2016-7-metaller-i-gras-2015

Victoria Karlstedt

Miljöinspektör Rapport 2016:7

Mars 2015

Miljöförvaltningen

Tungmetallbestämning i gräskulturer

Landskrona 2015

Sammanfattning

I jämförelse med 2014 uppmättes en minskning av tungmetallhalterna i gräs under 2015

förutom för bly och krom där det uppmätts en liten ökning. En jämförelse mellan åren 1988 till 2015 gällande blyhalten i det odlade gräset visar på toppar under 2001 till 2004. De senaste sju åren har blyhalten varit relativt låga. Det finns tydliga samband på att högre metallhalter förekommer nära industriområdet. Under 2015 har de högsta halterna av tungmetaller uppmätts i gräs odlat nära industriområdet.

Kadmiumhalten har minskat sedan mätningarna startade med en topp under år 2002 och under 2015 har kadmium inte varit mätbart på någon mätstation. Koppar har efter en tydlig topp 1989 kraftigt sjunkit för att sedan gå upp och ner. Zink fluktuerar mycket över

tidsperioden i fråga och någon klar trend för tungmetallen går inte att se. Krom och nickel tycks under mätperioden visa en nedgående trend.

Bild 1. Karta med 2015 års provtagningsplatser utmärkta

Bakgrund

Miljöförvaltningen har sedan 1988 haft odlingar av gräs på ca 7 olika provplatser i Lands- krona. Anledningen till att gräsodlingarna startade var att det förekom verksamheter, däribland Boliden-Bergsöe och ScanDust, som hade mycket utsläpp av metaller. I Landskrona utfördes vid tidpunkten då gräs började odlas redan mätningar av bly i grönkål samt mätningar av metaller i fallande stoft. 1988 kompletterades dessa mätningar med mätningar av metaller i gräs och i mossa. Undersökningen av metallförekomst i gräs ansågs vara en förhållandevis billig och enkel mätning med givande resultat.

Metod

I mars-april börjar odlingen av gräs, italienskt rajgräs, i s.k. självvattnande krukor. Gräset drivs upp i växthus och krukorna sätts ut i slutet av maj eller i början på juni. Gräskrukorna placeras i ställningar på 1,5 meters höjd ovan mark. Gräset vattnas vid behov varje vecka med

destillerat vatten och det klipps var 14:e dag så att samma höjd på gräset erhålls efter varje klippning. Växtnäring tillsätts gräset var 14:e dag. Efter klippningen tvättas och torkas gräset.

Tvättning sker två gånger med kranvatten och en gång med destillerat vatten. Torkningen sker i ugn i ca 55 C i 12-20 timmar. Gräsproverna är analyserade av Växtekologiska avdelningen, Ekologihuset på Lunds universitet med avseende på bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink. Resultaten efter analys uppges i enheten g/g (mikrogram metall/gram gräs).

Provplatserna i Landskrona är idag på följande platser; Hydro, Reningsverket, Örja Kyrkby, Elverket, Syngenta, Kyrkogården, St Olovsvång, Polishuset och Gränsgatan (se bilaga 1).

Prover togs under 2015 vid 7 tillfällen från provtagningsplatserna, från början på juni till i mitten av september.

I denna rapport presenteras resultatet av analyserna i diagram med kortare förklaringar. I det första diagrammet presenteras fördelningen av tungmetallerna i de olika

provtagningspunkterna. I diagram 2-5 visas blyutsläppen i olika jämförande diagram. Diagram 5-12 redovisar resultaten gällande övriga tungmetaller.

Resultat

Under 2015 har de högsta halterna av tungmetaller uppmätts i gräs odlat nära industriområdet.

Nedfallet av metaller styrs till en stor del av vindriktningen under mätperioden. Enligt vindrosen för Landskrona under perioden den 1 juni 2015 till den 1 september 2015, var den vanligaste vindriktningen nordvästlig. I bilaga 2 finns en vindros som visar fördelningen av vindar under mätperioden. En övervägande västlig vindriktningen under mätperioden tyder på att tungmetaller kommer från industriområdet och att nedfall sker vid provtagningsplatser belägna väst om industriområdet.

Provtagningsplatsen Hydro har i samtliga analyser förutom zink och koppar haft högst halter av tungmetaller och provtagningsplatsen Reningsverket är den mätplats som har näst högst halter i tungmetaller förutom för nickel och zink. Om resultaten av mätningarna jämförs med föregående år, 2014, så har medelvärdet för samtliga tungmetaller i gräs minskat förutom för bly och krom men bara en knappt märkbar ökning.

Kadmium har inte detekterats i något gräsprov under 2015 års prover. Detektionsgränsen är 0,01 g.

Fördelningen av metaller på de olika provplatserna visas i diagram 1 och är baserade på mätningar utförda under 2015.

Diagram 1. Fördelning av metaller på samtliga provplatser (medelvärde av uppmätt metallhalt för plats/medelvärde av uppmätt metallhalt totalt) 2015. Enheten är mikrogram metall /gram gräs.

Diagram 1 visar fördelning av metaller på de olika provtagningsplatserna i Landskrona.

Resultaten visar att det odlade gräset innehåller ungefär samma mängd zink och koppar på alla provtagningsplatser. Blyhalten är hög på provtagningsplatserna Hydro, Reningsverket och Elverket i förhållande till övriga provtagningsplatser. Bly och krom ligger högst på Hydro.

Blyhalten på Hydro är mer än dubbelt så högt jämfört med Reningsverket. På Elverket är det uppmätt en högre zinkhalt jämfört med övriga provtagningsplatser.

0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70

Fördelning av metaller 2015

Zn

Cr

Cu

Ni

Pb

Cd

Bly

Huvudsakliga utsläppskällan för bly i Landskrona är Boliden Bergsöe. Bly förekommer bland annat i bilbatterier och kan förekomma i en del färger. Bly förekom tidigare i bensin.¹

Under 2015 var medelvärdet för blyhalterna för samtliga mätplatser i Landskrona 6,61 g/g jämfört med 5,16 g/g år 2014. Blyhalterna under 2015 var högst vid Hydro där medelvärdet var 34 µg/g. Diagram 2 visar hur medelvärdet varierat från 1988 till 2015.

Diagram 2. Medelvärdet för blyhalt för alla provplatser från 1988 till 2015.

En del gräsodlingar är belägna nära industriområden. Två gräsodlingar belägna nära industriområdet är Hydro och Reningsverket. Diagram 3 visar en jämförelse mellan

medelvärde i blyhalt från 1987 till 2015 på dessa platser i jämförelse med provtagningsplatsen Syngenta, belägen längre bort från industriområdet. I diagram 4 jämförs årets resultat från Hydro, Reningsverket och Syngenta. Proverna är tagna 10 juni, 25 juni, 9 juli, 22 juli, 6 augusti, 18 augusti och 5 september.

1 Naturvårdsverket(2010)-Utsläpp i siffror, bly 0

20 40 60 80 100 120 140 160

mikrogram/gram

Medelvärde blyhalt

Diagram 3. Blyhalten på provplatserna Reningsverket och Hydro samt Syngenta, som är med som referensprovplats, 1987-2015.

Diagram 3 visar att blyhalten varit högre vid provtagningsplatser belägna nära industriområdet i jämförelse med platser belägna längre ifrån industriområdet under hela mätperioden 1987 till 2015. Halterna som uppmätts vid Syngenta (0,4 µg/g) är låga i förhållande till Hydro (34 µg/g) och Reningsverket (13 µg/g). Detta blir 34 mg bly per kg gräs på Hydro och 13 mg per kg gräs på Reningsverket vilket är mycket höga värden om man gör en jämförelse med livsmedel där gränsvärden för bly i grönsaker är 0,3 mg per kg.

Diagram 4. Blyhaltens fördelning över mätperioden 2015 för Hydro, Reningsverket och Syngenta.

0 100 200 300 400 500 600 700 800 900

mikrogram/gram ts

Blyhalt 1987-2015

Blyhalt Hydro Blyhalt Reningsverket Blyhalt Syngenta

0 20 40 60 80 100 120 140 160

µg/g

Blyhalt vid Hydro,Reningsverket och Syngenta 2015

Hydro

Reningsv erket Syngenta

Diagram 4 visar resultat från provtagningsplatser belägna nära industriområdet jämfört med provtagningsplats belägen längre ifrån. Resultat från mätningar finns från sju olika tillfällen under 2015 med start 10 juni och slutdatum 2 september. Även i detta diagram visar resultaten att blyhalten är högre vid provtagningsplatser nära industriområdet. Blyhalten på Hydro ökar drastiskt från provtagningen den 5 augusti till den 19 augusti och även de andra metallerna ökar på Hydro mellan dessa två provtagningstillfällen. Vad som orsakar detta är inte helt känt.

En trolig orsak kan vara Boliden Bergsöes uppstart efter ett par veckor sommarstängt. Det kan ligga partiklar innehållande bly och andra metaller i området som sveps iväg när det blir

kraftigare vind. Vindriktningsfördelningen under mitten på augusti var sydostlig.

Bly förekommer i bilbatterier och även kadmium kan finnas i en del batterier främst

uppladdningsbara². Vid en jämförelse av medelvärdet för blyhalt i förhållande till medelvärdet för kadmiumhalt i det odlade gräset tyder resultaten på att dessa två tungmetaller följs åt. I diagram 5 visas mätningar gjorda från 1988 till 2015.

Diagram 5. En jämförelse av medelvärdet för bly och kadmium från 1988-2015.

Diagram 5 visar en jämförelse mellan bly och kadmium. Axeln på vänster sida visar blyhalten (0-160 mikrogram/gram). Axeln på högersida visar kadmiumhalten (0-0,5 mikrogram/gram).

Även om kadmiumhalten är betydligt lägre än blyhalten följs kurvorna åt.

Kadmium

Huvudsaklig utsläppskälla av kadmium i Landskrona är Boliden Bergsöe och långväga transporter. Kadmium förekommer i en del uppladdningsbara batterier, förekommer vid tillverkning av metaller och sprids vid förbränning av fossila bränslen.³

2 Naturvårdsverket (2013)-Batterier. Hämtad 2014-01-02.

3 Naturvårdsverket (2010)- Utsläpp i siffor- Kadmium.

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5

0 20 40 60 80 100 120 140 160

mikrogram Cd/gram gräs

mikrogram bly/gram gräs

Medelvärde blyhalt i förhållande till medelvärde kadmiumhalt

Blyhalt Kadmium…

Under 2015 har inget kadmium kunnat uppmätas i något i gräs på någon av provplatserna.

Detektionsgränsen är 0,01 g. 2014 var medelvärdet 0,03 g/g. I diagram 6 visas medelvärdet av kadmiumhalten från år 1988 till 2015.

I zinkmineraler förekommer både kadmium och bly och dessa metaller kan därför spridas via zinken⁴. I diagram 7 illustreras detta i ett diagram över medelvärdet för kadmium i förhållande till medelvärdet för zink under åren 1988 till 2015.

Diagram 6. Medelvärdet av kadmium i det odlade gräset, från 1988 till 2015.

Diagram 6 visar hur medevärdet för kadmium varierat mellan åren 1988 till 2015. Under 2000- talet har halterna fluktuerat med en tydlig topp under 2002.

4 Naturvårdsverket (1997) Allmänna råd 97:4 Varmförzinkning 0

0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5

mikrogram/gram

Medelvärde kadmiumhalt

Diagram 7. En jämförelse av medelvärdet för kadmium och zink från 1988-2015.

Diagram 7 visar resultaten från 1988-2015 gällande zink och kadmiumförekomst i det odlade gräset i Landskrona. De två kurvorna i diagram 7 följer samma mönster. Axeln på vänster sida visar zinkhalten (0-100 mikrogram/gram). Axeln på högersida visar kadmiumhalten (0-0,5 mikrogram/gram).

Zink

De huvudsaklig utsläppskällan av zink i Landskrona anses vara ScanDust . Resultaten från mätning år 2015 visar att medelvärdet för zinkhalt i det odlade gräset var 38 µg/g. Högst zinkhalt under 2015 av alla provplatserna hade Elverket på 103 g/g.Diagram 8 visar hur zinkhalten varierat under åren 1988 till 2015.

Diagram 8. Medelvärdet av zink i det odlade gräset, från 1988 till 2015.

0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 0,45 0,5

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

mikrogram/gram

Medelvärde kadmiumhalt i förhållande till zinkhalt ^Zink_Kadmium

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

mikrogram/gram

Medelvärde zinkhalt

Koppar

Det finns en lokal utsläppskälla, men det är inte känt vilken. Det finns misstankar om att Varvet kan vara bidragande orsak till kopparutsläppen. Från Varvet är det möjligt att visst kopparutsläpp kommer från blästring av båtar med kopparhaltig färg. I dagsläget anses även biltrafiken vara en betydande källa till kopparutsläppen. Under 2015 var medelvärdet för koppar för samtliga mätplatser i Landskrona 6,8 g/g. Kopparhalten under 2015 var högst vid Gränsgatan med 8,9 g/g. Diagram 9 visar hur medelvärdet varierat under mätperioden 1988 till 2015 och diagram 10 visar kopparhalten under 2015 års odlingar för mätplatserna vid industriområdet. Ur diagrammet kan man se att kopparhalterna varierar mellan 5-13g/g och att det lägsta värdet på var och en av dessa mätplatser har ökat till det dubbla någon gång under perioden.

Diagram 9. Medelvärdet av koppar i det odlade gräset, från 1988 till 2015.

0 10 20 30 40 50 60

mikrogram/gram

Medelvärde kopparhalt

Diagram 10. Kopparhaltens fördelning över mätperioden 2015 för Reningsverket, Elverket, Hydro.

Nickel

De huvudsakliga utsläppskällorna i Landskrona anses vara ScanDust och långväga transporter.

Nickel används i industrin som exempelvis i rostskyddsmedel och sprids vid förbränning⁵. I Landskrona var medelvärdet av nickelhalten i det odlade gräset 0,7 µg/g. Högst nickelhalt uppmättes i gräset från Hydro 1,2 µg/g med mätplatserna Örja Kyrkby och Syngenta med näst högst värde på 1,0 µg/g. Värdena för samtliga mätplatser har legat förhållandevis jämnt under 2015 och det är ingen mätplats som sticker ut. I diagram 10 visas variationen i medelvärdet från 1988 till 2015.

5 Naturvårdsverket (2010)Utsläpp i siffror-nickel.

4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 11,0 12,0 13,0 14,0

2015-06-10 2015-06-17 2015-06-24 2015-07-01 2015-07-08 2015-07-15 2015-07-22 2015-07-29 2015-08-05 2015-08-12 2015-08-19 2015-08-26 2015-09-02

μg/g

Kopparhalter Reningsverket, Elverket och Hydro

Reningsverket Elverket Hydro

0 0,5 1 1,5 2 2,5

mikrogram/gram

Medelvärde nickelhalt

Diagram 11. Medelvärdet av nickelhalten i det odlade gräset från 1988 till 2015.

Krom

Den huvudsakliga utsläppskällan av krom i Landskrona anses vara ScanDust. Precis som en del andra metaller används krom som rostskyddsmedel och det sprids vid förbränning⁶. Under 2015 var medelvärdet av kromhalten i det odlade gräset i Landskrona 0,6 µg/g. Högst

kromhalt under 2015 uppmättes i proven vid Hydro 1,7 µg/g. I diagram 11 visas en kurva över kromhalten i odlat gräs från 1988 till 2015.

Diagram 12. Medelvärdet av kromhalten i det odlade gräset, från 1988 till 2015.

6 Naturvårdsverket (2010)- Utsläpp i siffror, Krom, Cr 0

0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

mikrogram/gram

Medelvärde kromhalt

Diskussion

Mätningarna som pågått i 27 år visar hur metallhalterna varierar från år till år. Metallerna bedöms släppas ut från industrier och däribland Boliden Bergsöe och ScanDust. Även andra faktorer så som förbränning och långväga transporter tros påverka resultaten.

Bly

Blyhalten som uppmätts i odlat gräs i Landskrona har varierat under åren. Från 1988 till 1990 låg medelvärdet på 22-27 g/g för att sedan sjunka till runt 10-12 g/g t under åren 1990- 2000. Under 2000-talet har en ökning av blyhalten skett. Under 2002 noterades den högst blyhalten. Sedan 2009 har medelvärdet av blyemissionerna inte förändrats något nämnvärt utan de har legat på värden mellan 5-8 µg/g, men man ser en ökning på provplats Hydro från 2013. Det högsta blyvärdet under 2015 uppmättes på provtagningsplatsen Hydro med ett medelvärde på 34 µg/g. Det högsta värdet uppmättes vid den 19 augusti (141 µg/g)och innan dess förekom värden mellan 1- 7 µg/g. Vad som orsakar detta är inte helt känt men kan bero på att det kan ligga partiklar innehållande bly i området som sveps iväg när det blir kraftigare vind. När en jämförelse görs mellan de tre provtagningsplatser belägna nära industriområdet, Hydro, Reningsverket och Elverket med provtagningsplatsen på Syngenta som är belägen längre bort från industriområdet märks en tydlig skillnad i blyhalt. Att blyhalten är högre nära industriområdet är något som märks i årets mätning men även under hela mätperioden från 1987 till 2015.

Blyhalten har varierat under mätperioden 2015. Det finns inget tydligt samband mellan en ökad blyhalt en viss period utan det varierar mellan provtagningsplatserna när den högsta blyhalten uppmätts. Resultaten från Hydro och Reningsverket följer dock en ungefärlig kurva vilket tyder på att ökade utsläpp i industriområdet skett under vissa perioder, se diagram 4.

Kadmium

Redan från 1989 fram till 1999 var trenden för kadmium att halterna sjönk för att sedan göra ett uppsving runt millenniumskiftet. 2003 var nivåerna nere på samma nivå igen som under perioden 1989 till 1999. Sedan 2009 har värdena för kadmium svagt ökat. Kadmiumhalten och blyhalten följer varandra åt väldigt bra i trenderna över åren 1988-2014, med endast några få avvikelser, se diagram 5. En anledning tros vara att blybatterier innehåller en viss mängd zink och att kadmium förekommer som en förorening i zink. Detta kan urskiljas från diagram 7 där man ser att kadmium och zink följs åt. 2015 har inget kadmiumhalter uppmätts i det odlade gräset på någon av mätplatserna.

Koppar och Zink

Kopparhalten har varit relativt stabil under 1988 till 1998 förutom en kraftig avvikelse 1989.

Men efter 1998 ses en trend som verkar tyda på att kopparhalten ökar svagt. Zink är den tungmetall, som har en väldigt fluktuerande trend. Under 2015 minskade zinkhalten i jämförelse mot 2014.

Krom och Nickel

Halterna för krom varierar mycket år från år, dock kan det sedan 2009 urskiljas en trend att kromhalten minskar. Nickel har också en väldigt fluktuerande trend över åren med toppar vart 2-3 år. Trots det kan man urskilja att halten verkar avta.

Slutsats

I jämförelse med 2014 uppmättes en minskning av tungmetallhalten i gräs under 2015 förutom för bly (ökning på 1,5 g/g) och krom (ökning på 0,05 g/g) där det uppmätts en knappt märkbar ökning.

Nästa år ska vi fortsätta odla en bit in i september så att vi får fler analyssvar för september- månad för att se om halterna avtar eller stiger. Vi ska även för några prover ta dubbla

gräsprover vid några tillfällen och inte skölja gräset innan vi skickar det på analys för att se hur stor skillnad det gör på metallhalterna i gräset.

Bilaga 1

Karta med provtagningsställena.

Bilaga 2

Vindros som visar % fördelningen av vindarna under perioden 2015-06-01 till 2015-09-01.

Vindfrekvens från cirkelns mittpunkt och ut till den yttersta ringen motsvarar 10 %. Utifrån vindrosen avläses att det under perioden som miljöförvaltningen provtog gräsodlingarna så var den förhärskande vindriktningen 22 % nordvästlig.

Referenser

1. Naturvårdsverket (2010)- Utsläpp i siffor-Bly,Pb. Hämtad den 2 januari 2014 från:

http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/amnen/tungmataller/bly/

2. Naturvårdsverket (2013)- Batterier. Hämtad den 2 januari 2014 från:

http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Producentansvar/Batterier/

3. Naturvårdsverket (2010)- Utsläpp i siffor-Kadmium, Cd. Hämtad den 2 januari 2014 från:

http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Tungmataller/Kadmium/

4. Naturvårdsverket (1997)- Varmförzinkning. Allmänna råd 97:4

5. Naturvårdsverket (2010)- Utsläpp i siffor-Zink, Zn. Hämtad den 2 januari 2014 från:

http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Tungmataller/Zink/

6. Naturvårdsverket (2012)- Minskade utsläpp av koppar till luft. Hämtad den 2 januari 2014 från:

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Koppar-i-luft/

7. Naturvårdsverket (2010)- Utsläpp i siffor-Nickel, Zn. Hämtad den 2 januari 2014 från:

http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Tungmataller/Nickel/

8. Naturvårdsverket (2010)- Utsläpp i siffor-Krom, Cr. Hämtad den 2 januari 2014 från:

http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Amnen/Tungmataller/Krom/