risker vi måste hantera

Brandfarliga köldmedier

– risker vi måste hantera

Borrstoppet i Stockholm hävt

Nordbygg 2018

– med fokus på miljö smartare teknik

#2 2018

N y h e t s m a g a s i n e t

Så kom då äntligen beskedet – det enda möjliga, men icke desto mindre välkommet:

Stockholms Stad backar till 100% tillbaka från det agerande man haft sedan juli 2017 vad gäller hanteringen av ansökningar för borrning av energibrunnar på stadens mark.

Lite bakgrund

I juli 2017 ändrade Stockholms stad, över en natt, sina riktlinjer för beviljande av borrtill­

stånd för borrning av energibrunnar. Helt plötsligt medgavs inga borrningar i, mot eller från stadens mark. Ett beslut som kom helt utan förvarning och som effektivt stoppade alla värmepumpinstallationer på stadens mark under hela hösten.

Den förvaltning som låg bakom föränd­

ringen var exploateringskontoret som helt plötsligt kommit fram till att borrningen kunde ”krocka” med byggandet under mark.

Stockholms stad ville säkra att inget skulle vara i vägen och störa dem i det fall de skulle komma på att bygga någon tunnel eller göra andra arbeten i undermarken.

Konsekvensen blev att hundratals villaäga­

re och bostadsrättsinnehavare blockerades i sina ansträngningar att skaffa sig miljövänlig, energieffektiv och förnyelsebar uppvärmning.

För installatörerna – våra medlemmar innebar det att projekt för miljontals kronor stoppades.

Men nästan värst av allt – man tog inom förvaltningen inget formellt beslut om bevil­

jande eller avslag! Man bestämde sig bara för att inte hantera frågan. Något som alltså inte gick att överklaga!

När det blev uppenbart vad man höll på med inom stadens förvaltningar tog det inte lång tid innan det tog hus i h*lv*t*. Entreprenörer ringde, husägare ringde, bostadsrättsfören­

ingar ringde, vi ringde.

Vad höll man på med, och framförallt VARFÖR?

● Varför frånta stadens medborgare möjlig­

heten att fritt välja uppvärmningsform?

● Varför begränsa staden möjligheten att nå koldioxidneutral uppvärmning?

● Varför, varför, varför?

Tillsammans med våra systerorganisationer inom borrbranschen, Geotec och Avanti, drog vi i gång en kampanj som innefattade både juristkonsultationer, brevskrivningar, upp­

vaktningar samt individuella möten med re­

presentanter för staden.

Snabbt insåg vi att problemet låg på tjänste­

mannanivå. Ingen inom Exploateringsnämn­

den vi var i kontakt med hade kännedom om eller stödde sättet man agerade på inom förvaltningen.

Så, i mitten av april kom äntligen beskedet – det enda möjliga – staden backar till 100%

tillbaka. Eller med deras egna ord:

● Exploateringskontoret kommer inte att vara remissinstans för borrlovsansökningar på Stockholms stads mark, utan det kommer även i fortsättningen trafikkontoret vara.

● För tomträtter kommer exploateringskonto­

ret vara remissinstans, men de har tagit ett generellt beslut att den klausul som rörde

”pannanläggning” kommer de inte ha några synpunkter på, utan här kommer det vara fritt fram att få borrtillstånd. Men det kan finnas andra klausuler som gör att man inte får borrtillstånd.

Förnuftets seger!

Samtidigt som det är mycket gläd­

jande att man inom Stockholms stad kommit till sina sinnens fulla bruk är det både irriterande och frustrerande att situationen uppstått över huvud taget. Så mycket obehag och bekymmer stadens hantering vållat dess innevånare, företagare och miljö.

De borde skämmas!

Trots allt – glada och framåt­

blickande förnyelsebara energi­

hälsningar, Per Jonasson VD

Förnuftets seger!

En tredjedel av Sveriges energianvändning går till bostäder och lokaler, varav närmare sextio procent går till uppvärmning. Inom fastighets­

sektorn är möjligheterna stora att använda energin effektivare. Potentialen för att spara energi genom att förbättra byggnadernas energiprestanda är stor. Men varför stanna vid nära­nollenergi, när vi redan idag kan bygga plus­energihus.

Försäljningen av värmepumpar hade en explosionsartad utveckling i Sverige under början av 2000­talet. Från att det fanns ett fåtal värmepumpar i Sverige finns idag en värmepump i mer än varannan villa. Det finns idag mer än 1,4 miljoner värmepumpar instal­

lerade i Sverige. Installationen av alla dessa värmepumpar har varit en starkt bidragande orsak till att olja för uppvärmning idag knappt existerar. Olja för uppvärmning och varmvatten har sedan tidigt 80­tal minskat med 97 procent, samtidigt har el för samma ändamål minskat med 34 procent. Detta för att värmepumpar inte bara ersatt oljepannor, utan även ineffek­

tiva elpannor och direktverkande elelement.

Detta har också gjort att utsläppen av växt­

husgaser från bostadssektorn har minskat.

Enligt Naturvårdsverket med 91 procent sedan 1990. Nu är det inte enbart värmepumpar som är orsaken, utan även att fjärrvärmen samma period, mer och mer har gått ifrån fossila bränslen.

Nu är det dags att vi tar nästa steg, steget mot plusenergihus. Vad krävs då av teknik och politik för att vi ska lyckas?

På tekniksidan behövs byggnader av hög standard, med bra klimatskal. Det behövs bra klimatisering i byggnaden och samverkan mellan olika tekniker och över systemgränser.

Vi behöver fler som utnyttjar överskotts­

värmen som bildas vid kylning av t ex en livsmedelsaffär, för att värma dels den egna byggnaden, men kanske också grannfastig­

heterna. Vi behöver värmepumpar, solceller, solvärme eller kanske lokal vindkraft och flexibla när­ eller mindre fjärrvärmenät. Men framförallt behöver vi en intelligent styrning och samverkan mellan tekniker som traditio­

nellt inte har samarbetat tidigare. Vi behöver mångfald, inte enfald!

Inom den politiska sidan finns det flera saker som behöver förenklas för att plusenergihus ska utvecklas i någon större skala. Här behövs rättvisa, teknikneutrala byggregler, med rätt primärenergifaktorer och primärenergital. Vi behöver också bra, rättvisa och enkla villkor för småskalig el­ och värmehandel för att kunna skapa en fungerande prosumentmarknad.

Regler behöver ändras så att självkonsumtion av el och värme blir skatte­ och avgiftsfri.

Når vi fram och får ett stort bestånd av plusenergihus kommer vi även att minska belastningen på elnätet, vilket i sin tur ger en ökad leveranssäkerhet av el. Vidare kommer värmebehovet i det totala byggnadsbeståndet att minska, vilket borde kunna leda till att det sista kvarvarande fossila bränslet i fjärrvärmen borde kunna fasas ut.

Senast den 31 december 2020 ska EU:s medlemsstater se till att alla nya byggnader är nära-nollenergi- byggnader, enligt direktivet om byggnaders energiprestanda.

Från noll- till plusenergihus

– vad krävs?

Youtubekampanj

Det har visats sig att få ungdomar känner till kylteknikeryrket. För att en företrädelsevis ung person, som står inför ett yrkesval, ska kunna bli nästa nytillskott till branschen be­

höver vederbörande till att börja med veta om att yrket existerar. SKVP valde därför att producera en film för att öka intresset för yrket och som sätter det i ett sammanhang.

Filmen finns att titta på vår Youtubekanal samt på vår hemsida, skvp.se. Som en del i satsningen att nå ut med filmen, har den även gått som reklamfilm på Youtube.

Satsning på gymnasieelever

Varje år genomför tredjeårselever från gym­

nasiets kylinriktning tävlingen Skol­SM i kyl­

och värmepumpteknik. Det är tillfällen då media kan passa på att uppmärksamma ett spännande bristyrke i en expanderande bransch. De flesta år har någon eller några representanter för lokalmedia bevakat täv­

lingen. I år gick evenemanget av stapeln i Malmö på Universitetsholmens gymnasium den 7–8 maj.

När det gäller rekrytering till utbildningar inom kyl­ och värmepumpteknik är som nämnt ovan, gymnasieelever en viktig mål grupp.

Därför kommer SKVP att skicka ut informa­

tionsfoldrar om yrket direkt hem i brevlådan till utvalda grupper av elever. Denna kommu­

nikation har inte prövats tidigare, så det ska bli intressant att avläsa utfallet.

Känner du någon som ska välja yrke, eller kanske sadla om. Då kan du tipsa om att läsa kylinriktning på gymnasiet eller kyl &

värmepumptekniker på yrkeshögskolan. Var skolorna finns läser du på Kyl.se

Det finns ett mycket stort behov av nyrekrytering av personal till kyl- och värmepumpbranschen, vilket knap- past undgått någon som kommit i kontakt med branschen.

SKVP

– sår frön för fler nytillskott till branschen

Anton Holm, vinnare av Skol-SM i kyl- och värme- pumpteknik 2017.

Elpriset har varit högt under första kvartalet 2018. Det är den kalla vintern och våren som har gjort att elpriset har varit högre än på flera år. Senast priset var i den här nivån eller högre var första kvartalet 2011 och 2012.

De ingående magasinnivåerna i Sverige ligger på normala nivåer.

Tillgängligheten i kärnkraften är god. Det finns inget som talar för att det kommer att bli några onormala förändringar i elpriset inom den närmaste framtiden.

Priset på pellets ökade något under hösten men har under första kvartalet legat stilla. Det finns inget som talar för att det kommer bli några stora förändringar framöver.

Fjärrvärmepriset i diagrammet kommer från Energiföretagen.

Energipriser

2018 har börjat starkt för värme- pumpsbranschen. Totalt ökade försäljningen under första kvar- talet med 12 procent jämfört med samma period förra året. Starkast har försäljningen varit för bergvär- me- och luft-vattenvärmepumpar.

Försäljningen av luft­vattenvärmepumpar och bergvärmepumpar har varit god under första kvartalet och ökat med 15 procent. En bidragande faktor till den stora försäljning­

sökningen av vätska­vattenvärmepumpar (bergvärme) är en rekyl efter stoppet för bergvärmeborrning i Stockholm. Stoppet hävdes i december och de stoppade bergvärme­

installationerna har nu fått tillstånd att genom­

föras. Försäljningen av bergvärmepumpar minskade med 11 procent under fjärde kvar­

talet 2017.

Under perioden ökade försäljningen av från­

luftsvärmepumpar med 8 procent. Försälj­

ningen av frånluftvärmepumpar följer till stor del nybyggnaden av småhus.

Under första kvartalet ökade försäljningen i fastighetssegmentet med 3 procent.

– I ljuset av att försäljningsökningen inom fastighetssegmentet förra året låg på hela +14 procent är en ökning med 3 procent acceptabelt, säger Per Jonasson vd på Svenska Kyl & Värmepumpföreningen. Vår förväntan är dock att ökningen kommer accelerera under andra kvartalet då konsekvenserna av det tidigare borrstoppet i Stockholm helt försvunnit.

Under första kvartalet uppgick försäljnings­

värdet till 1,5 miljarder kronor, vilket är en ökning 12 procent.

Alla jämförelser är med motsvarande period året innan.

Bra start på året för värmepumpsförsäljningen

Q1

Totalt 12%

Luft-vattenvärmepumpar 15%

Frånluftvärmepumpar 8%

Vätska-vattenvärmepumpar (bergvärmepumpar) 15%

Försäljningen uppdelad på olika produktslag:

Villa Fastighet

Totalt 13% 3%

Luft-vattenvärmepumpar 14%

Frånluftvärmepumpar 8%

Vätska-vattenvärmepumpar

(bergvärmepumpar) 18%

Försäljningen uppdelad på villa och

fastighet:

NORDBYGG 2018

– med fokus på miljö smartare teknik

Drygt 48 000 besökare kunde räknas in på fredagen när mässan stängde.

– Överlag ser vi oerhört nöjda utställare och intresserade besökare. Besökarsiffran blev 1000­

talet fler än 2016, den landade på 48 260. Det kan jämföras med hela Tyresö eller Lidingö kommun eller nästan dubbla Ölands invånar­

antal, så det handlar om väldigt många människor som väljer att besöka Nordbygg, säger Peter Söderberg, projektchef för Nord­

bygg hos Stockholmsmässan.

För bygg­ och installationsmarknaden ger Nordbygg en unik möjlighet att samlas kring

de senaste trenderna och produkterna. Även om mässans omfattning vad gäller produkt­

grupper är bred finns det ganska gott om utställare inom respektive segment.

Kyl­ och värmepumpstekniken fanns i år, liksom tidigare år, koncentrerat till Stockholms­

mässans A­hall. Här kunde besökarna ta del av ett ganska varierat utbud, alltifrån enskilda komponenter till större system.

En trend som just nu sveper över Europa är användandet av köldmedier med lägre växt hus­

påverkan, vilket är en direkt följd av kraven som formulerats i EU:s F­gasförordning. Den ut­

vecklingen kunde också ses på Nordbygg, bland annat i det utbud av kyl­ och värme pumps­

aggregat som använder koldioxid som köld­

medium. Koldioxid är ett så kallat naturligt köldmedium som har extremt låg direkt växt­

huspåverkan om det skulle bli ett läckage på ett kyl­ eller värmepumpsystem. Propan, ett annat naturligt köldmedium, fanns även det representerat på Nordbyggs utställning. Även andra köldmediealternativ, syntetiska, fanns att hitta i hallen. R32 är t ex ett köldmedium som idag blivit vanligt i luft/luftvärme pumpar och det syntes i montrarna på Nordbygg.

– Det pratas väldigt mycket om köldmedier idag, just mot bakgrund av F­gasförordningen, säger Per Jonasson, vd för branschorganisa­

tionen Svenska Kyl & Värmepumpföreningen.

Det är viktigt att såväl installatörer som fastig­

Nordbygg är den största fackmässan för bygg- och installationsteknik i

Norden och arrangeras vartannat år. Den 10-13 april var det dags igen och

mycket kom att handla om miljösmartare teknik på det kyl- och värme-

pumptekniska området.

hetsägare och inköpare känner till regelverk och vad det får för konsekvenser för den egna och andras verksamheter.

Av denna anledning arrangerade Svenska Kyl & Värmepumpföreningen också ett halv­

dagsseminarium riktat till handläggare hos kommunernas miljö­ och hälsoskyddskontor.

– Det var ett stort intresse från kommunerna visade det sig, vilket är kul. Det är bra att vi kan få till ett forum där information och erfarenheter, kan utbytas och diskuteras för att på så sätt hitta bra

lösningar och regel tolk­

ningar fram över, fort­

sätter Per Jonasson.

En annan tydlig trend på Nordbygg var fokus på energieffektivitet. Dels i form av bättre kompo­

nenter och aggregat, dels i form av bättre system­

lösningar där samspelet mellan uppvärmning, kyla, ventilation och användar mönster fångas upp i smarta styr­ och övervakningssystem.

Systemen kan i många fall göras skalbara så att användaren kan studera både detaljer i en an­

läggning och göra övergripande helhetsanaly­

ser. För en större hotellkedja vill man kanske kunna jämföra energiförbrukningen mellan olika länder eller regioner, men även zooma in på rumsnivå för att se vilka temperaturer som ställts in.

Det är inte bara utställningen som lockar

till besök på Nordbygg, det erbjuds även ett ganska digert program av kostnadsfria seminarier runt om på mässan. Här kan den vetgirige enkelt slå sig ner och ta del av expert­

kunskaper inom en mängd teknikrelaterade områden. Det kan handla om de senaste rönen inom användandet av trä som byggmaterial, hur digitaliseringen inom drift och förvaltning utvecklar sig eller hur man kan bli en energi­

smartare beställare.

Svenska Kyl & Värmepumpföreningen höll dagligen seminarier i sin monter – då med fokus på frågor som främst berör kyl­ och värmepumpsmarkna­

den. Köldmediefrågan var så klart en av dessa och återkom i flera olika seminarier, det borrstopp som infördes av Stockholms kommun förra hösten och som slog hårt mot värmepumpsförsäljningen var en annan fråga som togs upp.

– Seminarierna blev över förväntan, sett till antalet personer som satte sig ner och lyssnade.

Intresset verkar vara stort för frågorna vi belyste och jag vill tro att seminarier som dessa det bidrar positivt till helhetsintrycket av besöket på mässan.

Nu dröjer det cirka två år innan Nordbygg återvänder, 31 mars – 3 april 2020 närmare bestämt.

”Det var ett stort

intresse från

kommunerna

visade det sig.”

Få har väl undgått att märka av den senaste tidens kraftiga prisökningar på köldmedier med höga GWP­värden (Global Warming Potential).

Många brukare har vaknat sent av olika anled­

ningar men idag råder stor aktivitet, framför allt hos landets handlare, som måste göra föränd­

ringar i sina kyl­ och frysanläggningar. Det kommer ske på olika sätt beroende på butikens förutsättningar och handlarens tidsperspektiv.

De flesta av de större butikerna kommer att gå över till CO₂ (koldioxid), vilket en hel del redan gjort med gott resultat, medan andra, kanske främst mindre butiker, kommer se på andra lös­

ningar. Där kommer övergång mot så kallade

”plug­in diskar” med R290 (propan) att vara ett alternativ. R290 är mycket brandfarligt (jämför

gasol) om det blandas med luft till vissa koncen­

trationer. Det kräver därför både att produkterna är rätt konstruerade med avseende på risker vid ett eventuellt läckage och att personer som instal­

lerar eller gör olika ingrepp i köldmediekretsen har kompetens och utrustning för detta. Arbets­

miljölagstiftningen runt brandfarliga gaser är till stor del skriven för gaser som används som bränsle, för industrin där sådana gaser används inom produktionen samt stora cisterner där för­

varing sker. Brandfarliga gaser i form av köldme­

dier i kyl­ och värmepumputrustning finns inte så tydligt beskrivet i föreskrifterna och det blir då en osäkerhet och ett visst motstånd att öka an­

vändandet av dessa. Det har helt enkelt varit lättare och bekvämare att använda icke brand­

farliga köldmedier och då i första hand syntetiska köldmedier i form av f­gaser.

Framtidssäkra köldmedier

Vad är ett framtidssäkert köldmedium? Med

framtidssäkert menar man idag att köldmediet har en så liten påverkan på miljön (växthus­

påverkan, ozonnedbrytande) att det kommer kunna användas även på lång sikt. Det inne­

bär ett mycket lågt GWP­värde, någon exakt gräns finns inte tydligt uttalad men tittar man på de krav som ställs på vissa produkter i f­gasförordningen, är GWP på 150 ett värde som ofta anges som en maxgräns. Vad återstår då för köldmedier? Då återstår naturliga köldmedier som exempelvis CO₂, kolväten (propan mm), ammoniak och brandfarliga syntetiska så kallade HFO­blandningar. CO₂ har redan etablerat sig inom flera tillämp­

ningar men framför allt på butikssidan där det används i kyl­ och frysanläggningar. Am­

moniak används idag i större mer industriella applikationer. Sedan återstår brandfarliga köldmedier i olika former, där de delas in i olika säkerhetsklasser beroende på graden av brandfarlighet.

I den snabba utfasningen av fluorerade växthusgaser (f-gaser) ingår en övergång till bland annat brandfarliga köldmedier.

Brandfarliga köldmedier

– risker vi måste hantera

Brandfarlighet – olika nivåer

Grovt sett kan de delas in i två grupper, grupp 2L som brukar kallas lätt brandfarliga (mildly flammable) och grupp 2 och 3 som är mycket brandfarliga. I 2L hamnar framför allt de syn­

tetiska HFO­blandningarna. Grupp 2L känne­

tecknas av att de brinner långsammare (under 10cm/s) och fordrar betydligt mer energi från tändkällan än medierna i grupp 2 och 3. En svårighet med lagstiftningen är att denna in­

delning i olika brandfarlighet 2L, 2 och 3, inte finns integrerad. Vanligen följer lagstiftningen den indelning av olika ämnen som finns i CLP­förordningen (CLP=Classification, Label­

ling & Packaging). I CLP­förordningen hamnar 2L, 2 och 3 vanligen i samma kategori som är

H221 (mycket brandfarlig). Här är det viktigt att en förändring sker så att lagstiftning och normer harmonierar bättre.

Yttre och inre säkerhet

För köldmedier har den yttre säkerheten, d v s miljön, stått i centrum. Genom Montre­

alprotokollet och senare f­gasförordningar, har införts kompetenskrav, krav på läcka­

gekontroller och krav på produkter. Även miljöpåverkan beroende på energieffektivi­

tet har lyfts upp och börjat ställas krav på.

Den inre säkerheten, d v s personsäkerheten, har i huvudsak handlat om trycksäkerhet och köldmediernas giftighet i form av undan­

trängande av syre. I och med brandfarlig­

heten kommer nya risker som måste kunna hanteras, detta är oerhört viktigt.

Vilka är riskerna?

Kyl­ och värmepumpaggregat använder köld­

mediet som ett arbetsmedium och är beroen­

de av att det är rätt mängd i aggregatet. Det är därför viktigt av både miljöskäl och drifttek­

niska skäl, att inget köldmedium läcker ut.

När vi nu börjar använda brandfarliga köld­

medier i allt större utsträckning måste vi även lägga till personsäkerhet som ett viktigt skäl. Då det inte förekommer läckage under normal drift, gäller inte reglerna i ATEX­di­

rektivet.. Däremot ska alltid en riskutredning göras utifrån vilken alla risker ska elimineras eller reduceras till en acceptabel nivå.

De största riskerna uppträder då ingrepp görs i köldmediekretsen som t ex vid repara­

tion då systemet först ska tömmas och sedan fyllas på igen. Tömningsfasen är kanske det det viktigaste momentet eftersom den olja som används för kompressorns drift, löser

in köldmediet som då kräver en noggrant utförd process där man ”spolar” systemet med kvävgas och vakuumsuger om vart annat. Det gäller då att vara väldigt noggrann när man utför detta arbete, så att man ordentligt sä­

kerställer att det inte finns någon brandfarlig koncentration kvar.

Det är också viktigt att man har rätt utrust­

ning för de arbeten man ska göra.

Rätt utrustning och kompetens

Utrustningen ska vara godkänd och avsedd för köldmediet. Vid ingrepp och arbete på utrust­

ning med brandfarliga köldmedier ska alltid en personlig gasvarnare användas. Om köld­

mediet inte är en f­gas, finns inga formella krav på kompetens som t ex certifikat. Dock är det alltid, enligt gällande lagstiftning, krav på ar­

betsgivaren att se till att anställda har den kunskap som behövs för att kunna utföra arbe­

tet på ett säkert sätt.

Orosmoln på himlen

Branschen står inför enorma omställningar, vilket man i och för sig är ganska van vid, men att klara dessa med den rådande bristen på ar­

betskraft och kompetens utgör antagligen det största hindret. Undersökningar visar att mellan 600 och 800 tekniker skulle kunna an­

ställas omgående om de hade rätt kompetens.

Ovana att hantera brandfarliga köldmedier är också en bromsande faktor. Även inom CO₂­tek­

niken råder stor brist på kompetens. Budskapet och insikten om innebörden i f­gasförordning­

en har haft svårt att nå ut till anläggningsägare och beställare.

Det är hög tid att göra en framtida plan om man har utrustning som innehåller f­gaser.

Vi håller dig uppdaterad om kyl- och värmepumpsmarknaden!

NYHETER | REPORTAGE | FÖRDJUPNING

www.kylavarme.se Hjälpmedel och vägledning

● Svensk Kylnorm – ”Aggregat med brandfarliga köldmedier” har just givits ut och finns att beställa i SKPVP´s web shop.

● ”Brandfarliga köldmedier” – För kyltekniker och andra som arbetar med brandfarliga köldmedier, Stig Rath.

www.alltomfgas.se

Borrstoppet i

Stockholm hävt

Det stopp för borrning av geoenergibrunnar till bergvärme,

som Stockholms stad införde på stadens mark och tomt-

rätter i Stockholm verkar nu vara ett minne blott. I samtal

med Exploateringskontoret bekräftar förvaltningen att det

fortsättningsvis kommer att vara Trafikkontoret som är

remissinstans vid ansökan om borrning på stadens mark.

Under andra halvåret 2017 införde Stockholm stad i praktiken totalstopp att etablera nya geoe­

nergianläggningar med bergvärme och bergky­

la i Stockholms stad. En hel bransch blev lamsla­

gen och förlorade miljontals kronor. Enskilda fastighetsägare och bostadsrättsföreningar såg ut att bli berövade möjligheten att investera i en förnybar energilösning. Fram till och med juni förra året kunde fastighetsägarna utnyttja trot­

toaren direkt utanför fastigheten för att borra in under sin egen fastighet. Fastighetsägaren fick då tillstånd av Stockholm stad att mot ersättning kunna utnyttja någon meter av stadens mark.

Men detta satte Exploateringskontoret effektivt stopp för. Anledningen var att Exploaterings­

kontorets tjänstemän, som representerar staden som markägare, begärde att bli remissinstans i stället för Trafikkontoret. Exploateringskontoret ville undersöka om staden skulle utföra någon form av undermarksarbete (t ex tunnlar) under stadens mark. Om det fanns energibrunnar kunde de störa ett sådant arbete, och alla ansök­

ningar fick därför nej. Resultatet blev att många både mindre och större fastighetsägare fick avslag på sina ansökningar och väntetiden för att få ett besked om tillstånd för borrning god­

känts eller inte ökade till över 20 veckor.

Förödande konsekvenser

För företagen inom borr­ och värmepump­

branschen innebar stoppet mycket stora och negativa konsekvenser. Försäljningen av fastig­

hetsvärmepumpar störtdök i Stockholm. Om­

fattningen var så pass stor att en total nedgång i försäljningen i hela landet om 16 procent kunde uppmätas under hösten. Motsvarande siffra för samma period 2016 var en tillväxt om 30 procent.

Det var inte enbart borrning på stadens mark som fick kalla handen, utan även den del tomträtter som hade klausuler som sa att de inte fick anlägga en pannanläggning på fastigheten. De aktuella klausulerna från 1960­talet hade ett specifikt syfte om att en värmecentral på närliggande fastighet skulle förse vissa omgivande fastigheter med värme och varmvatten. De sistnämnda fastigheterna fick därför inte inrätta egna pannanläggningar.

De aktuella värmecentralerna finns knappast kvar i den form de hade på 1960­talet och begreppet pannanläggning i klausulen kan inte betyda samma sak som det vi menar med energibrunnar och bergvärmepumpar idag.

Massiv kritik

Kritiken mot Exploateringskontoret var massiv och i december insåg kontoret att omställning­

en från att i stort sett alla som vill borra på sta­

dens mark eller en tomträtt, fått tillstånd, till ett totalstopp gick lite väl fort. Så från och med

december återgick remisshanteringen till den som var innan stoppet – nämligen att Trafik­

kontoret är remissinstans istället för Exploate­

ringskontoret. Köerna minskade och är i dags­

läget nere på de 6­8 veckor som de var innan stoppet infördes.

Oviss framtid

Exploateringskontoret meddelade dock bran­

schen att de tänkte ta ärendet till Exploate­

ringsnämnden, för att under våren få ett politiskt beslut i frågan. Svenska Kyl & Värme­

pumpföreningen, som tillsammans med Avanti och Geotec (brunnsborrarnas branschorgani­

sationer) har arbetat hårt med frågan sedan i höstas. Alla föreningarna har nu fått beskedet att ärendet är nerlagt och remissförfarandet kommer att fortsätta som det var innan borr­

stoppet. Exploateringskontoret kommer även i fortsättningen att vara remissinstans för tomträtter men de klausuler som beskrivs ovan kommer de inte ha några synpunkter på. Föreningarna kommer att fortsätta att bevaka frågan.

Svenska Kyl & Värmepumpföreningen Besöks- och postadress:

Gustavslundsvägen 135, 6 tr, 167 51 Bromma Tfn vx: 08 512 549 50

E-post: info@skvp.se | www.skvp.se

www.roxx.se Tryck: Åtta.45 Tryckeri 2018

Gymnasieskola 2011 (GY11) har nu funnits i några år. Lika många år på nacken har VVS- och fastighetspro- grammet (VF). Branschrepresentan- ter för de fyra inriktningarna (Kyla, VS, Ventilation och Fastighet) har föreslagit vissa revideringar.

Den förändring av yrkesförberedande gymna­

sium som pratats om mest de senaste åren, är behovet av att uppnå allmän högskolebehörig­

het med gymnasieprogrammets standardut­

förande, så att ett aktivt val måste göras för att välja bort högskolebehörigheten.

Efter vissa diskussioner lade vi fram den förändringen som förslag till regeringen redan för två år sedan. Valmöjligheten för eleven varken minskar eller ökar med försla­

get, men vi understryker att yrkesförberedan­

de program inte innebär stängda dörrar för framtida studier, inte minst för att få föräld­

rars gunst vid gymnasieval. Ändringsförslaget som vi branschrepresentanter framförde till regeringen har nu blivit regeringens officiella hållning i frågan, och riksdagen röstar i frågan nu under våren.

Ett annat förslag som regeringen lägger fram är återinförande av obligatoriskt este­

tiskt ämne för alla gymnasieprogram. Tiden skulle tas från gymnasiearbetet, vilket är en praktisk fördjupning, i vårt fall i kyl­ och värmepumpteknik. Vi branschrepresentan­

ter anser att konsten visserligen är viktig för samhället, men att ha detta ämne obliga­

toriskt på yrkesutbildning anser vi vara en felprioritering.

De borgliga partierna håller med vår ståndpunkt och har för avsikt att rösta mot regeringens förslag.

Ska estetik bli obligatorisk bör möjlighet till integrering med yrkesämnena finnas.

På VF föreslår vi att det ska finnas möjlighet att välja kurs i sprinklerinstallation, eftersom sådan utbildning saknas.

Ändringar i elkurserna

De kunskaper som sedan 1 juli 2017 krävs för elbehörigheten ”Begränsad auktorisation (B)”

motsvaras av kurserna ”Praktisk ellära” och

”Elkraftteknik”. På VF är Praktisk ellära en obligatorisk kurs, som beskrivits som svår.

Kursnamnet är missvisande eftersom kursen är helt teoretisk. Kursen ligger i ettan på VF, men den läses bland annat under Tekniska programmets fjärde år, vilket är en finger­

visning om dess komplexitet. Skolverket och

Elsäkerhetsverket konstaterar att kursen om­

fattar mer än Elsäkerhetsverkets krav. Främst gäller det kunskaper om elkvalitet, vagabon­

derande strömmar och elektromagnetisk kompabilitet (EMC). Dessa delar stryks från kursen.

Genom att byta plats på de två behörighetsgi­

vande kurserna läser eleverna den mer praktis­

ka ”Elkraftteknik” i ettan och den mer teoretiska

”Praktisk ellära” i slutet av utbildningen.

De kyltekniska kurserna är bra utformade.

Ibland är det svårt att hålla det tempo som krävs för att nå upp till kursernas högt ställda mål, men inga ändringar av kursplanen görs.

Vissa av förändringarna föreslås träda i kraft hösten 2018 och andra till hösten 2019. Nu inväntar vi riksdagens beslut.

Revideringar i

gymnasieutbildningen