Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Att samtala med barn

Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

April 2019 Thomas Jonsland

Alla kan prata med barn.

Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn.

Varför samtal med barn?

För att:

•

•

•

Kunskapsstödets utgångspunkter

Riktar sig till alla inom socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård som har samtal med barn

En bas, allmän orientering, inspiration, något att utgå ifrån – men räcker inte

Bred, generell och grundläggande – allt därmed inte relevant för alla sammanhang och situationer

Den enskilda professionelle måste göra en egen bedömning av vad som är relevant eller ej

•

•

Upplägg

-

Nu när jag berättar vad som ska hända ser jag på dig att du blir rädd och ledsen. Är det så?

Berätta, vad är det som gör dig rädd och ledsen?

Jag vill verkligen förstå hur det är för dig. Det är därför jag frågar så mycket. Hur kommer det sig att du inte pratar så mycket idag?

-

Fundera över tillfällen då du har hindrats att samtala med ett barn och vad det då har

berott på.

Vad vet barnet om den process och det sammanhang som samtalet är en del av?

-

skulle hända, och då fick jag inga vilda fantasier.

Att vara förberedd på vad som ska hända gör mig mindre rädd och orolig. (Flicka med lång

erfarenhet från hälso- och sjukvården).

Om du inte är ärlig mot mig så kan du inte tro att jag kommer sitta här och vara ärlig mot dig.

(Ungdom, med erfarenhet från socialtjänsten).

-

Mer om att se, våga fråga och agera gällande barns utsatthet se www.tidigatecken.nu [4] samt Barn som far illa eller riskerar fara illa [11].

utsatthet.

Tre olika typer av samtal

Informerande

• En grundläggande förutsättning för delaktighet

• Vad händer, vad har hänt, vad kommer att hända

Stödjande

• Alla kan komma att ha ett stödjande samtal

• Bekräfta barnet på ärligt vis

Utredande

• Inrikta sig på barnets egna erfarenheter

• Även utredande samtal är stödjande

Samtalets gång

Förberedelser

• Förbereda sig själv. Förbereda barnet.

Inledning

• Beskriva syftet och ramen för samtalet

Avslutning

• Sammanfattning

• Vad händer efteråt?

Barns delaktighet kan se olika ut

•

•

•

Medan jag pratar med din mamma kan du

fundera på om det är något särskilt du vill veta om sjukdomen. Om du inte vill fråga själv kan du skriva det på en lapp eller be mamma att fråga åt dig.

Lyhördhet inför barnets

förmågor och erfarenheter

•

•

•

•

Jag blir arg. Att dom inte förstår. Jag kan ju, jag vill ju visa det, men dom ser inte. (Flicka med fysisk funktionsnedsättning)

Vara snäll –

skapa en förtroendefull relation

Barns erfarenheter visar på vikten av att vara snäll

Forskning visar på vikten av en förtroendefull relation

Hur gör man?

• Hellre glad och peppande än sur och dömande

• Empatisk, ärlig, varm och personlig

• Sätta barnet i centrum

• Skapa ett lugn

• Minska maktobalansen

Man kan ju alltid börja med: ”Hur mår du?”,

”Hur har dagen varit?”. Det behöver inte vara jättemycket. Bara så att man känner, jamen, lite mer normalt prat som typ människa till

människa, istället för vuxen till barn. (Ungdom med erfarenhet från socialtjänsten)

Att genomföra samtalet –

tekniker, metoder, förhållningssätt

•

•

•

Sammanfattningar. Reflektioner och beskrivningar. Verbaliseringar.

Material och verktyg.

Andra barn har berättat för mig att det kan vara svårt att prata med kompisar om sin mammas sjukdom. Hur tycker du att det är?

Fortsätt. Berätta mer.

Samtalet med barnet i relation till föräldrarna

•

•

•

•

Det är en trygghet att föräldrarna är med. Jag vill ha dom som extrastöd. Dom kan lägga till sånt som jag har glömt och vara med i viktiga beslut. Som patient får man ibland stå på sig – då är det bra att föräldrarna är med. (Flicka, 14 år, med lång och intensiv kontakt med hälso- och sjukvården).

Det är mycket lättare att prata om inte

föräldrarna är med, för då kan man säga som det är och då behöver man inte titta på

föräldrarna och se om de blir arga. (Ungdom med erfarenhet från socialtjänsten)

Kunskapsstödet etc

• Nytt tema på Kunskapsguiden.se ”Samtal med barn”

• Ppt-presentation för arbetsledare

• Mindre affisch

• Info-blad

• Socialstyrelsens pod ”På djupet”

Att samtala med barn –

om sexuella övergrepp och människohandel

Thomas Jonsland April 2019

Alla samtal med barn inom vård och omsorg kan komma att handla om sexuella övergrepp eller människohandel.

Därför behöver man vara förberedd.

Bilagan kan vara en del av en grundläggande förberedelse.

Stöd både för samtal om sexuella övergrepp och människohandel.

Tydligt fokus på sexuella övergrepp.

För kompletteringar rörande människohandel se material från Nationellt metodstödsteam (NMT) samt Socialstyrelsens vägledning Barn i

internationell människohandel och exploatering.

•

•

•

Bakgrundsinformation

Olika skeden – olika förhållningssätt

•

•

När ingen misstanke finns

Hitta sätt att förmedla - Här går det att berätta!

• Genom sådant som finns synligt och tillgängligt i väntrum och besöksrum

• Genom hur man frågar och uttrycker sig gentemot barnet

När viss anledning till misstanke finns

Ibland föra sexuella övergrepp på tal när misstanken är vag eller inte alls finns. Varför?

• Barn berättar sällan spontant

• Vanligt att barn är multiutsatta

• Visa – Här går det att berätta!

Många barn råkar ut för att någon som de inte känner pratar med dem om sex på internet eller i mobilen, eller ber om eller skickar bilder. Har du hört talas om det? Vad tänker du om det?

Vid misstanke om sexuella övergrepp

Misstankar om sexuella övergrepp uppstår ofta i samband med ett samtal om något helt annat

Göra tydligt för barnet att man i och med det behöver ändra syftet med samtalet

Ibland bygger misstankarna på information från annat håll - viktigt att för barnet vara tydlig med var

misstankarna kommer ifrån

Inför eventuell anmälan till socialtjänsten

Skyldighet att genast göra en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa

Skaffa sig tillräcklig information från barnet för att kunna avfärda eller konstatera misstanken

Enbart ställa frågor som är relevanta utifrån yrkesroll och sammanhang

Inte tysta barnet – inte heller uppmuntra att berätta utöver vad som är relevant

Du, det är väldigt bra att du har berättat det här för mig. Jag tycker det är så modigt gjort. Du kommer behöva berätta det här igen och mer noggrant för socialsekreteraren och polisen.

Därför behöver du inte berätta mer för mig nu, om du inte vill, förstås.

Samtal om anmälan till socialtjänsten eller polisen

Om den professionella gjort bedömningen att anmäla:

• Genom information och samtal motivera barnet att samtycka

• Informera barnet om att anmälan kommer genomföras

• Informera barnet om vad en anmälan innebär

• Ge barnet möjlighet att ställa frågor och reflektera kring informationen

Samtal inom socialtjänstens barnavårdsutredningar

Väsentligt annorlunda än annars inom vård och omsorg Syftet är att få en mer fördjupad och uttömmande

information om barnets situation, för att kunna göra en bedömning av barnets behov av stöd och skydd

Samtal med barnet kan genomföras både före, under och efter en brottsutredning

Samarbete mellan socialtjänsten och de brottsutredande myndigheterna är central

När barnet berättar

Av särskild betydelse att uppfattas som snäll och skapa en förtroendefull relation

Barnet ofta rädd för att den professionelle inte ska tro på det och inte orka ta emot det barnet berättar

Att prata om sexuella övergrepp upplevs ofta som privat, intimt och utelämnande

•

•

•

Ge information och sätt övergreppen i

ett sammanhang

Jag har träffat andra barn som har varit med om det som du beskriver. Flera av dem har sagt

precis som du, de har trott att det är deras eget fel. Men jag vill säga till dig att när någon har gjort något sådant här mot dig så kan det aldrig vara ditt fel.

Krisstöd vid akut händelse

Viktiga principer vid krisomhändertagande

• Förstärka barnets känsla av säkerhet och trygghet

• Stärka barnets känsla av hopp

Krisstöd i avslöjandeskedet

•

•

När barnet berättar - efteråt

Kan komma upp långt senare – efter brottsutredning och behandling

Upplevas som akut för den professionell, men inte alls vara det för barnet

Stanna upp i det barnet berättar

Fokus på hur barnet förhåller sig till övergreppet idag och hur mycket det har behov av att prata om det

Beskriva att känslor och tankar av sexuella övergrepp kan komma och gå

Poängtera att hjälp finns att få, tex ungdomsmottagning, BUP eller Bris

Kunskapsstöd:

Bedöma barns mognad för delaktighet

April 2019 Thomas Jonsland

En tioårig pojke med ADHD kommer för att genomföra en vaccination. Det är sedan tidigare känt att pojken är

stickrädd.

•

•

•

•

•

•

En kvinna är aktuell inom vuxenpsykiatrin med anledning av tidigare självmordsförsök och fortsatt suicidrisk.

Kvinnan har en son på 11 år.

•

•

självmordsförsöket och suicidrisken?

•

•

•

•

I flera centrala lagtexter beskrivs hur barns delaktighet ska bestämmas utifrån en

bedömning av barnets mognad Komplext!

Kunskapsstödets bakgrund

Syftet med kunskapsstödet

Stöd i arbetet med bedömningar av barns mognad för delaktighet

För socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Kunskapsbas, underlag och verktyg för dialog och diskussion på arbetsplatsen

•

•

•

Tre separata delar

Mognadsbedömning och barns delaktighet

20xx-xx-xx

Landar i

•

•

•

Barnets rätt till information

20xx-xx-xx

Rätten till information är en grundläggande förutsättning för barns alla former av

delaktighet

För att barnet ska kunna sätta sig in i frågan och bilda sig en uppfattning krävs att barnet har fått relevant information

För att barnet ska förstå och kunna ta till sig informationen behöver den anpassas till

barnets mognad

Barnets rätt att komma till tals

20xx-xx-xx

Barnets rätt att göra sin röst hörd = att barnet

överhuvudtaget får möjlighet att uttrycka vad det tycker och tänker

Barnets rätt att bli lyssnad till = att någon aktivt tar emot det barnet har att säga

Barnets rätt att både få uttrycka sin åsikt om vad som är bäst för hen, och rätten att få uttrycka sina tankar, känslor och upplevelser

Sättet på hur man låter barnet komma till tals är beroende av barnets mognad

Barnets rätt till inflytande och självbestämmande

20xx-xx-xx

Inte bara rätt till att komma till tals, utan även att barnets åsikter ska tillmätas betydelse

Tillmätas betydelse = ha inflytande

I vilken grad barnet ska ha inflytande bedöms utifrån ålder och mognad

Barnets rätt till inflytande och vårdnadshavarens ansvar

20xx-xx-xx

Utgångspunkter i svensk rätt är att:

- vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter

- vårdnadshavaren ska i takt med barnets ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål

Barnets rätt till inflytande utifrån ålder

20xx-xx-xx

Vissa åldersgränser berör barns delaktighet och inflytande

• Barn som har fyllt 15 år har rätt att själv söka bistånd enligt SoL

• Kontaktperson får utses för den som fyllt 15 år bara om hen begär eller samtycker till det

• En patient som har fyllt 15 år har rätt att i

domstol föra sin talan om psykiatrisk tvångsvård

• Vissa uttalanden i JO och regeringsrätten, som pekar på både 12 år och 15 år som riktmärken i olika sammanhang

Begreppet mognad

Odefinierat, men viss vägledning finns

”Mognad avser förmågan att förstå och bedöma

konsekvenserna av en särskild fråga. Med mognad menas ett barns kapacitet att uttrycka sina åsikter om frågor på ett

rimligt och självständigt sätt. ” (Barnrättskommittén)

”Centralt för bedömningen av om ett barn ska anses moget nog att ensam ge sitt samtycke till en sjukvårdsåtgärd är om barnet förstår hälso- och sjukvårdsinsatsen samt vilka

konsekvenser insatsen kan få” (förarbeten Patientlagen)

”Begreppet mognad handlar om förmågan att förstå och bedöma vilka konsekvenser den aktuella frågan medför”

(förarbeten SoL och LVU)

”Mognad kan beskrivas som i vilken grad man har olika förmågor, till exempel att hålla flera perspektiv samtidigt, kunna väga risker och möjligheter mot varandra och tänka långsiktigt”

Upplevs som svårt och subjektivt

Måste göras från fall till fall

Subjektivt = olika personer kan göra olika bedömningar av samma barn

Kunskapsstödet en väg till att skapa förutsättningar för mer samstämmiga bedömningsgrunder

Översiktlig bild av hur barns utveckling typiskt ser ut.

Tre huvuddelar:

• Utvecklingslinjer

• Typiska barn

• Faktorer som påverkar barns utveckling och funktion

Barns utveckling – en översikt

Utvecklingslinjer

Syfte: presentera barns socioemotionella och kognitiva funktionsutveckling

Exempel på teman:

• ärftliga faktorer

• samspel med andra

• sexualitet

• språkutveckling

• minnessystemen

• tidsuppfattning

• könsidentitet

Typiska barn

Syfte: beskriva hur barn i olika åldrar typiskt fungerar i olika avseenden

I punktform beskrivs vad ett typiskt barn i den aktuella åldern kan och gör. Några exempel:

• Ett typiskt spädbarn är aktivt och söker kontakt med omvärlden

• En typisk 4– 6-åring är allt duktigare på att hitta lösningar i sociala situationer och att hantera olika viljor.

• En typisk 6–9-åring blir allt duktigare på att återge ett händelseförlopp mer organiserat, detaljerat och

uttrycksfullt.

• En typisk 9-11-åring förstår mångtydighet i ord, vilket syns i humor och förståelse för metaforer.

• En typisk 14–18-åring får ökad erfarenhet av att fatta självständiga beslut men kan ha svårt att hejda snabba beslut som ”känns bra”

Faktorer som påverkar barns utveckling

Syfte: ge inblick i hur svårigheter i tänkande eller i livssituationen kan påverka barns utveckling

Teman

• Intellektuell funktionsnedsättning

• Uppmärksamhets- och koncentrationssvårigheter

• Svårigheter med socialt samspel

• Ångest, depression och trauma

Fallbeskrivningar och diskussionsfrågor

Beskrivningar av autentiska situationer där en

bedömning av barns mognad för delaktighet är central Varje beskrivning följs av ett antal diskussionsfrågor Inga självklara svar

Tidigare delar av kunskapsstödet en bas

• Socialstyrelsens pod ”På djupet” Om att bedöma barns mognad för delaktighet

• Kunskapsguiden.se - tema Mognadsbedömning för barns delaktighet

Kunskapsstödet etc

Ladda ner! Beställ! Sprid!

Bedöma barns mognad för delaktighet

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015- 12-22

Att samtala med barn

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-11- 14

Ladda ner gratis

Beställa för 100/125 kr

Sprid!

Se:

www.socialstyrelsen.se Kunskapsguiden.se Mejla gärna! Thomas.jonsland@socialstyrelsen.se

Utvärdera föreläsningen!

www.menti.com

Kod: 682338