Södra Skanstull Rapport - Översiktlig miljöteknisk markundersökning

(1)

Exploateringskontoret, Stockholm Stad Exploateringskontoret, Stockholm Stad

Södra Skanstull

Rapport - Översiktlig miljöteknisk markundersökning

2013-09-06 reviderad 2013-12-18 Uppdragsnummer: 10182190

Upprättad av: Katarina Gyllenberg, Maria Lindberg

(2)

Uppdragsnr: 10182190 Södra Skanstull

Daterad: 2013-09-06 Översiktlig miljöteknisk markunder- sökning, Södra Skanstull, Stockholm Stad

Reviderad: 2013-12-18

L:\3656\10182190 - Södra Skanstull\3_Dokument\Rapport-PM\1312xx\Skanstull MMU 1312xx.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0

Exploateringskontoret, Stockholm Stad Södra Skanstull, Stockholm Stad

Rapport - Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Kund

Ingmarie Ahlberg Exploateringskontoret Stockholm Stad

Konsult

WSP Sverige AB

121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 722 5000 Fax: +46 10 722 8793 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

Kontaktpersoner

Katarina Gyllenberg 010-722 81 43

Maria Lindberg 010-722 81 49

(3)

Innehåll

1. Uppdrag och bakgrund 4

2. Undersökningens syfte 4

3. Tidigare undersökningar 4

4. Omfattning 4

5. Områdesbeskrivning 5

6. Verksamhetsbeskrivning 5

6.1 Tidigare verksamheter 5

6.2 Nuvarande och planerade verksamheter 5

7. Genomförande 6

7.1 Fältprovtagning 6

7.2 Laboratorieanalyser 7

8. Generella jämför- och riktvärden 7

8.1 Jämförvärden sediment 7

8.2 Riktvärden i jord 7

8.3 Jämförvärden vatten 8

9. Resultat 9

9.1 Fältnoteringar vid provtagning 9

9.2 Laboratorieanalyser av jord 9

9.3 Laboratorieanalyser av sediment 10

9.4 Laboratorieanalyser av ytvatten 10

9.5 Laboratorie- och fältanalys av asfalt 11

10. Förenklad riskbedömning 11

10.1 Föroreningssituation i jord och sediment 11

10.2 Föroreningssituation i ytvatten 11

10.3 Föroreningssituation i asfalt 12

10.4 Sammanfattande bedömning 12

11. Rekommendationer 12

12. Övrigt 12

13. Referenser 13

Bilagor

Sammanställning av fältobservationer samt utförda analyser Bilaga 1

Analysresultat med klassificering av jord Bilaga 2

Laboratorierapport: Jord, sediment, asfalt och ytvatten Bilaga 3

Ritningar

Miljöteknisk markundersökning. Provtagningspunkter i plan M101 Föroreningssituationen i ytlig jord (0-0,5 m) M201a Föroreningssituationen i jord djupare än 0,5 m M201b

(4)

1. Uppdrag och bakgrund

WSP Environmental har på uppdrag av Exploateringskontoret Stockholms Stad gjort en översiktlig miljöteknisk markundersökning inom området Södra Skanstull.

2. Undersökningens syfte

Södra Skanstull ingår i det större utvecklingsområdet Vision Söderstaden vilket har till syfte att bl.a. Skanstull-Gullmarsplan ska inkluderas i den centrala staden.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga och beskriva eventuella föroreningar i mark och/eller sediment inom del av Södra Skanstull.

3. Tidigare undersökningar

Sediment från Årstaviken har tidigare undersökts av WSP i samband med utred- ningarbetet inför nya slussen. Sedimenten konstaterades då förorenade med metaller, PAH, PCB och tennorganiska föreningar jämfört med regionala bakgrundahalter (WSP 2012).

4. Omfattning

Arbetet har genomförts i följande steg:

q Framtagande av provtagningsplan utifrån pågående och historiska verksamheter

q Fältarbete

q Laboratorieanalyser

q Rapportering

(5)

5. Områdesbeskrivning

Undersökt område är beläget kring det område som kallas Södra Skanstull och om- fattar området kring Eriksdalsbadet, se figuren nedan.

Figur 1. Södra Skanstull, markerat område anger ungefärligt undersökningsområde (källa:

Eniro.se).

6. Verksamhetsbeskrivning

6.1 Tidigare verksamheter

Vid nuvarande Eriksdalsbadet som ligger inom undersökningsområdet fanns tidigare ett vattenverk (Eriksdalsverket) med verksamhet mellan 1882 och 1929. Detta vattenverk försörjde bl.a. Södermalm med friskvatten.

6.2 Nuvarande och planerade verksamheter

Inom området finns idag Eriksdalsbadet, en större och en mindre båtuppläggnings- plats, rackethall, slussområde med två större broar, ett kontorshus samt ett område med en nerlagd järnväg. Inom området finns även grönområden med promenadsti- gar, koloniträdgårdar och småbåtshamn.

(6)

7. Genomförande

7.1 Fältprovtagning

Jordprovtagning

Provpunkterna placerades i de delar av området där föroreningar kan misstänkas såsom i och kring uppläggningsplatsen för båtar i västra delen av området, längs strandpromenaden, vid mindre båtuppläggningsplats söder om Eriksdalsbadet, vid Hammarby slussvägs början, på norra sidan om slussen, kring kontorshuset samt längs det gamla järnvägsspåret. I Tabell 1 redovisas misstänkta föroreningar för re- spektive verksamhet samt provpunktsnummer.

Tabell 1. Södra Skanstull. Verksamhet, misstänkta föroreningar och provpunkter.

Verksamhet Misstänkt förorening Provpunkt nr

Småbåtshamn/båtuppläggning Båtbottenfärg(Cu, Pb, Hg, PCB, Tennorg. föreningar) olja och PAH

13W01 – 13W48, 13PG49, 13S58 – 13S60

Småbåtshamn/båtuppläggning Båtbottenfärg(Cu, Pb, Hg, PCB, Tennorg. föreningar) olja och PAH

13W20-13W21

Strandpromenad med okänd fyllning Metaller, oljekolv och PAH 13W16 – 13W19, 13W37

Småbåtshamn Båtbottenfärg(Cu, Pb, Hg,

PCB, Tennorg. föreningar) olja och PAH

13S53, 13S54-13S57

Rackethall Metaller inkl Sb och Mo 13Pg46

Väg/kontor med okänd fyllning Metaller, oljekolv och PAH 13W27

Fd järnväg Metaller, oljekolv ev PCB

och PAH

13W29 -13W36, 13Pg42, 13Pg45 och 13Pg52

I ritning M101 visas samtliga provtagningspunkter i plan.

Jordprovtagning har skett i 37 provpunkter (13W01-13W27, 13W29-13W37 samt 13W48) med hjälp av skruvborr och borrbandvagn till ett medeldjup om 1,8 m under markytan. Maximalt provtagningsdjup var 3,0 m. Provtagningen avslutades an- tingen i naturlig jord eller stoppades på grund av blockig fyllning alternativt mycket hårt packad fyllning där skruven inte kunde drivas ner mer.

I ytterligare fem provpunkter (13PG42, 13PG45, 13PG46, 13PG49 och 13PG52) skedde jordprovtagning med hjälp av handgrävning med spade till ett djup om ca 0,4 m under markytan.

Provtagning av jord skedde i de områden där det praktiskt var möjligt med skruv- borrning alternativt handgrävning. Inom stora delar av det aktuella området fanns fysiska hinder bl.a. i form av ledningar i mark.

Sedimentprovtagning

Provtagning av sediment skedde från båt i 7 provpunkter med hjälp av rörprovtagare (typ HTH) till ett medeldjup om ca 0,2 m under botten.

(7)

Ytvattenprovtagning

Ytvatten provtogs med hjälp av Ruttnerhämtare en halvmeter under vattenytan i vi- ken utanför den mindre båtklubben strax väster om Johanneshovsbron.

7.2 Laboratorieanalyser

Av de totalt 42 punkter där jord provtagits har jord från 36 provpunkter analyserats på laboratorium. I den första analysomgången analyserades 20 jordprover från 20 provpunkter. I en kompletterande analysomgång analyserades 20 prover från ytterligare 16 provpunkter. Framför allt har ytlig jord analyserats, i några punkter har även djupare belägen jord analyserats. Ytlig jord har prioriterats för att kunna bedöma eventuella hälsorisker i dagsläget. Samtliga prover som analyserats på laboratorium har analyserats med avseende på metaller, PAH, alifater, aromater och BTEX. I fem prover (från båtuppläggningsplatser) har även tennorganiska föreningar och PCB analyserats. Asfalt från en provpunkt har analyserats med avseende på PAH.

Av totalt 7 provpunkter där sediment provtagits har sediment från 6 punkter analyserats på laboratorium. Samtliga prover analyserades med avseende på metaller och organiska ämnen såsom alifater, aromater, BTEX och PAH. I 3 punkter analyserades även sedimenten med avseende på PCB och tennorganiska föreningar.

Ytvattenprovet analyserades med avseende på metaller och organiska ämnen såsom alifater, aromater, BTEX, PAH samt PCB och tennorganiska föreningar.

8. Generella jämför- och riktvärden

8.1 Jämförvärden sediment

Vid jämförelse av halter av metaller och organiska ämnen i sediment har regionala bakgrundshalter från Svealandskusten samt lokala referenshalter från Östra Mälaren (IVL 2003) samt Årsta- och Liljeholmsviken (IVL 1998, WSP 2012) använts.

8.2 Riktvärden i jord

Resultaten från laboratorieanalyserna jämförs med Naturvårdsverkets generella rikt- värden för förorenad mark (NV, 2009). Tennorganiska föroreningar jämförs med finska riktvärden (Miljöministeriet, 2007).

Naturvårdsverkets riktvärden är uppdelade i två typer av markanvändning:

Känslig Markanvändning (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markan- vändning och grundvattnet skyddas. Marken skall t.ex. kunna användas till bostäder, daghem, odling etc. Grundvatten inom området används till dricksvatten. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas.

Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Markkvaliteten begränsar val av mar- kanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan t.ex. användas för kontor, indu- strier eller vägar. Grundvattnet skyddas som en naturresurs. De exponerade grup-

(8)

perna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som tillfälligt vistas inom området. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas.

Tabell 2. Generella riktvärden för känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM).

<KM MKM

Organiska föreningar

Alifater >C5-C8 12 80

Alifater summa >C5-C16 100 500

Alifater >C16-C35 100 1000

Aromater >C8-C10 10 50

PAH-H 1 10

PAH-L 3 15

PAH-M 3 20

S:a 7 PCB 0,008 0,18

S:a TBT och TPT 1* 2**

Toluen 10 40

Xylener 10 50

Bensen 0,012 0,04

Etylbensen 10 50

Oorganiska föreningar

Arsenik 10 25

Barium 200 300

Bly 50 400

Kadmium 0,5 15

Kobolt 15 35

Koppar 80 200

Krom 80 150

Kvicksilver 0,25 2,5

Nickel 40 120

Vanadin 100 200

Zink 250 500

*Finskt s.k. lägre riktvärde, motsvarar riktvärdet för KM

**Finskt s.k. högre riktvärde, motsvarar riktvärdet för MKM

8.3 Jämförvärden vatten

I de fall halter över detektionsgränsen uppmätts jämförs dessa med gränsvärde för dricksvatten SLVFS 2001:30 för bedömning av eventuella hälsorisker vid bad samt Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen Naturvårdsverket 2008, för de ämnen där gränsvärde för dricksvatten saknas.

(9)

9. Resultat

Resultaten av fältobservationer och fältanalyser redovisas i Bilaga 1. Analysresultat med jämförvärden och klassificeringar redovisas i bilaga 2. Samtliga analysrappor- ter redovisas i Bilaga 3. Provpunkternas lägen framgår av ritning M101. I ritning M201 redovisas högsta klass i analyserade provpunkter.

9.1 Fältnoteringar vid provtagning

Jord

I samtliga provpunkter påträffades fyllningsjord bestående av grusig sand med in- slag av tegel. I den västra delen av provtagningsområdet (uppställningsplats för bå- tar) påträffades underlagrande naturlig jord bestående av lera alternativ sandig mo- rän i ett flertal provpunkter. I övriga punkter längs med strandpromenaden samt järnvägsområdet påträffades ej naturlig jord. I dessa punkter underlagrades fyllning- en av block och sten. I flera av provpunkterna belägna längs strandpromenaden var fyllningsmäktigheten mer än 3 m. I dessa punkter avslutades borrningen i fyllning som troligen fortsatte även under vattenytan i Årstaviken.

I bilaga 1 redovisas samtliga fältnoteringar.

Sediment

Provtaget sediment består av gyttja eller sandig gyttja. I samtliga punkter belägna utanför den större båtplatsen i västra delen av området (13S58, 13S59 och 13S60), noterades oljelukt i de ytligaste sedimenten.

Ytvatten

Det gjordes inga särskilda iakttagelser i samband med ytvattenprovtagningen.

9.2 Laboratorieanalyser av jord

Analysresultat med jämförvärden och klassificering redovisas i bilaga 2.

Organiska ämnen

I 26 av 40 analyserade prover underskrider halterna av samtliga organiska ämnen de generella riktvärdena för känslig markanvändning (KM). I 11 av 40 analyserade prover ligger uppmätta halter av organiska ämnen mellan KM och MKM. I reste- rande 3 prover överskrider uppmätta halter av en eller flera organiska ämnen de generella riktvärdena för MKM. Det är framför allt halter av PAH-H som överskrider riktvärdena.

I fem provpunkter har även analyser med avseende på PCB och tennorganiska före- ningar genomförts. I 4 av dessa 5 prover påträffades halter av PCB som överskrider riktvärdet för KM. I 2 punkter överskrids även MKM. Tennorganiska föreningar i halter över detektionsnivån har påträffats i 4 prover. I 2 av dessa överskreds det finska tröskelvärdet (vilket indikerar att ytterligare undersökning krävs).

Metaller

I 15 av 40 prover underskrider samtliga metallhalter de generella riktvärdena för känslig markanvändning. I 15 av 40 prover ligger uppmätta metallhalter mellan

(10)

riktvärdena för KM och MKM. I 9 av 40 prover ligger halterna mellan MKM och farligt avfall (FA) och i ett prov överskrider uppmätt metallhalt FA.

9.3 Laboratorieanalyser av sediment

I bilaga 2 redovisas resultaten för sediment sammanställt för de ämnen där halter överskrider detektionsgränserna och där jämförvärden finns tillgängliga. Samtliga analysresultat redovisas i bilaga 3.

Halter av metaller, och någon organisk förening (alifater, aromater och/eller bensen) har uppmätts över detektionsgränserna i samtliga prover. Uppmätta halter av bly, kadmium, koppar, kvicksilver, zink, PAH16, PCB7 och TBT är förhöjda jämfört med bakgrundshalter längs Svealandskusten, se figur nedan. Halterna av dessa äm- nen är i nivå med eller något högre än de halter som uppmätts i Östra Mälaren och Årsta+Liljeholmsviken.

Figur 2.Jämförelse av föroreningshalter i undersökningsområdet (lila färg) med regionala bakgrundshalter, Svealandskusten (blå färg) samt lokala referenshalter Östra Mälaren (röd färg) och Årsta-Liljeholmsviken (grön färg). Observera att haltskalan är logaritmisk.

9.4 Laboratorieanalyser av ytvatten

I tabellen nedan redovisas analysresultat (halter över detektionsgräns) för provtaget ytvatten. Analysen omfattade totalhalter (löst och partikulär fas) för bedömning av eventuell risk vid intag vatten vid bad. I bilaga 4 redovisas samtliga analysresultat för ytvatten.

Det var endast koppar, nickel och zink som detekterades i halter över rapporterings- gränsen. Uppmätt halt av koppar och nickel överskred inte gränsvärde för dricksvatten.

0,01 0,1 1 10 100 1000 10000

As Pb Cd Co Cu Cr Hg NI Zn PCB

7 PAH

16 TBT

Koncentration (mg/kg)

Svealandskusten, 2003 Östra Mälaren, 1998 Årsta+Liljeholmsviken, 2012 Skanstull medelvärde

(11)

Tabell 3. Analysresultat för ytvatten Södra Skanstull, (mg/l) jämfört med dricksvattenkrite- rier SLVFS 2001:30, Särskilt förorenande ämnen NV 5799 och EU miljökvalitetsnormer AA- MKN

jämförvärde effektbaserade riktvärden*

Hälsa Miljö AA-

MKN Märkning Analys Resultat Gränsvärde för otjänligt dricks-

vatten Gränsvärde

särskilt förorenade

ämnen 13WW100 Koppar (totalhal-

ter) 0,0068 2 - 0,004

13WW100 Nickel (totalhalter) 0,0021 0,02 - 0,020

13WW100 Zink (totalhalter) 0,0072 - 0,008 -

*MKN och gränsvärde för särskilt förorenande ämnen avser lösta halter i ytvatten.

9.5 Laboratorie- och fältanalys av asfalt

Asfaltsprover uttogs i samtliga 5 provpunkter där asfalt förekom. Proverna kontrol- lerades genom infärgning med vit lösningsmedelsbaserad sprayfärg och UV-ljus.

PAH-innehållet i alla prover bedömdes utifrån denna analys som låg. Ett av proverna (13W21b 0-0,03) skickades till laboratorium för verifierande PAH-analys. Denna analys påvisade inte några PAH-halter över detektionsgränsen.

10. Förenklad riskbedömning

10.1 Föroreningssituation i jord och sediment

Huvuddelen (26 av 35) av de analyserade provpunkterna uppvisar halter av metaller och/eller organiska ämnen i jord som överskrider de generella riktvärdena för KM.

Knappt hälften av dessa punkter uppvisar även halter av metaller och/eller organiska ämnen över riktvärdena för MKM. De förorenade provpunkterna är spridda över hela undersökningsområdet. De högsta metallhalterna i jord påträffades dock i de punkter belägna vid den större båtplatsen i västra delen av området. Höga halter har även påvisats i ytlig jord i parkmark vid gångvägen intill småbåtshamnen och i slussområdet vid byggnaden Ryska smällen. De högsta uppmätta halterna (>MKM) har påträffats i ytlig jord.

Uppmätta halter av metaller och organiska ämnen i sedimenten är jämförbara med de halter som tidigare påträffats i Årstaviken samt Östra Mälaren. Halterna är dock betydligt högre än regionala bakgrundshalter från Svealandskusten vilket påvisar en lokal påverkan.

10.2 Föroreningssituation i ytvatten

De enda halter som uppmätts över detektionsnivåerna i undersökt vattenprov är zink, koppar och nickel. För bedömning av eventuell hälsorisk vid bad, analyserades totalhalt i provet. Ur hälsosynpunkt ligger uppmätt halt av koppar och nickel under

(12)

gränsvärdet för otjänligt dricksvatten. För zink finns inget gränsvärde avseende dricksvatten.

När det gäller miljörisker är uppmätt zinkhalt (totalhalt) lägre än gränsvärde för Sär- skilt förorenande ämne i ytvatten (avser löst halt) och uppmätt kopparhalt (totalhalt) överskrider Miljökvalitetsnormen (MKN). MKN avser dock årsmedelvärde för lösta ämnen medan uppmätt totalhalt överskattar risken. Uppmätt halt bedöms därmed inte utgöra en reell risk.

10.3 Föroreningssituation i asfalt

De fält- och laboratorieanalyser som genomförts på asfalt visar på låga halter av PAH. Asfalten kan därför klassificeras enligt klass 1, fri återanvändning¹.

10.4 Sammanfattande bedömning

Inom undersökningsområdet finns fyllning förorenad med både organiska förening- ar och metaller. Framför allt har förhöjda halter av PAH, PCB, TBT, bly, koppar och kvicksilver påträffats. Förhöjda halter har påträffats i både ytlig och djupare belägen jord. De högsta halterna, >MKM, har påträffats i den ytligare jorden. I och med att halter av både organiska och oorganiska föreningar över generellt riktvärde för mindre känslig markanvändning påträffats i området kan inte risk för männi- skors hälsa, påverkan på markmiljön och/eller spridning till grundvatten och ytvatten uteslutas.

Påträffade halter av föroreningar i sedimenten kan inte uteslutas utgöra en hälsorisk vid oavsiktligt intag vid bad eller en risk för sedimentlevande organismer. Halterna ligger dock i nivå med eller något högre än lokala referenshalter.

11. Rekommendationer

Vi rekommenderar att en fördjupad riskbedömning (även inkluderande en badrisk- bedömning) görs för att ta fram platsspecifika riktvärden och mätbara åtgärdsmål för området. Om ett behov av riskreduktion identifieras kan detta sedan ligga till grund för en åtgärdsutredning och riskvärdering där åtgärdsbehovet bedöms utifrån ett antal scenarios som utvärderas avseende nytta och kostnad och där det mest kostnadseffektiva alternativet pekas ut.

12. Övrigt

Provtagningsstrategi och urval av analysparametrar är grundade på erfarenhetsmäss- iga bedömningar och branschpraxis. Av naturliga skäl kan dock inte uteslutas att det finns förorening i punkter/områden som inte har undersökts eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats.

Enligt miljöbalken 10 kap 11§ skall den som äger eller brukar en fastighet oavsett om område tidigare ansetts förorenat genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller

(13)

olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vi rekommenderar därför att denna rapport delges Miljöförvaltningen i Stockholms Stad.

Stockholm 2013-09-06 reviderad 2013-12-18 WSP Environmental

Avdelningen Mark och Vatten

Katarina Gyllenberg Maria Lindberg

13. Referenser

Miljöförvaltningen i Stockholm 2007, Avfallsblad 2 – asfalt.

Naturvårdsverket, 2009, Riktvärden för förorenad mark. Rapport 5976.

IVL report B1538, 2003. WFD Priority substances in sediments from Stockholm and the Svealand coastal region.

IVL rapport B1297, 1998. Metaller, PAH, PCB och totalkolväten I sediment runt Stockholm-flöden och halter.

WSP 2012. Projekt Slussen-Kartering av sedimentföroreningar i Årstaviken.

Naturvårdsverket 2008, Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen Rapport 5799

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten SLVFS 2001:30 samt ändring i LIVSFS 2011:30.

Miljöministeriet 2007, Statsrådets förordning om bedömning av markens förore- ningsgrad och saneringsbehovet