• No results found

KASPER SOMMARKOLLO Kollo för barn och ungdomar med Aspergers syndrom/högfungerande autism samt närliggande funktionsnedsättningar inom autismspektrat.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "KASPER SOMMARKOLLO Kollo för barn och ungdomar med Aspergers syndrom/högfungerande autism samt närliggande funktionsnedsättningar inom autismspektrat."

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

KASPER SOMMARKOLLO

Kollo för barn och ungdomar med Aspergers syndrom/högfungerande autism samt närliggande

funktionsnedsättningar inom autismspektrat.

KASPER KOLLO HAR FUNNITS SEDAN SOMMAREN 2003 OCH HAR ARRANGERAT TOTALT ETT 80-TAL LÄGER UNDER SOMRAR OCH PÅ HELGER MED SAMMANTAGET ÖVER 600 PLATSER. VI RIKTAR OSS

TILL DEM SOM HAR FUNKTIONSNEDSÄTTNING INOM AUTISMSPEKTRAT OCH ÄR MELLAN 7 OCH 30

ÅR GAMLA. ÖVERGRIPANDE MÅL ÄR ATT GE DELTAGARNA TVÅ RIKTIGT ROLIGA VECKOR, MED VARAKTIGA KONTAKTER OCH VÄNSKAPSBAND, SOCIAL TRÄNING, INSIKT I

FUNKTIONSNEDSÄTTNINGEN OCH AVLASTNING FÖR DE ANHÖRIGA SOM RESULTAT. DE ALLRA FLESTA SOM ÄR PÅ VÅRA KOLLON VILL KOMMA TILLBAKA.

B

AKGRUND

Varför kollo för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar inom autismspektrat?

Idén att starta ett kollo för barn och ungdomar med Aspergers syndrom/högfungerande autism samt närliggande funktionsnedsättningar inom autismspektrat föddes under våren 2001, mot bakgrund av de uteslutande positiva erfarenheter John Moll och Johan

Källstrand hade med sig från sommar- och kortlovsarbete med denna grupp under åren 2000 och 2001. När John och Johan startade första kollot 2003 fanns ingen annan i södra Sverige som arrangerade kollon specifikt för denna grupp, en grupp som påtagligt ofta faller mellan stolarna i samhället. På Kasper Kollo skapas förutsättningar för

deltagarna att ha kul och interagera med andra i en miljö som är anpassad för dem.

Efter mycket goda utvärderingsresultat och kontakter med intresserade kommuner och anhörigförbund har verksamheten successivt utökats geografiskt. I maj 2008 beslutades att Kasper skulle bli en del av Solhagagruppen (www.solhagagruppen.se). Att

Solhagagruppen nu är enda ägare av Kasper har inneburit att bolaget kunnat satsa på att utveckla kolloverksamheten samt starta nya verksamhetsgrenar, Kasper helgläger, Kasper ledsagar- och avlösarservice. Sommaren 2016 kommer Kasper att erbjuda kolloverksamhet i Skåne och i Östergötland med nationellt intag.

(2)

Ansvarigas bakgrund

Verksamhetschefer för Kasper kollo är Jenny Malmqvist och Rasmus Carlsson.

Jenny Malmqvist har varit verksamhetschef sedan våren 2013 och har varit anställd i Kaspers verksamheter sedan 2003. Förutom en omfattande erfarenhet av arbete med målgruppen har Jenny en fil mag i pedagogik samt i Matematik och Fysik.

Rasmus Carlsson har tidigare arbetat såväl som biträdande verksamhetschef och samordnare på Kasper, som kolloledare och föreståndare i Kaspers olika verksamheter.

Samordnare för kolloverksamheten är Christoffer Modig, som även han tidigare arbetat i verksamheten som ledare och föreståndare på sommarkollo och helgläger.

A

NMÄLAN TILL KOLLO

Vi tar upp intresseanmälningar från potentiella deltagare och deras anhöriga. I samband med intresseanmälan förs en diskussion om huruvida deltagaren skulle ha utbyte av en lägervistelse. Tidigt klargörs för deltagaren och dennes vårdnadshavare att beslut om vistelse på Kasper Kollo tas i samråd mellan oss och deras LSS-handläggare. I denna process är en aktiv dialog mellan samordnaren och biståndshandläggaren av stor vikt, och vi strävar efter att ge så god information om verksamheten och de som står bakom den som möjligt. Vid behov kan ett personligt möte med mer ingående presentation för LSS-handläggare bli aktuellt.

V

ERKSAMHETENS UPPLÄGG

Bemötande och förhållningssätt

Vi använder oss av väldokumenterade arbetsmetoder speciellt utvecklade för personer med autismspektrumstörning. Exempel på dessa metoder är TEACCH, sociala berättelser, kognitiv affektiv träning och lågaffektivt förhållningssätt. All personal utbildas i våra metoder med målet att kunna erbjuda ett flexibelt och individanpassat bemötande av de olika deltagarna.

Planeringsarbete, utvärdering och måluppfyllelse under periodens gång

Varje kväll hålls kvällsmöten där personalen utvärderar dagen som gått och planera inför nästkommande dag. På kvällsmötena görs kontinuerliga utvärderingar av deltagargruppen och varje deltagare individuellt för att ha underlag som för att

planera lämpliga aktiviteter, hitta vilka förhållningssätt som fungerar och kartlägga om eventuella anpassningar behövs. Målen i deltagarnas genomförandeplaner

diskuteras och följs upp under ett kvällsmöte i mitten av perioden där

personalgruppen ser över om man ska göra justeringar i planeringen för att erbjuda möjligheter för alla deltagare att nå sina mål med kollovistelsen.

Mat och köksverksamhet

Kollot är i princip självhushållande såtillvida att samtliga matinköp och all matlagning görs av oss själva. En kock är anställd på varje kollogård och ansvarar även för matinköp och planering av köksverksamheten. Att bistå kocken med viss diskhjälp ingår även för den ordinarie personalen. Kocken och all övrig personal är ålagd att

(3)

följa vårt egenkontrollprogram som utgår ifrån de krav som respektive kommun ställer för livsmedelshantering och hygienhållning.

Utflykter och aktiviteter

Kärnan i den dagliga verksamheten utgörs av de aktiviteter deltagarna gör

tillsammans utifrån det i förväg planerade schemat. Hemaktiviteter kan vara olika sorters pyssel (såsom lera, måleri eller textiltryck), uteaktiviteter i anslutning till kollot (sport, fiske, kojbygge) eller annan lämplig gruppsysselsättning (t.ex. se på film eller spela spel). Utflykter innebär aktiviteter vi behöver åka bort för att genomföra – exempel är att gå på museum eller bio, åka och bada, spela bowling eller biljard och åka ut på någon sorts exkursion. Deltagarna åker på utflykter gruppvis i ovan

nämnda grupper, och följs av två eller tre ledare. Dag ett åker grupp A på utflykt, medan grupp B har hemaktivitet. Nästa dag växlar vi osv. Sammanlagt blir detta ca fem utflykter per grupp under en period. Kollot avslutas med en större gemensam utflykt, då vi vanligen åker till någon nöjespark eller dylikt.

Efter kollot

Vårdnadshavare eller deltagare ansvarar för hemfärden. Efter kolloperioden förs deltagarnas genomförandeplan, måluppfyllelse och sociala journal in i

Solhagagruppens interna dokumentationssystem. Denna information vidarebefordras till uppdragsgivare om så önskas.

Under hösten skickas genomförs en kundundersökning. Resultatet av denna sammanställs och analyseras. Analysen ligger till grund för planeringen av nästa sommars kollo.

Kollogårdar

Kasper kollo har sedan starten bedrivit lägerverksamhet på ett flertal olika platser i södra Sverige. De gårdar vi väljer måste uppfylla en rad kvalitetskriterier, med genomförd brandinspektion och tillstånd avseende verksamhet för

funktionsnedsättningen som huvudkrav. Utöver detta skall gårdens interiör erbjuda de deltagare som så önskar egna rum – att ibland kunna stänga om sig och vara ensam kan vara avgörande för en lyckad kolloupplevelse. Vidare skall lokalerna ha flera aktivitetsrum, och göra det möjligt att aktivera deltagarna i mindre grupper.

Närmiljön skall vara skiljd från övrig bebyggelse, ge gods möjligheter till uteaktiviteter och ha närhet till vatten med badmöjlighet.

Göransborg, Tygegården och Lunnahöja – tre av de gårdar Kasper arrangerat kollo på.

(4)

P

ERSONALEN

Rekrytering

Personalstyrkan rekryteras av verksamhetschef, samordnare och föreståndare utifrån personlig lämplighet och erfarenheter samt utbildning inom området.

Grundläggande för verksamheten är att vi har en kompetent personalgrupp, med höjd och bredd avseende utbildning, bakgrund och personliga erfarenheter. Det skall understrykas att de sökandes förmåga att arbeta i grupp och intresse för arbetet erfarenhetsmässigt är de mest vitala egenskaperna, då kompetens och kunskaper kommer naturligt efter hand. Fortbildning och handledning inom området erbjuds personalen. Personalen genomgår en två dagars introduktionsutbildning om

funktionsnedsättningar inom autismspektrat, bemötande, arbetssätt och rutiner innan varje sommar.

För föreståndartjänsterna krävs både adekvat utbildning och adekvata personliga erfarenheter.

Olika ansvarsområden

Som tidigare nämnts ansvarar varje ledare för varsin deltagare, en uppgift som framförallt gäller vistelsens första dagar. Vanligtvis kommer deltagarna sedan in i verksamheten och blir inte så knutna till en person. Ett sanitärt ansvar gällande främst klädbyte och personlig hygien samt ansvaret att sköta kontakten med deltagarens vårdnadshavare kvarstår dock hela perioden.

Vidare har alla i personalen en specifik uppgift som de ansvarar för, avseende kollots skötsel. Dessa uppgifter kan t.ex. bestå i att övergripande ombesörja tvättning av deltagarnas kläder, styra upp inköp av matvaror, ordna och städa bland spel och leksaker eller vara sportansvarig. En sjuksköterska är knuten till kollot och har ett övergripande ansvar för konsultation i händelse av mindre olycka samt rådgivning i medicinfrågor, även en psykolog finns tillgänglig för ärendehandledning och

utbildning. Vid behov finns också annan personal, läkare, metodstödjare och handledare.

Arbetsschema

Enkelt uttryckt arbetar personalen antingen dags- eller kvällspass. Förstnämnda innebär att arbetspasset börjar strax innan den tidpunkt då deltagarna börjar stiga upp. De som haft jouren, och sovit i anslutning till deltagarna, har till uppgift att stiga upp innan deltagarna (kring 07 00) och ordna frukost åt både personal och deltagare.

Tre till fyra ledare jobbar dagspasset som varar från väckning till 16 30.

Kvällspasset innebär arbete från 16:00 till sista deltagaren lagt sig. Dessa är tre till fyra till antalet och ordnar också kvällsfika åt deltagarna (mellan 20 00 och 21 30).

Härtill kommer några kombinerade pass samt ledighet en till två dagar per tvåveckorsperiod. Schemat konstrueras så att alla får en likvärdig fördelning av arbetspass, och i möjligaste mån efter deltagarnas behov och personalgruppens egna önskemål.

(5)

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Helt avgörande för att resultatet av vår kolloverksamhet för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skall bli bra, är att vi gör allt vi kan för att våra deltagare och deras anhöriga, våra uppdragsgivare (kommunerna) och vår personal är så nöjda som möjligt. Detta uppnås genom ett aktivt kvalitetsarbete:

 Alla deltagare har en genomförandeplan med målen för kollovistelsen, som följs upp vid kollots slut.

 Vi ingår i Solhagagruppens ledningssystem för kvalitet, vilket bland annat innebär aktivt arbete med insamling, åtgärdande, rapportering och uppföljning av synpunkter, klagomål och avvikelser.

 Dagliga utvärderings- och planeringsmöten med personalen.

FRÅGOR

Kontakta oss gärna vid frågor eller funderingar

Jenny Malmqvist Rasmus Carlsson Christoffer Modig Verksamgetschef, Verksamhetschef Samordnare

Sommarkolloansvarig Helglägersansvarig Sommarkolloansvarig 0701-66 56 39 0701-66 56 43 0725-84 70 02

References

Related documents

Faktorn bestod av 3 items: ”Jag är känslig för ljus eller ljudintryck”, ”Jag har svårt att lyssna på andra” samt ”Jag har svårt att svara när andra frågar eller

Social inkludering är därigenom en aspekt lärare behöver ta hänsyn till när de arbetar för att inkludera barn med NPF.. För att skapa en miljö där alla elever kan vara

Denna inskränkning motiveras genom att den tillförsäkrar den unge adekvat vård och behandling i en situation där den unge och dennes vårdnadshavare inte själva har förmåga

Rektor planerar i samråd med vårdnadshavare samt för över information om barnets behov till mottagande.. verksamhet/er, efter vårdnadshavarnas

Det vore intressant att få en bild av hur föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever bemötande från professionella samt att få en

När det väl kommit till den punkten att en utredning behövs ska det ta lång tid för att göra en utredning, av detta menar pedagogerna att genom en

Det vore intressant att undersöka den fysiska självkänslan, även kopplad till deltagande i integrerad fysisk fritidsaktivitet, hos fler barn med Aspergers syndrom för att se

Konventionsstaterna erkänner det handikappade barnets rätt till särskild omvårdnad och skall, inom ramen för tillgängliga resur- ser, uppmuntra och säkerställa att det