RAPPORT Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kärr 1:8, Stenungsunds kommun

(1)

RAPPORT

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kärr 1:8, Stenungsunds kommun

2007-08-30

Uppdragsnummer: 10093648 Upprättad av: Therese Häggström Granskad av: Sander Anfinset Godkänd av: Johan Alm

(2)

L:\3501\Stenungsunds kommun\1009 3648 MoV_Kärr 1.8, Stenungsund\3_Dokument\37_Rapport\Rapport Avancerad Kärr 8.1.doc Mall: Rapport - 2004.dot ver 1.0

RAPPORT

Översiktlig miljöteknisk markunderökning Kärr 1:8, Stenungsunds kommun

Kund

Stenfast i Stenungsund AB Uddevallavägen 13 444 31 Stenungsund

Konsult

WSP Environmental Rullagergatan 4 415 26 Göteborg Tel: 031-727 25 00 Fax: 031-727 25 01 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Kontaktpersoner

Therese Häggström WSP Environmental 031-727 27 31 Sander Anfinset WSP Environmental 031-727 26 38

(3)

Innehåll

1 Uppdrag och syfte 4

2 Områdesbeskrivning 4

3 Verksamhetsbeskrivning 5

4 Riktvärden och markanvändning 6

4.1 Riktvärden för jord 6 4.2 Riktvärden för grundvatten 7

5 Undersökningen 8

5.1 Jord 8

5.2 Grundvatten 8

6 Resultat och utvärdering 8

6.1 Fältobservationer 8 6.2 Organiska föreningar i jord 8 6.3 Metallföreningar i jord 9 6.4 Organiska föreningar i grundvatten 10 6.5 Metallföreningar i grundvatten 11

7 Slutsatser och rekommendationer 11

Bilagor

1. Provtagningsplan 2. Fältprotokoll 3. Analysrapporter

(4)

1 Uppdrag och syfte

WSP Environmental har genom WSP Samhällsbyggnad fått i uppdrag av Stenfast i Stenungsund AB att göra en översiktlig miljöteknisk markundersökning av fastigheten Kärr 1:8 i Stenungsunds kommun.

I samband med den miljötekniska undersökningen gjordes på fastigheten även en geoteknisk undersökning och en radonundersökning. Resultaten från dessa finns redovisat i rapporterna: ”Kärr 1:8 Stenungsund - Geoteknisk undersökning ” daterad 2007-08-30 och” Kärr 1:8, Stenungsund - PM-Markradon” daterad 2007-06-26.

(WSP 2007a och WSP 2007b)

Markundersökningen har gjorts med anledning av att Stenfast i Stenungsund AB ansökt om bygglov och planerar tillbyggnad för utökad småindustri. Man har även uttryckt behov att ansluta fastigheten till det kommunala vatten- och avloppssystemet.

Uppdraget har syftat till att översiktligt kartlägga föroreningsstatusen inom området, utföra en förenklad riskbedömning och ge rekommendationer för eventuellt fortsatt arbete.

2 Områdesbeskrivning

Fastighet Stenungsund Kärr 1:8 ligger ca 5 km öster om centrala Stenungsund och avgränsas av vägar, i väster av väg E6, i söder av väg 649 och i öster av en lokalväg (se figur 2.1). Fastigheten har en yta på 20668 m² och hörde tidigare till Stenung- sund Kärr 1:1 som avstyckades 1991.

Figur 2.1 Undersökningsområdet är beläget i den blå ringen. Utdrag ur digitala gröna kartan, Lantmäteriverket 1999.

Undersökningsområdet är relativt plant, marknivåskillnaden har inte uppmätts men bedöms uppgå till ca 0,5 m. Underlaget utgörs i huvudsak av ett 0,2-0,3 m tjockt

(5)

lager av grus och krossmaterial (Jan-Ove Gustavsson 2005). En yta på ~ 2500-3000 m² av fastigheten är asfalterad och förutom de gjutna betonggrunderna under byggnaderna finns en betongplatta vid västra kortsidan av grossistbyggnaden (figur 2.2)

Byggnaderna på fastigheten värms upp med el och fastigheten är ej ansluten till det kommunala vatten- och avloppssystemet. Den östra och västra fastighetsgränsen kantas av grävda diken, i vilka dagvattnet går. I det sydöstra hörnet ligger en ned- grävd avloppstank på 12 m³. Förekomst av farligt avfall är inte känd. För övrigt avfall ansvarar de enskilda hyresgästerna och hanteras av Stenungsunds renhållning.

Enligt SGU:s jordartskarta består jordarterna i Stenungsundsområdet av ett tunt osammanhängande jordtäcke eller kalt berg och glaciala sediment, dvs. lera som kan ha inslag av silt eller sand (SGU 2007).

Figur 2.2 Betongplatta (i centrum av bilden) vid den västra kortsidan av grossistbyggnaden.

3 Verksamhetsbeskrivning

Fastigheten ägs och förvaltas av Stenfast i Stenungsund AB sedan 2004. Fram till 1991 då fastigheten avstyckades från Kärr 1:1 utgjordes området av odlad åkermark.

Under 1992 hårdgjordes underlaget och följande år etablerade Vägverket lagerverk- samhet på fastigheten.

De verksamheter som förekommit på fastigheten kan sammanfattas som följer:

1993-2007 Lager för vägsalt och till viss del uppställning av fordon. (Vägver- ket).

2000 Svetsning av stålrör. Verksamheten bedrevs av underentreprenör till Borealis AB, Foster Wheeler France och varade i 8 månader.

2003-2005 Båtuppställning och försäljning av begagnade båtar (Stenungs bå- tar).

2005-2007 Grossistverksamhet med lagring och försäljning av plastprodukter (Aqua-Line Pipe Systems AB).

(6)

2006-2007 Grossistverksamhet med lagring och försäljning av golfutrustning (On Course).

Figur 3.1 Grossistbyggnaden. Den östra delen hyrs av Aqua-Line Pipe Systems AB och den västra delen hyrs av On Course.

Den västra delen av fastigheten, som varken är asfalterad eller bebyggd, fungerar idag som förvaringsställe för byggcontainers, baracker och släpvagnar. Dessutom förekommer högar av armeringsjärn samt högar med grus och från fastigheten schaktat material innehållande metallskrot. Inga kända olyckor eller ofrivilliga ut- släpp av kemikalier har förekommit. Ett par hundra meter sydöst om Kärr 1:8, på grannfastigheten Kärr 1:1 ligger en sorteringsstation, i övrigt utgörs närområdet av brukad åkermark och vägar.

4 Riktvärden och markanvändning

4.1 Riktvärden för jord

I denna rapport jämförs resultaten av undersökningen med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 1996) och de riktvärden som finns tillgängliga i förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer (Naturvårdsverket 1998). Rikt- värdena är uppdelade på olika typer av markutnyttjande. De typer av exponering som beaktas vid de olika markanvändningsalternativen sammanställs i tabell 4.1.

Tabell 4.1 Exponeringsvägar som beaktas vid de olika markanvändningsalternativen (Na- turvårdsverket 1996, 1998).

Exponeringsväg KM MKM-GV MKM Människor

Intag av jord (oralt) x x x

Hudkontakt x x x

Inandning av damm x x x

Inandning av ångor x x x

Intag av grundvatten x x

Intag av grönsaker x

Intag av fisk x

Miljö

Effekter inom området x x x

(7)

Känslig Markanvändning (KM)

Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas.

Marken skall t ex kunna utnyttjas för bostäder, daghem, odling etc. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livs- tid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas.

Mindre Känslig Markanvändning med Grundvattenskydd (MKM-GV)

Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Mar- ken kan t ex användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattenuttag kan ske på ett visst avstånd från föroreningen. De exponerade grupperna antas vara perso- ner som vistas på objektet på sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på området tillfälligt. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbe- läget ytvatten skyddas.

Mindre Känslig Markanvändning (MKM) Som MKM-GV, men utan grundvattenuttag.

Undersökningsområdet planeras för utbyggnation av småindustri och den över- gripande målsättningen är att området ska kunna utnyttjas som industrimark på samma sätt som i dagsläget. Exponerade grupper antas vara vuxna som vistas på objektet på sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas på området till- fälligt. Fastigheten angränsar till brukad åkermark och det finns närliggande brunnar för uttag av dricksvatten (SGU Brunnsarkivet 2007). Detta motiverar att undersök- ningsresultaten tills vidare jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM-GV.

Vid förändrad markanvändning inom undersökningsområdet bör en förnyad bedöm- ning göras om lämpliga riktvärden för mark.

4.2 Riktvärden för grundvatten

Det finns i dagsläget inga fastställda svenska riktvärden för föroreningar i grundvatten. Uppmätta halter av organiska ämnen i grundvattnet har därför i första hand jäm- förts med Kemaktas riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer och Na- turvårdsverkets indelning i tillstånd för förorenat grundvatten (Kemakta 2006, Na- turvårdsverket 1999). I andra hand kan holländska riktvärden för grundvatten an- vändas för jämförelse (VROM 2000).

Kemaktas riktvärden utgår från olika typer av markanvändning och känslighet inom det förorenade området och dess närhet. Om ett skyddsvärt ytvatten finns i närheten har exempelvis ett riktvärde tagits fram för att säkerställa att detta skyddas.

För metaller används Naturvårdsverkets indelning av tillstånd för förorenat grundvatten baserat på det hälsobaserade gränsvärdet på dricksvatten (Naturvårdsverket 1999, Svenska Livsmedelsverket 2001). I första hand används otjänligt och i andra hand tjänligt med anmärkning, vilket innebär en mindre tillfredställande samman- sättning som inte bedöms medföra hälsorisker.

(8)

5 Undersökningen

Med kännedom om befintlig och tidigare verksamhet utfördes en riktad provtagning samt viss stickprovtagning. Jordprovtagningen utfördes av WSP Samhällsbyggnad 2007-06-19, under ledning av WSP Environmental. Samtliga provpunkters placer- ing framgår av provtagningsplanen, bilaga 1. Kemiska analyser på jord och grundvatten utfördes av ALS Analytica, som är ett SWEDAC-ackrediterat laboratorium.

Dokumentation av fältarbetet redovisas i fältprotokollet , se bilaga 2.

5.1 Jord

Jordprover togs ut som samlingsprov för varje halvmeter direkt från skruvborren och förpackades i diffusionstäta påsar av Rilanstyp. Samtliga prover analyserades för flyktiga organiska ämnen (VOC), med hjälp av en portabel fotojoniseringsdetek- tor (PID) av typen Photovac 2020. Resultaten av PID-mätningen användes som un- derlag för val av vilka prover som skulle sändas till laboratorieanalys med avseende på organiska ämnen

Jordprovtagningen utfördes med skruvborr i 6 st provpunkter till 3 m u my (meter under markytan). Jordprov togs ut som samlingsprov per 0,5 meter i vertikalled, direkt från borrkronan. De undersökta jordlagren dokumenterades med avseende på jordart, lukt och utseende. Samtliga jordprov analyserades med avseende på flyktiga organiska ämnen (VOC) med fotojonisationsdetektor, så kallad PID.

5.2 Grundvatten

I samband med skruvprovtagningen installerades grundvattenrör av HDPE-plast i provpunkt GW2 och GW6. Rören placerades med en meter filter i grundvattennivå och tätades med bentonit mot inläckage av ytvatten.

Grundvattenprovtagning utfördes 2007-07-12 efter att grundvattennivåerna stabili- serats. Före provtagningen vägdes nivåerna av och vattnet i rören omsattes. Upp- mätta grundvattennivåer redovisas i fältprotokollet, se bilaga 2.

6 Resultat och utvärdering

6.1 Fältobservationer

I samband med provtagningen noterades inga indikationer på förorening. Fyllnads- materialets mäktighet varierar mellan 1-3 m. PID-mätningarna visade på låga vär- den av VOC.

Övriga resultat av fältanalyser och fältobservationer redovisas i fältprotokollet, bilaga 2.

6.2 Organiska föreningar i jord

Totalt 6 st jordprov togs ut för analys på laboratorium med avseende på organiska ämnen. Resultaten av analyserna framgår av laboratoriets rapporter i bilaga 3 och sammanställs tillsammans med aktuella riktvärden i tabell 6.1.

(9)

Tabell 6.1 Halter i mg/kg TS av analyserade organiska föreningar i jordprov jämfört med riktvärden för Mindre Känslig Markanvändning med Grundvattenskydd (Naturvårdsverket 1996, 1998). Angivna riktvärden avser normaltäta jordarter.

Provpunkt (m u my) Parameter

Riktvär- de

MKM-GV 1: (0,5- 1,0)

2: (1,0 - 1,5)

3: (1,0- 1,5)

4: (1,5- 2,0)

5: (1,0- 1,5)

6: (0,5- 1,0) Alifater

>C5-C8 200 <10 <10 <10 <10 <10 <10

>C8-C10 350 <10 <10 <10 <10 <10 <10

>C10-C12 500 <10,0 <10,0 <10,0 <10,0 <10,0 <10,0

>C12-C16 500 <10,0 <10,0 <10,0 <10,0 <10,0 <10,0

>C5-C16 500 <20,0 <20,0 <20,0 <20,0 <20,0 <20,0

>C16-C35 1000 <10,0 56,4 <10,0 <10,0 <10,0 <10,0 Aromater

>C8-C10 200 <1,00 <1,00 <1,00 <1,00 <1,00 <1,00

>C10-C35 40 <2,00 <2,00 <2,00 <2,00 <2,00 <2,00 Bensen 0,2 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 <0,010 Toluen 35 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 Etylbensen 50 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 Xylener 60 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 <0,050 TEX, s:a 40 <0,080 <0,080 <0,080 <0,080 <0,080 <0,080 PAH,s:a

canc 7 <0,28 <0,28 <0,28 <0,28 <0,28 <0,28 PAH s:a övr 40 <0,36 <0,36 <0,36 <0,36 <0,36 <0,36 Övrigt

TS % - 88,5 87,4 83,6 76,3 83,7 86,4

Av analyserade organiska föreningar i jordprov överstiger inga halter angivna rikt- värden.

6.3 Metallföreningar i jord

Totalt 6 st jordprov togs ut för analys på laboratorium med avseende på metaller.

Resultaten av analyserna framgår av laboratoriets rapporter i bilaga 3 och samman- ställs tillsammans med aktuella riktvärden i tabell 6.2.

(10)

Tabell 6.2 Halter i mg/kg TS av analyserade metaller i jordprov, jämfört med riktvärden för Mindre Känslig Markanvändning med Grundvattenskydd (Naturvårdsverket 1996).

Av analyserade metaller i jordprov överstiger inga halter angivna riktvärden.

6.4 Organiska föreningar i grundvatten

Totalt 2 st grundvattenprov analyserades på laboratorium med avseende på alifater, aromater och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Resultaten av analyserna framgår av laboratoriets rapporter i bilaga 3 och sammanställs tillsammans med aktuella riktvärden i tabell 6.3.

Tabell 6.3 Halter av analyserade organiska föreningar i grundvattenprov jämfört med rikt- värden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer (Kemakta 2006, Naturvårdsverket 1998).

Provpunkt (m u my) Parameter Enhet Riktvärde

Dricksvatten

GW2 GW6 Alifater

>C5-C8 µg/l 100 <10 -

>C8-C10 µg/l 100 <10 -

>C10-C12 µg/l 100 <10,0 <0,01

>C12-C16 µg/l 100 <10,0 <0,01 s:a >C5-C16 µg/l 100 <20,0 -

>C16-C35 µg/l 100 <10,0 <0,02 Aromater

>C8-C10 µg/l 100 <1,00 -

>C10-C16 µg/l 100 <2,00 -

Bensen µg/l 1 <0,20 -

Toluen µg/l 40 <0,20 -

Etylbensen µg/l 20 <0,20 - s:a Xylener µg/l 300 <0,20 - PAH,s:a canc µg/l 0,1 <0,069 <0,35 PAH s:a övr µg/l 4 <0,230 <0,45

Av analyserade organiska föreningar i grundvatten överstiger inga halter angivna riktvärden.

Provpunkt (m u my) Parameter Riktvärde

MKM-GV

1:(0,0-0,5) 2:(0,0 -0,5) 3:(0,05-0,5) 4:(0,5-1,0) 5:(0,5-1,0) 6:(0,0-0,5) Arsenik, As 15 <3 <3 <3 <3 <3 <3

Bly, Pb 300 3,61 4,87 1,90 2,38 5,49 2,27

Kadmium, Cd 1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 Kobolt, Co 60 3,99 4,41 2,86 3,82 2,41 2,68 Koppar, Cu 200 13,4 17,2 8,48 14,0 4,10 7,90 Krom, tot, Cr 250 6,10 8,74 4,74 4,63 6,11 3,14 Kvicksilver, Hg 5 <1 <1 <1 <1 <1 <1 Nickel, Ni 150 4,93 6,47 2,95 4,93 3,35 4,03 Vanadin, V 200 10,4 15,1 4,88 9,35 12,0 5,66

Zink, Zn 700 28,9 27,5 9,34 14,3 24,0 15,3

(11)

6.5 Metallföreningar i grundvatten

Totalt 2 st grundvattenprov analyserades på laboratorium med avseende på metaller.

Resultaten av analyserna framgår av laboratoriets rapporter i bilaga 3 och samman- ställs tillsammans med aktuella riktvärden i tabell 6.5.

Tabell 6.5 Halter av analyserade metaller i grundvattenprov, jämfört med Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten (SLV 2001).

Av analyserade metaller i grundvatten överstiger inga halter angivna gränsvärden.

7 Slutsatser och rekommendationer

Undersökningens syfte har varit att klargöra om marken på fastigheten är förorenad.

Enligt resultaten från laboratorieanalyserna understiger de uppmätta halterna i jord- proverna uppsatta riktvärden för Mindre Känslig Markanvändning med Grundvat- tenskydd (MKM-GV).

Inga förhöjda halter av analyserade ämnen har heller påvisats i undersökta grundvattenprov.

Provtagningsstrategi för området har varit systematisk och erfarenhetsmässiga be- dömningar och branschpraxis har legat till grund för urval av analysparametrar. Av naturliga skäl kan dock inte uteslutas att det finns föroreningar i punkter eller områ- den som inte har undersökts, eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats.

Enligt miljöbalken 10 kap 9§ skall den som äger eller brukar en fastighet oavsett om område tidigare ansetts förorenat genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upp- täcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olä- genhet för människors hälsa eller miljön. Vi rekommenderar därför att rapporten delges Miljöförvaltningen, Stenungsunds kommun.

Provpunkt Parameter Enhet Gränsvärde

Dricksvatten

GW2 GW6 Arsenik, As µg/l 10 4,26 1,80

Bly, Pb µg/l 10 1,75 1,10

Kadmium, Cd µg/l 5 <0,05 <0,05 Kvicksilver, Hg µg/l 1 <0,002 <0,02 Koppar, Cu µg/l 2000 3,93 6,14 Krom, tot, Cr µg/l 50 <0,5 0,731 Nickel, Ni µg/l 20 1,73 2,85

Vanadin, V µg/l - - -

Zink, Zn µg/l - 13,0 7,11

(12)

WSP Environmental, Göteborg 2007-08-30

……….

Therese Häggström

(13)

Referenslista

Geoteknisk utredning: PM angående markförhållanden och grundläggnings- förutsättningar. Jan-Ove Gustavsson 2005-07-13.

KEMAKTA 2006: Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. AR 2005-31.

Naturvårdsverket 1996: Generella riktvärden för förorenad mark. Rapport 4638.

Naturvårdsverkets förlag.

Naturvårdsverket 1998: Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer. Rap- port 4889. Naturvårdsverkets förlag.

Naturvårdsverket 1999: Metodik för inventering av förorenade områden. Rapport 4918. Naturvårdsverkets förlag.

SGU 2007: Sveriges Geologiska Undersökning, Jordarter,

http://www.sgu.se/sgu/sv/service/kart-tjanst_start.htm#jord. 2007-06-12

SGU 2007: Sveriges Geologiska Undersökning, Brunnsarkivet

http://www3.sgu.se/sgu/sv/service/kart-tjanst_start.htm#brunn. 2007-08-26.

Statens Livsmedelsverk 2001: Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om dricksvatten. SLV 2001:30.

VROM 2000: Circular on target values and intervention values for soil remediation.

Ministerie van Volkhuisvesting, Ruimtelijke Ordening en Milieubeheer.

WSP 2007a: och Kärr 1:8 Stenungsund - Geoteknisk undersökning.

WSP 2007b: Kärr 1:8, Stenungsund - PM-Markradon.

(14)

(15)

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23)

(24)

(25)

(26)

(27)

(28)

(29)

(30)

(31)

(32)