det tydligt i beslutet från Ålands landskapsregering av 28.4.1998 att ”kommunen använder kvarlåtenskapen för kva- litetshöjande satsningar inom kommunens äldreomsorg”.

I fallet med arvet efter Valny Hedberg så torde kvarlåtenskapen kunna användas för såväl sociala som kulturella ändamål.

Kommundirektören kan konstatera att relativt lite medel har förbrukats av respek- tive kvarlåtenskap sedan arven tillfallit kommunen. Detta är olyckligt med tanke på att 20, respektive 10 års inflation naturligtvis har ätit upp en del av det relativa vär- det av respektive kvarlåtenskap. Med detta sagt så är kommundirektörens inställ- ning att kapitalet skall användas för avsett ändamål. Däremot är det viktigt att fram- hålla att det är kommunfullmäktige som beslutar om tilldelning utav samtliga me- del. På detta sätt så kan fullmäktige också säkerställa att kvarlåtenskapen används till vettiga ändamål.

Den första frågan som då infinner sig är om kommunen bör förbruka kapitalet i sig eller en avkastning av kapitalet. För att få till en avkastning på kapitalet som över- huvudtaget är meningsfullt att använda så skulle medlen behöva placeras på ett så- dant sätt att det kommer att utsättas för en icke godtagbar nivå av risk. Därutöver kommer kapitalet att behöva en aktiv förvaltning, vilket även det understryker att kapitalet i sig bör delas ut och ej en avkastning av kapitalet.

För att säkerställa att medlen används till vettiga ändamål, samt att garantera att kommunfullmäktige utövar beslutanderätt även över dessa penningmedel så kan detta med fördel lyftas in i budgetprocessen för respektive budgetår och separeras på så sätt från kommunens driftsbudget.

(25)

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen godkänner kommundirektörens redovisning.

Kommunstyrelsen föreslår inför kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige beslutar om att godkänna att danaarvsmedlen äskas om av re- spektive nämnd i samband med att budgeten bereds. På detta sätt separeras danaar- ven från kommunens driftsbudget. Vad medlen skall användas till skall tydligt spe- cificeras för att kommunfullmäktige skall kunna veta att medlen används till vettiga ändamål.

Beslut:

Enligt förslag.

---

(26)

Kst § 15 Tilläggsbudget 1, Tallgården och Sunds bibliotek

08.02.2021

Rent allmänt så bör man vara försiktig med tilläggsbudgeter. Principen med budge- tering är att när budgeten bereds så skall alla anslag prövat mot varandra så att kommunfullmäktige därigenom ska avgöra var pengarna gör mest nytta. När en till- läggsbudget behandlas så saknas dylikt förfarande eftersom lejonparten av budge- ten redan är beslutad om. Därför så är det ju så att alla tilläggsbudgeter sker genom en försämring av resultatet, med investeringar och danaarvsmedel som undantag, som endast belastar kassamedel.

För beviljande av nedanstående projektanslag förutsätts i beredningen att kommun- fullmäktige godkänner att dessa finanserias av danarvsmedel.

Tallgården har följande behov för verksamheten som ej finns budgeterade under år 2021.

o Matsal: 8 bord och 35 stolar, totalt 15 000 €.

o Utemöbler till nya gården: bord, positionsstolar, vanliga stolar, totalt 5 000 €.

o Utemöbler: trähammock, parasoll, fästmanssoffa, totalt: 1 500 €.

o Wifi för hela Tallgården samt infrastruktur: 2 500 €.

o Smarttelefoner 4 st,: totalt 2 000 €.

o Möbler till klientrum: vårdsäng 1 000 €, 8 st sängbord, 4 000 €, 5 madrasser 2 500

€.

Innebär totalt: 33 500 €.

Detta räknas som en kvalitetshöjande åtgärd inom äldreomsorgen.

Sunds bibliotek vill driva ett projekt, Sunds kommun 700 år och Åland 100 år. Pro- jektmedel för detta finns ej beviljat i kommunens budget för år 2021. Firandet kom- mer att ske i mitten på augusti på Sunds bibliotek. Projektet kommer kosta ca 15 000 €, varav kommunen planeras ta en tredjedel av kostnaderna.

Projektbudget som följer:

o Redaktör/layout för pjäsantalogi och historik, 2000 €.

o Pjäsantlogi, tryckkostnad (200 ex), 2000 €.

o Historik, (200 ex), 1000 €.

o Skribent för historik (3 mån arbete), 6500 €.

o Ungdomslön (1 mån arbete), 1500 €.

o Författarbesök, 250 €.

o Musik och tårta, 400 €.

Innebär totalt 4500 € för kommunens del, vilket är en tredjedel av totalen.

Detta räknas som ett kulturellt ändamål.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen föreslår inför kommunfullmäktige att tilläggsmedlen beviljas un- der förutsättning att det finansieras med danaarvsmedel.

(27)

Tallgården: 33 500 € belastar balanskonto 2362.

Sunds bibliotek: 4500 € belastar balanskonto 2361.

Beslut:

Enligt förslag.

---

(28)

Kst § 16 LR, remiss återinförande av ruttaxa

08.02.2021

Ålands landskapsregering har i bilaga 5 ställt frågan till Sunds kommun huruvida kommunen förordar en återgång till den så kallade ”ruttaxan”. Även andra förslag till att utveckla skolskjutssystemet mottages.

Nedan följer en beredning av skoldirektören som pga kort remisstid skickat bered- ningen direkt till kommundirektören i samråd med kommundirektören.

Inledning/ Allmänt

Landskapsregeringen beslöt 2009 (103 K 14, Dnr: K14/08/5/112) att inte längre fastställa ruttaxor för skolskjuts med motivering att skolskjutsarna upphandlas och konkurrensutsätts.

Hammarlands kommun har bett landskapsregeringen återinföra ruttaxan då kostnaderna för skolskjutsar ökat betydligt mer än vad konsumentprisindex (KPI) skulle motivera.

Upphandling

Skolskjutsarna upphandlas genom en gemensam upphandling i distriktet för alla elever i grund- skolan varje år. Godby högstadiets elever i behov av matartrafik upphandlas tillsammans med Sunds skolas skolskjutsar i åk 1-6 för att få till så stor samordning som möjligt.

Skolskjutsens uppsamlingsställen fastställs av nämnden (i nya utbildningsstadgan av skolförestån- daren). Skolföreståndaren gör upp skjutslinjerna och anbud begärs in på dessa linjer. I första hand används kollektivtrafiken där det är möjligt.

Vid upphandlingen finns en anbudsförfrågan som beskriver upphandlingen och dess krav.

Inkomna anbud gås igenom att de fyller upphandlingens skall och bör krav, därefter jämförs in- komna anbud mot varandra. Skjutsavtal tecknas i augusti mellan skolan och trafikidkaren.

Kostnader och trender

Norra Ålands högstadiedistrikt

Godby Högstadieskola tillhandahåller grundskoleundervisning för medlemskommunernas elever i åk 7-9.

För GHS del används i första hand kollektivtrafiken för skolskjutningen, för matartrafiken görs ge- mensamma upphandlingar med kommunernas skolor för åk 1-6 när det är möjligt.

För elever överförda till mångprofessionellt stöd i specialklassundervisning i åk 1-6 bekostas skol- skjutsarna av hemkommunen.

Utbildningsstadgan för GHS tillåter skolskjuts då elever har mer än 3 km till skolan mot lagens 5 km. Skulle en höjning till lagens 5 km göras i utbildningsstadgan berörs elever i Grelsby, Mang- elbo, Ämnäs och Haraldsby av beslutet, idag ca 15 elever. På t.ex. Grelsby-sträckan finns ingen gång- och cykelbana invid 90-väg, vilket gör att sträckan inte kan anses som säker för att ta sig till skolan på.

Sunds kommun, grundskoleutbildning 1-9

I Sund inkommer vid upphandlingen anbud från en trafikidkare som sköter alla skolskjutsar. Skol- skjutsarna utförs med buss eller mindre bussar.

(29)

Sunds kommun har i sin utbildningsstadga en gräns på 2 km för alla elever i åk 1-6. Skulle man ändra till det lagstadgade 3 km för elever i åk 1-3 och 5 km för elever i åk 4-6 skulle endast ett få- tal elever, under 5 st, beröras av ändringen årligen.

Skolskjutskostnader 2009-2019 Sunds kommun, elever i åk 1-9, ÅLR:s underlag till remissfrågan.

År Exklusive moms Elevantal Kostnad/ elev

2009 65 215 64 1 018 €

2010 61 948 58 1 068 €

2011 64 219 50 1 284 €

2012 81 402 52 1 565 €

2013 84 509 55 1 537 €

2014 98 607 77 1 281 €

2015 107 669 81 1 329 €

2016 126 823 85 1 492 €

2017 120 998 68 1 779 €

2018 123 906 69 1 796 €

2019 132 097 70 1 887 €

Sammanfattning

Kostnaderna för skolskjutsarna i Sunds kommun har ökat med det dubbla sedan avregleringen 2010, varpå ett återinförande av ruttaxan skulle gagna kommunen.

Ett alternativ skulle vara att återinföra lokaltrafik på Norrasundsvägen på morgonturen och 15- turen.

Tänkbara utvecklingsalternativ:

- Göra arbetet som skolbilschaufför mer attraktivt genom att införa särskilda skolskjutstill- stånd. Dessa tillstånd skulle inte kräva natt- och helgkörningar.

- Fler trafikidkare- mer konkurrens?

- möjlighet att nyttja av kollektivtrafiken även för Sunds skola.

- Avreglera tillstånden helt?

- På lång sikt väva ihop eleverna skoldag med fritidsaktiviteter och fritidshemsverksam- heten så att alla elever är i skolan 6h per dag, med fritidsaktiviteter/ fritidshemsverksam- het under dagen. Det skulle betyda att eleverna åker en morgontur och en gemensam ef- termiddagstur.

---

Konstateras att priserna som anges ovan i beredningen är inkl. moms.

Viktigt att komma ihåg är att 2020 ej kommer att kunna vara ett rättvist jämförel- seår med anledning av att skolorna var stängda under en tid och att det under den tiden ej gick några skolskjutsar.

Konsumentprisindex har ökat med 18 % mellan januari 2009 till december 2019.

Löpande priset har ökat med 66 882 € eller 103 % för samma period.

Elevantalet har ökat med 6 stycken eller 9 % för samma period.

(30)

Priset per elev har ökat med 869 € eller 85 % för samma period.

Kommundirektören har gått igenom verifikaten för de senaste tre åren och det som sticker ut är specialskjutsarna som står för ca 20 000 € av hela totalsumman eller dryga 15 %.

Det kan konstaterats att priserna har ökat med ca 58 % mer än vad som kan förkla- ras med inflation och ökning av elevantal. Detta är mycket mer än vad som kan an- ses vara försvarbart. Detta kommer kommunen börja arbeta aktivt med i framtiden, nämligen att sänka priserna för skolskjutsarna. Korrigerar man sifforna ovan sorte- rar bort specialtransporterna så blir jämförelsen något annorlunda.

Löpande priset har ökat med 46 882 € eller 71 % för samma period.

Elevantalet har ökat med 5 stycken eller 8 % för samma period.

Priset per elev har ökat med 606 € eller 59 % för samma period.

Det är mycket svårt att säga om kommunen borde vara för eller mot en ruttaxa.

Istället är det så att Ålands landskapsregering borde se över hela det här systemet rent generellt. Med tanke på den höga relativa arbetslöshetsgraden på Åland så borde det finnas flera som idag ingår i den här statistiken som kan vara intresserade av att driva skolskjuts eller taxiverksamhet.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen i Sund lämnar följande synpunkter på remissen:

1. Ålands landskapsregering borde utforma en extra tur inom lokaltrafiken. Övriga kommuner på norra Åland har turer som bättre täcker in de kommunernas geo- grafiska storlek. Dessutom skulle nyttjandet vara lika högt som övriga linjer på norra Åland.

2. Sunds kommun anser att Ålands landskapsregering bör dela ut åtminstone de taxitillstånd som ännu inte är utdelade och kanske eventuellt skapa fler tillstånd.

3. Ålands landskapsregering borde se över hela transportsystemet på ett generellt plan med anledning av den höga relativa arbetslöshetsgraden.

Beslut:

Enligt förslag.

---

Kst bilaga nr 5 / 08.02.2021 ---

(31)

Kst § 17 Avtal med FPA om Kelmu, extra ärende

08.02.2021

Kommunernas socialtjänst (”KST”) har riktat en förfrågan till Sunds kommun om att ingå ett avtal med FPA om en tjänst som heter Kelmu.

I och med överförandet av socialvården (utom äldreomsorgen) till KST så handläg- ger numera KST allt som rör kommunens service inom det sociala området.

Trots detta, så är det Sunds kommun som måste ingå avtal med FPA om Kelmu för att handläggarna på KST skall kunna hantera bland annat utkomststödsbetalning- arna på ett smidigt sätt för de kommuninvånare som bor i Sunds kommun.

Kostnaden för att ha Kelmu är för närvarande 66 € / år för Sunds kommuns del.

Kommundirektörens förslag:

Kommunstyrelsen beslutar att avtalet kan ingås.

Kostnaden belastar kommunkansliet.

Beslut:

Enligt förslag.

---

Kst bilaga nr 6 / 08.02.2021 ---

(32)

ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING

BESVÄRSFÖRBUD

Vad förbudet grundar sig på

Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning, utlåtande eller verkställighet, kan enligt § 112 kommunallagen rättelseyrkande inte framställas eller kommunalbesvär anfö- ras över beslutet.

Paragrafer 2-16

Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom skriftligt rättelseyrkande en- ligt § 110 kommunallagen kan framställas över beslutet.

(se instruktioner nedan under rättelseyrkanden)

Paragrafer 1, 17

Enligt § 5 Förvaltningsprocesslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut.

Paragrafer och grund för besvärsförbudet: -

ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE

Myndighet till vilken rät- telseyrkande kan fram- ställas, samt tid för yr- kande av rättelse

Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan framställa ett skriftligt rättelseyr- kande. Skriftligt rättelseyrkande får framställas av den som ett beslut avser eller den vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av beslutet (part) samt av kommunmed- lemmar.

Myndighet hos vilken rättelse yrkas:

Kommunstyrelsen i Sund Norra Sundsvägen 361, Björby AX-22520 Kastelholm Paragrafer: 1, 17

Yrkandet skall framställas inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvi- sas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet pub- licerats på kommunens webbplats.

Rättelseyrkandets inne- håll

Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som framställer det.

(33)

KOMMUNALBESVÄR

Besvärsmyndighet och be- svärstid

I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i beslut med anledning av rättelseyrkanden kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av en som är part eller kom- munmedlem. Ett beslut får överklagas genom kommunalbesvär på den grunden att 1. beslutet tillkommit i felaktig ordning,

2. den myndighet som fattat beslutet har överskridit sina befogenheter eller 3. beslutet annars strider mot lag.

Besvärsmyndighet är Ålands förvaltningsdomstol PB 31

22101 Mariehamn Paragrafer: -

Besvärstid: 30 dagar från delfåendet av beslutet.

En part anses ha fått del av beslutet sju dagar efter dagen då brevet avsändes, om inte något annat påvisas. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet sju dagar efter att protokollet publicerats på kommunens webbplats.

FÖRVALTNINGSBESVÄR

Besvärsmyndighet och be- svärstid

Besvärsmyndighet är Ålands förvaltningsdomstol PB 31

22101 Mariehamn Paragrafer: -

Besvärstid: 30 dagar från delfåendet av beslutet.

BESVÄRSSKRIFT

Besvärsskrift

I besvärsskriften skall anges

ändringssökandes namn, yrke, boningsort och adress - vilket beslut som överklagas - vilka ändringar som yrkas i beslutet - motiveringar till att beslutet bör ändras

Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökande själv eller av den som författat skriften. Om endast den som för- fattat besvärsskriften undertecknar den, skall också yrke, boningsort och postadress anges.

Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas, i original eller som officiellt bestyrkt kopia, och intyg om den dag från vilken besvärstiden skall räknas.

Inlämnande av besvärshandlingarna

Besvärshandlingarna skall inlämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall lämnas till posten i så god tid att de kommer fram innan besvärstiden går ut.

References

Related documents

Vad som är gåtfullt är vad som fick denne norrman att vid 32 års ålder hals över huvud fly till Sverige, byta identitet till svensken Birger Sjöberg och slå sig ner i en koja vid

färdigställandeskydd skall visas upp innan byggnadsarbetena påbörjas. Tillbyggnaden skall utstakas i plan och höjd av kommunens miljö- och stadsbyggnadsförvaltning, alternativt

VD ska fortlöpande hålla styrelsen informerad om utvecklingen av FM Mattsson Mora Groups verksamhet, omsättningens storlek, Bolagets resultat och finansiella ställning,

För att kunna ge förslag på hur de nya bidragsnormerna för samlingslokaler i Hylte kommun kan se ut har vi undersökt hur ett antal andra kommuner, både i Halland och i övriga Sverige

Om storleken och de lägsta beloppen på vårdarvode som betalas till närståendevårdare bestäms i 5 § i lagen om stöd för närståendevård (937/2005) Enligt lagens 6 §

Lagens målsättning är att hindra diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller uttryck och främja jämställdheten mellan kvinnor och

Kommunstyrelsen noterar även att en plan för att stöda den äldre befolkningen skall antas av kommunfullmäktige, enligt Äldrelag för Åland, 7 §.. Kommunstyrelsen önskar

● Exploateringskontoret kommer inte att vara remissinstans för borrlovsansökningar på Stockholms stads mark, utan det kommer även i fortsättningen trafikkontoret vara.. ●