Under arbetets gång har flertalet antaganden gjorts. Bland annat har för värmen gjorts antagandet att liknande effekt behövs vid liknande temperatur vilket inte alltid är fallet då detta även beror mycket på internlaster och väder m.m. Därför bör den beräknade värmen inte tolkas som en exakt uträkning av värmebehovet utan mer som en vägvisning. Liknande gäller vid drifttider som lampors brinntid eller personers närvaro.
För den totala elanvändningen så finns det dokumenterad fakta men för de enskilda elanvändarna som fläktaggregat och pumpstationer har ett flertal antaganden och mätningar gjorts. Vid uträkningen av elanvändningen för enskilda maskiner har effekten mäts i full drift och sedan multiplicerats med drifttiderna. Den uppmätta effekten har enbart varit möjlig att mäta i ungefär hälften av de 12 fläktrum som finns i drift i B-huset. Anledningen till att det bara har gått att mäta hälften av fläktrummen är för att mätinstrumentet kräver en friliggande fas för att kunna mäta det magnetiska fältet som skapas och enbart vissa av DUC:arna har en installation som har en inkommande friliggande fas. De sex fläktrum som gått att mäta har därför använts som mall när de andra DUC:arnas energianvändning beräknats fram. Denna elmätning har gjorts för att få fram den totala energi som redovisas i arbetet som ventilation och är beräknad att innehålla all el som krävs för att driva ventilationen. I den el som beräknats innefatta ventilation ingår då maskindelar som t.ex. pumpar, fläktar och mätinstrument. Det har antagits att genom att para ihop liknande fläktaggregat för de som går att mäta och de som inte går att mäta så har en rimlig energianvändning tagits fram.
För Saab AB är det viktigt att förstå att även om siffrorna som tagits fram i detta arbete har sina begränsningar, så har innehållet en tillräckligt bra grund för att beslut ska kunna fattas med detta som underlag. Det innebär att samtliga förslag som presenterats i detta arbete är lönsamma att utföra. Självklart finns flertalet andra åtgärder som går att utföra i fastigheten som inte har presenterats. Men de har inte ansetts tillräckligt lönsamma, säkra eller applicerbara för att kunna presenteras i detta arbete. Bara för att detta arbete inte har hunnit kontrollera de åtgärder, som inte varit säkra och applicerbara, fullt ut bör de fortfarande inte förkastas utan bör undersökas mer noggrant innan beslut kan tas.
Ett exempel på en åtgärd som inte ansetts tillräckligt säker att presentera är injustering av hela ventilationssystemet med ventilationsdonsutbyte för att hela B-husets ventilation ska vara styrbar och kontrollerbar. Att justera dessa don skulle behövas i hela fastigheten för att hjälpa till så att rätt mängd luft används. Som presenterat i arbetet har B-huset nästan fyra gånger så högt ventilationsflöde som kraven idag ställer. Några av dessa flöden har uppmärksammats i arbetet men för att få fullständig översikt måste samtliga fläktaggregat kontrolleras. Förslaget att i konferensrum installera ställbara don är något som absolut är lönsamt. Att kontrollera och byta ut samtliga don i hela huset är en mycket stor åtgärd som bör göras i framtiden. Anledningen till att donen bör bytas ut är att det är positivt för arbetsklimatet och energibesparingen då det blir lättare att styra mängden luft som antingen kan kyla eller inte behöva värmas i rummet. Åtgärden skulle alltså leda till att fastigheten skulle få ett mer kontrollerbart inomhusklimat.
Vid rundvandring har det uppdagats att flertalet sittplatser inte används vilket påvisar att ett kontor utan fast plats kan vara att föredra. Om kontoren i B-huset skulle bli friplaceringskontor skulle det utan några
-44-
problem gå att stänga av hela våning 4 och på så sätt minska både el och värme användning i denna del.
Som tidigare påpekats har detta alternativ inte ansetts rimligt, men om hela fastigheten på Nettovägen 6 skulle komma med i beräkningen skulle det absolut kunna finnas bättre alternativ för detta och därför bör det kontrolleras för att kunna se om något går att förändra.
Belysningens energianvändning är en stor post i B-husets totala energianvändning och därför bör belysningens energianvändning förminskas. Detta har i arbetet skett med hjälp av åtgärdsförslag
”förändring av belysning”. Att installera sensorer är en väldigt positiv åtgärd som bör göras på alla ställen som är möjliga. Det som bör beaktas är att sensorerna ska gå att styra för att inte dessa ska leda till onödig energianvändning genom att tända stora gemensamma utrymmen bara för genomgång av ensamma arbetare eller nattvakter. Ett exempel som skulle vara ypperligt för sensorstyrning i B-huset är rum B1811 som idag används väldigt sparsamt varför det skulle kunna spara större delen av den energi rummet idag använder.
Verksamheten är enligt denna energikartläggning den störta posten bland B-husets elanvändning och andra störst i den totala energianvändningen. Problemet med detta är att denna energikartläggning inte kunnat gå in på en djupare genomgång av dessa områden då många av verksamhetens delar är hemliga för utomstående. På grund av denna nödvändiga sekretess anses det väldigt viktigt att personer som arbetar inom dessa delar lär sig att kontrollera ifall att det finns potential för energibesparingar runt om i deras verksamhet kontinuerligt då detta inte kan komma utifrån. Eftersom halva eleffekten är i konstant drift och att denna effekt till stor del består av el som används av verksamheten har detta setts som en stor besparingsmöjlighet. Beteendet som behöver förändras är att de anställda behöver börja tänka på att stänga av elektronik/lampor m.m. när de inte är på plats. Beteendeförändring och andra justeringar i energianvändningen har delvis behandlats i arbetet genom förslaget att driva en kampanj att få folk medvetna om deras energiåtgång när det inte är här och att då kunna få dessa att stänga av datorn under helger, långhelger och semestrar men målsättningen är att de ska bli bättre även på vardagar genom till exempel stänga av sin dator så fort de inte ska komma tillbaka dagen efter. Vidare bör man även försöka minska energianvändningen genom att se till att medarbetarna släcker på kontoret i slutet av dagen istället för att detta sker via nattvaktens rondering.
Inför nästkommande år bör nya energimätare installeras på olika delar av fastigheten att föredra. Bland annat elmätare till olika ställverk och till högförbrukande verksamheter samt energimätare på de olika värmesystemen.
7.1 Diskussion om energikartläggningen
Efter utförd energikartläggning har flertalet olika intressanta faktorer uppdagats. Som tidigare påpekats i syftet så kommer denna del att handla om hur denna lag 2014:266 kan komma att påverka bolagen som måste följa lagen. Denna analys av kommer att utgå ifrån den energikartläggning som utförts på Saab AB under våren 2015.
Syftet med lagen är som bekant att hjälpa bolag att minska deras energianvändning på ett kostnadseffektivt sätt. Detta ska sedan hjälpa till att både öka bolagets konkurrenskraft och att minska deras utsläpp. Taget ifrån vad som utförts på plats under 2015 och på de olika åtgärdsförslag som tillkommit så finns det stor potential för att lagen ska nå sitt syfte. Bland annat kan ett av fläktaggregatens utbyte visas som alternativ där en nettonuvärdesberäkning med 10 % kalkylränta helt utan någon prisökning ändå är 500 000 kr efter 25 år. Detta är då beräknat med ett högt avkastningskrav och under en normal livslängd, även innan 10 år så har denna investering betalats tillbaka med denna kalkylränta. Till detta har som beskrivits i arbetet
-45-
andra lösningar också hittats, bland dessa har olika små detaljer som gör en ineffektiv värmetillförsel möjlig hittats. Ett exempel på det är de trasiga termostaterna som hittats och det faktum att värmetillförseln till radiatorerna startas så fort temperaturen går under 14 grader även sommartid. Dessa delar som felaktig temperaturstart visar att det finns besparingsmöjligheter som inte behöver en investering från företaget som ska utföra en energikartläggning. Dessa investeringsfria möjligheter anses komma att få företag som utför denna energikartläggning att faktiskt utföra delar av den besparingspotential som finns. Nackdelen är att alla åtgärdsförslag som kostar mycket pengar att genomföra kommer troligen att betraktas med stor skepsis vilket medför att det troligen kommer utföras mindre av denna sort. Risk finns nämligen att de personer som utför dessa energikartläggningar anses ha för många och för stora antaganden och därför också inte anses vara tillräckligt noggranna i sin energikartläggning. På grund av detta så kommer förmodligen många av bolagen troligen bara utföra de delar rekommenderade av energikartläggningen som innefattar noll i investering.
För att öka förtroendet i energikartläggningen så att fler investeringar kan göras skulle det behövas att energimyndighetens ”information om energikartläggning” sätter mer tryck för att egna mätningar görs för en bättre kartläggning och importansen av att leverera siffror och fakta. Enbart vid ett tydligt bevis kommer fullständigt tro att uppkomma. Denna fullständiga tro är det som troligen sätter fart på beslutsfattarna att göra någon investering som ses som lönsam. Att göra investeringar är viktigt för lagens syfte då de största besparingarna ofta innefattar en investering för att kunna fungera. Investeringarnas betydelse går också att se i arbetet där de största besparingarna också har de största investeringskostnaderna.
Utförandet har som påpekat ansetts väldigt viktigt för att beslutsförfattarna ska ha tillräckligt högt förtroende för att kunna lita på att det som sagt av energikartläggaren stämmer. Det har därför ansetts att en person som arbetar för företaget kommer att göra en mer noggrann undersökning än en utomstående då denne har en ”känsla” för företaget. Nackdelen med detta är att personen kan bli ”hemmablind”
genom att den tror sig veta vad som behöver göras innan påbörjad energikartläggning och då missar möjliga åtgärder som annars hade kunnat hittas.
De olika ”stora företagen” som följer lagen kan få flertalet positiva fördelar med en energikartläggning som går in på djupet av företagets energianvändning. Enligt energimyndighetens information om energikartläggning skall flertalet mätningar i fastigheten utföras. Fastighetens sparade information skall också granskas, sammanställas och analyseras. Detta gör att fastighetsägaren kommer få bättre kontroll på den egna fastigheten vilket är av stor prioritet för att kunna fortsätta att effektivisera. En ökad förståelse av den egna fastigheten kommer också hjälpa fastighetsägaren att snabbare reagera på oväntade saker som läckor och liknande vilket annars skulle kunna drunkna i de stora energianvändningarna. Det kan även få företag att investera i bättre mätutrustningar.
Det är av stor vikt att det finns mätutrustning på så många platser som möjligt och att dessa kontrolleras så att de är fungerandes för att en energikartläggare ska kunna göra ordentliga bedömningar samt hitta felaktigheter som annars inte hade hittats. Ett exempel på detta utifrån detta arbete är den höga värmeanvändning som finns sommartid. Denna värmeanvändning hittades då varmvattenförbrukningen som loggats manuellt jämfördes med den inkommande fjärrvärmestatistiken. Den sommaranvändning som sker hade aldrig hittats utan att mätningar redan var utförda då denna förbrukning annars hade kunnat ansetts som tappvarmvattenanvändning. Då åtgärder som förminskning av värme sommartid är i behov av historisk information och det faktum att detta arbete kunnat hitta fler åtgärder om mer information fanns tillgängligt väntas göra företagen mer uppmärksamma på betydelsen med insamlad fakta. Denna förståelse väntas först uppkomma efter den första genomförda energikartläggningen på respektive företag. Med den ökade förståelsen förväntas också företagen att reagera genom att installera fler mätpunkter som kan generera mer fakta i framtiden. Fakta som skapas kan utöver att bistå till att sänka energianvändningen också hjälpa företagen att använda sig av individuell debitering vilket i sin tur skulle kunna hjälpa till att förändra beteendet hos verksamheten.
-46-
Angående energianvändningen har detta examensarbete upptäckt åtgärder som motsvarar en minskad energianvändning med ca 20 % av energianvändningen i det undersökta huset (B-huset) där samtliga åtgärder är mer än väl ekonomiska. Detta stärker den förhoppning som lagts på lagen att detta ska kunna hjälpa att förbättra konkurrenskraften i företagen som lyder under lagen. För ett företag som Saab AB kommer konkurrenskraften inte alltid vara en exakt del då deras försäljning i de flesta fall beror på andra saker såsom politik, kvalitet och inte lika mycket på varans pris, men ren förtjänst kommer i vilket fall som helst att öka. För andra företag kommer däremot detta kunna hjälpa till att öka konkurrenskraften förutsatt att inte energikartläggningarna är för kostsamma så att samtlig ekonomisk förtjänst äts upp av den kostnaden. Detta då energikartläggningen ska göras vart fjärde år och kan därför medföra höga kostnader. Om så är fallet finns risk att en energikartläggning enbart blir en last för företaget. Utöver kostnaderna för själva energikartläggningen så är denna kontinuitet väldigt positiv då en kontinuitet kan hjälpa till att snabbare komma åt de förändringar som sker i verksamheten och då kunna förändra energianvändningen utefter behovet. Ett exempel hos Saab AB är de ventilationsflöden som finns på somliga delar där det en gång fanns produktion med mycket rörelse som nu förändrats till en plats nästan helt utan rörelse. Den verksamhets förändring har lett till att behovet för ventilation har sjunkit drastiskt men flödet har fortfarande stannat kvar på samma nivå. Liknande förändringar som ventilationsändring skulle absolut kunna åtgärdas fortare med en kontinuitet i energikartläggningarna vilket då ser till att fastigheten alltid är i uppdaterat skick.
För Sverige i stort kommer denna lag att få en positiv inverkan. Detta för att företagen måste utföra en energikartläggning och kommer då oavsett att denna kostar pengar också hitta saker där det går att sänka energin på ett eller annat sätt. Så även om inte samtliga företag har viljan att utföra en investering för att spara energi så kommer ändå någon form av besparing att ske då det i de flesta fall antas finnas investeringsfria åtgärder. I Saab AB:s fall gäller detta åtgärder såsom att stänga av värmen sommartid och att förändra belysningen. Ingen av dessa åtgärder har någon direkt kostnad och sänker ändå energianvändningen. Självklart förutsätter detta att företaget har någon form av fastighetsskötare som kan hjälpa till att utföra dessa saker utan att någon extern person tas in men för företag i en storlek med Saab AB så antas det att de flesta innehar en fastighetsskötare på något sätt.
Att företagen måste göra denna energikartläggning kommer att leda till att en sänkning i energianvändning i Sverige kommer att ske. Energibesparingen kommer också att kunna ske till 2020 eftersom den första energikartläggningen ska vara inlämnad 2017 och företagen då har 2-3 år på sig att faktiskt göra de åtgärder som föreslås. Däremot anses det inte bli en fullt lika stor minskning som det finns potential för, då flertalet företag enligt författaren uppfattas vara negativa till kostsam energieffektivisering och därför inte kommer utföra de investeringar som krävs för att minska energianvändningen fullt ut. Minskningen lagen ger upphov till kommer påverka Sveriges utsläpp på ett positivt sätt(även om Sveriges CO2-utsläpp för produktion av fjärrvärme och el är väldigt låga). Ytterligare potential finns om Sverige kan öka exporten av CO2 -fri el till andra länder som då kan minska sin egna produktion via kolkraft och andra mindre miljömässigt attraktiva lösningar. Energieffektiviseringen kommer även kunna hjälpa Sverige att bli mindre energiimportberoende även om denna del är väldigt liten då uran import anses som säkrare än oljeimporten och att Sveriges oljeimport inte kommer att påverkas av denna effektivisering mer än den ytterst lilla del som används av fjärrvärmebolagen.
Att energikartläggningen kan göras internt om företaget följer energiledningssystem eller ett miljöledningssystem, med anpassning för detta ändamål, kommer att få fler företag att börja med dessa typer av system. Att fler börjar använda sig av ett ledningssystem väntas vara för att få energikartläggningarna internt och då på detta sätt minska utgifter och förbättra energikartläggningens trovärdighet. Anledningen till att utgifterna minskar om energikartläggningen utförs internt är för att om samma person alltid arbetar med fastigheten kommer en förståelse kunna byggas upp. Förståelsen kan till och med finnas redan på förhand innan första energikartläggningen utförs, annars kommer den att byggas upp mellan energikartläggningarna. Oavsett när kunskapen byggs upp kommer det leda till att energikartläggaren behöver lägga mindre arbetstid för att bekanta sig med fastigheten. Det kommer också som tidigare påpekats att öka förtroendet då personen som utför energikartläggningen har en ”sida” i och
-47-
med att den arbetar på företaget och vill företagets bästa. Nackdelen är som också tidigare nämnt att personen kan bli ”hemmablind” och missa saker som energikartläggaren tror sig själv ha kontroll på.
-48-