Rapport Översiktlig miljöteknisk markundersökning S:t Jörgens panncentral, Backa 886:831 Göteborg

(1)

Rapport

Översiktlig miljöteknisk markundersökning S:t Jörgens panncentral, Backa 886:831 Göteborg

2008-11-21

Uppdragsnummer: 10111103

Upprättad av: Mira Andersson Ovuka Granskad av: Lina Steinke

Godkänd av: Lina Steinke

(2)

1010 2037 2 (15)

L:\3501\Göteborg Energi\1009 6736_MoV_Panncentraler (Tuve och Tratten)\3_Dokument\37_Rapport\Tratten Mall: Rapport - 2004.dot ver 1.0

RAPPORT

Översiktlig miljöteknisk markundersökning St Jörgens panncentral, Backa 886:831, Göteborg

Kund

Göteborg Energi AB Box 53

401 20 Göteborg

Konsult

WSP Environmental Box 13033

402 51 Göteborg Tel: 031-727 25 00 Fax: 031-727 25 01 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Kontaktpersoner

Staffan Johanson, Göteborg Energi AB, tfn 031-62 69 20 Lina Steinke, WSP Environmental, tfn 031-727 2613 Thomas Åström, WSP Environmental tfn 031-727 2719

(3)

501\Göteborg Energi\1009 6736_MoV_Panncentraler (Tuve och \3_Dokument\37_Rapport\Tratten Mall: Rapport - 2004.dot ver 1.0

Innehåll

1 Uppdrag och syfte 4

2 Områdesbeskrivning 4

3 Verksamhetsbeskrivning 5

3.1 Allmänt 5

3.2 Tidigare utförd sanering 6

3.3 Potentiella föroreningskällor 6

4 Riktvärden och markanvändning 6

4.1 Riktvärden för jord 6

4.2 Riktvärden för asfalt 7

4.3 Riktvärden för grundvatten 7

5 Undersökningen 7

5.1 Jord 8

5.2 Asfalt 8

5.3 Grundvatten 8

6 Resultat 8

6.1 Fältobservationer 8

6.2 Hydrogeologi 9

6.3 Organiska föroreningar i jord 9

6.4 Metallföroreningar i jord 10

6.5 PAH i asfalt 10

6.6 Föroreningar i grundvatten 11

7 Förenklad riskbedömning 12

8 Slutsatser och rekommendationer 13

Bilagor

1 Provtagningsplan, M101 2 Fältprotokoll skruvprovtagning

3 Fältprotokoll grundvattenprovtagning 4 Analysresultat XRF

5 Analysrapporter - jord 6 Analysrapport - asfalt

7 Analysrapporter - grundvatten

(4)

1010 2037 4 (15)

1 Uppdrag och syfte

WSP Environmental har på uppdrag av Göteborg Energi AB utfört en miljöteknisk markundersökning av fastigheten Backa 886:831 i Göteborg där S:t Jörgens panncentral är belägen.

Undersökningen har gjorts med anledning av att fastigheten ska säljas. Uppdraget har syftat till att översiktligt undersöka föroreningsstatusen inom området, utföra en förenklad riskbedömning och ge rekommendationer för eventuellt fortsatt arbete.

2 Områdesbeskrivning

Fastigheten ligger i Kvillebäckens dalgång på Hisingen utmed Lillhagsvägen. Pann- centralen är belägen i slänten upp emot bergssidan. Undersökningsområdet ligger på fastigheten Backa 866:831. Norr, söder och väster om fastigheten ligger bostadsom- råden med tillhörande grönytor. Närmaste bostadsområde ligger ca 30 m norr om fastigheten. Öster om fastigheten ligger skogs-/naturmark. Panncentralens byggnad är sammanbyggd med byggnaden på grannfastigheten Backa 886:831. Söder om panncentralen står 3 stycken äldre silos kvar. För orientering, se figur 2.1 samt provtagningsplan i bilaga 1.

Figur 2.1 Undersökningsområdet är beläget i den blå ringen. Utdrag ur digitala gröna kartan, Lantmäteriverket 1999.

Fastigheten lutar från söder mot norr. Nivåskillnaden inom fastigheten bedöms vara cirka 2-3 meter. De ytor som ligger norr om panncentralen är främst gräsbevuxna.

Söder om panncentralen är ytorna asfalterade.

Enligt den översiktliga jordartskartan domineras jordarterna i undersökningsområdet av lera-finmo (SGU 1986). I södra delen av fastigheten ligger berg i dagen.

Närmaste brunnar för dricksvattenuttag ligger ca 400 m nordost och sydost från fastigheten (SGU 2008).

(5)

Närmaste ytvattenrecipient är Kvillebäcken, ca 400 m i västlig riktning.

Närmaste skyddsområden är Göta älvs vattenskyddsområde, ca 2 km norr om och uppströms undersökningsområdet samt naturresarvatet Nordre älvs estaurium som ligger ca 8 km nordost, och uppströms, undersökningsområdet (Kartverket skyddad natur 2008-11-12).

3 Verksamhetsbeskrivning

3.1 Allmänt

Panncentralen är byggd under tidigt 1950-tal och drevs först av Göteborgs och Bo- hus Läns Landsting. 1989 köptes fastigheten av Kommanditbolaget S:t Jörgens och 1993 köptes den av Riksbyggen Ekonomiska Förening. Sydkraft AB tog i sin tur över panncentralen under 2001 och slutligen övertogs S:t Jörgens panncentral av Göteborg Energi AB år 2003 (Riksbyggen 2008 och Fastighetsregistret). Innan panncentralen byggdes bedöms utifrån kartor att det var naturmark på fastigheten (Generalstabens litografiska anstalt 1969).

Fastigheten Backa 866:831 i Göteborgs kommun består av en byggnad, panncentralen, och tre oljecisterner ovan mark som inte är invallade. Två av cisternerna har en volym på ca 90 m³ och en har en volym på ca 160 m³. Panncentralen är sammanbyggd med en verkstadsbyggnad som tillhör en annan verksamhet, Stridhs maskiner, som tillverkar korvstoppningsmaskiner.

Panncentralen bestod från början av tre stycken hetvattenpannor som eldats med tjockolja fram till början av 1990-talet då de konverterades till naturgas. De tre cisternerna rengjordes under tiden Sydkraft AB drev anläggningen. När Göteborg Energi AB tog över panncentralen utgjordes den av två stycken naturgasdrivna pan- nor på 1,8 MW respektive 2,3 MW och försörjde ett mindre lokalt fjärrvärmenät.

Göteborg Energi installerade en reservpanna under 2006 som endast skulle använ- das om någon av de befintliga pannorna skulle haverera. Panncentralen togs ur drift i slutet av 2007 (Göteborg Energi 2008b).

På fastigheten finns en transformator från den tid då panncentralen byggdes. Trans- formatorn används inte längre men finns kvar på fastigheten, se bilaga 1 för trans- formators ungefärliga läge (Göteborg Energi 2008a). Fastigheten har också en oljeavskiljare, se bilaga 1 för ungefärligt läge (J&W 2001a).

Fastigheten är och har sedan den byggdes varit ansluten till kommunalt vatten och avlopp. På fastigheten finns ett flertal dagvattenbrunnar, dagvattnet från fastigheten leds delvis till avloppsnätet men filteras även i mark, ingen lokal rening förekommer (Göteborg Energi 2008b). Förutom tjockolja, och lösningsmedel för tvätt av bilar och dylikt, har inget farligt avfall förekommit i panncentralen (Göteborg Energi 2008a).

Inga kända oljeläckage har förekommit på fastigheten under de senaste 30 åren (Riskbyggen 2008).

Enligt Miljöförvaltningen i Göteborg finns inga kända problem avseende förore- ningar på fastigheten, några kända deponier eller utfyllnader på aktuell fastighet eller i dess närliggande område (Miljöförvaltningen 2008).

(6)

1010 2037 6 (15)

3.2 Tidigare utförd sanering

Vid överlåtelse av panncentralen år 2001 från Riksbyggen till Göteborg Energi genomfördes en översiktlig miljöteknisk markundersökning. Jordprovtagning utför- des då i 6 provpunkter med borrbandvagn, 4 placerades i närheten och runt om cisternerna och 2 på var sin kortsida om panncentralen. Markundersökning visade på förhöjda halter av kolväten i en punkt på panncentralens västra kortsidan som föran- ledde sanering av förorenade massor (J&W 2001a och b). Saneringen utfördes i hörnet mellan panncentralen och verkstaden ungefär där provpunkt 0803 är place- rad, se bilaga 1. Totalt grävdes drygt 9 ton förenade massor upp och transporterades till godkända mottagare. Saneringen fortsatte enligt miljökontrollrapporten tills den jord som kom i dagen inte uppvisade några tecken på förorening Vid saneringsarbe- tet framkom uppgifter från en anställd på platsen att det tvättades arbetsfordon och maskiner av olika slag på den plats där föroreningen upptäcktes Starka lösnings- och avfettningsmedel har använts som kan ha sipprat ner genom asfalten och förorenat jorden. På en mindre yta (cirka 2 m²) närmast väggen direkt under asfalten låg ett skikt med tjärindränkt makadam som också sanerades (J&W 2001b)..

3.3 Potentiella föroreningskällor

Största potentiella föroreningskällor bedöms vara oljecisternerna inklusive påfyll- ningsanordningar och tillhörande ledningar, oljeavskiljaren, transformatorn samt asfalten och eventuellt bärlager som troligen lagts i början på 1970-talet då panncentralen byggdes. Provtagning i byggnaden har inte utförts i denna undersökning.

4 Riktvärden och markanvändning

4.1 Riktvärden för jord

I denna rapport jämförs resultaten av undersökningen med de nya generella riktvär- dena för förorenad mark (Naturvårdsverket 2008) som ersätter tidigare tillämpade riktvärden (Naturvårdsverket 1996) och de riktvärden som finns tillgängliga i för- slag till riktvärden för förorenade bensinstationer (Naturvårdsverket 1998). De nya riktvärdena har en ny uppdelning beträffande aromater som inte är jämförbar med de utförda analyserna varför dessa (aromater C8-C10 samt C10-C35) i denna utredning jämförs med tidigare gällande riktvärden från Naturvårdsverkets rapport 4889 (Naturvårdsverket 1998).

Riktvärdena är uppdelade på två olika typer av markutnyttjande känslig markan- vändning och mindre känslig markanvändning.

Känslig Markanvändning (KM)

Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas.

Mindre Känslig Markanvändning (MKM)

Markkvaliteten begränsar val av markanvändning till exempelvis kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt.

Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur till-

(7)

fälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter från området och ytvatten skyddas.

Rubricerad fastighet används för industriell verksamhet och i dagsläget planeras ingen förändring av markanvändningen. Det finns inga uppgifter om brunnar för uttag av dricksvatten inom en radie av ca 400 m från fastigheten (SGU 2008). Detta motiverar att undersökningsresultaten i huvudsak jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM.

Vid förändrad markanvändning inom undersökningsområdet bör en förnyad bedöm- ning göras om lämpliga riktvärden för mark.

4.2 Riktvärden för asfalt

I denna undersökning har analysresultaten för asfalt jämförts med förslag till rikt- värden som utarbetats gemensamt av miljöförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö, se tabell 4.2 (Göteborgs Stad, 2003).

Tabell 4.2 Preliminära riktvärden för PAH-16 i tjärasfalt (Göteborgs Stad 2003). Riktvärden anges i mg/kg TS.

Riktvärde Användning

<70 Återanvändning utan begränsningar

70-300 Användning som bärlager i t ex vägar efter samråd med Miljö- förvaltningen

>300-1 000 Användning som bärlager i t ex vägar efter samråd med Miljö- förvaltningen. Dock ej inom vattenskyddsområde eller annat känsligt område.

4.3 Riktvärden för grundvatten

I denna undersökning har analysresultaten för organiska föreningar i grundvatten jämförts med Naturvårdsverkets riktvärden för förorenade bensinstationer (Natur- vårdsverket 1998) och Kemaktas riktvärden för ytvatten och ångor i byggnader (Kemakta 2006).

Analysresultaten för metaller i grundvatten har jämförts med Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten (Naturvårdsverket 1999) samt med holländska riktvärde (VROM 2000). Holländska riktvärden för grundvatten definieras som Target eller Interven- tion values. Target values motsvarar en nivå som anses vara hållbar, ett normalvärde eller i vissa fall en detektionsgräns, medan Intervention values är en nivå där grundvattnet inte anses vara användbart för människor, växter eller djur.

5 Undersökningen

Skruvborrning och installation av grundvattenrör utfördes av WSP Samhällsbygg- nad den 22 september 2008, under ledning av WSP Environmental. Kemiska analyser på jord och grundvatten utfördes av Eurofins (tidigare Analycen), som är ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium.

Provpunkter placerades för att få en god täckning av undersökningsområdet samt

(8)

1010 2037 8 (15)

5.1 Jord

Jordprovtagning utfördes med hjälp av skruvprovtagare på borrbandvagn i 6 st provpunkter. Jordprover togs ut som samlingsprov, normalt från varje halvmeter jord ned till max 4 m under markytan. Vid eventuella förändringar i jordart, färg, lukt eller dylikt anpassades provtagningen till detta. De undersökta jordlagren do- kumenterades med avseende på jordart, lukt och utseende. Fältanalyser med avseende på lättflyktiga organiska kolväten (VOC) gjordes på samtliga jordprov med en fotojonisationsdetektor, så kallad PID, av märket Photovac 2020. Vid PID- mätningar noteras högsta uppmätta värde under ca 45 sek. Resultatet redovisas som ppm isobutylenekvivalenter. Fältanalyser med avseende på metaller utfördes på samltiga jordprov med en röntgenfluorescensdetektor, så kallad XRF, av märket Niton XL3t 600. Två XRF-mätningar á 60 sek utförs per prov. Resultaten redovisas som ppm.

Dokumentation av fältarbetet redovisas tillsammans med PID-resultat i ett fältpro- tokoll, se bilaga 2. Resultat från XRF-analyserna framgår av bilaga 4. Jordprov för laboratorieanalys valdes ut mot bakgrund av fältobservationer, resultaten från PID- och XRF-mätningar samt erfarenhetsmässiga bedömningar.

5.2 Asfalt

Prov på asfalt togs i en provpunkt, 0801. Asfaltprovet skickades till laboratorium för krossning och därefter analys med avseende på PAH-16.

5.3 Grundvatten

I samband med skruvprovtagningen installerades två grundvattenrör av HDPE-plast i provpunkt 0804 och 0806. Rören placerades i borrhålen med en meter filter vars mitt efterstävades att placeras i grundvattenytan. Runt om röret och filtret fylldes på med filtersand och de tätades med bentonit både över filtret och i markytan för att förhindra inläckage av ytvatten.

Efter att grundvattennivån stabiliserats utfördes en grundvattenprovtagning den 3 oktober 2008 av WSP Environmental. Innan grundvattenprovet togs ut vägdes grundvattennivån av och vattnet omsattes. Noteringar från fältarbetet redovisas i fältprotokoll för grundvattenprovtagning i bilaga 3.

6 Resultat

6.1 Fältobservationer

I samband med provtagningen noterades inte några lukter, färger eller andra tecken på förekomst av föroreningar. Fyllnadsmaterialets mäktighet varierar mellan 0,5-2,0 m och utgörs i huvudsak av grus och sand. Fyllnadsmassorna underlagras av berg i södra delen och av fastigheten och sandig lera i den norra delen.

Fältanalyserna med fotojonisationsdetektor (PID) påvisade generellt mycket låga halter av lättflyktiga organiska ämnen (VOC). I två jordprover detekterades något högre halter än i övriga provpunkter; i 0801, 1,0-1,25 m u my, noterades en halt på 17 ppm och i 0802, 0,5-1,0 m u my, noterades en halt på 11 ppm .

XRF-analyserna påvisade generellt låga halter av metaller, men visar på förhöjd halt av bly i ett prov 0803, 0,1-0,5 m u my och förhöjd halt av kobolt i ett prov 0802, 1,0-1,5 m u my. Då kobolt och järns energitoppar ligger relativt nära varandra och

(9)

analyseras på samma filter resulterar det i att mycket höga järnhalter även ger utslag för höga halter av kobolt fastän det inte förekommer.

Ingen tjärindränkt makadam påträffades under provtagningen.

6.2 Hydrogeologi

Grundvattenytans lutning har inte bestämts men bedöms följa topografin i området och luta åt nord, nordväst. Fyllnadsmassorna utgörs i huvudsak av grus och sand.

och bedöms som genomsläppliga.

6.3 Organiska föroreningar i jord

Totalt 6 stycken jordprov togs ut för analys på laboratorium med avseende på organiska ämnen. Resultaten av analyserna framgår av laboratoriets rapporter i bilaga 5 och sammanställs tillsammans med aktuella riktvärden i tabell 6.1.

Tabell 6.1 Halter i mg/kg TS av analyserade organiska föreningar i jordprov jämfört med nya riktvärden för KM och MKM utom för aromater, C8-C10 samt C10-C35, för vilka de gamla riktvärdena används (Naturvårdsverket 1998* och 2008). Halter överstigande riktvär- de för KM och MKM markeras med fetstil respektive gråmarkerad fet stil.

Halter av aromater C10-C35, PAH-M och PAH-H över riktvärde för MKM påvisa- des i prov 0801, 1.0-1.25 m u my. I samma prov påvisades halter av alifater

>C5-C16, >C12-C16, och C16-C35 över riktvärdet för KM. I prov 0803, 1,5-1,75 m u my, påvisas halter av PAH-M, och PAH-H över riktvärde för KM. I övriga analyserade prover påträffades inga föroreningshalter överskridande riktvär- dena för KM.

Halten av organsiskt kol (TOC) har totalt analyserats i 6 prover. Min-, max- och medelvärdet för TOC är 0.2, 1.4 respektive 0,6 % av torrsubstansen.

Parameter Riktvärde Provmärkning (m u my)

KM MKM

0801 (1,0-1,25)

0802 (1,5-2,1)

0803 (1,5-1,75)

0804 (2,0-2,5)

0806 (1,0-1,5)

0806 (2,5-3,0)

Alifater

>C8-C10 20 120 <5 <5 <5 <5 <5 <5

>C10-C12 100 500 57 <5 <5 <5 <5 <5

>C12-C16 100 500 160 <5 <5 <5 <5 <5 s:a >C5-C16 100 500 220 <15 <15 <15 <15 <15

>C16-C35 100 1000 260 <10 <10 <10 <10 <10 Aromater

>C8-C10 40* 200* <5 <5 <5 <5 <5 <5

>C10-C35 20* 40* 61 <10 <10 <10 <10 <10 PAH-L 3 15 7,63 < 0,09 <0,44 < 0,09 < 0,09 < 0,09 PAH-M 3 20 129 < 0,19 5,12 < 0,15 < 0,15 < 0,15 PAH-H 1 10 119 < 0,33 6,39 < 0,33 < 0,33 < 0,33 Övrigt

TS % - - 87,3 86,5 94,9 81,3 89,1 80,6

Glödförlust%

av TS - - 2,5 1,2 0,40 0,66 0,85 0,69

TOC beräknad

%TS - - 1,4 0,7 0,2 0,4 0,5 0,4

(10)

1010 2037 10 (15)

6.4 Metallföroreningar i jord

Totalt 5 stycken jordprov togs ut för analys på laboratorium med avseende på metaller. Resultaten av analyserna framgår av laboratoriets rapporter i bilaga 5 och sam- manställs tillsammans med aktuella riktvärden i tabell 6.2.

Tabell 6.2 Halter i mg/kg TS av analyserade metaller i jordprov, jämfört med nya riktvärden för KM och MKM (Naturvårdsverket 2008). Halter överstigande riktvärde för KM och MKM markeras med fetstil respektive gråmarkerad fet stil.

Parameter Riktvärde Provmärkning (m u my)

KM MKM

0801 (0,5-1,0)

0802 (0,5-1,0)

0802 (1,0-1,5)

0803 (1,0-1,5)

0804 (1,0-1,5) Metaller

Arsenik, As 10 25 < 1,9 3,3 < 2,0 < 1,9 < 2,2

Bly, Pb 50 400 5,8 20 6,5 9,7 4,8

Kadmium, Cd 0,5 15 < 0,19 <0,19 < 0,20 < 0,19 < 0,22

Kobolt, Co 15 35 7,5 4,4 7,6 2,6 5,1

Koppar, Cu 80 200 6,7 56 11 14 10

Krom, tot, Cr 80 150 8,3 8,4 14 3,9 17

Nickel, Ni 40 120 9,5 7,5 9,4 3,2 8,5

Vanadin, V 100 200 16 22 24 9,1 23

Zink, Zn 250 500 32 69 33 25 37

Övrigt

TS % - - 93,9 95,8 90,9 95,2 83,5

Inget av de analyserade jordproverna innehåller uppmätta metallhalter överstigande riktvärdet för KM.

6.5 PAH i asfalt

Ett asfaltprov från provpunk 0801 har analyserats på laboratorium med avseende på PAH-16. Resultatet av analysen framgår av laboratoriets rapporter i bilaga 6 och sammanställs och jämförs med föreslagna riktvärden för PAH-16 i asfalt i tabell 6.3.

Tabell 6.3 Halter av PAH i analyserat asfaltsprov jämfört med föreslagna riktvärden (Göte- borgs Stad 2003). Halter anges i mg/kg TS. Halter av PAH-16 överstigande riktvärde 70-300 och >300-1000 markeras med fet stil respektive gråmarkerad fet stil.

Ämne Riktvärde Provmärkning (m u my) 0801

(0-0,1) s:a PAH 16 (EPA) <70 70-300 300-1000 5

PAH cancerogena 2,4

PAH övriga 2,6

Den analyserade halten av PAH-16 i asfaltsprovet från provpunkt 0801 understiger gränsvärdet för fri återvinning av asfalt, 70 mg/kg TS.

(11)

6.6 Föroreningar i grundvatten

Två grundvattenprov från provpunkt 0804 och 0806 har analyserats på laboratorium med avseende på organiska ämnen och metaller.

Resultaten av analyserna framgår av laboratoriets rapporter i bilaga 7 och samman- ställs tillsammans med aktuella riktvärden i tabell 6.4 och tabell 6.5.

Tabell 6.4 Halter av analyserade organiska föreningar i grundvattenprov jämfört med Natur- vårdsverkets riktvärden för förorenade bensinstationer (Naturvårdsverket 1998) och Kemak- tas riktvärden för ytvatten och ångor i byggnader (Kemakta 2006). Halterna anges i mg/l.

Halter över ett riktvärde markeras med fet stil och halter över två eller fler riktvärde markeras med gråmarkerad fet stil.

Parameter Riktvärde Provpunkt

Kemakta ytvatten

Kemakta ångor I byggnader

Naturvårds-

verket 1998 0804 0806

Alifater

>C5-C12 3 0,1 - < 0,03 < 0,03

>C12-C35 5 - - < 0,05 < 0,05

Aromater -

>C8-C10 3 0,8 - < 0,1 < 0,1

>C10-C16 1 2 - < 0,1 < 0,1

Bensen 1 0,04 0,01 < 0,001 < 0,001

Toluen 1 7 0,06 < 0,001 < 0,001

Etylbensen 1 6 0,02 < 0,001 < 0,001

Xylener 1 20 0,2 < 0,001 < 0,001

S:a PAH canc. 0,005 0,2 0,0002 < 0,00020 < 0,00020

S:a PAH övr 0,10 1,5 0,01 0,00036 0,00051

I analyserat grundvattenprov är de organiska föroreningshalterna i huvudsak låga och ligger under detektionsgränsen för samtliga parametrar utom för övriga PAH.

Det förekommer inga uppmätta föroreningshalter av organiska föreningar översti- gande aktuella riktvärde i någon analyserad parameter.

(12)

1010 2037 12 (15)

Tabell 6.5 Halter i mg/l av analyserade metaller i grundvattenprov jämfört med Naturvårds- verkets indelning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten (Naturvårdsverket 1999 ). Angivet riktvärde är gränsen mellan ”mindre allvarligt” och ”måttligt allvarligt”. Tabellen kompletteras med holländska interventionsvärden (VROM, 2000). Halter över ett riktvärde markeras med fet stil och halter över båda riktvär- dena markeras med gråmarkerad fet stil.

I analyserade grundvattenprover är halterna av bly, koppar, krom, och nickel högre än angivna riktvärde i provpunkt 0806. I provpunkt 0804 är bly och krom högre än angivna riktvärde.

7 Förenklad riskbedömning

För jordprover visar laboratorieanalyserna på halter av aromater <C10-C35, PAH-M och PAH-H överskridande riktvärdena för MKM i provpunkt 0801, 1.0-1.25 m u my, ca 1.5, 6.5 respektive 12 gånger riktvärdet. I samma provpunkt överstiger några alifater riktvärdena för KM och i provpunkt 0803, 1.5-1.75 m u my är halterna av och PAH-M och PAH-H över riktvärdena för KM. I övriga provpunkter har inga förhöjda halter av organiska föreningar påvisats. På panncentralens väst- ra gavel i närheten av provpunkt 0801 och 0803 har vid en tidigare miljöteknisk markundersökning en oljeförorening påträffats och sanering av oljeförorenade massor utförts (J&W 2001a och b). Den nu utförda undersökningen visar att marken fortfarande innehåller halter av organiska föroreningar över riktvärde för MKM.

Inga halter av metaller i jord över riktvärde för MKM har påträffats i undersökning- en. Enligt Naturvårdsverket klassas tillståndet som mycket allvarligt för PAH-M och PAH-H i 0801 (1,0-1,25 m u my). Med avseende på aromater >C10-C35 i samma punkt klassas tillståndet som allvarligt (Naturvårdsverket 1999).

Analyserade grundvattenprover visar på halter av organiska föreningar under aktuella riktvärden men metallhalter (bly, koppar, krom och nickel) som är högre än aktuella riktvärden. Jorden påvisas innehålla låga metallhalter under riktvärde för KM, både vid laboratorie- och XRF-analyser. Då proverna inte filtrerats innan metallana- lysen utfördes har även mängden metaller som sitter på partiklar analyserats. Utifrån detta bedöms att de metaller som påvisats snarare är bundna till partiklar än lösta i grundvattnet.

Utifrån föroreningens enskilda egenskaper kan farligheten hos en förorening bedö- mas. Farligheten hos en förorening baseras på de egenskaper som ämnet uppvisar exempelvis, giftighet, miljöskadlighet, hälsoskadlighet tillsammans med andra egenskaper såsom nedbrytningshastighet och bioackumulerbarhet. Farligheten hos

Parameter Riktvärde Provpunkt

Hollänska inter- ventionsvärde

Naturvårdsverket

1999 0804 0806

Arsenik, As 0,06 0,05 0,0085 0,044

Bly, Pb 0,075 0,01 0,018 0,13

Kadmium, Cd 0,006 0,005 0,00020 0,0010

Kobolt, Co 0,1 - 0,019 0,094

Koppar, Cu 0,075 2 0,058 0,16

Krom, tot, Cr 0,03 0,05 0,052 0,23

Kvicksilver, Hg 0,0003 0,001 < 0,0001 < 0,0001

Nickel, Ni 0,075 0,05 0,036 0,21

Zink, Zn 0,8 - 0,14 0,47

(13)

PAH bedöms som mycket hög. På motsvarande vis bedöms farligheten hos aroma- tiska kolväten som mycket hög (Naturvårdsverket 1999).

Fyllnadsmaterialet inom undersökningsområdet utgörs av grus och sand underlagrat av berg i södra delen och av undersökningsområdet och sandig lera i den norra delen. Materialet bedöms vara genomsläppligt. Inga halter över tillämpade riktvärden har påvisats i analyserade grundvattenprover beträffande någon analyserad organisk förening, vilket tyder på att ingen större spridning sker av föroreningar påträffade i halter överstigande riktvärde för MKM. Spridningsförutsättningarna i mark och grundvatten bedöms utifrån detta som måttliga.

Det kan finnas risk att yrkesverksamma på fastigheten exponeras för föroreningar via inandning av ångor. Exponeringsrisken för inandning av damm och jord samt hudkontakt bedöms som liten då de förorenade massorna till största delen ligger under asfalterade ytor

Områdets känslighet klassas som måttlig då området är inhägnad industrimark och inget grundvattenuttag sker på fastigheten eller närmre än ca 400 m. Sammantaget medför detta att områdets känslighet bedöms som måttlig (Naturvårdsverket 1999).

Områdets skyddsvärde bedöms som litet (Naturvårdsverket 1999). Inom fastigheten bedöms skyddsvärda ekosystem som underordnade då fastighetens ytor är asfalterade och fyllnadsmassor av grus och sand har tillförts undersökningsområdet.

Det är exponering via inandning av ångor för yrkesverksamma på området samt eventuell spridning av föroreningar via grundvattnet som är styrande för den samla- de bedömningen vilken är att påvisade föroreningar inom undersökningsområdet utgör måttlig till stor risk för människor och miljö.

8 Slutsatser och rekommendationer

Undersökningens syfte har varit att översiktligt kartlägga förekomst, sammansätt- ning och koncentration av eventuella föroreningar i mark och grundvatten på fastigheten.

I analyserade jordprover, utom provpunkt 0801, har inga halter av föroreningar överskridande riktvärde för MKM påvisats på fastigheten. I provpunkt 0801 överskrider halterna av PAH-M, PAH-H samt aromater (>C10-C35) riktvärdet för MKM ca 1.5, 6.5 respektive 12 gånger. Ytterligare undersökningar rekommenderas för att avgränsa påträffade föroreningar i 0801.

I analyserade grundvattenprov har i huvudsak låga halter av organiska föreningar påvisats. Beträffande uppmätta förhöjda metallhalter bedöms de vara partikelbundna då inga förhöjda halter i jorden uppmätts. För att ytterligare bekräfta detta kan nya grundvattenprover tas som filtreras innan analys på laboratorium utförs.

Vid markarbeten bör entreprenören vara uppmärksam på att tjärindränkt makadam kan förekomma (J&W 2001b). Det har dock inte påträffats i denna undersökning.

Provtagningsstrategin för området har varit systematisk och erfarenhetsmässiga be- dömningar och branschpraxis har legat till grund för urval av analysparametrar. Av naturliga skäl kan dock inte uteslutas att det finns föroreningar i punkter eller områ- den som inte har undersökts, eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats. Provtagning i byggnaden har inte utförts i denna utredning.

(14)

1010 2037 14 (15)

Enligt miljöbalken 10 kap 9§ skall den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om område tidigare ansetts förorenat, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Då halter av PAH-M och PAH-H samt aromater (>C10-C35) i jordprover uppmätts inom området rekommenderar vi att rapporten delges Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun.

WSP Environmental, Göteborg 2008-11-21

Mira Andersson Ovuka

(15)

Referenslista

Göteborg Energi 2008a: telefonsamtal med Håkan Karlsson, Göteborg Energi Göteborg Energi 2008: telefonsamtal med Anders Velin, anläggningsansvarig, Gö- teborg Energi

Göteborg Energi 2006: Information om reservpannan på St Jörgens panncentral, Ej publicerat

Göteborgs Stad 2003: Informationsärende i nämnden. Ej publ.

J&W 2001a: Panncentral, St Jörgen i Göteborg – Översiktlig miljöteknisk markun- dersökning.

J&W 2001b: Backa 766:407 i Göteborg – Sanering av föroreningar i anslutning till panncentral St Jörgens Park.

KemAkta 2006: Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer, Kemakta AR 2005-31

Miljöförvaltningen 2008: telefonsamtal med Carl Forsström, miljöinspektör, Miljö- förvaltningen i Göteborg

Naturvårdsverket 1996: Generella riktvärden för förorenad mark. Rapport 4638.

Naturvårdsverkets förlag

Naturvårdsverket 1998: Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer. Rap- port 4889. Naturvårdsverkets förlag

Naturvårdsverket 1999: Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918. Naturvårdsverkets förlag

Naturvårdsverket 2008: Tabell över generella riktvärden för förorenad mark publi- cerade 2008-10-24 på http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med- miljopaverkan/Efterbehandling-av-fororenade-omraden/Riskbedomning/Nya- generella-riktvarden-for-fororenad-mark/Tabell-over-generella-riktvarden-for- fororenad-mark/

Riksbyggen 2008: telefonsamtal med Ove Andersson, arbetat med fastigheten i 30 år.

SGU 1986: Sveriges Geologiska Undersökning, Jordartskarta Ser. Ae nr 40, 7B Gö- teborg NO.

SGU 2008: Sveriges Geologiska Undersökning, Brunnsarkivet 2008-05-05 http://www3.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/tjanster/kart-tjanst_start.htm#brunn VROM, 2000: Circular on target values and intervention values for soil remediation, Annex A: Target values, soil remediation intervention values and indicative levels for serious contamination, The Netherlands Ministry of Housing, Spatial Planning and Environment

(16)

847 866:831

Kv Spårön

serv

BACKA

WSP Environmental Rullagergatan 4 402 51 Göteborg

GÖTEBORG ENERGI

MILJÖTEKNISK MARKUNDERSÖKNING

ST JÖRGENS PANNCENTRAL

10111103

UPPDRAG NR RITAD AV

THOMAS ÅSTRÖM

THOMAS ÅSTRÖM ANSVARIG

THOMAS ÅSTRÖM HANDLÄGGARE

DATUM 2008-10-22

PROVPUNKTERS UNGEFÄRLIGA PLACERING

SKALA

EJ SKALENLIG

NUMMER BET

M101

Störd provtagning med skruvborr, laboratorieanalys utförd Störd provtagning med skruvborr, etablering av

grundvattenrör, laboratorieanalys utförd

TECEKENFÖRKLARING

0801 0802

0803

0804 0805

0806

OLJEAVSKILJARE

TRANSFORMATOR

Störd provtagning med skruvborr, fältanalys utförd

(17)

BILAGA 2

FÄLTPROTOKOLL

Uppdragsnummer: 10111103

Uppdragsnamn: Göteborg Energi, S:t Jörgens panncentral Provtagningsdatum: 2008-09-22

Metod: Skruvborrning Punkt

nr.

Nivå Yta Jordart Anmärkningar Saml.

prov

PID (ppm)

Lab.analys

0801 0,0-0,1 Asfalt Asfalt ja - PAH

0,1-0,5 SaGr ja 2

0,5-1,0 SaGr ja 5 Metall

1,0-1,25 (gr)(le)Sa ja 17 Org

0802 0,0-0,05 Asfalt Asfalt nej -

0,05-0,5 grSa ja 1

0,5-1,0 (grlet)Sa

tegel ja 11 Org

1,0-1,5 (grlet)Sa ja 4

1,5-2,1 (grlet)Sa ja 5 Org

0803 0,0-0,1 Asfalt Asfalt nej -

0,1-0,5 grSa ja 2

0,5-1,0 (gr)sa ja 1

1,0-1,5 Sa ja 2 Org

1,5-1,75 Sa ja 1 Metall

0804 0,0-0,5 Gräs mugrSa

tegel ja 1

0,5-1,0 (grle)Sa ja 1

1,0-1,5 (le)Sa ja 0 Metall

1,5-2,0 (le)Sa ja 1

2,0-2,5 LeSa

Installation av grundvatttenrör PEH-rör (63 mm) 1 m filter+4 m rör Avstånd, rök-my:

~ 1 m Avstånd, rök- rörspets: 5 m Avstånd, rök-filter ök: 4 m

Avstånd, rök-gv- yta: ~4,7 m Tätat med bentonit över filtersand och vid markytan

ja

3 Org

2,5-3,0 LeSa Blött. (ev gv-nivå) ja 2

3,0-3,5 saLe ja -

3,5-4,0 saLe ja 4

0805 0,0-0,5 Gräs grmuLet ja 0

0,5-1,0 grLe ja 0

1,0-1,5 grLe ja 0

1,5-2,0 grLe ja 0

2,0-2,5 (sa)Le ja 0

2,5-3,0 (sa)Le ja 0

(18)

BILAGA 2

FÄLTPROTOKOLL

Uppdragsnummer: 10111103

Uppdragsnamn: Göteborg Energi, S:t Jörgens panncentral Provtagningsdatum: 2008-09-22

Metod: Skruvborrning

2 (2)

Punkt nr.

Nivå Yta Jordart Anmärkningar Saml.

prov

PID (ppm)

Lab.analys

0806 0,0-0,5 Gräs (muLet)Sa ja 2

0,5-1,0 Let ja 3 Metall

1,0-1,5 (Le)Sa ja 5

1,5-2,0 (Le)Sa

Installation av grundvatttenrör PEH-rör (63 mm) 1 m filter+3 m rör Avstånd, rök-my:

0,5 m Avstånd, rök- rörspets: 4 m Avstånd, rök-filter ök: 3 m

Avstånd, rök-gv- yta: ~3,9 m Tätat med bentonit över filtersand och vid markytan

ja

4 Org

2,0-2,5 SaLe Blött (ev.gv-nivå) ja 4 2,5-3,0 SaLe Blött (ev. gv-nivå) ja 7

(19)

Bilaga 3. Fältprotokoll grundvattenprovtagning

Uppdragsnummer: 10111103 Uppdragsnamn: St Jörgens Panncentral

Datum: 2008-10-03

Provtagare: Thomas Åström

Provtagning

Provtagningsmetod:

Rör Nivå Omsättning Utseende Lukt Övrigt

(m u ök rör) (liter) (färg etc)

0806 3,45 1,5 liter klart Ingen

0804 3,70 5 liter klart Ingen

Analysprover

Datum/sign 2008-10-07 Rör

Metallprov filtrerat

Prover kylda/frysta Prover lagret, WSP

Levererat till Lab.

(datum/sign)

Lab. och analystyp

Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej

0806 X X X 2008-10-07/TÅ Alif, arom, PAH,

metaller

0804 X X X 2008-10-07/TÅ Alif, arom, PAH,

metaller