Master of Science Thesis
KTH School of Industrial Engineering and Management Energy Technology EGI-2015
Division of ETT SE-100 44 STOCKHOLM
Analys av Lag 2014:266
”Energikartläggning i stora företag”
med efterföljande energikartläggning
Christian Lundholm
-2-
Master of Science Thesis EGI 2015:
Energikartläggning i stora företag
Christian Lundholm
Approved
19-01-15
Examiner
Joachim Claesson
Supervisor Jörgen Wallin Commissioner
Saab AB
Contact person Hans-Erik Hjelm
Sammanfattning
EU har för avsikt att uppfylla 2020 målet om energianvändning och utsläpp. Som en del i detta försök så har flertalet olika åtgärder och lagar tagits fram. En av åtgärderna är att införa lag 2014:266 energikartläggning i stora företag som har sitt syfte i att minska stora företags
energianvändning genom att belysa kostnadseffektiva åtgärdsförslag på verksamheten och dess fastigheter.
Det här examensarbetet har riktat in sig mot lag 2014:266 för att dels sammanställa och analysera lagen och dels för att utföra en energikartläggning, i enlighet med lagen, på B-huset i Saab AB:s kontor Järfälla. Denna energikartläggning har utförts enligt de premisser som idag ställs av tillsynsmyndigheten, energimyndigheten. Slutligen har även, med Saab AB:s energikartläggning som grund, en analys om hur lag 2014:266 kommer att påverka stora företag när denna lag väl tas i drift.
Energikartläggningen, se kapitel sex, har utförts helt i enlighet med energimyndighetens förslag på upplägg av energikartläggning och är en ”fristående” del i rapporten. Denna energikartläggning har visat att möjligheterna för energibesparing för B-huset är stor. Största besparingen som uppdagats avser ventilationen som idag har relativt dålig styrning och där maskinerna är gamla.
Vidare tillkommer även andra åtgärdsförslag med en mindre besparingar som, liknande ventilationen, beror på att det inte finns full kontroll av husets styrsystem.
Att stora företag i Sverige lagstadgas att utföra en energikartläggning anses enligt författaren
positivt för energianvändningen då en energikartläggning med stor sannolikhet finner åtgärder
som gör att företagen kan minska sina energikostnader. Anledningen till denna sänkning av
energianvändning är att det ofta finns åtgärder som bygger på enklare åtgärder för fastigheten och
dessa åtgärder är ofta helt utan, eller med en väldigt liten, investering.
-3-
Abstract
EU has an intention to reach the 2020 goal about energy usage and emissions. As a part in this effort several different measures and laws have been introduced. One of the measures that has been
implemented is the law 2014:266 “Energikartläggning i stora företag” (energy audit in large companies) which purpose is to reduce the amount of energy used by large companies by looking in to cost effective measures
This master thesis targets the law 2014:266 in order to analyze the law, and also to perform an energy audit on house B in Saab AB:s office in Järfälla. This energy audit has been performed according to the premises compiled by the supervisory authority, the Swedish energy agency, so that the energy audit is as close as possible to the real one. Finally with the performed energy audit as background, an analysis on how the new law will affect the large companies has been performed.
The performed energy audit, in chapter six, has been performed following the suggested approach from the Swedish energy agency and functions as an independent part of the report. This energy audit has reached the conclusion that there are great possibilities for energy savings in house B. The biggest energy saving is found in the ventilation that has poor controlling and were the machines are old. Other proposals for energy savings are made but with a smaller saving than the ventilation proposal, like improving the control on the heating system.
That large companies are to perform, by law, an energy audit is seen as positive for the energy usage and it is regarded as a positive action because of the fact that energy audits will with high probability find measures that will reduce the energy usage. The reason for this energy usage reduction is that several of the measures are based on the fact that small measures can be done with no, or a small, investment.
-4-
Table of Contents
Sammanfattning ... 2
Abstract ... 3
Förord ... 6
1 Inledning/Bakgrund ... 6
2 Syfte ... 7
3 Metod ... 7
4 Nyckelord ... 8
4.1 FTX-ventilation ... 8
4.2 Återluft ... 8
4.3 COP ... 8
4.4 SFP ... 8
4.5 Internlaster ... 8
4.6 DUC ... 8
4.7 Verksamhetsel och fastighetsel ... 9
4.8 Ventilationsaggregat ... 9
4.9 VVX ... 9
4.10 VVC ... 9
4.11 Operativtemperatur ...10
4.12 Normalårskorrigerat ...10
4.13 Kylbaffel ...10
4.14 Börvärde ...10
5 Analys av lag 2014:266 ...10
5.1 Lagens syfte ...11
5.2 Ord och uttryck ...11
5.3 Skyldighet att göra energianläggning ...12
5.4 Energikartläggningens genomförande ...13
5.5 Skyldighet att spara uppgifter ...14
5.6 Tillsyn och skyldighet att lämna uppgifter ...14
5.7 Bemyndigande ...15
5.8 Överklagande ...15
6 Energikartläggning ...16
6.1 Sammanfattning av energikartläggning i B-huset ...16
6.2 Inledning av energikartläggning i B-huset ...17
6.2.1 Omfattning och begränsning ...17
6.2.2 Metod och antaganden ...17
6.3 Allmänt om beställaren ...19
-5-
6.3.1 Verksamhet ...19
6.3.2 Verksamhetstider ...19
6.3.3 Rådighet ...20
6.3.4 Faktorer som påverkar energianvändningen ...20
6.3.5 Fastighet B ...20
6.3.6 Organisation och ledning ...20
6.3.7 Ekonomi ...20
6.4 Energistatistik ...20
6.4.1 El ...21
6.4.2 Fjärrvärme ...24
6.5 Energibalans ...27
6.5.1 Belysning ...28
6.5.2 Ventilation ...29
6.5.3 Lokalkomfort (uppvärmning) ...30
6.5.4 Lokalkyla...31
6.5.5 Tappvarmvatten ...32
6.5.6 Kontor/administration ...32
6.6 Energianalys och åtgärdsförslag ...32
6.6.1 Åtgärdsförslag, Byta ut TA V11 ...33
6.6.2 Åtgärdsförslag, Byta ut TA V21 ...34
6.6.3 Åtgärdsförslag, Byta ut TA V22 ...35
6.6.4 Åtgärdsförslag, byta ut TA V13 & TA K4 till ett gemensamt ventilationsaggregat. ...36
6.6.5 Åtgärdsförslag, Flödesreducering på TAFA 115 ...37
6.6.6 Åtgärdsförslag, Värmebehov sommartid ...38
6.6.7 Åtgärdsförslag, förändring av belysning ...39
6.6.8 Åtgärdsförslag, Termostatbyte och radiatorkurvbyte samt avstängning av värmesystemet. 40 6.6.9 Åtgärdsförslag, Avstängning av datorer helger. ...42
7 Diskussion av energikartläggningen ...43
7.1 Diskussion om energikartläggningen ...44
8 Slutsats av energikartläggningen ...48
8.1 Slutsats för analysen ...48
Bibliography ...49
-6-
Förord
Detta arbete har utförts av Christian Lundholm hos Saab AB i Järfälla under våren 2015. Arbetet har utförts under institutionen hållbar energiteknik på KTH där ett särskilt tack riktas mot handledaren Jörgen Wallin som har hjälpt till med arbetet och med råd och kunskap format denna avhandling. Avseende Saab AB skall ett särskilt tack riktas till fastighetsavdelningen som samtliga varit med och hjälpt till att föra arbetet framåt, främst skall ett tack riktas till Hans-Erik Hjelm som betytt mest för arbetets utgång.
Slutligen skall ett tack riktas till COOR AB och dess tekniker som samtliga har varit med och bidragit med kunskap och idéer som behövts för fastighetens energikartläggning.
1 Inledning/Bakgrund
Den 30 april 2014 utfärdades en ny lag med syfte att förbättra energianvändningen i Sverige. Denna lag, 2014:266 Energikartläggning i stora företag, är än inte beprövad vilket medför att olika oförutsedda händelser kan komma att inträffa utifrån att användandet av lagen påbörjas. Faktumet att lagens konsekvenser inte än är givna ger en möjlighet att utvärdera lag 2014:266 och förutspå vad denna kommer att få för konsekvenser för de olika företag som skall genomföra en så kallad energikartläggning.
Lagen har uppkommit för att säkerställa att Europa når de energikrav som har ställts dels från EU-nivå, men även från medlemstater. De energikrav som EU ställt är 2020 målet där EU ska minska sin energianvändning med 20 % jämfört med den energianvändning som var 1992. Utöver de mål som ställts av EU, har Sverige uttryckt en vilja om att, nettoberäknat vara helt utsläppsfri avseende växthusgaser till 2050. (Naturvårdsverket, 2015)
Till 2020 har Sverige målen att, (Naturvårdsverket, 2015)
- Minska klimatutsläppen med 40 % jämfört med år 1990.
- Producera minst 50 % av energin från förnybara resurser.
- Effektivisera energianvändningen med 20 % jämfört med 2008 års totala energianvändning räknat per BNP-enhet.
- Inkludera minst 10 % av fordonsflottans drivmedel i form av förnyelsebart.
Ett av stegen i att uppnå målen till 2020 är införandet av lag 2014:266 med syftet att säkerställa en energieffektivisering i stora företag som i Sverige står för stora delar av de 25 % av den totala bruttoenergi som samtliga industrier i Sverige idag använder. Med en energieffektivisering på 20 % inom industrin skulle detta medföra en minskning med 5 % av Sveriges totala energianvändning, vilket är en signifikant del av energianvändningen. (energimyndigheten, 2015) Idén med lagen är att en kartläggning av företaget skall synligöra kostnadseffektiva möjligheter att minska energianvändningen inom stora företag som normalt använder stora mängder energi utan att ha vetskap om de potentiella förbättringar som kan göras.
Denna energikartläggning har som syfte att leda till att företaget ska få en förbättrad ekonomi samtidigt som energianvändningen reduceras och då också utsläppen minskar. Denna förbättrade ekonomi kan vidare öka företagens internationella konkurrens genom att producera produkterna för en lägre kostnad.
De olika åtgärderna som rekommenderas i en energikartläggning kan vara allt ifrån att förstå och förbättra styrningen av fastighetens värme- och ventilationssystem till att investera i helt nya maskiner som är energieffektivare.
-7-
2 Syfte
Detta arbete syftar till tre saker:
1. Analys av lag 2014:266 ”Energikartläggning i stora företag”, där analysen ger kunskap om hur energikartläggningen ska utföras utifrån lagen.
2. Utförande av den faktiska energikartläggningen på hus B i Saab AB:s fastighet i Järfälla.
3. Analys av energikartläggningen utförd hos Saab AB för att få fram väntade resultat som denna lag kan komma att få för stora företag samt för Sverige i framtiden.
Genom första delen av arbetet skall en förståelse för lag 2014:266 energikartläggning i stora företag erhållas som sedan skall användas för att utföra en korrekt energikartläggning över hus B i Saab AB:s kontor i Järfälla. Första delen skall genom en analys synliggöra lag 2014:266:s faktiska syfte och bakomliggande tanke samt använda denna när energikartläggningen utförs så att denna utförs enligt regler som ges av lagen. Detta gör att den energikartläggning som utförs är teoretiskt certifierad. Efter analysen kommer vid steg två en energikartläggning att genomföras i enighet med lagen, där kostnadseffektiva lösningar på energieffektivisering framförs. Dessa kostnadseffektiva lösningar skall sammanlagt göra så att den byggnad som är i fokus når det mål som angivits av lagen. I tredje steget betraktas det faktum att lagen är ny och att dess utfall än ej är säkrat. Därför utförs också en analys av resultatet som energikartläggningen får fram. Denna analys är till för att förstå hur stora företag kommer att reagera på lagen och vilka resultat som kan komma att väntas när denna lag får sitt faktiska genomslag. Enligt energimyndigheten bör lagen få genomslag i slutet på 2015.
3 Metod
För att kunna utföra energikartläggningen på ett sätt som ska kunna jämföras med den kartläggning som de framtida ackrediterade personerna kommer att göra har en litteraturstudie över lag 2014:266 utförts.
Analysen är baserad på de olika skrivelser som legat till grund för lagen samt de som uppkommit efter lagens uppkomst för att förklara lagen. Dessa är (energimyndigheten, 2015)
- EU direktiv, Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EED)
- Regeringens proposition 2013/14:174 Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet. (PROP) - Förordning 2014:347 om energikartläggning i stora företag.
- Statens energimyndighets författning STEMFS 2014:2.
Dessa dokument är i fallande ordning i uppkomst där EED samt PROP är de dokument som format lagen och förordningen samt författningen de som förklarat lagen. Analysen som gjorts genom att gå igenom de tidigare presenterade dokumenten har lett till en förståelse för bakgrunden till lagen både från EU:s perspektiv samt den svenska regeringens perspektiv. Dessa två perspektiv har sedan varit grunden till den energikartläggningen som utförts. Som del av denna analys har mätningar samt uträkningar av B- husets totala energianvändning i form av både el och värme utförts. B-husets energianvändning har sedan varit utgångspunkten till mängden energi som går att sänka och försök till att hitta områden med stor potential. Genom flertalet kontroller av B-huset där samtliga teknikutrymmen har besökts har en förståelse och inblick i B-husets energianvändning uppstått. Senare har även samtlig driftdata genomgåtts för att finna avvikelser från normal- och effektiv drift. Även konstant kontakt med fastighetsskötare har ökat förståelsen för B-huset samt även bidragit till idéer. I de fall där produktionsavdelningarna har blivit berörda har direktkontakt med de ansvariga utförts så att konsensus om åtgärd finns så att åtgärderna inte stör produktionsavdelningen.
-8-
4 Nyckelord
Nedan presenteras olika förkortningar och ord som är användbara vid läsning av rapporten.
4.1 FTX-ventilation
FTX-ventilation är en förkortning för frånluft, tilluft och återvinning. Återvinning är ett sätt att ta vara på den värme som återkommer i den förbrukade frånluften för att på detta sätt minska uppvärmningskostnaden. Det finns ett antal olika uppsättningar av återvinningssystem baserat utifrån värmeväxlartyp, såsom vätskeburen återvinning, roterande återvinning och korsströmsåtervinning.
Energieffektiviteten i de olika återvinningssystemen beräknas med verkningsgrad där verkningsgraden är kvoten mellan den energi som systemet lyckas återvinna och den totala mängd energi som är fysikaliskt möjligt att återvinna. Roterande återvinning brukar normalt anses ha den bästa energieffektiviteten av de tre och har upp till 80 % verkningsgrad. För ett motsvarande vätskeburet system svarar verkningsgraden till ca 50 %.
4.2 Återluft
Återluft är ett sätt ett återföra luft som inte blivit helt förbrukad. Återluft är den del av frånluften som leds via filter tillbaka till fläktaggregatets tilluftskanal där det blandas med en del av uteluften. Detta medför att fukt samt viss värme kan återföras. Utöver dessa positiva delar så återförs den mängd CO2 (som avgivits av människor) och de partiklar luftfiltren inte klarar av att ta bort vilket är det negativa i återluftfallet.
Återluft är väldigt ovanligt i Sverige och är inget som installerats i normala fall.
4.3 COP
COP står för coefficient of performance och är ett mått på den mängd el som måste tillföras kontra den värme eller kyla som tas ut ur systemet. Det är ett begrepp som används för värmepumpar och kylmaskiner som använder elen till att ta värmeenergi från en plats och förädla denna värmeenergi till en värmeenergi med högre temperatur och sedan för denna energi till en annan plats. Denna omvandling gör det möjligt att använda t.ex. kall luft utomhus till att göra varm luft inomhus där COP är, i kvot, skillnaden i mängd energi som kan tas utifrån och mängd el som måste tillföras till maskinen.
4.4 SFP
SFP(Specific Fan Power) är ett sätt att mäta en fläkts energieffektivitet där man fokuserar på hur stort effektbehov man måste ha för att förflytta en kubikmeter luft per sekund från en plats till en annan. SFP- värdet bör vara så lågt som möjligt, detta för att minska energianvändningen på fläkten.
4.5 Internlaster
En internlast kallas det värmetillskott som kommer, ett rum eller en fastighet, ifrån verksamhetens elanvändning eller dess användare. Exempel på detta är datorer, människor och belysning som genom omvandling frigör värme till sin omgivning. Internlaster kan verka både positivt och negativt beroende på om det finns ett värmebehov eller ett kylbehov.
4.6 DUC
En DUC är en förkortning för DataUnderCentral och är ett elektroniskt styrsystem. I en fastighet finns flertalet DUC:ar och dessa DUC:ar är ofta uppdelade så att de styr olika delar av maskinparken. Ett typexempel är att en DUC kan styra ett fläktaggregats samtliga maskiner såsom pumpar, fläktar, spjäll m.m.
-9-
4.7 Verksamhetsel och fastighetsel
Verksamhetselen är den el-energi som kan relateras till arbetet som utförs i fastigheten, därmed den el som går till datorer, produktionsmaskiner, m.m. Verksamhetselen skiljer sig ifrån fastighetselen då fastighetselen är definierad som den el som går till att driva fastigheten med exempel som fläktar och pumpar.
4.8 Ventilationsaggregat
Ett ventilations- eller fläktaggregat är den samling delar som tillsammans bearbetar och levererar ventilationsluft till olika platser. I detta ingår en fläkt, ett värmebatteri och eventuellt ett kylbatteri med tillhörande pump, samt, på nyare aggregat, även en återvinningsdel. Saab AB har olika förkortningar för de olika fläktaggregaten som har installerats i fastigheten. Dessa förkortningar avser hela aggregaten som finns i de olika fläktrummen och är benämnda:
TA V11-23 – Tilluftaggregat V11-23 TA K4 – Tilluftaggregat K4
TAFA – Tilluftaggregat & Frånluftaggregat V12-501 LB01 – Luftbehandlingsaggregat 01
4.9 VVX
VVX är en förkortning för värmeväxlare. I luftåtervinningssystemet (FTX) används olika värmeväxlare för att slutföra återvinningen. Då olika VVX har olika fördelar så lämpar sig olika typer av VVX bra beroende på verksamhetstyp, t.ex. så kan en roterande VVX inte installeras på en plats där luften inte får återföras, som ett sjukhus, då denna VVX har tendens att läcka små mängder luft emellan tilluften och frånluften.
Nedan ses roterande värmeväxling som också benämns roterande återvinning.
Figur 1 http://ostek.se/305-pageProduct-rrt-premium-600-8000.aspx
4.10 VVC
VVC är en förkortning på varmvattencirkulation och är det vatten som ständigt cirkulerar i stammarna för att reducera risken för legionella samt minska väntetiden på varmvattnet. Dessa stammar innebär
-10-
värmeförluster genom att vattnet tappar temperatur till den omkringliggande luften när det cirkulerar i stammarna. Förlusterna ökar med ökande längd på stammarna.
4.11 Operativtemperatur
Operativtemperatur är den temperatur som den berörda upplever och är ett sammanlagt värde av den lufttemperatur som existerar omkring personen och den strålningsvärme som kommer ifrån de ytor som existerar runt omkring personen (medelstrålningstemperatur) och den lufthastighet som är kring den berörda personen.
4.12 Normalårskorrigerat
En normalårskorrigerad energianvändning är ett sätt att jämföra värmeanvändning mellan varma och kalla år. Anledningen till att normalårskorrigering uppkommit är för att det är svårt att se vad som händer med värmeanvändningen om årsmedeltemperaturen utomhus mellan två år är olika då denna temperaturdifferens automatiskt ger olika värmebehov.
4.13 Kylbaffel
En kylbaffel är en typ av kylare som kyler genom att cirkulera kallt vatten som då kan ta upp värme ifrån olika rum som behöver kylas. Det kalla vatten som levereras till kylbaffeln kommer ifrån kylmaskiner eller fjärrkyla (motsats till fjärrvärme) som via ett köldbärarsystem levererar kallt vatten till olika kylbafflar.
4.14 Börvärde
Ett börvärde är ett värde som ett styrsystem försöker att upprätthålla. Ett typiskt börvärde är tilloppstemperatur som i många fall programmeras att hålla 18 grader och detta programmerade värde kallas då börvärde. Börvärden är inte enbart temperaturer utan är ett samlingsnamn för ett värde som söks att upprätthållas för en viss punkt i ett system.
5 Analys av lag 2014:266
Den 13 mars 2014, efter att Europaparlamentet lade fram energieffektiviseringsdirektivet, EED, lade Sveriges regering bestående av alliansen fram en proposition, Regeringens proposition 2013/14:174 genomförande av energieffektiviseringsdirektivet, med lagar med syfte att påskynda och förbättra energieffektiviteten i Sverige. Både EED och regeringens proposition riktas mot flertalet olika parter i Sverige, i dessa parter ingår stora som små företag, privata som statliga fastigheter samt produktionsanläggningar och bostadshus.
Denna analys kommer enbart vara riktad mot lag 2014:266 om energikartläggning inom stora företag, varför bara delar av propositionen som lagen grundar sig på kommer att avhandlas. Lag 2014:266 utfärdades den 30 april 2014 efter ett beslut från riksdagen. Vid tolkning av lagen används förordningen(SFS 2014:347) vilken utfärdades den 15 maj 2014.
Lag 2014:266 om energikartläggning i stora företag har kritiserats av flertalet olika företag som har haft synpunkter på hur lagen blivit utformad. Svensk elförbrukarförening har ansett att det är för hårda krav med en utförd energikartläggning vart fjärde år och påpekar att risken för att dessa inte utförs är stor.
Oavsett denna kritik har regeringen beslutat att lagen behöver stå fast vid kraven, det utifrån aspekten att Sverige som medlemsland i EU måste följa direktivet och kan inte välja bort delar av direktivet. (Prop sid 78) Regeringens proposition är också noga med att påpeka att lagen ska gälla för samtliga stora företag oavsett inriktning då direktivet tydligt är riktat mot storleken av företaget och inte verksamhetens art.
Storleken som definierar, vad stora företag är, uppges inte i direktivet utan blir först definierat i regeringens proposition. Definitionen som finns i propositionen är fortfarande taget från direktivet och är en uteslutningsmetod från vad som anses vara ett litet och medelstort bolag. (prop sid 80).
-11-
Enligt EED skall den första energikartläggningen göras senast den 15 december 2015. Detta är tydligt specificerat och är idag en egen paragraf i lagen 2014:266 om energikartläggning i stora företag. (EED artikel 8 sid 17 [4]) Detta har från energimyndigheten i Sverige, som är tillsynsmyndighet för energikartläggningar, tolkats att en energikartläggning skall påbörjats innan detta datum men att slutförandet kan vara klart vid ett senare tillfälle. Vidare i texten är lagens olika paragrafer specificerade i kursiv stil i början av varje del av analysen.
5.1 Lagens syfte
”1 § Denna lag syftar till att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag.”
I lagens första paragraf beskrivs dess syfte. Syftet med lagen är att förbättra energieffektiviteten i stora företag. Detta är direkt taget från regeringens proposition som i sin tur är utförd efter EED. I EED:s första stycke så är det förklarat att unionen är i behov av att minska sin primära energianvändning. De tre anledningarna till detta är att öka energisäkerheten genom minskad energiimport, hjälpa unionen ut från den ekonomiska problematik som idag existerar i Europa samt att mildra de klimatpåverkningar som existerar. Av direktivet framgår det att ett av de mer värdefulla sätten att utföra detta på är att energieffektivisera. Det engagemang som ges av energieffektiviseringen beräknas också bidra till innovation inom energieffektiviseringsområdet, öka industrins konkurrenskraft och samtidigt kunna erbjuda mer arbeten inom energieffektiviseringsområdet. (EED sid 1 [1]).
Den 10 november 2010 meddelade den europeiska kommissionen att den nya energistrategin för att klara energimålet 2020 är att fokusera på energieffektivitet. Samtidigt indikerades det att för energieffektivitet behövs en ny strategi. (EED sid 1 [4]). Den 26 januari 2011 lades det fram att resurseffektivitet är ett viktigt element i 2020 energimålet och att i denna resurseffektivitet är en nyckelpunkt energieffektivitet.
(EED sid 2 [6]).
EED från Europakommissionen skrevs efter att europaparlamentet lanserade beslut nr 406/2009/EG i april 2009 där det tydligt anges att kommissionen ska, i syfte att hjälpa medlemsländerna med deras mål om koldioxidutsläpp, lägga fram förslag för ökad energieffektivitet senast den 31 december 2012. De förslag som läggs fram kan även hjälpa till med målet att ha en helt utsläppsfri el produktion 2050 genom minskat behov av produktion. (EED sid 2 [11]) EED påpekar även vikten av att varje enskild medlemsstat fastställer de nationella energimålen då förutsättningarna för de olika medlemstaterna är olika. Exempel på olika förutsättningar är potential för förnybar energi produktion och redan utförda energieffektiviseringar m.m. (EED sid 2 [13]).
För Sveriges del har EED:s påpekan om energimålen tolkats i regeringens proposition Prop.2013/14:174 där det tydligt framgår att det ska finnas en 20 % minskning av energianvändningen i landet kontra BNP per capita till 2020. Detta innebär att det istället för en ren minskning av energianvändning istället kan finnas en ökning i energieffektivitet genom en ökad BNP med en energianvändning som förblir oförändrad. (prop Sid 44) Ekonomin sätts konstant i fokus ifrån EED och konstant påminner att de olika åtgärderna ska vara kostnadseffektiva så att det är ekonomiskt att genomföra energieffektiviseringarna.
(EED sid 4 [21]).
5.2 Ord och uttryck
”2 § I denna lag betyder
energieffektivitet: förhållandet mellan produktionen av prestanda, tjänster, varor eller energi och insatsen av energi, energikartläggning: ett systematiskt förfarande i syfte att få kunskap om den befintliga energianvändningen för en byggnad eller en grupp av byggnader, en industriprocess, en kommersiell verksamhet, en industrianläggning eller en kommersiell anläggning, eller privata eller offentliga tjänster och för att fastställa kostnadseffektiva åtgärder och
-12-
rapportera om resultaten, energiledningssystem: beståndsdelar i en plan som anger energieffektivitetsmål och en strategi för att nå det målet, förbättrad energieffektivitet: en ökning av energieffektiviteten som ett resultat av tekniska, beteendemässiga eller ekonomiska förändringar, stora företag: företag som sysselsätter minst 250 personer och som har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro per år; företag ska definieras enligt avdelning I i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag.”
Paragrafen syftar till att förklara ett antal ord som används dels frekvent men även som har en speciell mening i denna lag. Dessa utryck är reglerade redan från artikel två i EED. (EED sid 10) I lagen 2014:266 finns två ändringar jämfört med EED. Dessa är ”energikartläggning” samt ”stora företag”. I EED presenteras ordet energibesiktning vilket skall utföras för att få kunskap om den befintliga energianvändningen. Energibesiktning som presenteras i EED är det som i Sverige kallas för energikartläggning. Ordet energikartläggning är etablerat i Sverige sedan flertalet år tillbaka och kommer därför att fortsätta att användas istället för ordet energibesiktning som presenterats genom EED. (prop sid 78). Avseende definitionen av stora företag, i EED så presenteras att ”små och medelstora företag är de som sysselsätter mindre än 250 personer och som antingen har en årsomsättning på mindre än 50 miljoner euro eller en balansomsättning på mindre än 43 miljoner euro”. Av detta har propositionen definierat att anta att stora företag är allt som är större än små och medelstora företag. (prop sid 80). I övrigt är energieffektivitet, energiledningssystem och förbättrad energieffektivitet samtliga direkt tagna ur EED och har samma mening.
I första paragrafen i förordningen 2014:347 fastställs att någonting är att anse som kostnadseffektivt om det är tekniskt möjligt och ekonomsikt rimligt. Förordningen uppger även att övriga termer behåller sin betydelse given från lagen. För definitionen stora företag så ska bedömningen ske med omräknad valuta till svenska kronor från sista dagens valutakurs på räkenskapsåret, vilket står i 3§ i förordningen.
5.3 Skyldighet att göra energianläggning
”3§ I stora företag ska en energikartläggning göras senast den 5 december 2015 och därefter minst vart fjärde år efter den föregående kartläggningen.”
Paragraf tre är omdiskuterad då tiden till slutdatum för energikartläggningen är väldigt begränsad samt då kravet på att en energikartläggning ska utföras vart fjärde år ställer höga krav på företag. Många företag anser att detta kommer att bli en förlustaffär. Bland annat har svensk elbrukarförening uppgett att det är orimligt av EU att kräva att en energikartläggning utförs var fjärde år. Vidare har Växjö kommun påvisat till regeringen (samma sak som de flesta andra företag anser) att det är kort om tid till deadlinen som är satt till den 5 december 2015 och att denna korta period ger mycket lite tid att utföra en kartläggning.
(Prop sid 75). Energimyndigheten som är tillsynsmyndighet har tagit till sig av kritiken och då ändrat så att tolkningen ska göras på så sätt att energikartläggningen ska vara påbörjad den 5 december 2015 och inte slutförd.
”4§ I stora företag som har ett miljöledningssystem eller ett energiledningssystem behöver inte en energikartläggning enligt 3 § göras om
1. systemet har certifierats enligt föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag, och
2. det inom systemet krävs att en energikartläggning motsvarande kartläggningen i 6 § och i anslutande föreskrifter ska göras.”
Paragraf 4 sammanfattar de tillfällen då en energikartläggning inte måste genomföras. Dessa undantag finns för de fall företaget redan utfört energikartläggning via antigen ett miljöledningssystem alternativt ett
-13-
energiledningssystem. Dessa två ledningssystem är olikartade och innehåller inte alltid en energikartläggning varför det är viktigt att undersöka ifall att det ledningssystem som finns på företaget faktiskt innefattar en energikartläggning eller ej. (2014:266). Arbetet skall utföras av en oberoende part med kompetens inom området och om energikartläggningen ingår i något av ledningssystemen skall personen som genomför energikartläggningen inte vara direkt knuten till platsen som skall kartläggas.
(prop sid 84) Dessa möjligheter är bland annat ifall företaget följer den nya uppdaterade versionen av ISO 50001 eller via ISO 14001 om denna fått en certifieringsorder genom myndighetsföreskrifter. Detta då energikartläggning normalt inte ingår i en ISO 14001 och för ISO 50001 så måste denna uppdateras för att följa krav från EED. (prop sid 84) De olika ledningssystemen kan också certifieras och då utan att normalt innehålla en energikartläggning då genom certifieringen få tillgång till att utföra en energikartläggning.
5.4 Energikartläggningens genomförande
”5 § Energikartläggningen enligt 3 § ska göras av en person som uppfyller de krav på kompetens och oberoende som har meddelats i anslutning till denna lag.”
Enligt paragraf 5 framgår det att personen som ska utföra energikartläggningen måste uppfylla de krav som ställs av lagen 2014:266 och som kontrolleras av tillståndsmyndigheten. Kraven är enligt (prop sid 86) krav på oberoende samt specifik kunskap. Kunskapskravet bedöms av ett ackrediterande företag som är utsett av energimyndigheten som är tillsynsmyndighet.
Enligt direktivet skall personen som utför energikartläggningen vara en ackrediterad expert alternativt en oberoende myndighet enligt nationell standard. För Sveriges del är en ackrediterad expert att föredra då det redan finns liknande experter vilka redan utför energideklarationer i byggnader. Denna expert följer krav enligt lag 2006:985 om energideklaration i byggnader. (Prop sid 87). Om en ackrediterad expert blir kravet kan det ses som positivt (enligt regeringens proposition) då det kan hjälpa till och stärka framför allt glesbygdens energideklarerare som då får potentiellt mer arbete att utföra. Detta kommer även hjälpa till att bredda kompetensen hos dessa energideklarerare i Sverige då dessa måste gå ytterligare utbildning.
Propositionen uttrycker därför att direktivets krav bör genomföras genom att ett ackrediterat organ certifierar de som ska utföra dessa energikartläggningar.
Fortum AB, har lagt fram förslag om att energikartläggningsstandarden skall vara internationell så att det kan underlätta för internationella företag.(prop sid 87) Enligt förordningen 2014:347 paragraf 7 ska personen som utför energikartläggningen inte ha en relation till företaget som kan påverka energikartläggningens utkomst, detta innefattar även tidigare utförda arbeten och framtida potentiella arbeten som inte är en energikartläggning på företaget. För en intern energikontrollant är det lagstadgat att personen inte får vara delaktig i den del av organisationen som skall kontrolleras i energikartläggningen.
De som har blivit ackrediterade kontrollanter i Sverige skall sedan av tillsynsmyndigheten samlas i en förteckning för att underlätta för företag att utföra denna energikartläggning. Denna förteckning skall också innehålla information om de verifierade om vem som utfärdat certifikatet samt vilka bestämmelser som det blivit utfärdat efter. Detta är enligt paragraf 6 i förordningen 2014:347
”6 § En energikartläggning ska omfatta en ingående översyn av energianvändningen i företaget och förslag på kostnadseffektiva åtgärder såväl för att spara energi som för att effektivisera energianvändningen.
Resultatet av energikartläggningen ska redovisas i en rapport.”
Kartläggningen skall enligt direktivet utföras så att personen som utför den får adekvat kunskap om fastigheten som den utförs på. Denna kunskap innefattar energianvändningsprofilen, industriprocessen, kommersiella verksamheten och tjänster för att sedan utveckla kostnadseffektiva resultat som kan på ett
-14-
ekonomiskt sätt ge en mer effektiv energianvändning. (Prop sid 91) I energieffektiviseringsdirektivet ges ett par riktlinjer att följa när energikartläggningen utförs, dessa är:
a) ”De ska basera sig på aktuella, uppmätta och spårbara operativa data om energianvändning och (för el) användningsprofiler.”
b) ”De ska omfatta en ingående översyn av energianvändningsprofilen hos byggnader eller grupper av byggnader, industriprocesser eller industrianläggningar, inbegripet transport.”
c) ”De ska när så är möjligt, bygga på en analys av livscykelkostnaderna i stället för på enkla återbetalningsperioder i syfte att ta hänsyn till långsiktiga besparingar, restvärden för långsiktiga investeringar och diskonton.”
d) ”De ska vara proportionella och tillräckligt representativa för att kunna ge en tillförlitlig bild av den totala energiprestandan och göra det möjligt att på ett tillförlitligt sätt identifiera de viktigaste möjligheterna till förbättringar.”
Ifrån dessa riktlinjer skall tillförlitliga beräkningar ges så att de potentiella besparingarna lätt kan begripas och sedan lagras så att de kan fungera upplysandes vid senare tillfällen. (EED sid 38) Dessa krav ifrån direktivet sammanställs mer i förordningen 2014:347 där i paragraf 8 påpekar att
1. ”Byggnadens eller byggnadernas totala energianvändning och om verksamhetsenergin inklusive energianvändning för transporter, och
2. Förslag till kostnadseffektiva åtgärder såväl för att spara energi som för att effektivisera energianvändningen. ”
Tanken med detta är att första styckets åtgärder skall vara grunden till att hitta förslag enligt stycke 2.
5.5 Skyldighet att spara uppgifter
”7 § Företag som omfattas av skyldigheten att göra en energikartläggning ska spara rapporten och övriga uppgifter från kartläggningen i sju år från utgången av det kalenderår som uppgifterna avser.”
I direktivet är det specificerat att uppgifterna som framkommer från energikartläggningen skall sparas så att uppföljning kan ske. Detta har av regeringen i propositionen föreslagits till att vara ett krav på sju år från utgången av det kalenderår som energikartläggningen utförts. (prop sid 95)
5.6 Tillsyn och skyldighet att lämna uppgifter
”8 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska utöva tillsyn över att denna lag och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen följs.”
EED medger att det är upp till medlemsstaten att tillgodose en tillsynsmyndighet. I regeringens proposition så meddelas att energimyndigheten är den instans som det lutar mot. Även boverket har varit på tapeten men har blivit bortprioriterat av regeringen. Energimyndigheten blev vald då de redan idag är tillsynsmyndighet till energideklarationen som är ett liknande instrument. Detta bygger på att i en energikartläggning kan även verksamhetsenergi och transporter ingå varpå boverket då inte ser lika rimligt ut. (prop sid 97) Diskussionen kring detta blir mer specificerat i förordningen 2014:347 paragraf 2 där det meddelas att energimyndigheten kommer bli den tillsynsmyndighet den svenska regeringen väljer.
Förordning (2014:347).
”9 § Företag som omfattas av skyldigheten att göra en energikartläggning ska på tillsynsmyndighetens begäran lämna de upplysningar och de handlingar som myndigheten behöver för tillsynen. Sådana företag ska även lämna de uppgifter som tillsynsmyndigheten begär för uppföljning och utvärdering.”
-15-
Enligt EED skall uppgifter samlas för att uppföljning lätt ska kunna ske. Regeringen har därför lagt in detta i en paragraf som specificerar att man är skyldig att lämna de uppgifter som tillsynsmyndigheten är i behov av. (Prop sid 98) Uppgifterna är dels till för tillsynen och dels för uppföljningen. För tillsynen är det framförallt rapporten av energikartläggningen som är väsentlig men även relevanta beräkningar och andra delar kan behövas för att få förståelse av rapporten.
”10 § Tillsynsmyndigheten får besluta de förelägganden som behövs för tillsynen.
Ett föreläggande får förenas med vite.”
Här beskrivs att ett vite får förläggas ifall de förlägganden som behövs i tillsynen inte uppfylls. (Prop sid 95) Detta är för att se till att det faktiskt utförs så att 2020-målet kan nås. Vitet kommer baseras på företagets omsättning.
5.7 Bemyndigande
”11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om 1. uppgifter för prövning av huruvida ett företag är att anse som ett stort företag,
2. certifiering enligt 4 § 1,
3. kompetens och oberoende enligt 5 §,
4. hur energikartläggningen ska göras och vilka uppgifter som ska redovisas i rapporten från kartläggningen, 5. betydelsen av uttrycket kostnadseffektiva åtgärder i 6 §, och
6. vilka uppgifter som ska lämnas för uppföljning och utvärdering.”
I paragraf 11 ges tillsynsmyndigheten uppgiften och rättigheten att leverera föreskrifter om lagens paragrafer som certifieringskrav, kompetenskrav och krav på oberoende. Energimyndigheten har senare lagt fram en föreskrift med syfte att delge ytterligare information angående lagen, dess utförande och rapportering. Denna föreskrift beslutades den 24 november 2014 med stöd från 10 § i förordningen 2014:347
5.8 Överklagande
”12 § Beslut om föreläggande enligt 10 § får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.”
Här beskrivs att ett förläggande får överklagas samt att det krävs ett prövningstillstånd till kammarrätten för överklagandet. (Prop sid 249)
-16-
6 Energikartläggning
I denna del kommer en energikartläggning att utföras, vilken till stor del utförs enligt energimyndighetens förslag till hur en energikartläggningsrapport skall vara uppbyggd samt vad den ska innehålla. Det som uteslutits har varit försättsblad, kontaktuppgifter på konsulten samt företag. Förslag har lagts baserat på energimyndighetens ”stöd till energikartläggning” där framför allt tre pdf filer har använts, dessa är
- Instruktion för att skriva energikartläggningsrapport (Allmän)
- Instruktion för att skriva energikartläggningsrapport (Vägledning för industriverksamheter) - Att beställa och genomföra energikartläggningar (industri)
Hela kapitel sex är styrt av dessa tre instruktioner varför somliga delar kan ses som upprepning.
6.1 Sammanfattning av energikartläggning i B-huset
Verksamheten i Saab AB:s hus-B är mestadels produktion via datorer samt en viss annan produktion som är förhållandevis liten del av verksamheten. Idag används det fjärrvärme för att värma huset och dess varmvatten. Utöver detta finns inkommande el som används till verksamhetsel samt till fastighetsenergi bland annat i form av kylning. Den inköpta energin från fjärrvärmen har beräknats till ca 3 124 000 kWh och är ca 37,8 % av det totala 8 259 650 kWh för 2014 som hela fastigheten köper in. Kostnaden för detta är 1 830 kkr.
Den inköpta elen 2014 uppgick till 3 965 893 kWh och är ca 27,5 % av de totala 14 505 162 kWh som användes i hela fastigheten. Av denna el går ca 967 156 kWh till kylanläggningen som är i drift året om.
Fastigheten är i relativt bra skick men har ett antal möjliga förbättringspunkter. Bland annat finns en fläkt vars magnetkontakt slutat fungera och därför står helt öppen och är en öppning i väggen. De åtgärder som utretts är att se över styrningen, av värme ventilation och belysning, som idag inte har den funktion som krävs för energieffektiv drift samt att göra ett antal investeringar i att förbättra den befintliga mekaniska parken i form av nya luftaggregat. Detta medför att de åtgärder som tagits fram är att byta ut fem aggregat som idag är från 80-talet och helt saknar återvinning samt använder ca 300 % mer el än nyare aggregat.
Vidare har även styrningen setts över där mängden luft har uppmärksammats överstiga behovet i många fall, samt så har värme- och kylstyrningen inte arbetat på under samma villkor och därför undersökts.
Samtliga åtgärder kommer att minska värmeanvändningen med ca 30,9 % och el användningen med 11,6
%. De åtgärder som på ett stort sätt påverkar varandra har i dessa åtgärdsförslag slagits samman till ett gemensamt åtgärdsförslag. Det vill säga den stora påverkan som termostatbytet, på radiatorerna, och förändringen i radiatorkurvan har mot varandra är anledningen till att dessa har slagits ihop ifrån två separata förslag. Föreslaget är att de åtgärder som inte kräver någon investering bör göras snarast och att fläktaggregaten ska bytas ut ett i taget med start på det med bäst LCC. Nedan presenteras de åtgärdsförslag som denna rapport kommit fram till att vara applicerbara för Saab AB.
Åtgärdsförslag Investering (kr)
Besparing energi (kr)
Besparing (kr) Payoff LCC (kr)
TA V11 1 000 000 300 000 180 000 5 år 9 mån 690 000 TA V21 1 000 000 395 600 238 400 4 år 2 mån 1 047 200 TA V22 1 000 000 291 800 175 100 6 år 1 mån 589 200 TA V13/TAK4 1 000 000 116 200 69 700 12 år 3 mån 43 700 Förändra styrning på
TAFA 115
15 000 110 500 66 300 3 mån 568 700
-17- Reducering av
värmebehov för värmetillförsel till ventilationen.
15 000 23 300 14 000 1 år 1 mån 111 900
Belysningsförändring 13 000 83 000 49 800 3 mån 439 000 Reducering av
värmebehov för värmetillförsel till radiatorsystem.
27 000 25 400 15 300 1 år 9 mån 111 600
Tabell 1 Sammanfattning av de olika åtgärdsförslagens besparingar och ekonomiska förutsättningar.
6.2 Inledning av energikartläggning i B-huset
Syftet med denna energikartläggning är att minska energianvändningen för Saab AB. Detta för att förbättra ekonomin hos Saab AB samt för att hjälpa Saab AB att nå 2020 målet samt deras egna mål om minskad energianvändning med 50 % till 2015 från 2009:s användning. I B-huset, som denna energikartläggning syftar till, arbetar idag ca 500 Saab anställda.
6.2.1 Omfattning och begränsning
Fastigheten i Järfälla är uppdelad i fyra olika stora byggnader och ett antal mindre paviljonger.
Paviljongernas energianvändning är uppdelat mellan de olika större byggnadernas energimätning och har därför räknats att ingå i dessa. Dessa större byggnader är A B C och D, i detta arbete kommer enbart B- huset att beröras så att en korrekt utförd energikartläggning går att genomföra utan tidsproblematik som annars kan uppstå på grund av den tidsbegränsning som getts arbetet.
I energikartläggningen har kylsystemets undercentral till stor del ignorerats då Saab AB redan bestämt att den ska bli utbytt till sommaren 2015 däremot har ett förslag för den nya kylcentralen lagts fram i energikartläggningen under delen lokalkyla. De krav som ställs, på att energikartlägga transportanvändningen, ifrån lag 2014:266 är enbart ställt mot företaget som äger egna transporter och då Saab AB enbart använder sig av åkerifirmor och inte själva äger någon transportsektion har denna del ej använts i energikartläggningen. Då företaget i sig inte äger några fordon har inga åtgärdsförslag om trafikrelaterade energieffektiviseringar presenterats i denna energikartläggning. I fastigheten finns även tryckluft men den blir levererad från en annan del av fastigheten varför den inte anslutits till energikartläggningen.
6.2.2 Metod och antaganden
Elförbrukningen för denna byggnad är väl dokumenterad genom mätningar varje månad sedan 2004.
Denna elförbrukning är uppdelad i tre ställverk där två tjänar kontor, produktion samt fastighetsenergi och ett tjänar kylcentralen med samtliga maskiner som producerar kyla och ett antal cirkulationsaggregat med luftkylning. Den producerade kylan levereras sedan till B-huset och C-huset(där även köket ingår).
Uppdelning av elen har utförts genom mätningar samt antaganden för att få en så utförlig bild som möjligt av var elenergin används. Den totala energianvändningen är som beskrivits tidigare dokumenterad, men för de enskilda elförbrukarna har mätningar utförts och sedan multiplicerats med fastighetens spänning och fasförskjutning för att en effekt ska kunna erhållas. I de fall som inte mätningar kunnat utföras har det gjorts ett antagande om att liknande maskiner har liknande energi användning.
Värmen som används i B-huset levereras från den gemensamma undercentralen, vilken får värme från EON. Den gemensamma undercentralen levererar sedan värme till samtliga hus i hela fastigheten. I den gemensamma undercentralen som tar emot fjärrvärme ifrån EON sitter den enda energimätaren som finns på värmesystemet, varför olika mätningar och uträkningar på värmen till B-huset har utförts.
Värmen ifrån den gemensamma undercentralen levereras till en mindre undercentral som finns i B-huset,
-18-
och ifrån denna B-undercentral levereras värmen ut till de olika delarna i B-huset. Uträkningen av den mängd värme som B-huset använder baseras på det faktum att pumparna i B-undercentralen går med konstant flöde över hela året och att energibehovet enbart styrs av temperaturdifferensen över värmesystemet. Temperaturdifferensen i systemet beräknas på skillnaden mellan framledningstemperatur på varmvattnet och den returtemperatur som finns i varmvattnet ifrån radiatorsystemet.
Temperaturdifferensen i systemet har dokumenterats det senaste året och kan därför användas för att få en kurva av energibehovet vid varje specifik utomhustemperatur. Det energibehov som har hittats har visat sig skilja sig över året och därför har ett effektbehov använts på sommartid, och ett annat på vintertid.
Energibehovet har som tidigare påtalats varierat vid olika utomhustemperaturer men det har också varierat vid samma utomhustemperatur då de olika internlasterna spelar stor roll. Då effektbehovet varierar, även vid samma utomhustemperatur, har en exakt kurva ej varit möjlig att generera. På grund av att viljan att den kurva som tagits fram ska vara så korrekt som möjligt har ett flertal olika mätningar utförts och lett till ett medelvärde som sedan använts. Effektkurvan på värmesystemet som mätts fram har sedan jämförts mot 2012-2014 års timtemperatur för Bromma som ansetts vara den närmaste väderstationen med timtemperaturregistrering vilket gett en årlig förbrukning av värme.
Den årliga förbrukningen av värme som beräknats i B-huset har sedan jämförts med husets totala användning av värme och påvisat att ungefär 37,8 % av den totala värmeanvändningen i fastigheten går till B-huset. På grund av att somliga månaders energianvändning ej gick att få tag på genom EON, som bara sparar energidata 3 år bakåt, har januari och februari 2012:s energianvändning tagits bort i den ackumulerade energianvändningen 2012. Att januari och februari inte ingår i den totala energianvändningen 2012 har då lett till att 2012:s energianvändning är lägre än 2013 och 2014. För den presenterade differensen mellan B-huset och hela fastigheten så har även där B-husets energianvändning 2012 utelämnat januari och februari varför den procentuella jämförelsen fortfarande är aktuell.
Värmesystemet i B-huset som beräkningen utförts på, består av sex stycken undersystem vilka matas från huvudsystemet. De olika undersystemen är benämnda VS01-06 och dessa undersystem matar sedan olika delar som kontor eller källare i byggnaden. Värmeanvändningen i B-huset har använt den nedan presenterade Formel 1 och genom denna formel kunnat få fram fakta om flöde och effektbehov, för de olika radiatorsystemen, för att få en sammanlagd energianvändning av värme.
VS01 – Kontor Sydväst, 0,73 l/s radiatorvatten, effektbehov sommartid 1,08 kW/K, vintertid 1,13 kW/K VS02 – Kontor Sydost, 1,33 l/s radiatorvatten, effektbehov sommartid 2,25 kW/K, vintertid 3,06 kW/K VS03 – Kontor Norr, 3,15 l/s radiatorvatten, effektbehov sommartid 1,85 kW/K, vintertid 2,21 kW/K VS04 – Produktion, 4,11 l/s radiatorvatten, effektbehov sommartid 4,88 kW/K, vintertid 4,58 kW/K VS05 – Källare, 0,55 l/s radiatorvatten, effektbehov sommartid 0,91 kW/K, vintertid 0,96 kW/K
VS06 – Ventilationssystem, 3,95 l/s radiatorvatten, effektbehov sommartid 17,69 kW/K, vintertid 20,55 kW/K
Innetemperaturen har uppmätts till mellan 21-23 °C beroende på del av B-huset har antagits vara i snitt 22
°C och radiatorerna har därför ansetts värma till ca 20 °C och effektbehovet har då blivit
Formel 1 uträkningsformel för energianvändning kontra ute temperatur.
-19- Värmeuppdelningen mellan dessa värmesystem är uppdelat
Figur 2 Procentuella värmefördelningen mellan de olika värmesystemen i B-huset.
6.3 Allmänt om beställaren
6.3.1 Verksamhet
Saab AB bildades 1937 till följd av en upprustning av försvaret i samband med oroligheterna som ledde till andra världskriget. Sverige beslutade då att en del av upprustningen skulle ske i form av ett förstärkt flygförsvar och Saab AB bildades av denna anledning.
Saab AB är idag ett företag med ca 14700 anställda världen över, men med de flesta anställda i Sverige.
Den årliga försäljningen uppgår till ca 24 miljarder kr och Saab AB har idag försäljning på varje kontinent i världen. Saab AB har varit ett försvarsföretag som ständigt legat i framkant i Sverige och världen och det har varit med och utvecklat Sveriges flygvapen samt försvar enda sedan det bildades.
Bolaget är uppdelat i sex olika affärsområden:
Aeronautics
Dynamics
Electronic Defence Systems
Security and Defence Solutions
Support and Services
Industrial Products and Services
Byggnaden i Järfälla är sammanlagt 76194,5 kvm och har funnits i Saab AB:s ägo sedan 2000. Det ägdes tidigare av Celsius försvarsföretag som vid tillfället blev uppköpt av Saab AB. Avdelningarna som sitter i B-huset är Electronic Defence System (EDS) och Security and Sefence Solutions (SDS). Av de 1200 personer som arbetar i Saab AB:s fastighet i Järfälla arbetar ca 500 personer i B-huset.
6.3.2 Verksamhetstider
Verksamhetstiderna varierar kraftigt över tiden, även om det är sagt att verksamheten pågår mellan 06-18.
06-18 är också de drifttider som fläktaggregaten är inställda på och har därför valts som standard för övriga verksamheten. Trots att många av fläktaggregaten stängs av 18:00 så sitter det ibland människor kvar till 00:00 eller senare enligt de säkerhetsvakter som ronderar fastigheten nattetid. Det faktum att stora
3,788 9,512
7,076
16,054 3,165
60,405
Värmeanvändning B-huset (årsbasis)
VS01 3,8%
VS02 9,5 % VS03 7,1 % VS04 16 % VS05 3,2 % VS06 60,4 %
-20-
kontor ibland kan uppehållas av få eller enstaka personer gör att det många gånger förskjuter drifttider som tillexempel belysning.
6.3.3 Rådighet
Fastigheten i Järfälla ägs av Danske bank men Saab AB har förvaltningsansvar för fastigheten och därigenom B-huset. Genom detta förvaltningsansvar är Saab AB ansvarigt för investeringar i fastigheten vilket medför en lättare hantering av åtgärderna.
6.3.4 Faktorer som påverkar energianvändningen
Då denna energikartläggning har pågått under en längre tid har B-huset normalförbrukning identifierats varpå ingen extra korrigering för varierande produktion eller liknande behövs.
6.3.5 Fastighet B
Huset som kartläggs är byggnad B vilken är uppförd 1970. Denna byggnad har 22 171 m2 bruksarea och innehåller 6 våningsplan. Byggnaden innehåller två plan med enbart kontor samt två plan med kontor och produktionsytor. Den sjätte våningen är fläktrum samt hissrum och källaren innehåller omklädningsrum och skyddsrum, skyddsrummet används idag som förråd. Arean för kontor har beräknats till ca 9900 m2 och arean för produktionslokaler är ca 3200 m2.
6.3.6 Organisation och ledning
Energiarbetet på Saab AB sker löpande av Coor AB management samt avdelningen Property på Saab AB.
Varje månad följs energistatistiken upp mellan dessa två parter. Energistatistiken insamlas delvis automatiskt genom energibolagen som levererar energi men även manuellt via de mindre mätpunkterna där månadsvis avläsning skett. För tillfället sker ingen direkt utbildning för att förbättra kunskapen inom energiområdet från Saab AB:s sida men Coor AB som är anlitade för detta ändamål har personer som med jämna mellanrum får utbildning. Till detta har ett antal examensarbetare varit närvarande för att bidra till en energieffektivisering på företaget. Denna energikartläggning är en fortsättning i detta arbete, men med en fördjupning och fokusering på B-huset där det finns en förhoppning att flertalet gömda energibovar kan hittas. Arbetet sker för att möta de krav ställda från lag 2014:266 och 2020 målet samt Saab AB:s egna mål om en sänkt energianvändning med 50 % från 2009 års nivå till 2015.
6.3.7 Ekonomi
De ekonomiska beräkningssätten som valts är dels Pay-Off metoden samt LCC metoden för att en jämförelse ska kunna ske. Detta ger företaget en mer fullkomlig bild av de olika åtgärderna som behövs göras vilket kan hjälpa vid de investeringar som krävs. Priser på el och fjärrvärme har valts till 0,6 kr/kWh då detta har varit vad Saab AB har betalat de senaste två åren. För LCC metoden har en livslängd på 25 år använts med en kalkylränta på 10 %.
6.4 Energistatistik
Avseende fjärrvärmestatistiken så finns uppgifter redovisat enbart för 2013 och 2014 på helår vilket redan diskuterats. Avseende värmen kommer den redovisas för både B-huset och hela fastigheten. Anledningen till detta är att B-huset idag saknar mätning och en uträkning har utförts vilket leder till osäkerheter som kan göra att den uträknade energianvändningen kan skilja sig från verkligheten. För elen finns idag en årsstatistik samt en månadsstatistik som inte är helt fullkomlig då mätningarna inte skett exakt vid slutdatum av månaderna. Till detta har det inom ramen för examensarbetet utförts mätningar på elförbrukningen under en vecka, dessa mätningar visar elens timförbrukning.
Den samlade energistatisktiken ger byggnaden en värmeförbrukning på 140,9 kWh/m2 och en total energianvändning av värme och el på 319,8 kWh/m2.
-21-
Enbart en mätpunkt finns för elen som är både uppkopplad och samtidigt loggar elanvändningen. Till skillnad ifrån värmeloggningen finns för elen flertalet elmätare som manuellt går att läsa av för att se förbrukningen. Dessa elmätare sitter på varje ställverk som får el levererat till sig och som sedan fördelar denna till kontor och andra anläggningar. De tre ställverken har loggats av personal på avdelningen Property på Saab AB vilket gör att elanvändningen finns dokumenterad månad och årsvis sedan början på 2000 talet. De siffror som loggats från ställverken har senare använts för att få fram elanvändningen i B- huset och är det som alla eluträkningar utgått ifrån. I detta arbete har enbart år 2010 och framåt tagits med och referensåret som används är 2014.
6.4.1 El
Förbrukningen nedan visas i både tabell samt diagramform för att förenkla uppvisandet av förbrukningen.
Benämningen för hela fastigheten (samtliga huskroppar från A-D) har valts till Nettovägen 6 och samtlig information under denna benämning avser hela fastigheten.
År LB12 (kWh) LB13 (kWh) LB21 (kWh) Total (kWh) Del av hela fastigheten(%)
2010 1322103 1380271 845728 3548102
2011 1218360 1927073 1021440 4166873
2012 1360304 1894360 1024192 4278856 27,2
2013 1311210 1864833 1004352 4180395 27,6
2014 1200957 1797779 967151 3965893 27,3
Tabell 2 Elanvändning B-huset uppdelat på de tre ställverken som levererar till B-huset.
I Tabell 2 presenteras elanvändningen i B-huset genom uppdelning bland de tre ställverk (LB12, LB13, LB21) som idag är de enda mätpunkter som finns i B-huset. Detta har sedan sammanställts till en total förbrukning i B-huset och sedan jämförts med Nettovägen 6:s elanvändning för att se den procentuella användningen av B-huset kontra fastigheten i stort. Undersökning har visat att LB12 till stora delar tjänar fläktaggregat, LB13 mestadels verksamhetsanvändning och slutligen LB21 den kylcentral som existerar i B-huset.
2012 2013 2014
Nettovägen 6 15863985 15180732 14505162
B-huset 4278856 4180395 3965893
0 2000000 4000000 6000000 8000000 10000000 12000000 14000000 16000000 18000000
kWh
Elanvändning B-huset fördelat på
ställverken
-22-
Figur 3 Elanvändning årsvis B-huset samt samtliga hus i Järfälla.
I Figur 3 presenteras elanvändningen för B-huset och för Nettovägen 6. Noterbart är att elanvändningen för B-huset och Nettovägen 6 båda har minskat med ungefär samma andel sedan 2012, så när som på 1
%, vilket tyder på att energianvändningen minskat jämt fördelat på hela fastigheten.
Figur 4 Elanvändning uppdelat på de tre ställverken de fem senaste åren.
Figur 4 presenterar samma siffror som Tabell 2 fast i en figur för att lättare visa upp skillnaderna. Mellan 2010 och 2011 skedde en verksamhetsförändring som inte finns utförligt dokumenterad. Det viktiga är att se den minskning som skett i framför allt LB 13, som antas är det primära ställverket till verksamheten.
Figur 5 Elanvändning månadsvis över de tre senaste åren för samtliga hus i Järfälla.
0 500000 1000000 1500000 2000000 2500000
2010 2011 2012 2013 2014
kWh
Elanvändning B-huset fördelat på de tre ställverken
LB12
LB13
LB21
0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000 1400000 1600000
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
kWh
Elanvändning Nettovägen 6 månadsvis
2012 2013 2014
-23-
Figur 6 Elanvändning månadsvis över de tre senaste åren för B-huset.
Figur 7 Energianvändning (kWh) timvis över en vecka med start måndag för samtliga hus i Järfälla.
Figur 8 Energianvändning (kWh) timvis över en vecka med start måndag för ställverk LB12.
0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000 450000
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
kWh
Elanvändning B-huset månadsvis
B-2012 B-2013 B-2014
0 500 1000 1500 2000 2500
11-12. 17-18. 23-24. 05-06. 11-12. 17-18. 23-24. 05-06. 11-12. 17-18. 23-24. 05-06. 11-12. 17-18. 23-24. 05-06. 11-12. 17-18. 23-24. 05-06. 11-12. 17-18. 23-24. 05-06. 11-12. 17-18. 23-24.
kWh
Nettovägen 6
Nettovägen 6
0 50 100 150 200 250
11-12. 16-17. 21-22. 02-03. 07-08. 12-13. 17-18. 22-23. 03-04. 08-09. 13-14. 18-19. 23-24. 04-05. 09-10. 14-15. 19-20. 2015-02-27 … 05-06. 10-11. 15-16. 20-21. 01-02. 06-07. 11-12. 16-17. 21-22. 02-03. 07-08. 12-13. 17-18. 22-23. 03-04.
kWh
LB12
LB12
