Särskilda anvisningar 080429 Preliminär version
ASI Grund
På första sidan ges allmänna instruktioner om hur du ska intervjua och fylla i
intervjuformuläret. Där finns också en sammanfattning av klientskattningsskalan och intervjuarens skattningsskala.
Allmän information
Frågorna under Allmän information gäller administrativa klientuppgifter.
A1 - Namn
A2 - Personnummer A3 - Ålder
A4 - Kön
A5 – Skriv in vem som tagit initiativ till kontakten. För att du ska koda någon annan än klienten själv, krävs att personen ifråga har skrivit en remiss eller har ringt eller har varit fysiskt närvarande vid det första kontakttillfället.
A6 - I vilken verksamhet görs intervjun?
A7 - Inskrivningsdatum. Koda år, månad och dag när klienten blev inskriven i den verksamhet där intervjun görs?
A8 - Koda datum för intervjun med år, månad och dag.
A9 - Intervjuarkod. Använd verksamhetens lokala kod för medarbetare.
A10 - Enhetskod. Använd enhetens lokala kod.
A11 - Frivillig kod. Den används i lokala situationer då något speciellt behöver dokumenteras eller då formulär i en databas behöver grupperas med hjälp av en extra kod.
Bakgrund
(Intervjublanketten sidan 2)
B1 - Koda var klienten bor och vistas, inte den ort där han eller hon är mantalsskriven.
B2 - Se kommuner i alfabetisk ordning, bilaga 3.
B3 - Koda hur klienten huvudsakligen bor. Kontraktsformen har betydelse i några alternativ.
De olika alternativen är:
1. Egen bostad; klienten äger eller har förstahandskontrakt på bostaden.
2. Klienten hyr i andrahand och har möjlighet att bo kvar under lång tid.
3. Klienten bor tillsammans med någon eller några andra och har själv inte kontrakt på bostaden.
4. Klienten bor på försök i en bostad som kommunen eller någon annan organisation ordnat.
5. Klienten bor på institution.
6. Klienten bor på hotell, oftast under kort tid.
7. Klienten saknar bostad och är hänvisad till akutboende, härbärge eller bor tillfälligt och utan kontrakt hos kompisar, bekanta eller släktingar.
8. Klienten bor på något annat sätt.
B4 - Koda hur länge – antal år och månader – som klienten har bott på det sätt som kodas i B 3.
B5 - Koda om klienten är nöjd eller inte. Specificera gärna genom att ange vad klienten är nöjd eller missnöjd med.
B6–B7 - Se landskodlistan, bilaga 4. Om dubbla medborgarskap låt klienten avgöra vilket som ska kodas i rutorna. Det andra kan skrivas som kommentar.
B8 - Här avses en kontrollerad omgivning där klientens rörelsefrihet är begränsad, liksom tillgången på alkohol och narkotika, ex. på en behandlingsinstitution eller en
kriminalvårdsinrättning. En öppen anstalt har begränsad tillgång till droger och där görs ofta visitationer eller drogtester. Om klienten befunnit sig i två olika typer av kontrollerad
omgivning, skriv in den siffra som motsvarar den omgivning han eller hon vistats i den större delen av tiden. Om svaret på fråga B8 är Nej, skriv N för fråga B8a.
B8a - Skriv det totala antalet dagar som klienten varit inlagd eller intagen.
Fysisk hälsa
(Intervjublanketten sidan 3)
Här ges tillfälle att ta reda på om klienten har fysiska hälsoproblem som kommer att påverka hans eller hennes livssituation. Om han eller hon har problem, är de i så fall omfattande och allvarliga? Har klienten någon pågående hjälp och fungerar den hjälpen? Behöver han eller hon komma i kontakt med läkare eller annan sjukvård för utredning eller behandling?
Du kan till exempel fråga klienten om hälsoproblem på följande sätt:
”Har en läkare eller någon annan sjukvårdspersonal berättat för dig att du har hälsoproblem – till exempel högt blodtryck, diabetes, hjärtproblem, astma, värk eller andra fysiska problem?”
Både du och klienten ska i huvudsak bortse från problem som direkt beror på alkohol- eller narkotikakonsumtion.
De kritiska frågorna på detta område är C2 och C3. De är också understrukna.
C1 - Här avses ett allvarligt eller möjligt allvarligt fysiskt eller medicinskt tillstånd som kräver regelbunden vård (t.ex. att klienten inte kan delta i eller utföra normala aktiviteter och/eller har ordinerats medicin eller dietrestriktioner). Exempel på sådana åkommor är högt blodtryck, diabetes, epilepsi, fysiska handikapp, extremt dålig tandstatus och smärtproblem.
Skriv Ja om klienten har ett långvarigt problem med den fysiska hälsan, som kommer att begränsa hans eller hennes livsföring även i fortsättningen.
Vanliga långvariga problem med fysisk hälsa Alkoholberoende personer:
• Invärtesmedicinska problem: blödningar i matstrupen eller åderbråck, magsår, magkatarr, bukspottkörtelinflammation (pankreatit).
• Lever: fettlever, skrumplever, gulsot (hepatit).
• Andra problem: högt blodtryck, diabetes, epileptiska anfall (det sistnämnda kan vara en effekt av abstinens), dålig tandstatus.
Narkotikaberoende personer:
• Invärtesmedicinska problem: hepatit, högt blodtryck, vätskeansamling i lungorna, hjärtbesvär.
• Andra problem: varbölder (armar, ben), dålig tandstatus.
C2 - Skriv in antalet sjukhusbesök som klienten gjort av medicinska skäl (fysiska skador eller sjukdomar) som varat över natten. Ta med sjukhusvistelser på grund av överdos eller delirium tremens, eftersom sådana händelser i sig anses farliga och allvarliga för den fysiska hälsan. Ta inte med avgiftning och andra former av alkohol-, narkotika- eller psykiatriska behandlingar.
En normal förlossning ska inte räknas in eftersom en sådan inte är ett medicinskt problem som beror på sjukdom eller skada. Däremot ska komplikationer i samband med en förlossning räknas in. Skriv om dem under kommentarer.
C3 - Skriv in det antal år och månader som gått sedan klienten senast vistades på sjukhus för problem med sin fysiska hälsa. Om klienten inte har vistats på sjukhus på det vis som tas upp i fråga C2, skriv N.
C4 - Här ska inte hepatit A medräknas. Om det är en mindre vanlig hepatit, koda den som en hepatit C och skriv en kommentar.
C5 - Koda om klienten har hiv-testats.
C5a - Koda när hiv-testet gjordes. Om testet gjordes så långt tillbaka som 8 år och 4 månader eller ännu tidigare, kodas 99.
C5b - Koda provsvaret.
C6 - Ett syfte med frågan är att få en uppfattning om klientens engagemang i sina fysiska hälsoproblem och inte enbart att ta reda på hur allvarliga problemen är. Räkna därför med alla besök hos allmänläkare, distriktsläkare, tandläkare eller specialister m.m. Ta bara med
behandling för fysiska åkommor. Tillfälliga eller lindrigare sjukdomar (som förkylning eller influensa) ska också räknas in. Psykiatriska och fysiska hälsoproblem som direkt beror på alkohol- eller narkotikakonsumtion (t.ex. baksmälla, kräkningar, sömnbrist, abstinensbesvär etc.) och som skulle försvinna om klienten avhöll sig från dessa droger, ska inte kodas.
C7 - Avsikten med frågan är att kontrollera hur allvarligt klientens hälsotillstånd är genom att undersöka om en läkare har ordinerat medicin mot tillståndet. Därför ska medicineringen räknas, förutsatt att den har ordinerats av en legitimerad, yrkesverksam läkare för ett fysiskt
tillstånd oavsett om klienten tagit medicinen eller inte. (Medicinering för en psykisk sjukdom eller för alkohol- eller narkotikamissbruk ska inte tas med). Läkemedel som skrivs ut endast för korta perioder eller för specifika tillfälliga tillstånd (t.ex. förkylningar, avgiftning) ska inte räknas. Endast kontinuerligt behov av medicinering ska räknas (t.ex. pga. högt blodtryck, epilepsi, diabetes etc.). Medicinering mot sömnstörningar hamnar normalt under området
”Psykisk hälsa”.
C8 - Klientens sjuk- och aktivitetsersättning måste avse ett fysiskt (inte psykiskt) handikapp.
C9 - Koda om klienten erbjuds eller får någon hjälp för fysiska hälsoproblem? Specificera tidigare uppgifter som hör till kroppsliga hjälpinsatser.
C10 - Fråga klienten hur många av de senaste 30 dagarna som han eller hon har haft problem med sin fysiska hälsa. Ta inte med problem som direkt orsakats av alkohol eller narkotika, t.ex. baksmälla, kräkningar, sömnstörningar etc. Om klienten har utvecklat ett varaktigt fysiskt hälsoproblem genom drogmissbruk – som inte skulle försvinna om han eller hon avhöll sig från drogen (t.ex. fettlever, skrumplever, bukspottkörtelinflammation etc.) – tar du med de dagar som han eller hon har upplevt dessa problem. Ta också med enklare åkommor som förkylning eller influensa, även om klienten själv skattar dem som små problem.
C11 - Se till att klienten begränsar sitt svar till de problem som kommit fram i fråga 10. Om han eller hon inte uppgivit några problem med den fysiska hälsan i fråga 10, ställ en
uppföljningsfråga för att få bekräftat att det verkligen är så och koda ett lågt poängtal.
C12 - Betona att här menas ytterligare medicinsk behandling för de problem som angivits i fråga 10. Det betyder alltså hjälp utöver den som klienten eventuellt redan får. Om han eller hon säger sig ha fysiska hälsoproblem som redan behandlas på ett bra sätt, ställ en
uppföljningsfråga för att få bekräftat att det faktiskt är så, och koda ett lågt poängtal.
I många fall lider klienter av tillstånd som, åtminstone för närvarande, inte kan botas utan bara kan bromsas upp (t.ex. diabetes, högt blodtryck, epilepsi). Om klienten verkar sköta sin sjukdom på ett bra sätt (genom medicinering, riktig diet etc.) och den är under kontroll, finns det inget behov av någon behandling utöver den vård som han eller hon redan får. Skattningen av klientens problem ska då vara låg eftersom ytterligare behandling troligtvis inte är
nödvändig.
C13 - Här ska du skatta hur du bedömer klientens behov av ytterligare utredning, rådgivning eller behandling för de problem som finns inom området. Om klienten redan erbjuds eller får god hjälp, ställ en uppföljningsfråga för att få bekräftat att det är så, och koda ett lågt
poängtal.
Arbete och försörjning (Intervjublanketten sidan 4)
Frågorna i detta område rör utbildningsbakgrund, yrkeskompetens, arbetslivserfarenhet och aktuell försörjning, Kan klienten försörja sig själv och sin familj? Hur är hans eller hennes möjligheter att behålla eller få ett arbete? Behöver klienten arbetsrehabilitering eller kompetenshöjande insatser?
Både du och klienten ska bortse från problem i arbetslivet som är relaterade till klientens droganvändning. Bedömningen av arbets- eller arbetslöshetsproblem ska göras utifrån arbetslivserfarenheter och kompetens.
De kritiska frågorna på detta område är D1- D3, D5 och D8. De är också understrukna.
D1 - Koda klientens högsta fullföljda och avslutade utbildning.
D2 – Summera antal hela år och koda dessa. Skriv om avbrutna år och år som klienten gått om i kommentarer.
D3 - Med yrke menas här att klienten har förvärvat faktisk kompetens inom yrket genom praktik eller utbildning. Exempelvis haft lärlingsplats.
D4 - Här avses ett körkort som är giltigt i Sverige. Ett indraget körkort kodas med Nej.
D4a - Här krävs inte att klienten själv äger ett fordon, utan det räcker att det är tillgänglig regelbundet för personlig transport. Om klienten inte har ett giltigt körkort ska du koda Nej.
D5 - Poängtera att du är intresserad av den längsta sammanhängande arbetstid som klienten haft. Det behöver inte vara fråga om en och samma arbetsgivare. Deltidsarbete ska bara tas med om det omfattat minst två dagar totalt i veckan (dvs. minst 16 veckotimmar). Både legalt arbete, ”svartjobb” och oavlönat frivilligt arbete ska tas med. Häleri, prostitution, stöld osv.
räknas inte som arbete. Hemarbete räknas inte heller.
D6 - Poängtera att du är intresserad av den längsta sammanhängande period som klienten varit arbetslös. Ta med perioder då han eller hon inte har varit anställd, inte har haft något arbete ”vid sidan av”, inte har arbetat frivilligt (oavlönad) och inte har deltagit i utbildning.
Perioder med sjuk- och aktivitetsersättning räknas inte som arbetslös tid. Om klienten aldrig jobbat, räkna antal år av arbetslöshet från slutet av sista årets formella utbildning, eller från 15 års ålder om klienten inte har avslutat grundskolan.
D7 - Koda lämplig yrkeskategori enligt bilaga 5. Om klienten nyligen har arbetat i en annan funktion, ange hans eller hennes vanligaste arbete eller yrke. Koda N bara om klienten aldrig någonsin har arbetat.
D8 - Här ska du avgöra vilken typ av sysselsättning eller försörjning som är mest representativ för klienten de senaste tre åren. Arbete (inklusive svartjobb) om minst 35
timmar per vecka räknas som regelbundet heltidsarbete. Som regelbundet deltidsarbete räknas ett varaktigt jobb där klienten har ett arbetsschema som understiger 35 timmar i veckan. Som oregelbundet deltidsarbete räknas jobb där klienten arbetar deltid men inte är fast anställd (t.ex. är oregelbundet timanställd etc.). Om klienten har varit sjukskriven ska den
sysselsättning som finns i grunden kodas, ex heltid, deltid eller arbetslös. Med studier menas tid då klienten varit inskriven vid en skola, ett institut etc. för utbildning och har deltagit i studier.
När tiden är lika lång för flera svarskategorier, ange det alternativ som varat senast och som på bästa sätt beskriver klientens situation. Kommentera övriga alternativ.
För resten av frågorna (D9-D29) i detta avsnitt gäller att studier och praktik likställs med arbete.
D9 - Koda antalet dagar som klienten arbetat eller studerat de senaste 30 dagarna. Arbete räknas oberoende av om han eller hon har fått lön eller inte, ta alltså med frivilligt oavlönat arbete och ”svartjobb”. Sjukpenningdagar och semesterdagar ska tas med om det finns en anställning som grund. Att praktisera likställs med arbete. Att sköta hushåll och arbete i fängelse, att vistas i ett terapeutiskt samhälle eller på sjukhus räknas inte, även om klienten fått ekonomisk ersättning. Häleri, prostitution, stöld osv. räknas inte heller som arbete.
Exempel: En person har varit sjukskriven hela den senaste månaden. Om det finns ett arbete i botten koda de dagar klienten normalt skulle ha arbetat. Vid heltid blir det 20-22 dagar. Om personen under sjukskrivingen varit arbetslös koda 0 dagar.
D10 - Koda antalet dagar av de senaste 30 dagarna som klienten varit sjukskriven, oavsett om han eller hon har rätt till ersättning. Sjuk- och aktivitetsersättning kodas inte.
D11 - Skriv lön för arbete efter skatt. Vid svart arbete kodas den faktiska ersättningen.
D12 - D20 Frågorna ska besvaras med Ja eller Nej.
D14 - Specificera vilken typ av ersättning klienten har (sjukpenning, sjukersättning etc.).
D21 - Koda klientens nuvarande huvudsakliga försörjningskälla genom att koda enligt frågebeckningarna D11–D20. Exempel: Om klienten har försörjningsstöd så koda D13.
D22 - Koda klientens huvudsakliga försörjningskälla det senaste halvåret. Koda enligt frågebeckningarna D11–D20.
D23 - Koda klientens skulder i tusentals kronor. Ta med skulder till både enskilda personer och institutioner (t.ex. bank, skattemyndigheten, studiemedelsnämnden). Lån med bostad som säkerhet ska inte tas med. Skriv X bara om klienten inte kan uppge ett ungefärligt
skuldbelopp.
D24 - Koda personer som klienten normalt och regelbundet försörjer. Barn som får underhåll räknas som personer som är beroende av klienten. Barn som man inte betalar till men man är skyldig att betala till räknas. Poängtera att de personer som avses här måste vara regelbundet beroende av klienten för ekonomiskt stöd. Ta inte med klienten själv eller hans eller hennes partner om denne eller denna är självförsörjande.
D25 - Koda om klienten erbjuds eller deltar i någon hjälp som rör arbete eller arbetslöshetsproblem. Specificera eventuella insatser.
D26 - Här ingår att inte kunna hitta ett jobb, att vara mycket oroad över att inte få jobb.
Problem med arbete eller arbetslöshet som är direkt relaterade till alkohol- eller narkotikaanvändning (dvs. berusning eller abstinens) ska inte räknas.
Det är viktigt att skilja mellan problem som beror på förhållandet till arbetskamrater eller chefer (t.ex. svårigheter att komma överens med vissa arbetskamrater) och problem som enbart beror på alkohol- och narkotikaanvändning. Sådana problem ska kodas under ”Familj och Umgänge” respektive ”Alkohol och narkotika” längre fram i intervjun.
Om klienten har sjuk- eller aktivitetsersättning och är nöjd med sin situation – dvs. inte vill eller kan återgå till arbete – koda N. Om du kodar N här, så koda N även för frågorna 27 och 28. När klienten säger sig ha svårt att få tiden att gå och önskar något att fylla sin dag med, är
detta i första hand ett sysselsättningsproblem och inte ett arbetslöshetsproblem. Skriv gärna något om detta under Kommentarer.
D 27 - Om inga anställnings- eller arbetslöshetsproblem har framkommit vid fråga D26, kontrollera med en uppföljningsfråga om detta stämmer och koda ett lågt poängtal.
D28 - Betona här att du menar hjälp för klienten att förbereda sig för ett arbete, inte att ge honom eller henne ett arbete. Betona vidare att du menar ytterligare yrkesrådgivning och utbildning för problemen som specificerats i fråga 26. Om klienten berättat om arbetslöshets- eller anställningsproblem som redan hanteras på ett bra sätt, ställ en uppföljningsfråga för att kontrollera att det stämmer och koda ett lågt poängtal.
D29 - Här ska du skatta hur du bedömer klientens behov av ytterligare rådgivning eller hjälp för de problem som han eller hon har inom det här området. Om klienten redan erbjuds eller får hjälp på ett bra sätt, ställ en uppföljningsfråga för att kontrollera att det stämmer och koda ett lågt poängtal.
Alkohol- och Narkotikaanvändning (Intervjublanketten Sidan 5)
Med narkotika menas, förutom illegal narkotika, narkotikaklassade medicinska preparat och olika typer av lösningsmedel. Har klienten alkohol- eller narkotikaproblem? Hur omfattande är dessa problem, mätt i grad, längd och intensitet? Har klienten tidigare fått någon effektiv hjälp och genomgår han eller hon för närvarande någon behandling?
Svaren på frågorna om alkohol ger även viss information om hur mycket klienten dricker.
När började klienten använda alkohol regelbundet och vanemässigt i större mängder? Större mängder i detta sammanhang är för män fem standardglas alkohol och för kvinnor fyra standarglas alkohol vid samma tillfälle; detta kallas nedan för berusningsdrickande (se fråga E2). Hur länge har klienten konsumerat den mängden?
Har klienten gjort uppehåll ibland? Har det då handlat om total avhållsamhet eller minskad konsumtion? Har klienten behandlats för alkoholproblem tidigare och har han eller hon upplevt allvarliga konsekvenser som t.ex. delirium tremens. Här kodas också den aktuella konsumtionen under intervjumånaden. Lägre konsumtion, t.ex. regelbunden konsumtion i mindre omfattning som kan vara oproblematisk, kodas också.
Frågorna som gäller narkotika och läkemedel följer samma mönster. För läkemedel kodas också om medicinen ordinerats av läkare och om klienten följt ordinationen. För de olika preparaten kodas intagningssätt som graderas efter allvarlighetsgrad och riskbeteende. Att injicera är mest riskfyllt.
De kritiska frågorna på detta område är E4- E22, E24, E26, E27, E31 och E32. De är också understrukna.
E1 - Har klienten aldrig någonsin druckit alkohol kan resten av frågorna fram till E9 kodas med N.
E2 - Koda klientens alkoholvanor. Formuleringen ”till berusning” betyder i följande frågor fem standardglas för män och fyra standardglas för kvinnor. (Ett standardglas är 4 cl starksprit, 33 cl starköl, 15 cl vin).
E3 - Skriv ålder vid första berusningstillfället. För barn gäller inte samma mängdgränser för berusning som för vuxna. Skriv gärna en kommentar.
E4 - Koda klientens konsumtion av alkohol – oavsett mängd – de senaste 30 dagarna. Även dagar då klienten druckit små mängder alkohol ska tas med.
E5 - Hur många av dessa dagar har klienten druckit minst fem standardglas (om klienten är man) eller fyra standardglas (om klienten är kvinna)?
E6 - Koda klientens ålder då han eller hon började dricka alkohol tre dagar eller fler per vecka. Koda N om klienten inte druckit så pass ofta.
E7 - Ange hur många år klienten druckit alkohol tre dagar eller fler per vecka under längre tid. Lägg samman alla veckor med en sådan användningsfrekvens, summera till månader som avrundas till hela år. Kortare tid än sammanlagt ett halvår avrundas nedåt till 00 år.
E8 - Koda klientens ålder då han eller hon började dricka alkohol ”till berusning” tre dagar eller fler per vecka. Koda N om klienten inte druckit så pass ofta.
E9 - Som fråga E7, men här handlar det också om mängd; att dricka sig ”till berusning” tre dagar eller fler per vecka.
E10–E21 är frågor som kan ställas i den ordning som passar klienten. För varje preparat finns en inledande frågan: Har du någon gång prövat preparatet? Om han eller hon aldrig har gjort det, kan resten av de frågor som rör preparatet ifråga kodas med N.
a. Ange om klienten har prövat preparatet.
b. Ange klientens ålder då han eller hon första gången använde preparatet.
c. Ange antal dagar av de senaste 30 dagarna som klienten använt preparatet. Har han eller hon tagit det på ordination av läkare? Har ordinationen följts eller ej?
d. Ange klientens ålder då han eller hon började använda preparatet tre dagar eller fler per vecka. Koda N om klienten inte använt preparatet så pass ofta.
e. Ange hur många år klienten använt preparatet tre dagar eller fler per vecka under längre tid. Lägg samman alla veckor med en sådan användningsfrekvens, summera till månader som avrundas till hela år. Kortare tid än sammanlagt ett halvår avrundas nedåt till 00 år. Ange hur många av de år som klienten använt preparatet som han eller hon har följt läkares ordination.
f. Ange det intagningssätt som klienten använt oftast.
E21 - Exempel på andra droger är: GHB, Anabola steroider, Khat etc. Se bilaga 6.
E22 - Koda som för alla andra frågor som rör preparat. Skillnaden är att en kombination av åtminstone två olika droger måste förekomma under ett och samma dygn. En av dessa droger kan vara alkohol som konsumerats ”till berusning”.
E23 - Koda om klienten använt injektionsspruta. Om inte, kan resten av frågorna fram till och med E23e kodas med N.
E23a - Koda klientens ålder vid första injektionstillfället.
E23b - Koda antal år som klienten har injicerat. Varje år som klienten injicerat – om så bara en enda gång – räknas in. Om klienten bara injicerat vid enstaka tillfällen, är det viktigt att du skriver något om det under Kommentarer.
E23c - Koda antal månader som klienten har injicerat. Varje månad som klienten injicerat – om det så bara handlat om en enda gång – räknas in.
E23d - Koda antal dagar av de senaste 30 dagarna som klienten har injicerat.
E23e - Koda hur ofta klienten har delat spruta med någon det senaste halvåret. Att dela spruta betyder här att klienten har injicerat med en spruta som någon annan redan har använt, inte att klienten har lånat ut eller gett bort sina egna begagnade sprutor.
E24a - Koda antal gånger som klienten har haft delirium. I de fall klienten aldrig använt alkohol kodas 0.
Definition av Delirium Tremens (DT)
DT uppträder 48 till 72 timmar efter senaste alkoholintag och karakteriseras av tremor (skakningar), hallucinationer och delirium (svår desorientering med allmänpåverkan). DT är vanligen ett så pass allvarligt tillstånd att det krävs någon form av medicinsk behandling.
Hotande DT, diagnosticerat av en person som är medicinskt kunnig inom område, bör anses som så allvarligt att det kan räknas som DT. DT får inte förväxlas med andra
abstinenstillstånd, t.ex.”skakningar” som uppträder ungefär 6 timmar efter att alkoholintaget upphört och som inte omfattar delirium.
E24b - Koda hur många gånger klienten har överdoserat narkotika. Om det är osäkert om klienten tagit en överdos, fråga honom eller henne vad som gjordes för att återuppväcka honom eller henne. Om klienten bara fått ”sova av sig”, är det inte fråga om en överdos. Om klienten berättar om något tillfälle då det krävdes att en utomstående person ingrep för att han eller hon skulle återhämta sig, ska detta räknas som en överdos.
Överdosens karaktär varierar med den använda drogen. Medan opiater och barbiturater ger komaliknande effekter, leder amfetaminöverdoser ofta till förgiftningspsykoser
(”kortslutningar”). Inkludera självmordsförsök genom drogöverdoser. (Kom ihåg detta under
”Psykisk hälsa” och se till att ”Fysisk hälsa” kontrolleras för registrerade sjukhusvistelser). I de fall klienten aldrig använt narkotika kodas 0.
E25 - Koda om klienten röker eller snusar dagligen.
E26a - Koda antal gånger som klienten har fått öppenvårdsinsatser för alkoholmissbruk respektive narkotikamissbruk separat. Med insats menas både enstaka besök och perioder med flera besök för att komma tillrätta med missbruket. I de fall klienten aldrig varit i behandling ska 0 kodas.
E26b - Koda antalet slutenvårdsinsatser för alkohol- respektive narkotikamissbruk separat.
Med slutenvård menas att vara inskriven kortare eller längre tid på en enhet som arbetar med missbruksproblem. I de fall klienten aldrig varit i behandling ska 0 kodas.
E27a - Koda antal tillfällen som enbart har varit abstinensbehandling (avgiftning) för alkohol- och narkotikamissbruk.
E27b - Koda antal tillfällen som enbart har varit tvångsvård (LVM) för alkohol- och narkotikaproblem.
E28 - Koda klientens ålder vid första behandlingen för alkohol- och/eller narkotikaproblem.
E29 - Här efterfrågas den längsta period som klienten avhållit sig från missbruk av den eller de substanser som behandlingen avsåg. Perioden ska vara ett direkt resultat av behandlingen och ska ha varat minst en månad. Betona att den period du är intresserad av inte
nödvändigtvis är den senaste perioden som klienten avhållit sig från drogmissbruk. Sjukhus- eller andra institutionsvistelser räknas inte. Perioder av drogfrihet med hjälp av medel som Metadon eller Antabus medräknas. Koda 0 om klienten inte har varit drogfri åtminstone en månad som ett resultat av behandling. Om klienten varit drogfri i 8 år och fyra månader eller ännu längre, kodas 99. Koda N om klienten aldrig har varit i behandling.
E 30 - Koda vilket preparat som klienten missbrukat mest, på basis av hur många år han eller hon använt det, hur många behandlingar som han eller hon fått, antal överdoser samt antal anfall av delirium tremens (DT). Om det är svårt att få en klar bild av vilket preparat som klienten använt mest, bör du fråga klienten vad han eller hon tror är det huvudsakliga problemet. Skriv in en av följande koder:
1 = Alkohol
10–21 = Ett narkotiskt preparat
22 = Alkohol plus ytterligare något eller några preparat 23 = Fler än ett preparat
0 = Inget preparat
E 31 - Koda hur många månader som klienten senast kunnat avhålla sig från sitt huvudsakliga drogmissbruk (som uppgavs i föregående fråga) utan att ha fått någon behandling före
uppehållet. Betona att det handlar om klientens senaste försök, inte nödvändigtvis det längsta.
Drogfriheten ska ha varat minst en månad. Perioder med sjukhusvistelse eller anstaltsvistelse räknas inte. Avhållsamhetsperioder med hjälp av Metadon, Subutex eller Antabus ska
inkluderas om klienten har följt en ordination.
Om koden under fråga E30 var ”0 – Inget”, skriv N. Om koden under fråga E30 var ”22 – Alkohol och någon eller några droger” gäller avhållsamheten i den här frågan både alkoholen och de andra drogerna. Detsamma gäller om koden under fråga E30 var ”23 – Fler än en drog”. Skriv in 0 om klienten inte har varit drogfri under minst en månad. Om klienten varit drogfri i 8 år och 4 månader eller ännu längre, kodas 99.
E32 - Koda hur många månader som gått sedan klienten bröt den senaste perioden av drogfrihet (gäller det/de preparat som togs upp i E30). Om klienten fortfarande är drogfri, koda 0. Skriv N om klienten aldrig har varit drogfri på egen hand sedan han eller hon började
med sitt missbruk. Skriv 99 om det gått 8 år och 4 månader eller ännu längre tid sedan klienten var drogfri.
E33 - Koda hur mycket pengar klienten har lagt på droger under den senaste månaden. Skriv endast in hur mycket pengar som gått åt, inte värdet på det som använts (exempelvis kan en narkotikahandlare använda narkotika men han betalar inte pengar för den; en bartender kan dricka hårt utan att betala etc.). Ange X endast om klienten inte kan göra en rimlig
uppskattning av kostnaderna. Om ingen användning förekommit skriv 0.
E34 - Koda hur ofta klienten har fått behandling i öppenvård. Med behandling menas här en personlig kontakt (eller åtminstone telefonkontakt) med någon i behandlingsgruppen. Det faktum att klienten bara ”officiellt har antagits” till ett behandlingsprogram räknas inte. Räkna antalet dagar under de senaste 30 dagarna som klienten haft personlig kontakt med
programmet.
E35 - Koda antal dagar som klienten tagit medicin för att kunna avhålla sig från det missbruk som han eller hon behandlas för.
E36 - Koda antal dagar som klienten har deltagit i självhjälpsgrupper.
E37 - Koda om klienten får någon hjälp/deltar i någon behandling som inte tidigare nämnts och specificera denna.
E38 - Betona att frågan gäller hur många dagar av de senaste 30 dagarna som klienten haft problem som direkt beror på alkohol- eller narkotikamissbruk. Ta med problem som längtan eller sug efter alkohol och narkotika, symtom vid uppehåll, störningar på grund av alkohol- och narkotikapåverkan och att klienten vill avbryta sitt missbruk men inte klarar detta.
E39 - Om klienten inte har nämnt några alkohol- eller narkotikaproblem i föregående fråga, ställ en uppföljningsfråga för att kontrollera att detta är riktigt och koda ett lågt poängtal.
E40 - Här ska klienten skatta sitt behov av behandling specifikt mot missbruk, inte sitt behov av generell terapi. Betona att det gäller de nuvarande missbruksproblemen. Poängtera att det som avses är ytterligare behandling för de problem som specificerades i fråga E38. Om klienten berättat om alkohol- eller narkotikaproblem som redan hanteras tillfredsställande, ställ en fråga för att kontrollera att detta är riktigt och koda lågt.
E41 - Här skattar du klientens behov av ytterligare rådgivning eller behandling för de problem som klienten har inom området. Om han eller hon redan erbjuds eller får bra hjälp, ställ en uppföljningsfråga för att få detta bekräftat och koda ett lågt poängtal.
Rättsliga problem (Intervjublanketten sidan 9)
Frågorna i detta område gäller bland annat tidigare åtal och eventuella domar för brott. Här ställs också frågor om huruvida klienten har begått brott och väntar på åtal, rättegång eller straffpåföljd eller har andra rättsliga problem. Civilrättsliga processer, t.ex. vårdnadstvister,
ingår inte i det här området utan hör till livsområdet Familj och umgänge. Om brotten begicks innan klienten fyllt arton år, koda det under Kommentarer.
De kritiska frågorna på detta område är F2-F6 och F11-F12 och C3. De är också understrukna.
F1 - Koda om klienten har övervakning eller är under frivårdspåföljd.
F2 - Koda antalet gånger som klienten har åtalats för narkotikabrott.
F3 - Koda antalet gånger som klienten har åtalats för egendomsbrott.
F4 - Koda antalet gånger som klienten har åtalats för våldsbrott.
F5 - Koda antalet gånger som klienten har åtalats för andra brott (t.ex. vandalism och olaga vapeninnehav etc.).
F6 - Koda hur många av åtalen som ledde till fällande domar. Observera att i domarna ingår böter, villkorlig dom, frivårdsstraff, uppskjutna straff samt fängelsestraff. Åtal som inte har lett till fällande dom ska räknas bort.
F7 - Koda antalet gånger som klienten har åtalats för rattonykterhet eller rattfylleri.
F8 - Koda antalet gånger som klienten har åtalats för andra allvarliga trafikbrott som lett till indraget körkort.
F9 - Koda antal tillfällen som klienten har åtalats för förargelseväckande beteende eller omhändertagits för fylleri (blivit ”lobbad”) då han eller hon varit berusad på allmän plats.
F10 - Koda antal månader som klienten har varit frihetsberövad sedan 18 års ålder.
F10a - Koda hur många månader klienten har varit frihetsberövad den senaste gången.
Kortaste tid som kodas är en månad.
F10b - Koda för vilket brott klienten blev frihetsberövad. Utgå från frågebeteckningarna F2–F8.
F11 - Koda om klienten väntar på åtal, rättegång eller straffpåföljd.
F11a - Om svaret är Ja på föregående fråga, koda vilket brott det gäller. Utgå från
frågebeteckningarna F2–F8. Om flera brott är aktuella, koda det som har högst straffvärde.
F12 - Koda antal dagar av de senaste 30 dagarna som klienten har sysslat med olaglig verksamhet för att skaffa pengar.
F13 - Om klienten får hjälp mot brottsligt beteende eller får annan rättslig hjälp, specificera vilken typ av hjälp det är fråga om. Ta endast med det som rör brottmål, uteslut civilrättsliga processer. Exempel på det senare är vårdnadstvister som hör hemma under livsområdet
”Familj och umgänge”.
F14 - Koda hur många dagar av de senaste 30 dagarna som klienten har haft rättsliga problem eller problem med brottslig beteende.
F15 - Be klienten skatta hur oroad eller besvärad han eller hon har känt sig pga. rättsliga problem eller brottsligt beteende. Klienten ska begränsa sig till de problem som omfattats av resultatet i föregående fråga. Om klienten inte har angett några rättsliga problem eller problem med brottsligt beteende, ställ en uppföljningsfråga för att kontrollera att detta stämmer och koda ett lågt poängtal.
F16 - Betona att det gäller ytterligare hjälp för de problem som kodats i fråga F14. Om klienten säger att de problem han eller hon har redan hanteras på ett bra sätt, ställ en uppföljningsfråga för att försäkra dig om att det är riktigt och koda ett lågt poängtal.
F17 - Här skattar du hur du bedömer att klientens behov av ytterligare rådgivning eller behandling för de problem som finns på området. Om klienten redan erbjuds eller får hjälp, ställ en uppföljningsfråga för att kontrollera att det stämmer och ge ett lågt poängtal.
Missbruk, psykiska problem och kriminalitet i släkten (Intervjublanketten sidan 10)
Frågorna om släktbakgrund rör alkohol- och narkotikamissbruk, psykisk hälsa och
kriminalitet i klientens släkt. Informationen som klienten lämnar kan normalt inte kontrolleras och du bör därför koda med försiktighet enligt följande riktlinjer. Frågorna gäller i huvudsak biologiska släktingar, inklusive ”halvsyskon”, dvs. syskon som klienten har en av föräldrarna gemensam med. Styvfäder, styvmödrar, mostrar och farbröder etc. kan kodas i kategorin
”andra viktiga”. För att något ska räknas som ”problem” krävs inte någon medicinsk diagnos eller någon formell behandling. Klienten själv är den bästa informationskällan. Informera honom eller henne om att med problem menas ”något som antingen ledde till eller borde ha lett till behandling.
Koda Ja för varje problemtyp där minst en medlem av släktkategorin uppfyller kriteriet.
Koda Nej bara om inga släktingar i problemtypen uppfyller kriteriet. N ska kodas för alla problemtyper där det inte finns någon släkting. X ska användas när klienten helt enkelt inte kommer ihåg eller av någon anledning inte vill svara. Det är bättre att koda X än något annat alternativ, om han eller hon är osäker. Om det finns mer än två syskon av något kön skriv en kommentar om det finns intressant information att hämta.
Familj och umgänge
(Intervjublanketten sidan 11)
I det här avsnittet handlar det om hur klienten har det eller har haft det i umgänget med andra.
Frågorna gäller både den närmaste familjen och en vidare krets runt klienten. Här kan det ofta vara svårt att avgöra om relationssvårigheter beror på alkohol- eller narkotikamissbruk. Fråga klienten om han eller hon tror att relationsproblemen skulle finnas kvar ”om alkohol- eller narkotikaproblemet inte fanns”. Syftet med frågorna är att upptäcka vilka relationsproblem
som har funnits och som kommer att finnas kvar även om andra bekymmer minskar eller upphör.
De kritiska frågorna på detta område är H1a, H1b, H2a, H2b, H8a, H16-H24 och H29. De är också understrukna.
H1 - Koda för klientens nuvarande civilstånd.
H1a - Koda antal år och månader som klienten har haft sitt nuvarande civilstånd. För klienter som aldrig har varit gifta eller sammanboende, räkna antal år från 18 års ålder.
H1b - Koda Ja bara om klienten är nöjd med sitt civilstånd. Om han eller hon har gett upp hoppet om att kunna förändra sin situation och är resignerad snarare än nöjd, koda istället Nej.
Om klienten ser både för- och nackdelar med sitt civilstånd, är det sannolikt lämpligt att koda Både och.
H2 - Koda hur och med vem klienten bor. Koda ett alternativ.
H2a - Koda antal år och månader som klienten har haft det på ovanstående sätt.
H2b – Koda Ja om klienten är nöjd med sina levnadsförhållanden, koda Nej om han eller hon snarare har resignerat och gett upp. Om klienten ser både för- och nackdelar, koda Både och.
H3 - Koda om klienten har egna barn.
H3a - Om klienten svarat Ja på föregående fråga, koda antalet barn.
H3b - Skriv in barnens ålder, kön och boende. Börja med det äldsta barnet.
H4 - Koda om klienten bor med någon annans minderåriga barn. Syskon kodas ej.
H4a - Om klienten svarade Ja på föregående fråga, koda antalet barn.
H5 - Koda om klienten väntar barn. Även män som ska bli pappor kodas.
H6 - Koda Ja om det finns någon person i klientens hemmiljö som har ett aktivt
alkoholproblem. Det är stöd eller brist på stöd i hemmiljön som söks i denna fråga. Samma sak gäller även nästa fråga.
H7 - Koda Ja om det finns någon person i klientens hemmiljö som har någon form av aktivt narkotikamissbruk. Se frågan ovan.
H8 - Koda vem klienten umgås mest med på fritiden. Välj det alternativ som passar för den största delen av klientens vakna och lediga tid. Vissa klienter ser kanske sin flick- eller pojkvän, som de haft ett långvarigt förhållande med, som en ”familjemedlem”. I sådana fall kan han eller hon betraktas som anhörig. Om du har kodat personen som ”familjemedlem”, ska han eller hon betraktas som sådan även i fråga H29a och som ”partner/maka/make” i frågorna H13 och H19.
H8a - Koda Ja om klienten är nöjd med sina fritidsförhållanden. Koda Nej om det snarare är så att han eller hon har resignerat inför situationen. Om klienten ser både för- och nackdelar, koda Både och.
H9 - Betona att du frågar efter hur många nära vänner som klienten har. Familjemedlemmar och anhöriga räknas inte.
H10–H15 - Här är syftet att ta reda på om klienten har lyckats skapa nära, varma och ömsesidiga relationer till någon av de uppräknade personerna. Ett enkelt Ja räcker inte för dessa frågor utan du kan behöva fråga vidare för att kunna bedöma om klienten har känt närhet och ömsesidighet i relationen. Känner klienten att personen är betydelsefull? Är klienten beredd att arbeta för att behålla eller återskapa relationen?
Det kan vara lämpligt att börja med att koda hur det har varit tidigare i livet och därefter undersöka hur det varit de senaste 30 dagarna. Du måste vara noggrann i valet mellan koderna N och X i dessa frågor. Skriv Ja för varje kategori där minst en medlem av den släktkategorin uppfyller kriteriet. Ett exempel: Klienten har två bröder. Han eller hon anser sig ha haft en nära och varm relation med den ene och allvarliga problem med den andre brodern. I det fallet ska Ja kodas under H12 och i frågan H18 som beskriver det motsatta ska Ja också kodas.
Mamma, pappa eller syskon kan innefatta styv- eller fosterföräldrar och deras barn. Om det finns sådana, skriv det under kommentarer.
H16–H24 - Frågorna rör allvarliga relationsproblem över tid, t.ex. mycket dålig
kommunikation, total avsaknad av förtroende eller förståelse, fiendskap och ständiga gräl.
Syftet är att upptäcka relationsproblem som inte direkt beror på användning av alkohol och narkotika, se inledningen på området. Om klienten inte haft kontakt med personen ifråga under de senaste 30 dagarna, ska N kodas. Koda N också för relationskategorier som inte är eller som inte någonsin varit aktuella, ex. om klienten saknar barn eller syskon. Fråga H19 inkluderar varje regelbundet och viktigt förhållande.
Tidsintervallerna ”Senaste 30 dagarna” och ”Tidigare i livet” i frågorna H16 till H24 ska bedömas separat. De senaste 30 dagarna ger information om aktuella svårigheter medan tidigare i livet gäller problem i det förflutna, dvs. tiden före de senaste 30 dagarna.
Intervjuaren kan börja med livstidsfrågan:
Har du någonsin i ditt förflutna – alltså före de senaste 30 dagarna – haft allvarliga problem med din pappa?
Vare sig klienten svarar ja eller nej, bör du fråga hur det varit de senaste 30 dagarna:
Och på senare tid – har du haft allvarliga problem med din pappa under de senaste30 dagarna?
Klienten kan ha haft allvarliga problem med sin pappa i det förflutna, men eftersom pappan nu är död, har klienten inte haft några problem i förhållande till honom under de senaste månaderna. Rätt kodning i detta fall är Ja för Tidigare i livet och N för de senaste 30 dagarna.
H25–H27 - Dessa frågor har lagts till för att bedöma viktiga förhållanden under klientens uppväxttid och för att bedöma motsvarande förhållanden under den senaste tiden.
Anvisningarna liknar dem för frågorna H16–H24 i detta avsnitt. Det är viktigt att ställa frågorna på ett finkänsligt sätt och att betona att informationen är konfidentiell. Psykiska eller känslomässiga övergrepp kodas på grundval av vad klienten berättar. Det är självfallet svårt att avgöra om det ”faktiska” övergreppet som klienten berättar om (eller inte nämner) skulle betraktas som ett övergrepp av en annan person. Här ska du inte göra några försök till klargöranden, eftersom syftet är att koda klientens uppfattning. För fysiska övergrepp gäller
samma riktlinjer som för känslomässiga övergrepp. Som sexuella övergrepp räknas inte enbart samlag utan varje oönskat närmande av sexuell natur som klienten utsatts för.
H28 - Koda om klienten deltar i någon insats på grund av problem med familj och umgänge.
Ange vad det är för slags insats.
H29 - Betona att du är intresserad av det antal dagar som klienten har haft problem som direkt beror på umgänge eller brist på umgänge. Observera att det är allvarliga problem med
ensamhet. Här räknas bara allvarliga konflikter ex. gräl, förolämpningar etc. och inte bara åsiktsskillnader. En konflikt ska vara så pass allvarlig att den äventyrar klientens relation till den andra personen
H30 - Be klienten skatta i vilken utsträckning han eller hon känner oro och besvär som gäller missnöje, konflikter eller andra relationsproblem – t.ex. ensamhet – som klienten tagit upp under avsnittet Familj och umgänge.
H31 - Ta med klientens önskan att få hjälp med problem som ensamhet, oförmåga till sociala kontakter och missnöje med vänner. Ta inte med problem som enbart beror på missbruk.
Klargör för klienten att han eller hon inte ska bedöma sin familjs, sina anhörigas eller någon annans vilja att delta, utan enbart uppge hur angeläget det är för honom eller henne själv att få hjälp.
H32 - Här skattar du hur du bedömer klientens behov av ytterligare rådgivning eller
behandling för de problem som finns på området. Om klienten redan erbjuds/får hjälp, ställ en uppföljningsfråga för att förvissa dig om att detta stämmer och ge ett lågt poängtal.
Psykisk hälsa
(Intervjublanketten sidan 13)
I det här avsnittet är syftet att kartlägga psykiska problem som kan komma att påverka
klientens livssituation. Är problemen omfattande och allvarliga? Får klienten någon hjälp och om så är fallet, fungerar hjälpen? Behöver klienten komma i kontakt med läkare eller annan sjukvård för ytterligare utredning? Ibland kan både det aktuella missbruket de senaste trettio dagarna och tidigare missbruk av alkohol eller narkotika ha varit mycket intensivt. I sådana fall kan det vara svårt att avgöra om klienten har psykiska problem. Här, i den senaste versionen av ASI, har vi lagt till ett nytt svarsalternativ: att klienten haft psykiska eller känslomässiga problem, men enbart då han eller hon varit alkohol- eller narkotikapåverkad eller abstinent.
De kritiska frågorna på detta område är I1a och I3-I10 och C3. De är också understrukna.
I1a–b - Koda hur många gånger klienten har varit inlagd eller gått i öppenvårdbehandling för problem av psykisk eller känslomässig natur. Måttenheten ”gånger” i frågorna är oftast en period, vanligen en omgång av mer eller mindre regelbundna besök eller dagar då klienten varit inskriven på psykiatrisk klinik. Om klienten känner till sin diagnos, skriv in den under Kommentarer.
I2 - Koda om klienten har sjuk- eller aktivitetsersättning för psykiska sjukdomar. Även
ersättning för missbruk ska anges här. Skador i nervsystemet (t.ex. epilepsi) ska inte kodas här utan under ”Fysisk hälsa”, fråga C1.
I3 - Koda om klienten har ordinerats läkemedel de senaste 30 dagarna eller tidigare i livet för psykiska eller känslomässiga problem av en läkare. Om ordinationen skett tidigare i livet och fortfarande gäller de senaste 30 dagarna kodas Ja även för den senaste tiden. Koda även om klienten inte har tagit medicinen enligt ordination.
I4–I11 - Dessa frågor har tre svarsalternativ:
• Klienten har inte upplevt det som frågan avser = 0
• Klienten har upplevt det som frågan avser = 1.
• Klienten har upplevt det som frågan avser, men endast i samband med påverkan av alkohol och narkotika eller vid abstinens = 2.
Tidsperioderna ”Tidigare i livet” och ”Senaste 30 dagarna” i frågorna I4–11 ska bedömas separat. De senaste 30 dagarna ger information om aktuella problem medan livstid avser problem i det förflutna, dvs. tiden före de senaste 30 dagarna.
Vi rekommenderar att du ställer livstidsfrågan först i varje par. Till exempel:
Har du någonsin varit allvarligt deprimerad tidigare i livet?
Vare sig klienten svarar Ja eller Nej bör du fråga hur klienten har mått de senaste 30 dagarna. Till exempel:
Och på senare tid – har du varit allvarligt deprimerad under de senaste 30 dagarna?
I4–I6 - Frågorna om depression, ångest och koncentrationssvårigheter gäller längre tidsperioder, dvs. minst två veckor, inte bara en enda dag.
I4 - Koda om klienten har upplevt allvarlig nedstämdhet, hopplöshet, påtaglig brist på intresse, likgiltighet, aptitlöshet eller haft sömnstörningar, skuldkänslor, ”gråtattacker” etc.
I5 - Koda om klienten har upplevt allvarlig spänning, en känsla av att vara uppjagad, oförmåga att kunna slappna av, varit orimligt oroad osv.
I6 - Koda om klienten har haft stora svårigheter att koncentrera sig, minnas eller förstå.
I7–I10 - Problemen är tillräckligt allvarliga i sig för att de ska anges, även om de bara förekommit under en kort tid.
I7 - Koda om klienten har upplevt något, sett saker eller hört röster som inte fanns där.
I8 - Koda om klienten har haft svårt att kontrollera sin ilska och/eller att avhålla sig från våldsamt beteende.
I9 - Koda om klienten på allvar har funderat på att ta sitt liv. Om svaret är Ja, bör du fråga vidare eftersom personer med allvarliga självmordstankar ofta gör upp konkreta planer för hur de ska gå till väga. Till exempel:
Hur har du tänkt då? Har du planerat hur du i så fall skulle göra?
I10 - Ta med samtliga självmordsförsök. Inkludera självmordsförsök genom överdos av droger. Om självmordsförsök kodas, skriv alltid en kommentar om hur och när det/de utfördes. Behandlingspersonalen bör informeras om klienten nyligen har gjort ett självmordsförsök – i samförstånd med klienten – så snart som möjligt.
I10a - Om klienten svarat Ja på föregående fråga, koda antalet självmordsförsök.
I11 - Koda om klienten har haft andra psykiska eller känslomässiga problem utöver dem som ni tidigare gått igenom.
I12 - Koda om klienten får någon hjälp med problem som rör den psykiska hälsan. Ange vilken typ av hjälp det är fråga om.
I13 - Koda hur många av de senaste 30 dagarna som klienten har upplevt psykiska och känslomässiga problem. Ange antalet dagar.
I14 - Be klienten att utifrån föregående fråga skatta hur oroad och besvärad han eller hon har varit de senaste 30 dagarna.
I15 - Betona att du menar ytterligare hjälp utöver den som klienten redan får för de problem som kodats i fråga I13. Om klienten säger att han eller hon får bra hjälp, försäkra dig om att det är så genom att ställa en uppföljande fråga och koda ett lågt poängtal.
I16 - Här ska du skatta hur du bedömer klientens behov av ytterligare rådgivning eller behandling för de problem som finns inom området. Om klienten redan erbjuds/får hjälp på ett bra sätt, försäkra dig om att det är så genom att ställa en uppföljande fråga och koda ett lågt poängtal.
ASI Uppföljning
ASI Uppföljning innehåller färre frågor än ASI Grund. I ASI Uppföljning samlas information som kan visa på en förändrad situation för klienten inom intervjuns sju livsområden. I ASI Grund handlar frågor om hur klienten haft det under hela livet medan i ASI Uppföljning efterfrågas istället hur klienten haft det de senaste 6 månaderna och ibland sedan föregående intervju. På ett område, Alkohol och Narkotikaanvändning, finns helt nya frågor som
beskriver hur många av det senaste halvårets 180 dagar klienten använt alkohol eller
narkotika. Här är det bra att be klienten uppskatta antalet dagar då medel använts. Exempelvis har klienten använt narkotika eller alkohol några dagar per vecka genomgående under de senaste 180 dagarna eller periodvis under några veckor etc. Det är inte viktigt att exakt fånga dagarna utan ett ungefärligt uppskattat svar räcker ofta för att förstå klientens situation och användning. På samma sätt som i ASI Grund avslutas samtliga avsnitt i ASI Uppföljning med hur många av de senaste 30 dagarna som klienten haft och upplevt problem inom respektive avsnitt och med klientskattningar av oro, besvär och behov av hjälp utöver det som pågår.
