• No results found

Referenser Ekbrand, H. (2006) Separationer och mäns våld mot kvinnor. Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Referenser Ekbrand, H. (2006) Separationer och mäns våld mot kvinnor. Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet."

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Bilaga 1.

Riskbedömning

Att bedöma risken för att en kvinna kommer att utsättas för våld från en man hon lever i en nära relation med, är viktigt för de som möter en kvinna där man vet eller tror att hon utsatts eller kommer att utsättas för våld. Detta är ingen heltäckande beskrivning av ämnet, men en kort sammanfattning av tre rapporter som tar upp riskbedömning, enligt referenser på baksidan av denna bilaga.

Ekbrand (2006) har tagit fram en riskbedömningsmodell för att kvinnor själva ska kunna bedöma risken för att utsättas för våld vid en separation. Om mannen har gjort minst fyra av följande sju handlingar de sista sex månaderna innan separationen blev aktuell, förutsäger modellen att mannen kommer att använda fysiskt våld efter en separation. När modellen tillämpats på enkätsvaren i Ekbrands studie ger den rätt förutsägelse i 86% av fallen. De relevanta handlingarna är:

• Kastat saker mot kvinnan.

• Knuffat eller slagit kvinnan med öppen hand

• Bitit, sparkat eller slagit med knuten hand

• Hindrat eller förbjudit kvinnan att lämna sin bostad

• Skadat barnen, om kvinnan har några

• Hotat att skada kvinnan

• Sagt att kvinnan är dum eller inkompetent

Familjerätten i Gävle (2005) har arbetat fram en modell för bedömning av förutsättningarna för samarbetssamtal. Vid enskilda samtal med två separerade föräldrar diskuteras hur barnen påverkats av separationen, hur maktbalansen mellan föräldrarna sett ut och ser ut, vad

respektive förälder vill bli överens med den andre föräldern om, samt om det förekommer/

förekommit någon form av våld eller hot i relationen. Om det förekommit våld ställs ytterligare frågor, dels för att få en beskrivning av våldet och hur det påverkat barnen, samt dels som underlag för en riskbedömning, bedömning av förutsättningarna för samarbetssamtal och säkerhetsplanering. Förslag på frågor att ställa till föräldrarna finns på s. 44 och en riskinventering för fysiskt och psykiskt våld/maktobalans finns på s. 46 i rapporten.

Göteborgs stads handbok (2004) beskriver flera områden att ta upp med en kvinna som misshandlats. En riskfaktor är om kvinnan försökt att lämna mannen eller öppet planerar att lämna honom. En ökad risk kan föreligga om mannen:

• Är våldsam utanför hemmet

• Hotar mer frekvent eller med allvarligare hot

• Använder våld mot barnen

• Hotar att döda offret, barnen och/eller hotar med självmord

• Använder droger, särskilt om de påverkar aggression (t.ex. amfetamin, anabola steroider, kokain, rohypnol )

• Har använt våld under graviditeten

• Har begått sexuella övergrepp

• Är besatt av offret. Säger att han inte kan leva utan henne, förföljer och trakasserar.

• Tidigare har skadat kvinnan allvarligt.

• Har hotat släktingar och vänner.

• Har vapen hemma eller lättillgängligt.

(2)

Referenser

Ekbrand, H. (2006) Separationer och mäns våld mot kvinnor. Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet.http://sociologi.cjb.net

Gävle Kommun (2005) Våld i nära relationer och samarbetssamtal rapport 2005:10.

www.gavle.se/förvaltningar/socialtjänst klicka ”om oss/rapporter”.

Göteborgs stad (2004) Göteborgs Stads handbok om Våld mot kvinnor och barn i nära relationer. www.goteborg.se

(3)

Viktiga telefonnummer

Östermalms stadsdelsförvaltning

Tala med en socialsekreterare på:

• Enheten för arbete och försörjningsstöd

• Familjeenheten

• Enheten för personer med funktionsnedsättning

• Socialpsykiatriska enheten

• Vuxenenheten

508 10 000 växel

Manscentrum 643 11 83

643 11 84 643 11 86 643 11 71

BUP Bågen för barn 690 50 45

Engelbrekts församling 406 98 00 Hedvig Eleonora församling 545 675 70

Oscars församling 442 51 00

Resursgruppen våld i nära relationer

Till resursgruppen kan personal inom förskola, skola, socialtjänst, förvaltningens övriga verksamheter, samt den som själv utsatts för våld vända sig för att få information och rådgivning i frågor som rör våld i nära relationer. Namn och telefonnummer till personer i resursgruppen:

Kajsa-Lena Björk Äldreomsorgen

508 10 653

Monica Rousku Hemtjänsten Bengt Sjöberg

Hedvig Eleonora förskolor Maria Hägnefelt

Hedvig Eleonora skola

508 10 576

508 10 822 508 10 800

Ingrid Laurell-Liska Familjeenheten Ann Jogstam

508 10 775

(4)

Enheten för arb. o. förs.stöd 508 10 315 Pia Davidsson

Enheten för personer med funktionsnedsättning

508 10 322

ElizaBeth Hugo

Socialpsykiatriska enheten

508 10 691

Leena Hämälainen Vuxenenheten

508 10 679

Olle Pålsson

Närpolischef 401 11 360

Elaine Edlund

Östermalmsmottagningen 672 21 00 Margareta Harning-

Frembäck

Östermalms beroendemottagn. 508 10 680

ABCDE Östermalms stadsdelsförvaltning

RESURSGRUPPEN FÖR KVINNOFRID

VÅLD I NÄRA RELATIONER

(5)

För Dig som arbetar inom Östermalms stadsdelsförvaltning och kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor, män och deras familjer, eller som själv blivit utsatt för våld i nära relationer.

Viktiga telefonnummer

Kriscentrum för kvinnor

Jour 24 timmar 429 99 40

Socialjouren

Citypolisens familjevåldsgrupp Barncentrum (kontorstid)

508 40 000 401 09 41 508 40 022 508 40 024 Brottsofferjouren

Träffas säkrast

Må-fre kl.9-13 samt tis kl.17-21 612 21 21 Alla kvinnors hus

dagtid

kväll 18.00-21.00 Tjejjour

644 09 25 644 09 20 644 09 20 Vårdcentraler

Gärdets Vårdcentral 587 537 42 Hjorthagens Husläkarmottagn 587 536 87 Husläkarmottagn Kalle

Meischner 660 97 40

Lill-Jans husläkarmottagn 545 272 90 Narvavägens Husläkare 587 537 55 587 537 50 Stureplans Husläkarmottagn 587 536 00

Kvinnor utsatta för våld

Kvinnomisshandel är ett brott som alla annan misshandel och lyder under allmänt åtal. Med kvinnomisshandel avses här en kvinna som har utsatts för våld eller hot från en man hon känner eller har eller har haft en nära relation till. Den som har blivit utsatt för hot, psykiskt och/eller fysiskt våld behöver hjälp.

Det kan vara en lång och komplicerad process som leder fram till att en kvinna lever i en relation med en man som misshandlar. Hennes livsrum minskas gradvis och hon tappar självkänslan.

(6)

Skamkänsla och rädsla för repressalier från mannen gör att det kan ta lång tid innan kvinnan vågar berätta för någon hur hon har det. Det finns en betydande risk att misshandeln upprepas och blir allvarligare ju längre tiden går.

Om kvinnan får ett förstående bemötande och information om att hjälp finns att få ökar hennes möjligheter att lyckas bryta ett misshandelsförhållande. Det är viktigt att uppmärksamma om kvinnan är i behov av läkarvård och om hon har skador som behöver dokumenteras av läkare.

Våld förekommer även av en kvinna mot en man och i samkönade relationer.

Barnen

Barn som växer upp i familjer där misshandel förekommer drabbas hårt. De tvingas leva med en ständig rädsla för vad som kan hända dem själva och deras mamma. Det är angeläget att vuxna uppmärksammar dessa barn.

Fler exemplar av denna folder kan rekvireras från Socialtjänsten , Östermalms stadsdelsförvaltning På Östermalms stadsdelsförvaltnings intranät finns folderns text i stående A4-format.

References

Related documents

Slutsatsen blir att om mannen inte använt fysiskt våld i period 3 är risken för milt våld efter separation liten och för grovt våld efter separation mycket liten, men om mannen

The overall objective of our research is to compare the effects of Littleton/Englewood (L/E) biosolids and commercial N fertilizer rates on: a) dryland winter wheat grain

Kvinnors ovilja att anmäla våld och medverka i en efterföljande rättsprocess får därmed inte bara konsekvenser för enskilda kvinnor utan även för samhället i

Ett annat hinder i mötet med våldsutsatta kvinnor är att sjukvårdspersonal inte vågar fråga om våld för att de är rädda att kränka eller föra upp känslor som skulle resultera

Skiftningarna mellan våld och värme bidrar till att det känslomässiga bandet mellan kvinnan och mannen stärks, men detta band kan förstärkas ytterligare av återkommande

Studien syftar vidare till att undersöka vad olika relevanta professioner på kvinnojourer har för upplevelser och erfarenheter av förändringar i våldets omständigheter och

Denna vår skriver vi vårt examensarbete där syftet är att undersöka hur förskolans utegård samt pedagogens förhållningssätt påverkar barns möjligheter till

Gunnar Henriksson: Mannen bakom allt Ola Andersson, Hans Loord 5 Nittonhundraåttiofem Ola Andersson 8 Landscape as a Body To Dress Katja Grillner 12 Nya Slussen Daniel