Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2012/353
Utbildningsplan för
Bebyggelseantikvariskt kandidatprogram
, 180 högskolepoängGrundnivå
Bachelor Programme in Conservation - Integrated Conservation of Built Heritage, 180 HEC 1. Beslut om fastställande
Utbildningsplan Bebyggelseantikvariskt program, 180 högskolepoäng, är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2006-10-17 och reviderad 2012-03-06 samt 2012-05-28. Programmet är på grundläggande nivå.
2. Syfte
Bebyggelseantikvariskt program ger kompetens för anställning inom det bebyggelse- antikvariska verksamhetsfält som innebär undersökning, bedömning och åtgärdsförslag för såväl det byggda kulturarvet, som för vardaglig bebyggelse. Programmets övergripande syfte är att stärka befintliga bebyggelsemiljöers betydelse i samhällsplaneringen inom ramen för en långsiktigt bärkraftig utveckling. Därför ges frågor om samspelet mellan människa och kulturmiljö en central ställning inom utbildningen, och utgör ett
återkommande tema. Kursernas innehåll och följd är väl beprövat, och möter de krav och behov som reses på bebyggelseantikvarier från kulturarvssektor, antikvarisk
bebyggelseplanering och byggnadsvård.
Bebyggelseantikvariskt program utgår från ett brett kulturvårdande perspektiv baserat i kunskapsintegration mellan humanistiska och kulturvetenskapliga discipliner, och med utblickar mot de hantverkliga och tekniskt-naturvetenskapliga. Utbildningen varvar
teoretiska, praktiska och tillämpande moment, och ger studenten kontinuerliga tillfällen att möta, diskutera och självständigt utveckla en professionell praxis med gedigen och unik spetskompetens inom det bebyggelseantikvariska verksamhetsfältet.
Särskilda kunskaper och färdigheter uppnås inom områdena:
Bebyggelsens historia och betydelser, särskilt i ett nordiskt perspektiv Kulturvårdande redskap inom fysisk planering
Bevarandets teori och principer
Vård och utveckling av byggnader och miljöer
Dokumentation, identifikation, undersökning och analys
Reflexion över kulturarvssektorns professionsfält och kulturarvets betydelsepotential Kulturarvskommunikation
Projektarbete och projektledning
Bebyggelseantikvariskt program ger grundläggande behörighet enligt BFS 2011:15 KUL 2 (Boverkets författningssamling: Boverkets föreskrifter om allmänna råd om certifiering av sakkunniga kontrollanter av kulturvärden vid ändring av byggnadsverk ).
Utbildningen är förberedande för studier på avancerad nivå, och för forskarutbildning inom ämnesområdet kulturvård med inriktning mot bebyggelseantikvariskt arbete.
3. Lärandemål
Kunskap och förståelse
Visa omfattande och djup kunskap inom det tvärvetenskapliga kunskapsfältet
bebyggelsehistoria som rör enskilda byggnader, hela bebyggelsemiljöer och kulturlandskap, samt kunna förklara de skiftande villkor genom vilka dessa tillkommit, förändrats och brukats över tid. Detta omfattar ett vitt spann av aspekter: från ekologi, material, teknik och
konstruktion, via juridik, regelverk, ekonomi och sociala förhållanden, och vidare över till estetiska, kulturella, ideologi- och värdebaserade aspekter.
Färdighet och förmåga
Visa gedigna färdigheter i att omsätta den bebyggelsehistoriska förtrogenheten på olika sätt: 1) i analys, dokumentation och undersökning som är väl avpassad för objektstyp och
målsättning, 2) i fördjupande och problematiserande vetenskapligt genomförda
bebyggelsehistoriska studier, samt 3) i åtgärdsförslag som är väl grundande i etablerade kulturvårdande synsätt, praxis och lagstiftning, samt anpassade efter skiftande sammanhang.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Kunna förhålla sig till och bedöma hur olika socio-kulturella, ekonomiska, juridiska och praxisrelaterade initiativ och processer skapar, upprätthåller alternativt motverkar
bebyggelsemiljöers och kulturarvets värden. Visa förmåga att värdera och kritiskt förhålla sig till samhälleliga och etiska konskevenser av sådana initiativ och processer.
4. Uppläggning och studiegång
Bebyggelseantikvariskt program är en sammanhållen utbildning uppbyggd av kurser inom tre parallella spår. En stegvis progression erhålls inom respektive spår, men uppnås också dem emellan (se bilaga 1 och 2).
Spår 1) Professionsområdets spelregler: kurser som successivt bygger upp studentens kännedom om professionens kärnfrågor, om verksamhetsområdets lagar och regleringar, om övergripande utmaningar, samt som ges konkretion genom praktikvistelse.
Spår 2) Bebyggelsehistoria: kurser som successivt bygger en gedigen tvärvetenskaplig epokbaserad kunskap om bebyggelselandskapets tillkomst, användning och förändring utifrån bland annat stil-, planerings-, material och teknikperspektiv, vilket ges konkretion genom en självständig bebyggelsehistorisk uppsats.
Spår 3) Redskap och tillämpningar: kurser som ger förtrogenhet med och färdigheter i specifika metoder och teorier för undersökning, analys och åtgärdsförslag inom det bebyggelseantikvariska yrkes- och forskningsfältet, och som ges konkretion inom praxisanknutna projekt.
Inom flera kurser medverkar professionellt verksamma gästlärare, ofta praktiserande bebyggelseantikvarier, och/eller forskare från andra institutioner. Genom särskilda
”professionsmötesmoment” mellan Institutionen för kulturvårds övriga kandidatutbildningar kan studenten redan inom utbildningen uppnå god förtrogenhet med också flera av
kulturarvssektorns övriga professioner som finns i bebyggelseantikvariens omedelbara närhet såsom konservatorer, bygghantverkare, slöjdkonsulenter, landskapsvårdare mm.
Utbildningen innehåller kontinuerliga självständiga arbeten kring förelagda eller själv valda teman/projekt, där studenten under handledning prövar, tillämpar och utvecklar sina
ditintills förvärvade kunskaper och färdigheter. Under sista året ligger en sammanhållen praktik och ett längre projektarbete. Projektarbetet är knutet mot ett aktuellt pågående sektors-projekt. Kommunikation utgör ett återkommande moment inom kurserna och genomförs i varierade former och med progression. Utbildningen avslutas med examensarbete som förhåller sig till, alt. kombinerar, de tre spåren.
De kurser som ingår i programmet och deras inbördes förhållanden anges i bilaga 1 och 2.
5. Förkunskapskrav
Behörig att antas till kandidatprogrammet är den som har grundläggande behörighet för högskolestudier samt Hi A och Sh A (områdesbehörighet 1). Alternativt urval som omfattar arbetsprov och intervju görs till en tredjedel av platserna på programmet.
6. Examen
Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med en fördjupning inom det huvudsakliga området för utbildningen,
bebyggelseantikvarisk verksamhet, om minst 90 högskolepoäng, varav ett självständigt arbete (examensarbete) omfattande minst 15 högskolepoäng inom bebyggelseantikvarisk verksamhet, utgör del.
7. Övrigt
Kostnader för studiebesök, exkursioner, förbrukningsmaterial, etc. kan förekomma. Den studerande har själv ansvar för att förse sig med utrustning lämplig för kursernas
genomförande. Viss undervisning är obligatorisk.
Bilaga 1: Kurser i Bebyggelseantikvariskt kandidatprogram
Termin 1:
Introduktionskurs, 7,5 hp
Kulturlandskapets tillkomsthistoria & Grundläggande byggnadsteknik, 7,5 hp Medeltidens bebyggelsehistoria, 7,5 hp
Kulturvård och hållbar utveckling, 7,5 hp Termin 2:
Förindustriell bebyggelsehistoria, 7,5 hp
Metoder för bebyggelsehistoriska studier, 7,5 hp Byggnadsundersökning och tillståndsanalys, 7,5 hp Gårds- och landskapsstudie, 7,5 hp
Termin 3:
Kulturvårdens teori och historia, 7,5 hp Industrialismens bebyggelsehistoria, 7,5 hp Nittonhundratalets bebyggelsehistoria, 7,5 hp Kulturarvsområdet, 7,5 hp
Termin 4:
Rumslig analys och antikvarisk metodik, 7,5 hp Teori för bebyggelsehistoriska studier, 7,5 hp Antikvarisk förundersökning, 7,5 hp
Bebyggelsehistorisk uppsats, 7,5 hp Termin 5:
Kulturmiljöplanering, 7,5 hp Antikvarisk projektkurs I, 7,5 hp Antikvarisk projektkurs II, 7,5 hp
Den bebyggelseantikvariska yrkesrollen, 7,5 hp Termin 6:
Vetenskaplig teori och metod för examensarbete i kulturvård, 7,5 hp Praktik, 7,5 hp
Examensarbete i kulturvård med bebyggelseantikvarisk inriktning, 15 hp
Bilaga 2
Bebyggelseantikvariskt program. Progressionsuppbyggnad i tre spår:
SPÅR: PROFESSIONSOMRÅDETS SPELREGLER År 1 Introduktionskurs
Kulturvård och hållbar utveckling År 2 Kulturvårdens teori och historia
Kulturarvsområdet År 3 Kulturmiljöplanering
Den bebyggelseantikvariska yrkesrollen Praktik
SPÅR: BEBYGGELSEHISTORIA
År 1 Kulturlandskapets tillkomsthistoria & Grundläggande byggnadsteknik Medeltidens bebyggelsehistoria
Förindustriell bebyggelsehistoria Gårds- och landskapsstudie
År 2 Industrialismens bebyggelsehistoria Nittonhundratalets bebyggelsehistoria Bebyggelsehistorisk uppsats
SPÅR: REDSKAP OCH TILLÄMPNING
År 1 Metoder för bebyggelsehistoriska studier Byggnadsundersökning och tillståndsanalys År 2 Rumslig analys och antikvarisk metodik
Teori för bebyggelsehistoriska studier Antikvarisk förundersökning
År 3 Antikvarisk projektkurs I Antikvarisk projektkurs II
Vetenskaplig teori och metod för examensarbete i kulturvård
KOMBINATION AV DE TRE SPÅREN
Examensarbete i Kulturvård med bebyggelseantikvarisk inriktning
