Energibalans

Samtlig energi som används är inköpt energi, antingen ifrån fjärrvärme eller ifrån el. Kylan som används är producerad på plats med kylmaskiner som använder inköpt el. Idag finns det återvinning på 6 av 12

Total tillförd energi 6524405 3883

Tabell 4 Tillförd energi och kostnader för B-huset baserat på värden givna av Saab AB samt uträkningar.

0

-28- Inköpt energi

Nettovägen 6 2013

Energimängd (kWh)

Energikostnad (kSEK/år)

Kostnad (Kr/kWh)

El 15180732 9082 0.6

Fjärrvärme 8117640 5121 0,63

Total tillförd energi 23298372 14203

2014

El 14505162 8005 0,55

Fjärrvärme 8259650 5431 0,66

Total tillförd energi 22764812 13436

Tabell 5 Tillförd energi och kostnader för samtliga hus i Järfälla baserat på värden givna av Saab AB.

Figur 17 procentuell uppdelning av total energianvändning, både fjärrvärme och el, på olika fraktioner i B-huset.

6.5.1 Belysning

Belysningen i B-huset är väldigt blandad och exakt energianvändning har ej varit möjlig att estimera.

Belysningens drifttider varierar beroende på plats av lysarmaturen samt arbetstagarens känsla för behov.

Detta har märkts under de olika rundvandringarna då flertalet av kontorslamporna varit avstängda under de ljusa dagarna vilket gjort att den totala installerade effekten inte används. Det har hittats flertalet olika typer av belysning i B-huset, de lysrör som finns har varit 58W, 49 W, 36 W, 28 W och 18 W. Utöver dessa lysrör finns även lågenergilampor, LED-belysning och bordslampor i olika utformningar. Till dessa olika lampor finns ca 15 olika belysningsarmaturer som är uppsatta vartefter de gamla gått sönder. Detta har medfört att enbart en estimation av belysningsgraden har kunnat utföras.

Vid mätning har det uppdagats att olika armaturer använder olika mängder energi. En presentation av detta finns i Tabell 6. Detta har gjort att flera estimationer skett när belysningsanvändningen har beräknats. De största uppskattningarna är förutom antalet watt per kvadratmeter även mängden lampor

14,2 11,7

12,5

33,0

0,9 23,4

4,2

Energidistribution B-huset (2014)

Kylaggregat plus cirkulationsfläktar 14,2 %

uppvärmning radiatorer 15,9 %

Belysning 12,5 %

Ventilation (värme & el) 33 %

Tappvarmvatten 0,9 %

Verksamhetsel 23,4%

VVC 4,2

-29-

som normalt lyser och mängden lampor som används i de olika armaturerna. Detta har lett till att det inte bara är den installerade effekten och drifttiderna som har påverkat den totala energianvändningen.

Elanvändning av armatur Installerad effekt (W)

Verklig

användning (W)

Procentuell differens mellan verklig och installerad effekt (%)

gammal glimtändararmatur 2*58 116 197 70

gammal glimtändararmatur 2*36 72 102 41

HF armatur 2*49 98 108 10

HF armatur 3*35 W 105 108 3

Tabell 6 Elmätning av olika armaturer ifrån Saab AB:s kontor i Järfälla.

Lokal Installerad

effekt(kW)

Energianvändning (kWh/år)

Yta (m²) (W/m²)

Plan 0 omkld 5,7 11 200 1431 4

Plan 1

Kontor 13,6 51 900 906 15

Produktionshall

1p 29,5 145 100 2109 14

Post/lager 28,4 159 400 2704 10,5

Övrigt 19,2 74 800 2399 8

Plan 2 kontor 41,1 140 100 3421 12

Produktionshall

2p 29,5 155 500 2109 14

Plan 2 övrigt 12,0 42 000 2392 5

Plan 3 kontor 15,8 43 200 2318 8

Plan 3 övrigt 1,4 5 300 341 4

Plan 4 kontor 20,8 56 700 1978 10,5

Plan 4 övrigt 0,7 2 700 341 2

Tabell 7 Installerad belysningseffekt i olika delar av B-huset dess area och estimerade energianvändning.

6.5.2 Ventilation

Den ventilation som idag finns i B-huset är idag sammanlagt ca 40 m³/s, bortsett ifrån fläktaggregat TAFA 24 som ventilerar ett ”lackrum”, då produktionen idag består av mestadels produktion via datorer så anses arbetsområdet inte behöva mer luft än ett kontor. Kravet på ett kontor är ett luftflöde på 0,35 l/(s*m²)plus 7 l/(s*person) och med en fastighet på 22 421 m² samt ca 500 anställda leder detta till ett luftflödesbehov på ca 11 m³/s vilket är ungefär 1/4 del av det som idag används. Detta är självklart inget som bara går att stänga av utan att en balansering och upprustning av fastighetens ventilationsdon genomförs. Denna balansering kan ske om ventilationsdonen byts ut till ställbara ventilationsdon som då går att öppna och stänga beroende på behov. Ett exempel är de konferensrum som idag helt saknar ställbara ventilationsdon och därför levererar det maximala behovet av luft konstant vilket i många fall leder till att personer som sammanträder i dessa konferensrum fryser om konferensrummet inte är fullt.

-30-

Detta är enbart möjligt om fläktaggregatet är frekvensstyrt så en variabel flödesvolym är uppnåbar vilket enbart 6 av 12 aggregat idag uppfyller. Även koldioxidgivare skulle kunna vara en åtgärd som kan hjälpa med att hålla nere luftflöden i systemet. Detta då antalet personer i B-huset kan variera mycket mellan

Tabell 8 B-huset ventilationsaggregat dess betjänings område och tekniska detaljer.

6.5.3 Lokalkomfort (uppvärmning)

Anläggningen värms upp av fjärrvärme som installerades på 80-talet. Under 2014 användes 8,26 GWh fjärrvärme i hela fastigheten på Nettovägen 6. Denna energianvändning motsvarar ca 9,4 GWh normalårskorrigerat. Detta är en höjning ifrån 2013 där normalårsenergin var ca 8,3 GWh. Trenden för 2015 är att värmeenergianvändningen fortsätter att öka, vilket är oroande. Denna ökning har inte detta arbete haft möjlighet att utforska mer. Men det har diskuterats att det kan bero på ett par nystartade avdelningar i fastigheten som nu förbrukar mer energi än tidigare.

Undercentralen för B-huset är ny och fungerar som förväntat, elförbrukningen för de sex pumparna som finns i undercentralen är 10 000 kWh/år. Effektbehovet vid -18 grader har för radiatorsystemet beräknats till 417 kW.

Många av termostaterna i B-huset är antingen trasiga eller saknas helt. Detta leder till att uppvärmning ibland sker utan behov finns. Termostaterna är inte heller blockerade som då leder till att de kan skruvas upp till max, vilket motsvarar 26 °C, detta gör då att dessa aldrig stryper bort tillflödet av varmvatten.

Termostaterna är designade att strypa inflödet av varmvatten när den förinställda rumstemperaturen är uppnådd och de installerade termostaterna har för tillfället en möjlighet att få en inställning på 26 °C vilket aldrig uppnås i B-huset. Värmen blir då också oberoende av antal personer på plats och är konstant oavsett om rummen har folk i sig eller ej.

-31- 6.5.4 Lokalkyla

Kylan styrs via en kylcentral lokaliserad på plan 1 i B-huset som innehåller tre kylmaskiner. Två av dessa är uttjänta och planeras att bytas ut sommaren 2015. Den kylmaskin som inte skall bytas ut innehåller en skruvkompressor som används från vår till höst. De andra två kylmaskinerna består av en som normalt körs vintertid och en som körs när ett behov överskrider kapaciteten för de två andra kompressorerna.

B-huset har när skruvkompressorn används ett beräknat kylbehov på ca 500 kW, kylbehovet finns samtidigt som det existerar ett värmebehov i fastigheten och därför finns möjlighet att återvinna värme från kylmaskinens varma sida. Enligt uträkning skulle skruvkompressorn kunna leverera värme ända till en utomhustemperatur på 0 °C, detta helt utan att värmesystemet har ett behov av extern energi för att klara värmelasten. Uträkningen är baserad på att värmesystemet behöver 50 °C tilloppstemperatur till radiatorsystemet vid en utomhustemperatur på 0 °C. Värme behovet är då ungefär lika stort som kyl behovet plus den ökade kompressorenergin vilket är ca 640 kW. Baserat på att det skulle installeras en återvinning som tog hand om hela energibehovet över 0 °C skulle uppvärmningsbehovet minskas med drygt 2380 MWh vilket är ca 75 % av det totala värmebehovet i B-huset. Besparingen är då uträknad med antagandet att ingen energi levereras vid temperaturer under 0 grader vilket är möjligt vid en bra installation. Självklart kommer den ekonomiska vinningen i detta inte vara lika stor som att direkt minska behovet med 25 % då kompressorn tvingas arbeta hårdare och då får sämre COP samt högre förslitning dessutom kommer kostnaden från EON med stor sannolikhet kompensera för effektbortfallet i de lägre temperaturstegen. Dessa olika anledningar är varför förtjänsten inte går att kvitta direkt mot besparingen, men trots dessa negativa delar mot återvinning är väl värt att undersöka mer noggrant. Anledningen till att det är värt att undersöka är för att det med stor sannolikhet är ekonomiskt och även för att Saab AB ska kunna nå sitt mål om minskad energianvändning vilket kräver lösningar som detta som har väldigt stor potential.

Tabell 9 kylbehov för B-huset

Saab AB har i B-huset ett väldigt stort kylbehov som ökar i takt med sommarvärmen. Det ökande kylbehovet bör begränsas genom att minska solinstrålningen till fastigheten. Enligt Lunds tekniska högskolas rapport från 2003 ska den potentiella besparingen av att installera externa solskydd vara beroende på när huset är byggt. (Bülow-hübe, 2003) Detta då ett nyare hus har bättre energieffektivitet och isolering vilket medför att mindre internlaster existerar och procentuellt sett ökar då den potentiella besparingen ifrån solavskärmning. Det specificeras att ett spann på ca 38-60 % av totala kylbehovet finns att spara om externa solskydd installeras kontra inga solskydd alls. För Saab AB är det beräknat att denna besparing existerar på elanvändningen som tillkommer sommartid och inte den elanvändning som existerar året om. Baserat på att elbehovet för baskylan sätts till 2 MWh/dag finns sommartid, maj till

-32-

september, en sammanlagd elanvändning till kylmaskinerna på ca 280 MWh 2012, 257 MWh 2013 och 175 MWh 2014. Då B-huset är en äldre byggnad bedöms det att besparingen skulle bli ca 40 % av det potentiella kylbehovet vilket slutligen innebär en besparing på ca 70 MWh för ett år som 2014. Detta är ca 42 000 kr per år i besparing för att då installera externt solskydd på B-huset. Att tänka på är att det, inte enbart är besparingen som är det positiva med åtgärden utan även att arbetsmiljön för kontorsarbetarna kommer att bli bättre. Det genom att strålningsvärmen minskar och då också den operativa temperaturen men även att ljusinstrålningen kommer minska vilket leder till att mindre störande ljus emot datorskärmen kommer uppstå och på detta sätt se till att den anställde kan utföra sitt arbete utan att behöva anstränga sig för att kunna se på skärmen.

6.5.5 Tappvarmvatten

Varmvattnet är uppvärmt via fjärrvärme precis som radiatorvärmen och denna cirkuleras av en cirkulationspump i Nettovägen 6 undercentral. Energianvändningen för uppvärmning av varmvattnet är ca 48 000 kWh och är en väldigt liten del av värmeanvändningen i B-huset.

6.5.6 Kontor/administration

B-huset har ca 500 arbetande personer och samtliga har minst en dator. Av de 500 personerna som arbetar i B-huset arbetar ca 200 personer med en eller flera stationära datorer. Dessa 200 personer använder ca 300 stationära datorer.