• No results found

Beslut efter kvalitetsgranskning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Beslut efter kvalitetsgranskning"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

fr% Skolinspektionen

Huvudman

malmostadamalmo.se

Verksamhetschef vid sjukhusskolan ann-britt.palmamalmo.se

Beslut

2016-12-02 Dnr 40-2016:200

Beslut efter kvalitetsgranskning

av särskild undervisning på sjukhus i Malmö kommun

Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se

(2)

Inledning

Skolinspektionen genomför höstterminen 2016 en kvalitetsgranskning av sär- skild undervisning på sjukhus. Syftet är att granska om särskild undervisning på sjukhus så långt det är möjligt motsvarar den undervisning eleverna inte kan delta i.

Detta uppnås genom att följande frågeställningar besvaras:

1. Vad innehåller den särskilda undervisningen på sjukhus?

2. Får elever, som på grund av sjukdom inte kan delta i den vanliga undervis- ningen, en behovsanpassad undervisning på sjukhus?

Skolinspektionen besökte sjukhusskolan i Malmö kommun den 26 oktober 2016. Ansvariga inspektörer för granskningen har Kristina Svensson och Ma- tilda Yvede varit. Vid besöket intervjuades lärare och verksamhetschef. Skolin- spektionen har också studerat dokument från verksamheten. Skolinspektionen har även besökt Velanderskolan i Malmö inom ramen för granskningen av sär- skild undervisning på sjukhus. Velanderskolan omfattas inte av detta beslut utan överlämnas till Skolinspektionens avdelning i Lund att hanteras inom den regelbundna tillsynen.

Vidare har en enkätundersökning genomförts med samtliga sjukhusskolor i landet.

För mer information om granskningen se Skolinspektionens webbplats

https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn--granskning/Kvalitetsgranskning/

Här hittar du underlag som använts i granskningen i form av bestämmelser på området och intervjuguider.

Bakgrundsuppgifter om verksamheten

Sjukhusskolan bedrivs i två olika lokaler på Skånes universitetssjukhus (SUS) i Malmö.

Sjukhusskolan sorterar under grundskoleförvaltningens avdelning "samord- ning och stöd" i Malmö kommun och leds av en verksamhetschef. Verksam- hetschefen är utbildad lärare med rektorsutbildning och har varit chef för sjuk- huslärarna sedan vårterminen 2014.

Lärarna vid sjukhusskolan utgör två arbetslag, ett för lärare som undervisar elever som vårdas för psykiatriska sjukdomar (BUP) och ett för lärare som un- dervisar elever som vårdas för somatiska sjukdomar (Sorna), men utgör också en enhet som har regelbundna gemensamma möten. Fem av sjukhusskolans lä- rare undervisar de elever som vårdas på BUP och två av lärarna undervisar ele- ver som vårdas på Soma.

(3)

2016-12-02 2 (6) Dnr 40-2016:200

Antal elever 2016 t o m 1 september

Somal

231

BUP2

109

Antal lärare

Antal Omräknat till heltidstjäns- ter

Med

lärarlegitimat- ion

Speciallärare/

specialpedagoger

Soma 2 2 2 1

BUP 5 5 4 4

Bedömning

Samverkan och informationsöverföring

Sjukhusskolan i Malmö har fungerande strukturer för samverkan med ordina- rie skola, vårdnadshavare samt sjukhusets personal under tiden eleven får undervisning på sjukhusskolan. Sjukhusskolan har rutiner för att få kännedom om de barn och ungdomar som ges vård vid sjukhusets barnkliniker och vid den barn- och ungdomspsykiatriska vården för att kunna erbjuda dem under- visning. Rutiner för att få vetskap om elever som vårdas på vuxenavdelningar bygger på att sjukvårdspersonal känner till sjukhusskolan och rapporterar till sjukhuslärarna eller att de tidigare fått undervisning på sjukhusskolan. Sjuk- huslärarna har kontinuerlig kontakt med elevens ordinarie skola som förser dem med material och arbetsuppgifter till eleverna. De arbetsuppgifter som ge- nomförs vid sjukhusskolan skickas sedan till ordinarie skola för bedömning.

Elevens ordinarie skola får kontinuerlig återkoppling av sjukhuslärarna både på innehållet i undervisningen och elevernas kunskapsutveckling. I samband med elevens återgång till ordinarie skola sker överlämnande på olika sätt. På så vis arbetar sjukhusskolan för att säkerställa att information om elevens eventu- ella behov av extra anpassningar och särskilt stöd lämnas över till den ordina- rie skolan.

Anpassning och genomförande av undervisningen

Sjukhusskolan utgår i undervisningen från elevens önskemål, behov och förut- sättningar. Det finns flexibilitet utifrån elevens behov gällande vilka ämnen, ar- betssätt och under vilken tid på dagen eleven får undervisning. Sjukhuslärarna

1 Somatisk (kroppslig) vård

2 Barn- och ungdomspsykiatrisk vård

(4)

är angelägna om att eleverna ska känna fortsatt tillhörighet till den ordinarie skolan och i stort arbeta med samma arbetsuppgifter som sina klasskamrater.

Sjukhuslärarna motiverar elever som kan ha erfarenhet av en bristfällig skol- gång till att delta i undervisningen och eleverna ges möjlighet till delaktighet i planering och genomförande av undervisningen. Sjukhuslärarna får fortbild- ning både i pedagogiska frågor och för undervisningen betydelsefulla medi- cinska frågor.

Utvecklingsområden

Skolinspektionen bedömer att utvecklingsarbete i första hand kan inledas inom följande område:

• Sjukhusskolan kan utveckla rutinerna för att identifiera och erbjuda ele- ver som ges vård vid andra avdelningar än barnavdelningar särskild undervisning vid sjukhus.

Resultat

Här redovisas uppgifter från enkät, dokument och intervjuer.

Introducering av sjukhusundervisning

Sjukhusskolan har olika rutiner för att identifiera elever och introducera sjuk- husskolan för dem beroende på var de ges vård. På Soma, avdelning "Barn 1", deltar sjukhusskolans lärare varje vardag i avdelningens morgonmöte och får därmed information om vilka patienter som vårdas på avdelningen och som kan vara aktuella för sjukhusskolan. På "Barn 2", som är en infektionsavdel- ning, och på den ortopediska avdelningen får sjukhuslärarna information om vilka patienter som är inlagda via sköterskeexpeditionens tavlor där det finns uppgifter om avdelningens patienter. Sjukhuslärarna kontaktar den medicinska personalen för att få information om patienternas/elevernas hälsotillstånd för att avgöra om de är aktuella för sjukhusskolan. De träffar sedan elever som är inneliggande och deras vårdnadshavare på elevens rum. De informerar dem om sjukhusskolan, efterfrågar tillstånd att kontakta ordinarie skola för att pla- nera undervisningen och samtalar om elevens skolsituation i stort. Därefter kontaktar de elevens ordinarie skola via telefon eller mail. Sjukhuslärarna kan även få information av medicinsk personal om elever som ges dagvård men som behöver få undervisning på sjukhusskolan. Om det är en planerad inlägg- ning på sjukhuset har eleven ofta med sig material och planering från ordinarie skola. Sjukhuslärarna kontaktar dock alltid elevens ordinarie skola. Undervis- ningen påbörjas därefter så fort det är möjligt.

(5)

2016-12-02 4 (6) Dnr 40-2016:200

BUP är det medicinsk personal som tar kontakt med sjukhuslärarna för att informera om att de har en patient/elev som kan behöva undervisning vid sjuk- husskolan. Först och främst är det elever som är inneliggande på BUP:s vårdav- delning som får undervisning vid sjukhusskolan. Det förekommer även att ele- ver som har regelbunden kontakt med BUP erbjuds undervisning vid sjukhus- skolan med anledning av att de har stor skolfrånvaro. Efter att sjukhusskolan bedömt att eleven ska få undervisning visas lokalerna för eleven och vårdnads- havare och de får information om sjukhusskolan. Sjukhuslärarna efterfrågar tillstånd från vårdnadshavare om att kontakta den ordinarie skolan, vilket sker via telefon. För elever på BUP börjar undervisningen cirka en vecka från det att sjukhuslärarna fått kännedom om eleven och kontakt tagits med ordinarie skola.

Det är sjukvårdens personal som rapporterar in om barn finns på andra avdel- ningar än på barnavdelningar. Om elever över 18 år får undervisning vid sjuk- husskolan är det elever som sjukhuslärarna haft kännedom om tidigare eller elever som identifierats av sjukvårdspersonal som känner till sjukhusskolan.

Sjukhuslärarna ger direkt information till berörd vårdpersonal på de vuxenav- delningar där elever kan vårdas. Det är sällan läkare avråder från undervis- ning. Den medicinska personalen är angelägen om att eleven ska få undervis- ning och ser, enligt sjukhuslärarna, sjukhuskolan som en del i elevens tillfrisk- nande. Sjukhusskolan blir en plats där eleverna får känna sig "normala" och friska.

Undervisningens genomförande

Sjukhuslärarna menar att det ofta är omskakande för elever att vara sjuka och vårdas på sjukhus. Undervisningen blir en del i det som tillhör elevens vanliga vardag och sjukhuslärarna är därför måna om att eleven ska kunna känna att de gör det som deras ordinarie klass gör. Det är elevens mående som är avgö- rande för hur undervisningen läggs upp, även om planeringen kommer från den ordinarie skolan och samverkan sker med medicinsk personal och vård- nadshavare. En prioritering vad gäller ämnen och arbetsuppgifter görs tillsam- mans med eleven utifrån det material de fått från den ordinarie skolan. Det är vanligt att eleverna har datorer med sig där den ordinarie skolan lägger in pla- nering och uppgifter och kan kommunicera med eleven direkt. En stor del av kontakten med ordinarie skola sker digitalt och sjukhusskolan skickar de ar- betsuppgifter eleverna gör till den ordinarie skolan för bedömning. Det före- kommer att sjukhuslärarna får arbetsuppgifter från ordinarie skola som inte motsvarar sjukhuslärarnas bedömning av elevens kunskapsnivå och de anpas- sar då arbetsuppgifterna. Sjukhuslärarna menar att eleverna känner sig lättade av att någon sett var de befinner sig kunskapsmässigt.

(6)

Sjukhuslärarna på BUP behöver ofta arbeta för att motivera eleverna till skolar- bete då många elever har dåliga skolerfarenheter. I början blir det korta under- visningspass som kan förlängas när eleverna märker att de lyckas med skolar- betet och mår bättre. BUP har tillgång till lokaler och material som lämpar sig för ämnen som slöjd och bild och dessa ämnen kan vara en möjlig ingång för att få elever att delta även i teoretiska ämnen. Det finns vissa begränsningar som är kopplade till lokaler och utrustning, men i ämnen som musik och hem- och konsumentkunskap kan de ändå genomföra de delar som är teoretiska.

Undervisning sker företrädesvis individuellt. Målsättningen är att de elever som kan lämna sina rum ska undervisas i sjukhusskolans lokaler. Undervis- ningstiden anpassas till elevens sjukdomstillstånd och de behandlingar eleven får. Sjukhuslärarna har som intention att bedriva viss undervisning i grupp och ger som exempel när de har "nutidsorientering" tillsammans med de elever som klarar delta i det. De försöker även undervisa elever i grupp när det gäller övergripande läroplansmål, såsom demokratiuppdraget.

På Soma deltar elever från olika skolformer men på BUP deltar inte elever från grundsärskola eller gymnasiesärskola då de inte får vård på BUP utan främst tas om hand av habiliteringen. Sjukhusskolan har erfarenhet av att undervisa nyanlända elever och har arbetat för och hittat fungerande former för att under- visa dem. Om sjukhuslärarnas ämneskompetens inte räcker för elevernas be- hov av undervisning samverkar sjukhuslärarna med ordinarie skolas lärare.

Detta gäller främst elever på gymnasiet som ofta har direktkontakt med sina lä- rare via nätet. På Sorna pågår ett projekt för att tillförsäkra elever med medi- cinsk funktionsnedsättning en obruten skolgång med stöd av digital kommuni- kationsteknik. Syftet är att överbrygga det allt längre glappet mellan undervis- ningen på sjukhusskolan och återgången till hemskolan, således under elevens vårdtid i hemmet. Sjukhuslärarna menar att det även skulle vara bra om elever kunde ges möjlighet att genom fjärrundervisning kunna ta del av undervisning som är svår att genomföra, såsom viss undervisning i naturvetenskapliga äm- nen på Soma.

Sjukhuslärarna deltar både i den fortbildning som ges för vårdpersonal och för lärare i skolan i kommunen. Tillgången till fortbildning och möjlighet att delta är god.

Återgång till ordinarie undervisning

På BUP har sjukhuslärarna regelbundna uppföljningsmöten med ordinarie skola, så skolan får kontinuerlig återkoppling både på innehållet i undervis- ningen och elevernas kunskapsutveckling. Elevernas skolarbete delges konti- nuerligt ordinarie skola för bedömning. 1 samband med elevens återgång till

(7)

2016-12-02 6 (6) Dnr 40-2016:200

ordinarie skola sker ett avslutande möte där rektor, mentor och eventuellt spe- cialpedagog deltar. Den information som överlämnas är främst muntlig. I de fall de gjort en pedagogisk helhetsbedömning av eleven skickas detta doku- ment till den ordinarie skolan i samband med elevens återgång. Under elevens vistelsetid på sjukhusskolan har den ordinarie skolan ombetts upprätta en handlingsplan för att eleven ska kunna återgå till sin ordinarie skola. Hand- lingsplanen kan exempelvis gälla att eleven behöver anpassad studiegång eller särskilt stöd på något sätt. Sjukhuslärarna får ibland arbeta för att hitta en ny skola till eleven, om elevens erfarenheter vid sin ordinarie skola omöjliggör en återgång till denna.

På Soma sker samverkan med ordinarie skola vid elevens återgång till skolan på olika sätt efter behov, via telefon, mail eller vid överlämnandemöten. På Soma är det vanligen korta vårdtider. Om eleven bara fått undervisning ett få- tal dagar återkopplar sjukhuslärarna enbart till mentor. Vid längre undervis- ningstid sker även en återkoppling till elevens rektor. Även sjukhuslärarna vid Soma har löpande återkoppling till ordinarie skola. Sjukhuslärarna dokumente- rar kontinuerligt den undervisning som ges vid sjukhusskolan och sparar denna för att ha kunskap om elevens undervisning om eleven återvänder till sjukhusskolan. Dokumentationen överlämnas inte till ordinarie skola.

Uppföljning

Malmö kommun ska senast den 2 juni 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena.

Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, el- ler via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se. Hänvisa till Skol- inspektionens diarienummer för granskningen (dnr 40-2016:200) i de hand- lingar som sänds in.

I ärendets slutliga handläggning har utredare Matilda Yvede och undervis- ningsråd Anna Wide deltagit.

På Skolinspektionens vägnar

Lena Dahlquist

enhetschef Kristina Svensson

Undervisningsråd/Föredragande

References

Related documents

Vår första frågeställning handlar om emotioner, närmare bestämt: hur framträder emotioner i samband med tankar kring pensionen? Det går inte att se tecken på att

Det är således angeläget att undersöka vilket stöd personalen är i behov av, och på vilket sätt stöd, till personal med fokus på palliativ vård till äldre personer vid vård-

Tillsynen riktas mot områden som är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn får den utbildning och omsorg som de har rätt till enligt

Vatten är en förutsättning för ett hållbart jordbruk inom mål 2 Ingen hunger, för en hållbar energiproduktion inom mål 7 Hållbar energi för alla, och för att uppnå

Avslutningsvis presenterar vi i avsnitt 6 förslag på satsningar som Forte bedömer vara särskilt angelägna för att svensk forskning effektivt ska kunna bidra till omställningen till

I dag medför Rymdstyrelsens begränsade möjligheter att delta i Copernicus och ESA:s övriga jordobservationsprogram och Rymdsäkerhetsprogrammet att Sverige och svenska aktörer

Processer för att formulera sådana mål är av stor betydelse för att engagera och mobilisera olika aktörer mot gemensamma mål, vilket har stor potential att stärka

Forskning och innovation är avgörande för att uppmärksamma och förstå stora förändringar, liksom för att hitta lösningar för att kunna ställa om till en hållbar utveckling