Åtgärdsförslag, Termostatbyte och radiatorkurvbyte samt avstängning av värmesystemet

Idag finns det ett stort antal termostater där många både är trasiga och overksamma. Dessa förbrukade termostater leder till att de i många fall inte stryper tillflödet när de bör eller att de aldrig öppnar flödet när behov finns. Att termostaterna inte reglerar efter temperaturen gör att det finns värme att spara då temperaturen i rummen blir för hög. En effekt kommer även bli att personerna på dessa platser kommer

-41-

att få bättre komfort som då kan öka deras produktivitet. Det har också hittats flertalet nybytta termostater som inte är låsta för en viss temperatur utan är möjliga att ställa in så den aldrig stryper tillflödet. Kontorsinnehavaren har då i många fall ställt upp termostaten till max i tro om att temperaturen i rummet kommer öka vintertid vilket inte är fallet. Problemet med detta är att en fullt uppställd termostat av den sorten som har installerats har en avstängning vid 26 grader vilket medför att dessa inte stänger av om temperaturen inte överstiger 26 °C. I slutändan medför detta att systemen inte talar med varandra då ventilationen ofta har som gräns att luften skall vara under 22 grader. Detta gör att vi värmer luften med radiatorerna samtidigt som vi försöker kyla ned luften. Den radiatorkurva som idag är inställd är inställd så att framledningstemperaturen på radiatorvattnet är 20 grader vid en utomhustemperatur på 20 grader och en framledningstemperatur på 35 vid 15 grader utomhus. Detta innebär att det ges tillfälle för felinställda termostater eller andra energibovar att då använda sig av denna höga framledningstemperatur och på detta sätt förbruka mer värme. Vid temperaturer över 14 grader är det ovanligt att det behövs värme till kontor som normalt innehåller mycket internlaster och detta gör att en uppvärmning sker som inte varken är nödvändig eller positiv. Värmesystemet är inställt att kontrollera temperaturen per timme och när denna understiger 14 grader anses det behövas värme och radiatorsystemet startas. Normalt tillvägagångssätt är att värmesystemet kan stängas av vid en dygnsmedeltemperatur som överstiger ca 14 grader. Ca 300 termostater har beräknats behövas bytas inom en framtid på 5 år, ca 50 stycken har beräknats till att behöva bytas ut snarast då dessa inte alls fungerar.

Figur 18 Radiatorsystemets styrningskurva med framledningstemperaturer kontra utomhustemperatur.

6.6.8.1 Åtgärd

Åtgärden som ges är att byta ut de ca 50 trasiga termostaterna och spärra de nya termostaterna vid 22 grader. Vidare ska en spärr läggas på termostaterna som redan är utbytta på 22 grader så att dessa kan styras gemensamt med ventilationsluften. Detta kommer ge kontoren en mer kontrollerad temperatur samt minska behovet av kyla från tilluften samt minska värmebehovet som ges av denna obalans. Åtgärd för denna radiatorkurva är att minska framledningstemperaturen för de två sista punkterna i Figur 18 så att framledningstemperaturen vid 15 grader är 25 grader och att framledningstemperaturen är 20 grader vid

-42-

20 grader utomhus vilket då medför en minskad uppvärmning vid 16-20 grader som i sin tur minskar det totala värmebehovet. Den satta temperaturen på kurvan är enskild för varje värmesystem i huset och bör testas fram av fastighetsskötarna så att rätt radiatorkurva hittas. Programmering för värmesystemet bör även ske så att värmesystemet styrs på dygnsmedel istället för timreferenser. Värmesystemet bör också helt stängas av under sommar månaderna juni-augusti för att ta bort värmen som används sommartid.

6.6.8.2 Kostnader

Kostnaderna för denna åtgärd är 161 kr per termostat samt en arbetskostnad på 10 minuter (med en timkostnad på 382 kr/h) per termostat vilket ger en sammanlagd kostnad på 224 kr per termostat.

(Kallstenius, 2015) Det sammanlagda antalet termostater i behov av byte har räknats till 50 st till en sammanlagd kostnad av ca 12 000 kr. Till detta tillkommer programmeringskostnad för styrningen av värmesystemet på ca 15 000 kr. Totalt uppskattas kostnaden för detta åtgärdsförslag att uppgå till 27 000 kr.

6.6.8.3 Besparingar

Besparingarna för denna åtgärd är kostnaden för den värme som skickas ut till systemet under de månader som värme inte alltid är behövligt. Denna beräkning har lett till en uträknad besparing på ca 25 000 kWh/år i värme och ca 440 kWh/år i el. Den värme som inte skulle levereras ut till byggnaden skulle i detta fall inte heller behövas kylas vilket då skulle bidra till liknande storlek i energibehovsminskning ifrån kylan. I kronor motsvarar denna besparing ca 15 200 kr per år.

6.6.8.4 LCC Värmebesparing kWh

Elbesparing kWh

Investering Pay-Off Nettonuvärde

25000 400 27000 1 år & 9 mån 111 600

Tabell 17 ekonomisk beräkning av åtgärds förslag ”Lokalvärmeförändring”.

6.6.9 Åtgärdsförslag, Avstängning av datorer helger.

De stationära datorerna använder ofta tunga program som tar tid att starta upp, detta medför en problematik för de anställda som får en väntetid varje morgon innan datorn är i operationellt skick. ”Sleep mode” är enligt IT-avdelningen inte heller en optimal lösning då ”sleep mode” tydligen kan ställa till problematik. Däremot finns det potential för besparing under korta och långa helger.

6.6.9.1 Åtgärd

Att lansera ett program i företaget där syftet är att få personalen att stänga av datorerna under korta och långa helger istället för att försöka få dem att stänga av varje kväll som vid tidigare försök misslyckats med.

6.6.9.2 Kostnader

De kostnader som förknippas med detta är den tid som tillkommer den första dagen efter helgerna där de arbetande måste vänta på att datorn ska starta upp. På grund av att avstängningsperioden är helger kommer energibesparingen bli större kontra den väntetid de arbetande tvingas till och då finns det också en lönsamhet för åtgärden.

6.6.9.3 Besparingar

Besparingen för denna åtgärd per årsbasis skulle för B-huset vara ca 150 000 kWh/år. Besparingen är beräknad att datorerna är avstängda samtliga helger och helgdagar samt under en fyra veckors semester.

-43-

Det är antaget att de arbetande inte stänger av datorerna under semestern då elanvändningen under juli är lika hög som för resterande månader.

6.6.9.4 LCC

Tabell 18 ekonomisk beräkning av åtgärds förslag ”Beteendeförändring”.