Tjänsteutlåtande
Trafiknämnden 2018-09-27 Utfärdat 2018-08-22
Diarienummer 3434/18
Samhälle
Malin Östblom
Telefon 031-368 23 43
E-post: malin.ostblom@trafikkontoret.goteborg.se
Yttrande över rapporten Fossilfritt Göteborg - vad krävs?
Förslag till beslut
I trafiknämnden
1. Trafiknämnden ställer sig bakom rapporten ”Fossilfritt Göteborg – vad krävs?”.
2. Trafiknämnden översänder trafikkontorets tjänsteutlåtande som eget yttrande till miljö- och klimatnämnden.
3. Trafiknämnden justerar ärendet omedelbart.
Sammanfattning
Miljö- och klimatnämnden har skickat Rapport Fossilfritt Göteborg – vad krävs? på remiss till trafiknämnden. Remissen skulle besvaras senast den 3 september 2018, men remisstiden förlängdes senare till den 3 oktober 2018.
I kommunfullmäktiges budget för 2017 gavs uppdraget:
”En utredning av vilka lokala åtgärder som krävs för att Göteborg ska kunna bli fossilfritt inom ramen för 1,5-gradersmålet från FN:s konferens COP21 ska genomföras. Utredningen ska tydliggöra vilka möjliga åtgärder som ligger inom kommunens rådighet och bland annat omfatta en kartläggning av vilka produkter som ger störst klimatnytta att byta ut till fossilfritt, samt hur stadens fordonsflotta ska kunna bli fossilfri.”
Utredningen har genomförts av miljö- och klimatnämnden i samverkan med trafiknämnden, lokalnämnden och nämnden för inköp och upphandling.
Parisavtalet, som undertecknades av världens länder 2015, innebär att varje land lovar att bidra till att den globala medeltemperaturen ska stanna väl under 2 grader och att ansträngningar ska göras för att hålla ökningen vid 1,5 grader. Kommunfullmäktige beslutade 2008, i miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, att Göteborg ska ha en hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser. Det betyder att den inte bara avser de utsläpp som sker i Göteborg utan omfattar alla de utsläpp som konsumtion och sätt att leva hos boende besökare och näringsliv medför. Parisavtalets mål innebär att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser från Göteborg måste minska
2(8)
i en takt som är högre än 30 procent per år och vara nära noll senast 2030.
För att klara detta måste Göteborgs Stad agera nu och kraftfullt.
Göteborg kan inte själv, med de åtgärder man har någon slags rådighet över, klara att minska sin klimatpåverkan i nivå med 1,5-gradersmålet. För att lyckas med det krävs kraftfulla och modiga beslut, åtgärder, investeringar och styrmedel på såväl nationell som internationell nivå samt i alla branscher och av enskilda personer. Utredningen redovisar 83 åtgärder inom 15
områden där staden har möjlighet att påverka. För varje åtgärd har
klimatpåverkan, kostnad, tidsperspektiv och i vilken utsträckning Göteborgs Stad har rådighet över åtgärdens effekt uppskattats. Utredningen har inte identifierat några åtgärder som enskilt kan ge stora utsläppsminskningar.
Istället måste flera åtgärder inom många olika områden genomföras för att Göteborgs Stad ska bidra till att klara 1,5-gradersmålet.
Trafikkontoret har deltagit i framtagandet av utredningen, framför allt vad gäller åtgärdsförslag kopplade till trafik, transporter och byggande av
infrastruktur. Många av åtgärderna inom dessa områden är sådant som staden planerar, eller redan arbetar med i olika utsträckning men som skulle kunna skärpas eller skalas upp för att få en större effekt. Andra åtgärder, som till exempel val av mindre klimatpåverkande material vid byggnation av infrastruktur, är sådant som förvaltningen inte tidigare arbetat med. Även vissa styrmedel, som staden idag inte har rådighet över, men där det finns aktuella förslag om att skapa sådana i närtid, som till exempel möjligheten att införa miljözoner för personbilar, har tagits med.
I ett globalt perspektiv är Göteborgs klimatutsläpp ytterst små vilket innebär att de utsläppsminskningar i ton koldioxid vi lyckas att göra, hur stora de än är, knappt kommer att märkas i det stora hela. Göteborgs viktigaste bidrag i det globala klimatarbetet bör vara att gå före och utveckla och visa på ny teknik, klimateffektiva åtgärder och sätt att leva som sedan kan spridas och kopieras av andra städer i Sverige och utomlands. I rollen som inspiratör och förebild kan Göteborg göra stor skillnad.
Förhållande till beslutade styrande dokument
Under avsnittet målkonflikter i utredningen görs en ansats att beskriva hur utredningens åtgärder stämmer överens med, alternativt går i konflikt med stadens mål, genom att stämma av dem mot intentionerna i ett antal av stadens viktiga styrande dokument. Trafikkontoret håller inte med om att utredningens förslag till åtgärder står i konflikt med flera av de styrande dokument som miljö- och klimatnämnden anger. Exempelvis anges att det finns en tydlig målkonflikt mellan åtgärderna inom området Biltrafik och Parkeringspolicyn. Parkeringspolicyns målformulering säger att:
"Målsättningen med parkeringspolicyn är att medverka till att staden ska vara tillgänglig för alla. Vi ska ha en attraktiv och vacker stad med en hållbar stadsutveckling – socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Parkeringspolicyn ska uppmuntra till att fler väljer kollektivtrafiken eller cykeln framför bilen." I parkeringspolicyn beskrivs flera av åtgärderna i utredningen som medel för att nå parkeringspolicyns mål. Dessutom antog byggnadsnämnden i april i år Riktlinjer för mobilitet och parkering. De är direkt kopplat till
parkeringspolicyn och ger utrymme för flexibla, lokalanpassade parkeringstal vid planering av staden. Trafikkontoret kan därför inte se att det finns någon konflikt med Parkeringspolicyns intentioner.
Detsamma gäller till exempel för biltrafik- och godstrafikåtgärdernas konflikt med Översiktsplanen och byggnationens konflikt med Gemensamma
miljökrav vid upphandling av entreprenader. Trafikkontoret ser inte heller någon konflikt mellan åtgärderna i området cykel, gång och
kollektivtrafikens och Göteborgs Stads åtgärdsprogram mot buller, Grönstrategi för en tät och grön stad eller Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen. Åtgärdsförslagen i föreliggande utredning är mer långtgående än vad som föreslås i stadens styrande dokument eftersom de visar i vilken storleksordning åtgärder behöver genomföras för att stadens ska kunna bidra till en global temperaturhöjning om högst 1,5 grad. Att de är skarpare innebär dock inte att de står i konflikt.
Den planerade byggnationen av bostäder och infrastruktur kommer att innebära en ökad klimatpåverkan på kort sikt, även om det byggs så
klimatsmart som möjligt. Ett mer energi- och klimateffektivt byggande kan också komma att innebära högre byggkostnader, vilket kan ge högre hyror och strida mot budgetmålet att hyresnivåer ska anpassas även för personer med låga inkomster.
En annan betydande konflikt är den mellan minskad klimatpåverkan och invånarnas önskan och sätt att konsumera och resa. Denna konflikt ryms emellertid inte inom de styrande dokument som valts ut, och synliggörs därför inte alls. Sannolikt är det dock här som de stora intressekonflikterna finns.
Ekonomiska konsekvenser
Utredningen visar på ett stort antal åtgärder som är möjliga att göra och som ofta innebär kostnader av olika slag, åtminstone i ett initialt skede. Det är därför viktigt att resurser avsätts vid genomförandet av åtgärderna. För varje åtgärd har en grov uppskattning av åtgärdens ekonomiska konsekvenser gjorts.
De samhällsekonomiska konsekvenserna av effekterna av att inte begränsa klimatförändringarna beskrivs ofta som mångdubbelt högre än kostnaden för att minska de klimatpåverkande utsläppen.
Barnperspektivet
Alla åtgärder som leder till en minskad klimatpåverkan gynnar såväl de som är barn idag som kommande generationer.
Jämställdhetsperspektivet
Trafikkontoret har inte funnit några särskilda aspekter i frågan utifrån detta perspektiv.
Mångfaldsperspektivet
Trafikkontoret har inte funnit några särskilda aspekter i frågan utifrån detta perspektiv.
Miljöperspektivet
Människans påverkan på klimatet är en av de största och mest komplexa miljöutmaningarna vi står inför, och att minska vår klimatpåverkan är därför helt nödvändigt ur ett miljöperspektiv. Samtidigt är det viktigt att säkerställa
4(8)
att åtgärder för att minska klimatpåverkan inte medför att andra angelägna miljöfrågor kommer i skymundan.
Omvärldsperspektivet
Klimatförändringarna är ett globalt problem och behöver i slutänden en global lösning. Få länder har dock så goda förutsättningar som Sverige för att skapa ett fossilfritt samhälle. Därför har Göteborg en viktig roll i att vara inspiratör och pådrivare även på en internationell arena. Genom att dela med oss av våra kunskaper och erfarenheter kan utväxlingen på det staden gör bli mycket större.
Stefan Eglinger Trafikdirektör
Jenny Adler Avdelningschef
Bilaga
1 Rapport Fossilfritt Göteborg – vad krävs? (remissversion)
Ärendet
Miljö- och klimatnämnden har skickat Rapport Fossilfritt Göteborg – vad krävs? på remiss till trafiknämnden. Remissen skulle besvaras senast den 3 september 2018, men remisstiden förlängdes senare till den 3 oktober 2018.
Bakgrund
Uppdrag, deltagare och information
I kommunfullmäktiges budget för 2017 gavs uppdraget:
”En utredning av vilka lokala åtgärder som krävs för att Göteborg ska kunna bli fossilfritt inom ramen för 1,5-gradersmålet från FN:s konferens COP21 ska genomföras. Utredningen ska tydliggöra vilka möjliga åtgärder som ligger inom kommunens rådighet och bland annat omfatta en kartläggning av vilka produkter som ger störst klimatnytta att byta ut till fossilfritt, samt hur stadens fordonsflotta ska kunna bli fossilfri.”
Utredningen har genomförts av miljö- och klimatnämnden i samverkan med trafiknämnden, lokalnämnden och nämnden för inköp och upphandling. En presentation av hur projektgruppen tolkat och arbetat med uppdraget, vilka åtgärdsområden som identifierats samt hur slutresultatet avsågs presenteras gjordes för samtliga medverkande nämnder i september.
Stadens ambitioner och utmaningar
Göteborgs Stad har en ambition om att vara en föregångare inom
miljöområdet och en av världens mest progressiva städer i att bemöta dagens miljö- och klimatutmaningar. Kommunfullmäktige beslutade 2008, i
miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, att Göteborg ska ha en hållbar och rättvis utsläppsnivå av växthusgaser. Det innebär att även utsläpp som orsakas av vår konsumtion, men sker utanför landet, ska ingå. Samtidigt ska utsläpp hos oss, som är kopplade till användning på andra platser räknas ifrån. Detta kallas konsumtionsbaserade utsläpp i motsats till
produktionsbaserade som endast omfattar utsläpp inom det geografiska området. Stadens klimatstrategiska program är framtaget för att klara 2- gradersmålet, men när vetenskapen nu visar att målet bör vara att komma under 1,5 grader krävs ytterligare åtgärder.
Utredningen inleds med att visa att utsläppsutrymmet, dvs de ackumulerade utsläppen fram tills vi når netto noll-utsläpp av växthusgaser, minskar till runt en fjärdedel för 1,5-gradersmålet jämfört med 2-gradersmålet. Det innebär att de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser från Göteborg måste minska i en takt som är högre än 30 procent per år och vara nära noll senast 2030. För att klara detta måste Göteborgs Stad agera nu och kraftfullt.
Många av de åtgärder som presenteras har redan påbörjats eller kan genomföras direkt, medan andra tar längre tid innan de får effekt.
Utredningens förslag
För att nå 1,5-gradersmålet krävs omedelbara förändringar på samhällsnivå, både i form av teknikskiften och genom stora förändringar i
konsumtionsvolym. En sådan förändring når inte Göteborgs Stad på egen hand utan det fordras styrmedel på regional, nationell och internationell nivå.
Utredningen redovisar en palett av 83 åtgärder inom 15 områden där staden har möjlighet att påverka. För varje åtgärd har klimatpåverkan, kostnad, tidsperspektiv och i vilken utsträckning Göteborgs Stad har rådighet över
åtgärdens effekt uppskattats. För varje åtgärdsområde anges en eller flera processägare som huvudansvariga för området, ofta i samverkan med andra kommunala aktörer. Utredningen har inte identifierat några åtgärder som enskilt kan ge stora utsläppsminskningar. Istället måste flera åtgärder inom många olika områden genomföras för att Göteborgs Stad ska bidra till att klara 1,5-gradersmålet.
Trafikkontorets synpunkter
Klimatomställningen kräver en kombination av kraftfulla åtgärder
För att minska klimatpåverkan från trafiken i Göteborg i den takt som krävs för att nå 1,5-gradersmålet behöver en kombination av kraftfulla åtgärder genomföras. Teknikutveckling är en viktig del i omställningen, men för att få snabba effekter på kort tid behöver även konsumtionsvolymen minska. Det kommer till exempel inte att räcka med att ställa om till fossilfria bränslen utan resmönstren behöver också ändras. För att på kort tid få fler att gå, cykla eller åka kollektivt när dessa alternativ är möjliga måste även fördelarna av att välja bilen för dessa resor minska.
Åtgärder kopplade till trafiknämndens verksamhet
Trafikkontoret har deltagit i framtagandet av utredningen, framför allt vad gäller åtgärder kopplade till trafik, transporter och byggande av infrastruktur.
Många av åtgärderna inom dessa områden är sådant som staden planerar, eller redan arbetar med i olika utsträckning men som skulle kunna skärpas eller skalas upp för att få en större effekt. Andra åtgärder, som till exempel val av mindre klimatpåverkande material vid byggnation av infrastruktur, är sådant som förvaltningen inte tidigare arbetat med. Även vissa styrmedel, som staden idag inte har rådighet över, men där det finns aktuella förslag om att skapa sådana i närtid, som till exempel möjligheten att införa miljözoner för personbilar, har tagits med.
Ekonomiska förutsättningar
I stadens budget för 2018 finns utpekade medel för att påbörja
genomförandet av åtgärderna som utredningen förslår, 10 mkr till miljö- och klimatnämnden att fördela till berörda förvaltningar. Dessutom har 40 mkr fördelats till park- och naturnämnden och 40 mkr till lokalnämnden för investeringsåtgärder kopplade till utredningen. För trafiknämnden har inga särskilda medel fördelats vilket är beklagligt då utredningen visar att det finns stor potential för minskad klimatpåverkan kopplat till nämndens investeringar.
Behov av ökade resurser
De flesta av utredningens åtgärder kräver ökade resurser för att kunna genomföras, i alla fall initialt. Detta avser både ekonomiska och personella resurser. I vissa fall, som till exempel för investeringar i cykelinfrastruktur, är det inte bristen på investeringsmedel som idag styr hur snabbt åtgärderna kan genomföras, utan bristen på resurser i form av projektledare och
entreprenörer för att utföra åtgärderna.
Klimatpåverkan från byggnation kräver ökade insatser
Många av de föreslagna åtgärderna för att minska klimatpåverkan handlar om att bygga ny infrastruktur för att möjliggöra ett mer klimateffektivt resande och att bygga ut och förtäta staden. Den kraftiga utbyggnad staden står inför de närmaste åren kommer på kort sikt leda till ytterligare ökade utsläpp. Samtidigt är t.ex. en förtätning av staden och utbyggd infrastruktur
för gång, cykel och kollektivtrafik viktiga nycklar för att kunna minska klimatpåverkan från resor och transporter på längre sikt. För att begränsa klimatpåverkan när staden växer bör fokus läggas på att dels använda den byggda miljö vi redan har så effektivt det går samt att välja lösningar, byggmaterial och metoder med så liten klimatbelastning som möjligt till det vi bygger nytt. Att värdera och arbeta med att minska klimatpåverkan från byggmaterial och byggarbetsplatser är relativt nytt inom bygg- och
anläggningsbranschen. Utvecklingen av såväl mindre klimatbelastande material som system för att verifiera klimatpåverkan från material går snabbt nu och potentialen för att minska klimatpåverkan från byggnation av
infrastruktur kan förväntas bli större och större.
Bedömning av effekter
För varje åtgärd i utredningen anges vilken effekt åtgärden har för att minska klimatpåverkan, hur snabbt effekten uppnås, kostnad samt vilken rådighet Göteborgs Stad har över effekten. För vissa åtgärder har det varit möjligt att beräkna eller bedöma effekterna ganska noga, medan effekterna avseende andra åtgärder bygger på uppskattningar då det inte finns metoder, modeller eller tidigare beräkningar av klimateffekter av den typen av åtgärder att stödja sig på. Olika åtgärder har därför olika väl underbyggda
effektuppskattningar, och behöver därför utredas närmare vid genomförandet av åtgärden. Åtgärderna är föreslagna utifrån den kunskap och den teknik som finns idag och är därför en färskvara. Då teknikutvecklingen inom många områden går fort kan därför helt andra åtgärder vara möjliga och viktigare att arbeta med om några år.
Som förebild kan Göteborg göra stor skillnad
I ett globalt perspektiv är Göteborgs klimatutsläpp, och även Sveriges, ytterst små vilket innebär att de utsläppsminskningar i ton koldioxid vi lyckas att göra, hur stora de än är, knappt kommer att märkas i det stora hela.
Göteborgs viktigaste bidrag i det globala klimatarbetet är att gå före och utveckla och visa på ny teknik, klimateffektiva åtgärder och sätt att leva som sedan kan spridas och kopieras av andra städer i Sverige och utomlands. I rollen som inspiratör och förebild kan Göteborg göra stor skillnad.
Svar på miljö- och klimatnämndens remissfrågor
Miljö- och klimatnämnden har i sin remiss preciserat vissa frågor som de önskar svar på. Utöver det vi framför ovan kommer här svar på frågorna.
Vilka är era generella reflektioner avseende utredningen?
Utredningen visar tydligt att det är stor skillnad mellan att minska
klimatpåverkan mot att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål jämfört med att nå det 2-gradersmål som stadens klimatstrategi syftar mot. För att nå så stora utsläppsminskningar så snabbt krävs kraftfulla åtgärder på alla nivåer i samhället, och arbetet behöver starta med en gång. Göteborg stad har en begränsad möjlighet att påverka de stora samhällsförändringar som behöver ske, men i utredningen beskrivs åtgärder där staden har rådighet och kan göra skillnad, både genom direkta utsläppsminskningar och genom att gå före och visa på lösningar som kan tas efter och ge ytterligare utsläppsminskningar i andra städer.
Hur ser ni på processägarskapet i de fall er organisation är utpekad Trafiknämnden är, tillsammans med andra förvaltningar och bolag, specifikt
bränslen och eldrift, Cykel gång och kollektivtrafik och Godstransporter.
Eftersom dessa områden ingår i trafiknämndens verksamhet, och nämnden redan är processledare för budgetmålet Det hållbara resandet ska öka så det ligger väl i linje med vårt uppdrag.
För att ändra sättet vi reser på, och öka andelen resor med cykel, gång och kollektivtrafik i Göteborg, krävs mer än bara infrastrukturåtgärder och därför behöver alla förvaltningar och bolag bidra utifrån sina roller.
Vilka konsekvenser bedömer ni att utredningen får för er organisation?
De flesta av åtgärderna i utredningen kräver ökade resurser för att
genomföras, både personella och ekonomiska. I vissa fall, som till exempel för investeringar i cykelinfrastruktur, är det inte bristen på investeringsmedel som idag styr hur snabbt åtgärderna kan genomföras, utan bristen på resurser i form av projektledare och entreprenörer för att utföra åtgärderna.
Bedömer ni att det finns andra målkonflikter än de utredningen tar upp?
Finns det andra styrande dokument som skulle beaktats?
Trafikkontoret håller inte med om flera av de målkonflikter som miljö- och klimatnämnden beskriver i utredningen, vilket beskrivs utförligare under rubriken Förhållande till beslutade styrande dokument tidigare i ärendet.
Utredningens åtgärdsförslag är mer långtgående än vad som föreslås i stadens styrande dokument, eftersom de visar i vilken storleksordning åtgärder behöver genomföras för att stadens ska kunna bidra till en global temperaturhöjning om högst 1,5 grad. Att de är skarpare innebär dock inte att de står i konflikt med ambitionerna i de befintliga styrande dokumenten. Att arbeta för att minska klimatpåverkan innebär inte heller att allt annat, redan pågående miljöarbete ska åsidosättas. Risken tex för att nya, mindre
klimatbelastande men giftigare material skulle börja användas är inte stor, eftersom vi redan idag har krav på vad kemikalier och produkter som vi köper får innehålla.
I jämförelsen av målkonflikter beskrivs inte konflikter som kan uppstå med olika sociala mål i staden. Ett mer energi- och klimateffektivt byggande kan tex också innebära högre byggkostnader, vilket kan ge högre hyror och strida mot budgetmålet att hyresnivåer ska anpassas även för personer med låga inkomster. En miljözon som bara tillåter elfordon i en del av staden innebär att tillgängligheten med bil dit begränsas för dem som inte har en elbil.
De stora intressekonflikterna som kan uppstå vid genomförande av de olika åtgärder som beskrivs i utredningen är kanske inte framför allt konflikter i förhållande till styrande dokument som tagits fram i staden, utan i
förhållande till vårt invanda sätt att leva. Många av de föreslagna åtgärderna handlar om att påverka människors beteenden för att få dem att göra mindre klimatbelastande val. De som genom politiska beslut eller ekonomiska incitament ”tvingas” att tex resa på ett annat sätt kommer sannolikt att
uppleva det som mycket negativt. Intressekonflikter som uppkommer då man vill ändra människors beteende kommer att vara viktiga att beakta när olika åtgärder ska genomföras, men de synliggörs inte i den jämförelse av
målkonflikter som görs i utredningen.
