Samhällsförändring och Social hållbarhet 180 hp
Beroendesjukdomar och dess självhjälpsgrupper
En kvalitativ studie om människor som genomgått 12- stegsbehandling enligt Minnesotamodellen
Sociologi 61-90 15 hp
Halmstad 2020-05-24
Henrik Åback och Victoria Åback
Beroendesjukdomar och dess självhjälpsgrupper
12-stegs behandling och dess självhjälpsgrupper
En kvalitativ studie om människor som genomgått 12-stegs behandling enligt Minnesotamodellen
Addiction and its self help groups
12-step treatment and its self help groups
A qualitative study of people who have gone through 12-step treatment according to the Minnesota modell
Abstract
Our aim with this study has been to increase our knowledge of addiction care in general and the 12-step method in particular through qualitative interviews. We have investigated what social shortcomings informants believe there are in society that contribute to people becoming addicted. We have also sought answers to what it is in the 12-step treatment according to the Minnesota model that helps them maintain their sobriety. We conducted the survey based on Tomas Scheff's theories of shame, pride, social ties and Randall Collins theories of interaction rituals and emotional energy. Similarly, we have investigated the social deficits that lead to addiction based on Saskia Sassen's theories of expulsion. The study is qualitative and we have interviewed 8 people who have undergone 12-step treatment and who have maintained their sobriety. The method approach is hermeneutic. The result shows that the informants see a reduced social safety net combined with the exclusion of groups from society as a
contributing cause of abuse. The study also shows that the attention and processing of hidden shame in combination with successful interaction rituals that generate positive emotional energy contribute to retained sobriety. Our study also shows, which even previous research supports, that there is no support for the 12-step method itself being better than any other method.
Innehållsförteckning
1. Inledning………2
2. Syfte/Frågeställning……….…….3
3. Bakgrund………..……….4
4. Tidigare forskning……….6
4.1 Artikel 1 Sociala identifikationer och behandling av alkoholproblem………6
4.2 Artikel 2 Behandling av alkoholproblem i primärvården………7
4.3 Artikel 3 Alkohol och narkotikaproblem, några aktuella utmaningar för vårdsystemet………...8
4.4 Artikel 4 Fri från narkotika: Om kvinnor och män som varit narkotikamissbrukare………9
4.5 Artikel 5 Förändringsprocesser i samband med missbruksbehandling-vilka faktorer beskriver klienter som viktiga för att initiera och bibehålla positiva förändringar………10
5. Teori……….11
5.1 Thomas J Scheff……….………..12
5.2 Randall Collins……….14
5.3 Saskia Sassen………15
6. Metod………...………16
6.1 Metodologi……….………..16
6.2 Metodval……….……….18
6.3 Validitet och reliabilitet………..19
6.4 Tillvägagångssätt och urval...………...……….19
6.5 Analysmetod……….……….…..20
6.6 Etik………..……….21
7. Resultatpresentation………...22
8. Analys………...31
8.1 Missbrukets konsekvenser för de sociala banden………31
8.2 12-stegsmetoden som Interaktionsritualer (IR) och Emotionell energi (EE)………34
8.3 Expulsion– att vara utkastad eller utesluten………36
9. Avslutande sammanfattning och reflektion………..………38
10. Källförteckning……….39 Bilaga ..……….………..40-41
1. Inledning
Allt fler människor dör till följd av missbruk. Alkohol- och narkotikamissbruk är ett sjukdomstillstånd som benämns som en beroendesjukdom. World Health Organisation
(WHO) definierar sedan 1994 ett beroende som ”beteendemässiga, kognitiva och fysiologiska fenomen som en person kan utveckla efter en upprepad användning av substanser” (WHO 2019). Beroendesjukdomen kan utvecklas inom många områden. En individ kan vara beroende av exempelvis mat, sex, spel, träning, svält, relationer, droger och alkohol. Den individ som har sjukdomen har en stark önskan att ta drogen som ger en kontrollförlust vilket gör att individen fortsätter ta drogen trots att det får skadliga konsekvenser. Att få i sig drogen blir högsta prioritet och när drogen inte tillförs blir konsekvensen negativ både känslomässigt och fysiologiskt (WHO 2019). Den person som lider av beroendesjukdomen fortsätter
tvångsmässigt att dricka eller droga sig trots att det skadar denne själv och dess omgivning
Enligt socialstyrelsens dödsorsaksregister dog tex år 2017 1936 personer i Sverige av alkoholrelaterade orsaker (Socialstyrelsen 2017). Som en följd av alkoholdrickandet ökar också vissa sjukdomar som leversjukdom, alkoholdemens, olyckor, drunkning och våld. I takt med att det säljs mer alkohol stiger både olycks- och dödsfallsstatistiken (Accentmagasin 2018). På Världshälsoorganisationens lista ligger alkoholen på femte plats över vad som dödar flest människor i världen (1,8milj liv per år). Även den narkotikarelaterade dödligheten är hög. Antalet dödsfall har succesivt ökat sedan början av 2000-talet. Användandet av narkotika medför både fysiska och psykiska skador, är kriminellt och ger också skador ur ett socialt perspektiv. Människor som lever i alkohol- och drogmissbruk har möjlighet att få hjälp för att sluta missbruka via socialtjänsten. Detta kan ske på frivillig basis eller på inrådan av vår offentliga förvaltning så som polis, sjukvård eller socialtjänst. Denna offentliga
förvaltning kan också besluta om tvångsvård via rättsprocess under lagen om vård av missbrukare (LVM) och lagen om vård av ungdom (LVU). Denna tvångsvård träder i kraft om socialtjänsten bedömer att det föreligger fara för individens liv eller andras liv.
I Sverige finns en mängd olika behandlingsalternativ. Det kan vara motiverande samtal, alkoholrådgivning, psykiatrisk öppenvård, KBT-behandling eller 12-stegsbehandling med stöd från självhjälpsgrupper så som Anonyma Alkoholister (AA) och Anonyma Narkomaner (NA). Vi vill i denna uppsats öka vår förståelse för hur individen som genomgår en 12-stegs behandling upplever sin behandling och undersöka vad de anser att det är som hjälper i denna metod. Detta vill vi göra med avstamp i sociologen Thomas J. Scheffs teorier om skam och sociala band, vi vill också undersöka det utifrån Randall Collins teorier om
interaktionsritualer och emotionell energi. En missbrukare som har växt upp i
dysfunktionalitet har trasiga sociala band när de kommer in i vuxenlivet. Detta är något som blir ännu trasigare under den destruktiva missbruksperioden. För att kunna sluta missbruka krävs det att nya sociala band bildas och att gamla repareras. I detta spelar olika
interaktionsritualer i behandlingen stor roll.
Vi vill också öka vår förståelse för var det brister på makronivå i samhället som gör att antalet missbrukare ökar och att behovet av behandlingsmetoder som 12-stegs behandling är stort.
Detta vill vi göra med hjälp av Saskia Sassens teorier om expulsion (uteslutning).
Befolkningsgrupper utesluts och kastas ut från samhället på grund av den globala kapitalismen, krig, fattigdom, minskat socialt skyddnät osv.
2. Syfte och frågeställning
Att antalet missbrukare i samhället ökar och och behovet av missbruksvård i allmänhet är stort är ett tecken på ökade samhällsproblem. På mikronivå drabbas den enskilda individen och deras närmaste familj och på makronivå visar det på ökade strukturella problem. Dessa brister vill vi undersöka och förstå. Utifrån intervjuerna med informanterna och med stöd i tidigare forskning och teorier är syftet med uppsatsen att undersöka hur informantera anser att det brustit i deras tidigare omgivning som har påverkat att de hamnat i missbruk.Vidare vill vi öka vår förståelse för på vilka sätt de som har genomgått 12-stegsbehandling, inom öppenvård eller slutenvård, upplever sig bli hjälpta av den. Vi vill undersöka vad det är som händer med individen i 12-stegsmodellen, som gör att de kan bibehålla sin nykterhet/drogfrihet. Vi vill öka vår förståelse om vad det är i 12-stegsmodellen som gör att individen upplever att behandlingen fungerar utifrån ett sociologiskt och socialpsykologiskt perspektiv.
Frågeställningen vi söker svar på är:
-Vilka sociala brister upplever en grupp missbrukare har bidragit till deras missbruk och på vilka sätt har 12-stegsbehandlingen bidragit till drogfrihet?
3. Bakgrund
12-Stegsrörelsens framväxt
År 1934 lades den gravt alkoholiserade Bill W. in på avgiftning på ett sjukhus i New York.
Han hade vid ett flertal tillfällen försökt sluta dricka, men misslyckats (Anonyma alkoholister 2020). Under avgiftningen har han senare beskrivit, att han upplevde ett personligt möte med Gud. Detta andliga uppvaknande fick Bill att sluta dricka. När han sedan skrevs ut från sjukhuset försökte han omvända andra vilket han misslyckades med, men han höll sig själv nykter. I Maj 1935 var Bill på resa i staden Akron och han kände sig ensam. Via en
metodistpastor kom han i kontakt med en annan alkoholist, doktor Bob S. De samtalade i fyra timmar och Bill pratade i huvudsak bara om sig själv och påtalade att han inte var där för att hjälpa Bob utan sig själv. Här lades grunden till självhjälpsgruppen Anonyma Alkoholister (AA). Den 10 Juni 1935 drack doktor Bob för sista gången och de grundade tillsammans gemenskapen AA. När Bill och Bob hade träffats i AA-gemenskapen ett par års tid insåg de att deras metoder kunde hjälpa andra alkoholister. Bill formulerade då de 12 stegen och de började arbeta på det som skulle komma att kallas ”Den stora boken”. Boken kom ut år 1939 och fick en snabb spridning över hela USA och Canada. Utifrån de 12 stegen som beskrivs i stora boken utarbetades sen de 12 traditionerna. De 12 traditionerna var olika rutiner för att säkerställa AA-gemenskapens grundprinciper och överlevnad.
AA-gemenskapen nådde Sverige år 1945 men togs till en början inte omhand av alkoholister utan av de vi idag kallar ”Länken” och då av anställda proffesionella nykterhetsvårdare. År 1956 bröt sig dock en liten grupp medlemmar loss och startade den första AA-gruppen i Sverige, Malmgårdsgruppen i Stockholm, som är aktiv än i dag. Idag finns AA- över hela världen totalt ca 116 000 grupper med över 2 miljoner medlemmar. I Sverige fanns 2015 ca 470 AA-grupper med omkring 10 000 medlemmar. Utifrån AA har sedan flera andra självhjälpsgrupper startats som tex NA (Anonyma narkomaner), CAA (Anonyma
kokainister), och även ALANON, som är en självhjälpsgrupp för anhöriga till beroende.
12-stegsprogrammets framväxt
Minnesotamodellen är ett 12-stegsbehandlingsprogram som har växt fram ur AA:s 12 steg mot tillfrisknande. Det utvecklades under 1940- och 50-talet i Minnesota, USA
(Socialstyrelsen 2020). Minnesotamodellen som 12-stegsbehandlingen till en början kallades kom till Sverige år 1984 och den tillämpar AA:s principer. 12-stegsprogrammet har som syfte
att behandla personer som har ett beroende till ett helt nyktert och drogfritt liv. De 12 stegen i programmet är:
1. Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen, att våra liv hade blivit ohanterliga- Det första grundläggande steget som innebär att den beroende kapitulerar inför sitt missbruk och erkänner att denne har förlorat kontrollen.
2. Vi kom till tro att en kraft större än vår egen kunde återge oss vårt förstånd- Genom att den beroende har erkänt sin maktlöshet så erkänner denne att det behövs en kraft starkare än den egna för att kunna sluta missbruka och behålla nykterheten.
3. Vi beslöt att lägga vår vilja och våra liv i händerna på Gud, sådan vi uppfattade honom- Som beroende behöver man vara villig att ta emot hjälp från något starkare än sig själv, det kan vara Gud, det kan vara en AA-grupp eller som vissa säger handtaget på dörren som leder in till behandling.
4. Vi företog en genomgripande och oförskräckt moralisk självrannsakan- Den beroende går här igenom sitt liv utan att försköna bilden av vad denne gjort i sitt missbruk.
5. Vi erkände inför Gud, oss själva och en medmänniska alla våra fel och brister och innebörden av dem- Den beroende delar sin livshistoria från steg 4, där alla de mörkaste och mest förbjudna händelserna tas upp till ytan för att dela dem med Gud och en medmänniska.
6. Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägsna dessa karaktärsfel- Eftersom 12- stegsmetoden grundar sig i den kristna traditionen är detta steg en bön om förlåtelse överlämning av karaktärsfelen.
7. Vi bad ödmjukt honom att avlägsna dessa karaktärsfel- Den beroende sin högre kraft om hjälp att avlägsna dessa karaktärsfel.
8. Vi gjorde upp en förteckning över alla de personer vi hade gjort illa och var beredda att gottgöra dem alla- Den beroende gör skrifligen upp en lista över de människor som de skadat, både medvetet och omedvetet, genom sitt missbruk.
9. Vi gottgjorde alla dessa människor, så långt det var oss möjligt, utan att skada dem eller andra- Den beroende ber aktivt de människor som de skadat om ursäkt, sålänge de inte orsakar mer skada till dem eller andra.
10. Vi fortsatte vår självrannsakan och erkände genast när vi hade gjort fel- Den
beroende uppmanas genom detta steg att löpande rannsaka sig själv och erkänna sina brister när de visar sig. Detta för att förhindra karaktärsfelen återigen tar plats vilket kan leda till återfall i sitt beroende.
11. Vi sökte genom bön och meditation att fördjupa vår medvetna kontakt med Gud- sådan vi uppfattade honom- varvid vi endast bad om insikt om hans vilja med oss och styrka att utföra den- Den beroende uppmanas i detta steg att ha fortsatt förtroende för sin högre makt (Gud, AA, mfl), för att inte återfalla i sina destruktiva tankemönster.
12. När vi, som ett resultat av dessa steg, själva hade haft ett andligt uppvaknande försökte vi föra detta budskap vidare till andra alkoholister och tillämpa dessa
principer i alla våra angelägenheter- Detta steg handlar om att en beroende hjälper en annan som kommer efter henne/honom in i 12-stegsgemenskapen.
Förenklat innebär de 3 första stegen att erkänna sin maktlöshet inför drogen, att ersätta denna maktlöshet genom en tro på något sörre än sig själv. Steg 4-9 handlar om att ”tömma ur ryggsäcken” och försöka gottgöra dem man skadat genom sitt beroende. Steg 10-12 handlar om att leva efter de nya rutinerna man lärt sig, fördjupa sig i sin tro och att hjälpa en annan beroende.
4. Tidigare forskning
Genom att ta del av fem artiklar och tidigare forskning som berör missbruksproblematik och behandlingsmetoder vill vi öka vår kunskap om den tidigare forskningen om olika
behandlingsalternativ som kan hjälpa den missbrukande individen. Vi vill också närma oss den forskning som berör anledningar till varför människor hamnar i missbruk.
4.1 Sociala identifikationer och behandling av alkoholproblem
Nils Holmberg beskriver i sin artikel vikten av goda förebilder och olika behandlings- modeller. En beroende individ som kan se att andra är beroende som har genomgått behandling före dem kan fungera som förebilder och kan stärka självkänslan hos den beroende. I självhjälpsgrupper så som AA och NA är detta en viktig del av processen att en beroende kan identifiera sig med en annan beroende som kommit längre i sitt tillfrisknande (Holmberg 1997, 22). Minnesotamodellen hävdar att så kallade nyktra alkoholister i
personalen ger patienterna ett positivt perspektiv på sitt eget alkoholproblem. Inom 12- stegsbehandlingen ser man beroendesjukdomen som en kronisk sjukdom medans inom KBT- behandling ses beroendet istället som överinlärda vanor, addiktiva beteenden, som kan
modifieras precis som vilken annan vana som helst. Ett KBT-program för beroende innehåller oftast: en analys av klientens missbruksbeteende, inlärning av nya alternativa ”coping skills”, analys av balansen i levnadsättet och inlärning av återfallsprevention (Holmberg, 1997, 23 ff).
12-stegsmodellen arbetar istället efter ett socialt nätverk som ska förstärka tryggheten. Det är också viktigt att den beroende definierar sig via en identitet som nykter alkoholist. Då
påminns den beroende om sina begränsningar och denna identifiering ger också
inträdesbiljetten till självhjälpsgrupperna (AA & NA). När den beroende förstärker sin sociala identitet som ”nykter alkoholist eller drogfri narkoman” kan detta ses som ett försök att ge ett negativt stigma en positiv betydelse. Då blir istället begreppet nykter
alkoholist ”destigmatiserat”, det vill säga, positivt laddat och en inträdesbiljett till ett nytt nyktert socialt nätverk och en ny sund social identitet. I 12-stegsprogrammet blir
identifikationsprocessen viktig i rehabiliteringen och dess förlopp och den beskrivs utförligt i flera av AA-böckerna. 12-stegsmodellens systematiska samarbete med självhjälpsgrupper är något som artikelförfattaren anser att övrig missbruksvård kan ta lärdom av. Likaså borde ett ökat samarbete mellan olika tankesätt och behandlingsmodeller främjas.
Artikeln är relevant för vår forskningsstudie då den behandlar 12-stegs modellen och vikten av goda förebilder i behandlingen, tidigare missbrukare som ”för budskapet vidare”. Artikeln belyser också skapandet av en ny identitet, helt skild från missbrukspersonligheten.
4.2 Behandling av alkoholberoende i primärvården kan ge goda resultat, 15-metoden en strukturerad behandling anpassad efter patientens behov
Sven Wåhlin, överläkare och Sven Andreasson, professor båda verksamma vid Karolinska institutets- De beskriver i sin artikel i motsats till 12-stegs metodens syn på
sjukdomsbegreppet, att en individ kan vara lindrigt beroende av alkohol och att de sedan kan tillfriskna från detta med ett begränsat stöd från primärvården. De har utvecklat en metod som de benämner som 15-metoden (Läkartidningen 2015). Denna metod är en strukturerad
trappstegsmetod som riktar sig till att behandla alkohol och beroende av olika svårighetsgrad inom primärvården och företagshälsovården. Metoden bygger på korta 15-minuters samtal där patienten vid första samtalet blir informerad om alkoholens negativa konsekvenser psykiskt och fysiskt. Under detta första besök får patienten också fylla i ett kort formulär angående dennes alkoholvanor. Utefter det första samtalet angående alkoholkonsumtion bokas sedan ett andra möte för en hälsokoll. I motsats till 12-stegsmetoden så får patienten själv vara med om att välja lämplig behandlingsmetod vid ett tredje kort besök. Efter dessa 3 besök planeras det in återbesök och patienten ska behandlas som vilken sjuk patient som helst som till exempel en diabetiker eller reumatiker. En beroendepatient kan behöva livslång läkarkontakt men enligt artikelförfattarna behöver det inte betyda livslång nykterhet utan de bedömer att en alkoholberoende patient kan lära sig att dricka med måtta. Under en kortare period kan
patienten rekommenderas att ta antabus under överseende av en närstående. Patientens får också själv ta ansvar för sitt eget drickande eller sin egen nykterhet. Detta
behandlingsprogram är helt i motsats till 12-stegs modellen i flera avseende. Ett graderat sjukdomstillstånd finns inte i 12-stegs modellen. Antingen har man beroendesjukdomen eller inte medans i artikelförfattarnas behandlingsmetod kan beroendesjukdomen vara lindrig eller svår. 12-stegs metoden bygger också på total nykterhet vilket författarna till denna artikel inte anser att alla beroende behöver sträva efter, det kan vid lindrigt alkoholberoende räcka med att endast se över och ändra sina alkoholvanor.
Artikeln är relevant då den visar den breda synen som finns inom samhälle och forskning med avseende på behandlingsalternativ och missbruksvård.
4.3 Alkohol och narkotikaproblem: några aktuella utmaningar för vårdsystemet Forskaren Jan Blomqvist beskriver i sin forskningsrapport några utmaningar som vård och behandlingsmetoderna står inför (Blomqvist 2017). Han menar att en mängd av den tidigare forskning som gjorts på olika behandlingsmetoder har varit behäftade med allvarliga
metodiska brister (Blomqvist 2007,14). Det finns enligt Blomqvist inte heller några vetenskapliga undersökningar som visar att någon av de olika behandlingsmetoderna har bättre effekt än någon annan metod. I denna forskningsrapport fokuserar Blomqvist på de missbrukare som utan behandlingsinsatser lyckats sluta med sitt missbruk. Han refererar till detta som självläkning.
I en studie som utfördes 1995 visade det sig att ”Den slutsats som författarna drar är att både ”självläkning” och utfallet av behandling till stor del påverkas av faktorer utanför behandlingskontexten” (Blomqvist 2007, 22). Ett flertal forskare har på senare år visat på att det vanligaste sättet att ta sig ur missbruk är när individen får så många konsekvenser att denne helt enkelt tar sig ur missbruket på egen hand genom självläkning. En del
undersökningar visar också enligt artikelförfattaren att de flesta som söker vård och
behandling egentligen inte söker vård för att i första hand sluta med sitt missbruk utan för att de vill få hjälp med att minimera konsekvenserna av sitt missbruk. Han beskriver också att det som istället har en stark påverkan på om missbrukaren lyckas sluta med sitt missbruk på egen hand är hur dennes sociala liv ser ut i övrigt. Dels hur individens sociala relationer ser ut och också vilken samhällsklass som individen befinner sig i. Om individen har arbete, bostad och ett i övrigt fungerande socialt nätverk så har denne lättare för att sluta på egen hand. De individer som behöver vårdinsatser och behandling är oftast de som saknar arbete, bostad eller starka sociala band. Men när så är fallet så är det i första hand inte beroendesjukdomen som
de behöver vård att tillfriskna från utan det är snarare det sociala som faller utanför själva beroendesjukdomen, såsom sociala kontakter och skuldsanering osv.
Artikelns relevans för uppsatsen är att Jan Blomqvist beskriver vikten av sociala band och socialt nätverk. Likaså beskriver Blomqvist att det inte finns någon tidigare forskning som visar på att något behandlingsalternativ skulle vara bättre än något annat.
4.4 Fri från narkotika: Om kvinnor och män som varit narkotikamissbrukare.
Arne Kristiansen, universitetslektor och docent vid Socialhögskolan vid Lunds universitet, skrev 1999 doktorsavhandlingen. Avhandlingens syfte är att beskriva och analysera hur narkotikamissbrukarna i undersökningen har omformat sina liv från tiden innan de började missbruka narkotika, till tiden då de missbrukade narkotika tills de hade lämnat missbruket bakom sig. Syftet är också att analysera vad det kan innebära att med erfarenheter av att ha varit missbrukare leva ett socialt integrerat liv som icke missbrukare (Kristiansen 1999, 22).
De flesta missbrukarna har börjat använda narkotika i tonåren. En del forskare menar att tonåringar kan bli stressade under frigörelsen från sina föräldrar och drabbas av psykisk stress och kriser och att det är en stor anledning till att ungdomar börjar använda narkotika.
Introduktionen till narkotikamissbruk kan ses som ett samspel mellan kamrater snarare än ett grupptryck (Kristiansen 1999, 37). Under missbrukstiden försörjer sig de flesta missbrukare genom en mängd olika både legala och illegala handlingar. Eftersom narkotika är olagligt att bruka så är det också dyrt och den aktiva missbrukaren måste generera en hel del pengar för att kunna upprätthålla sitt missbruk. Sätten som de tjänar pengar på varierar men de innefattar ofta kriminell verksamhet som inbrott, stölder, snatteri, häleri, handla med narkotika och annan brottslig verksamhet. Skillnaden mellan hur man och kvinnor försörjer sig är att männen ofta ägnar sig åt grövre och våldsammare kriminalitet och att kvinnor ofta tvingas prostituera sig (Kristiansen 1999, 51).
När den missbrukande individen bestämmer sig för att försöka sluta med sitt missbruk så kan detta vara av en mängd olika anledningar. Kristiansen beskriver att en av anledningarna är att missbrukaren når sin absoluta personliga botten “rock bottom”. Beskrivningar av “rock bottom” förekommer i en lång rad studier (Kristiansen 1999, 56). Det kan finnas många anledningar till att en missbrukare försöker sluta missbruka och precis som att inkörsporten till narkotikamissbruk kan handla om social sammanhållning för individen så kan vägen ut handla om social sammanhållning i olika former. En del missbrukare lyckas sluta genom så kallad “natural recovery” vilket innebär att de hittar strategier och lyckas på egen hand. Men de allra flesta som lyckas ta sig ur sitt missbruk har genomgått någon form av behandling. En
rad forskare lyfter fram betydelsen den sociala interaktionen mellan behandlaren/terapeuten och den som blir behandlad. Behandling och tillfrisknande hos missbrukare är svårt att mäta empiriskt på grund av dess komplexitet. Forskaren Jerome D. Frank har gjort en klassisk och uppmärksammad studie som heter Persuasion and healing och den publicerades första gången 1961 och reviderades 1991. I denna studie ges stöd för att de flesta behandlings- metoder inte är empiriskt verifierbara (Kristiansen 1999, 68). Den viktigaste ingrediensen i behandlingen menar både Kristiansen och Frank de sociala relationerna och de positiva övertygelserna och olika gemensamma ritualerna och samspelet inom gruppen.
Intervjupersonerna i denna undersökning beskriver att narkotikaanvändningen till en början var relationsförstärkande och gav dem social sammanhållning. De beskriver också att de när de slutade missbruka hade få eller inga sociala kontakter som inte missbrukade men de belyser vikten av olika gemenskaper såsom Anonyma Alkoholister (AA) och Anonyma narkomaner (NA).
Alla intervjupersoner förutom en hade genomgått någon form av behandling och de hade positiva erfarenheter från behandlingshemmen. Oavsett behandlingsmetod så poängterar alla intervjupersoner vikten av den sociala gemenskapen och förtroendefulla relationer på
behandlingshemmen med andra drogfria människor. Genomgående för alla intervjuer i fråga om bibehållen drogfrihet är att det viktigaste för deras drogfrihet är deras sociala relationer.
Kristiansens artikel är relevant för uppsatsen då den ger ett bredare underlag om en missbrukares väg innan, under och efter missbruk.
4.5 Förändringsprocesser i samband med missbruksbehandling-vilka faktorer beskriver klienter som viktiga för att initiera och bibehålla positiva förändringar?
Ninive von Greif och Lisa Skogens, båda forskare vid Stockholms universitet, Socialt arbete undersöker i denna artikel frågeställningarna ” Vilka faktorer beskrivs som viktiga för att initiera en förändringsprocess?” och ”Vilka faktorer beskrivs som viktiga för att inte återgå till missbruk?”. I artikeln beskriver de att ett vanligt sätt att avsluta ett missbruk är något som den missbrukande individen avslutar själv genom en så kallad mognadsprocess. Denna mognad kan vara kopplad till ålder eller till andra omständigheter som sjukdom och ett förändrat socialt sammanhang (Greif & Skogens 2012, 197). Denna förändringsprocess är något som sker genom flera steg men gemensamt för alla är att de når någon form av existentiell kris eller passerar en personlig gräns för vad de anser vara acceptabelt. Detta benämns ofta som ”rock bottom”. Forskning om förändringsprocesser av mänskligt beteende visar gemensamt inom flera forskningsdiscipliner att förändring är en process. Gemensamma
komponenter är att denna process innehåller interna faktorer så som individens egen vilja och hälsa. Den innehåller också sociala faktorer, som sociala band och stöd från familj, vänner och omgivning. Denna artikel avhandlar resultatet från en undersökning baserad på 40 intervjuer utförda i Stockholmsområdet på 4 olika institutioner mellan åren 2009–2011. I initieringsfasen, dvs när missbrukaren bestämmer sig för att sluta missbruka beskriver informanterna i studien att viktiga motiveringsfaktorer är den personliga hälsan och stödet eller den tappade kontakten med familj och vänner. I denna fas beskriver också informanterna att det är viktigt med behandlingen och det stöd de får där. I ett senare skede, vilket också stöds av en annan studie utförd av forskaren J. Storbjörk 2012 att efter ett par års drogfrihet bedöms behandlingen inte som lika viktig längre och inte heller stödet från familjen. Det har istället ersatts av andra sociala band och nätverk när det handlar om vilket socialt nätverk som motiverar och hjälper informanterna att bibehålla sin nykterhet (Greif & Skogens 2012, 208).
Artikelförfattarna betonar att både i denna undersökning såväl som i tidigare studier utförda av Orford 2006 och Blomqvist 2003 framhålls att behandlingen är viktig både för att förstärka och påbörja en förändringsprocess. Dock verkar det inte vara någon större skillnad på vilken typ av behandling det är som den missbrukande individen genomgår. Likaså berättar
informanterna att det sociala nätverket som de bygger upp i nykterheten har stor påverkan för att de ska kunna bibehålla sin nykterhet/drogfrihet.
Denna artikel är relevant då den berör sociala band, sociala nätverk och huruvida olika behandlingsmodeller har olika verkan för fortsatt drogfrihet.
5. Teori
I vår kvalitativa studie har vi valt att studera 12-stegs metoden med stöd av tidigare forskning och sociologen Thomas J. Sheff`s teorier om Sociala band, skam och stolthet. Vi anser att de sociala banden och graden av differentiering av dem i relation till skuld och skam påverkar informanterna både innan, under och efter missbruksperioden. Likaså vill vi, med stöd av Randall Collins teorier om interaktionsritualer och emotionell energi öka vår förståelse för informanternas behandlingsprocess och vad som sker på individ- och gruppnivå när de genomgår 12-stegs behandling. Vi vill också utifrån Saskia Sassens teori om uteslutning (expulsions) visa hur stora befolkningsgrupper utesluts ur samhället p.g.a. global kapitalism, miljöförstöring, krig och fattigdom.
5.1 Thomas J. Scheff
För att hålla ihop oss människor både på mikronivå, som inom den egna familjen eller en grupp människor, och på makronivå som stora samhällen så krävs det trygga och sociala band mellan individer och grupper (Scheff 1990, 4 ff.). De sociala banden testas löpande och kan antingen stärkas eller bli svagare. På familj -och gruppnivå kan förstörda sociala band leda till splittrade familjer och att barn växer upp i dysfunktionella familjer med missbruks-
problematik eller annan dysfunktionalitet kan leda till att barnen i vuxen ålder blir rädda för att knyta sociala band med andra, i rädsla för att banden ska brytas igen, som de gjorde i deras barndom. På makronivå kan skadade eller förstörda sociala band leda till anarki och att hela samhällen till slut kollapsar. Om säkra sociala band är den kraften som håller ihop ett samhälle så är det viktigt att det finns en balans mellan närhet och distans (Scheff 1990, 4).
Denna balans benämns som differentiering. Om vi på mikronivå studerar ett familjesystem så är optimal differentiering att det finns närhet mellan familjemedlemmarna så att individen känner de andra medlemmarna och vet hur de ser på saker och ting. Samtidigt måste det finnas distans, så att man som individ kan känna sig självständig i gruppen. Det måste också finnas acceptans så att alla medlemmar i familjen har rätt till sina åsikter och acceptans för att man inte håller med varandra i allt. I en grupp individer där det är intakta sociala band och det råder optimal differentiering ryms kunskap och acceptans om varandras olikheter och olika åsikter. Likaså ingår att en individ kan skapa och bibehålla sociala band med andra individer som är olik en själv. Ett optimalt differentierat samhälle är balanserat med en balans mellan individualitet och samtidigt accepterande och har ett intresse för varandra. Ett optimalt differentierat samhälle är stabilt, värnar om traditioner på ett sunt sätt och är ändå förändringsbenäget och öppet för utveckling.
En familj där alla strävar efter att vara lika varandra och liktänkande, en sådan familj eller grupp individer är underdifferentierad. I en underdifferentierad familj känner sig gruppen sviken om en familjemedlem gör anspråk på att gå en annan väg. I en familj eller gemenskap av individer där de sociala banden är för ”tighta” eller hårda blir individen uppslukad av familjen. Det finns ingen frihet utan individen agerar som gruppen agerar. Samma synsätt kan användas på makronivå. Nivån på hur differentierat ett samhälle är bestämmer dess förmåga att anpassa sig. För lite distans, underdifferentiering, skapar ett samhälle som blir för bekvämt och det blir inte speciellt förändringsbenäget.
En överdifferentierad familj eller sammanhang utmärks av en hög grad av individualisering dvs individen är allt och familjen är ingenting. För mycket distans, eller för lösa sociala band,
skapar ett alltför individualiserat samhälle. Individerna i en gemenskap med för lösa sociala band blir egocentriska och isolerade.
Thomas J. Scheff`s teorier om sociala band och differentiering gäller inte bara familjesystem eller samhälle utan kan användas i alla sociala relationer och gemenskaper. Intakta sociala band kan förklaras som att det ”innefattar en mental och emotionell samstämdhet eller samklang mellan personer” (Starrin 2013, 153). De sociala banden kan hela tiden, vid interaktion mellan människor, byggas, skadas, skyddas och repareras.
Våra sociala band påverkas också av skam och stolthetskänslor (Scheff 1990, 15). Har vi intakta sociala band så är vi ofta stolta och går med huvudet högt. En stolt individ ser en annan individ i ögonen på ett respektingivande sätt medans en människa som känner skam beter sig undvikande och mår dåligt. På makronivå ser vi exempelvis 1994 när Sverige tog brons vid fotbolls VM, mycket stolta svenskar med starka sociala band. Medans tyskarna har brottats med en nationell skam efter Adolf Hitlers patologiska skräckvälde.
Skammen är den mest dominerande känslan. Den ger i sin tur utlopp för en mängd andra känslor. Om vi som människor gör något som vi känner är moraliskt fel får vi en känsla av skam. Skamkänslor är de viktigaste av alla sociala känslor då de ökar när våra sociala band är hotade (Scheff 1990, 80 ff). När en individ, eller individer i samklang med varandra känner stolthet så signalerar det trygga och säkra sociala band och när skamkänslor ökar är banden skadade eller hotade. Skammen har också en viktig funktion i hur medvetna vi människor är om våra andra känslor som kärlek, skuld, ilska och rädsla. Skäms man för att visa sina känslor så håller man tillbaka dem oavsett om det är ilska, kärlek eller rädsla. Man kan även skämmas för att man skäms och då visar man inte sina skamkänslor.
De flesta skamepisoderna som en individ känner är osynliga för individen själv. Denna skam benämns som icke uppmärksammad skam. Den icke uppmärksammade skammen kan delas upp i två delar: Öppen odifferentierad skam och förbipasserande skam. Den öppna
odifferentierade skammen är när individen känner sig nedvärderad, antingen av sig själv eller andra. Denna upplevelsen av skam försöker individen dölja genom t ex rodnad, sänkt blick, svamlande tal mm. Den förbipasserande skammen börjar också den med att individen känner sig nedvärderad. Individen försöker undvika den smärta som skammen medför genom att t ex prata oerhört fort, tänka fort och ha hastiga kroppsrörelser. Båda formerna att undvika känslan av skam är nedbrytande för individen. Utöver detta så finns det helt dold skam. Den helt dold skammen leder enligt Scheff till skam-skam spiraler och medför allvarliga konsekvenser för individen. Det kan leda till inåtriktad ilska, utåtriktat raseri och känslor av tomhet och känslolöshet. Konsekvenserna kan till slut bli våldsamt beteende och depression hos
individerna beroende på om ilskan riktas inåt eller utåt.
Alla sociala band måste fortlöpande vårdas. I det moderna samhälle vi lever idag har människan mängder av sociala band till andra människor, dessa sociala band hinner människan ofta inte vårda. I det individualiserade samhället undertrycks de känslor som är sammankopplade med våra sociala band, stolthet och skam.
Om vi möter en annan människa går vi redan in i det mötet med en rädsla för att bli avvisade och vi agerar då på ett sätt för att undvika att bli avvisade. Om vi är trevliga och hövliga så bemöts vi ofta av detsamma och då känner vi istället en behaglig stolthet. Om någon behandlar oss trevligt och respektfullt blir vi stolta och om någon inte är trevlig eller respektfull mot oss känner vi skam. Detta är ett kraftfullt system som får oss människor att ””rätta oss i ledet”. Scheff benämner detta systemet som ”the deference emotion system”.
Om vi uppmärksammar skamkänslan som skam så är den ofarlig. Skammen ska ge oss en fingervisning om våra sociala band är skadade eller på väg att bli skadade och ger oss på detta sättet möjlighet att agera för att undvika detta eller reparera redan skadade sociala band.
5.2 Randall Collins
Randall Collins, forskare i Sociologi vid the University of Pennsylvania, beskriver i sin bok Interaction Ritual Chains, teorierna och processerna kring interaktionsritualer (IR) och emotionell energi (EE). Enligt Collins är interaktionsritualer och den emotionella energi som ritualerna genererar centralt vid sociologiska analyser eftersom de förmedlar och förenar en grupps struktur och övertygelser. Det finns ett behov hos människan att delta i olika
interaktionsritualer och därför söker vi dem, antingen medvetet eller omedvetet (Collins 2004, 48).
Ritualer kommer till stånd från en rad beståndsdelar som växer till olika styrka av intensitet och resulterar i solidaritet, symbolik och individuell emotionell energi (Collins 2004, 47 ff).
IR har fyra grundbeståndsdelar:
1. 2 eller flera individer måste befinna sig på samma plats så att de påverkar varandra med sin fysiska närvaro, medvetet eller omedvetet.
2. Det måste finnas en tydlig gräns mellan insida och utsida så att deltagarna tydligt vet och känner om de är inkluderade eller exkluderade.
3. Människorna fokuserar på ett objekt eller en aktivitet och genom att kommunicera ut detta fokus till varandra blir de ömsesidigt medvetna om varandras fokus och uppmärksamhet.
4. De delar samma sinnesstämning och emotionella upplevelse.
Dessa fyra beståndsdelar alternerar fram och tillbaka och ger kraft åt varandra. Speciellt 3 och
4 samverkar. Ju mer fokuserad en deltagare är på aktiviteten och på hur de övriga reagerar och fokuserar desto mer intensiv blir delas delade känslotillstånd och till slut blir detta känslotillstånd dominerande t ex som vid en konsert där publiken blir mer och mer entusiastisk och ”inne” i musiken och detta smittar övriga publiken som i sin tur smittar tillbaka. Detta ömsesidiga fokus, medvetenhet och känslosvall producerar en delad emotionell och kognitiv upplevelse. Detta är vad Durkheim refererar till som kollektivt medvetande.
IR kan, om de fyra beståndsdelarna finns med, resultera i:
1. Gruppsolidaritet, en känsla av medlemskap och tillhörighet
2. Emotionell energi (EE) för individen. En känsla av självsäkerhet, upprymdhet, styrka, entusiasm och initiativtagande.
3. Olika symboler som representerar gruppen så som emblem, märken, ikoner, gester eller olika ord/fraser. Dessa symboler representerar gruppen för gruppmedlemmarna. Dessa symboler refererar exempelvis Durkheim till som heliga objekt. Gruppmedlemmar som känner solidaritet till gruppen behandlar dessa symboler med respekt och skyddar dem mot utomstående och om någon behandlar dem respektlöst.
4. Moralkänslor, känslor av rättvisa till att handla utefter gruppens värderingar, att man respekterar symbolerna och att man är villig att försvara både grupp och symboler mot eventuella överträdelser och inkräktare. Känslan av att de som går utanför gruppens moral agerar fel och med bristande solidaritet.
5.3 Saskia Sassen
Saskia Sassen beskriver i sin bok ”Expulsions, Brutality and Complexity in the Global Economy”, hur olika befolkningsgrupper utesluts från samhället på p.g.a. nutidens globala kapitalism och de sociala problem det medför (Sassen 2014, 7 ff). Detta är något som märks tydligt även i Sverige där många invånare hamnar i fattigdom med i bästa fall låglönearbete, men annars som socialbidragstagare eller sjukskrivna med stöd från försäkringskassan.
I takt med att miljöförstöringen i världen har ökat, kriget i mellanöstern och klyftan mellan fattiga och rika blir större, så tvingas också människor fly från svält, fattigdom och krig vilket har resulterat i en ökad flyktingström till Sverige. Nyliberalismen har medfört att det sociala skyddsnätet i Sverige har blivit sämre, allt eftersom det statliga blivit privatiserat och
människor blivit mer individualiserade. Den statliga välfärden som förut varit så stark har i takt med globaliseringen och den fria marknaden försvagats kraftigt (Sassen 2014, 59).
Dock har förändringar i världsekonomin och övergången bort från keynesianismen gentemot en global privatisering inneburit att den byråkratiska apparaten krackelerar (Sassen 2014, 140
ff). Avreglering överlag och ett nyliberalt samhälle med minskad offentlig förvaltning har ökat privatiseringen och ökade vinstintresse och förändringar av politiken gör att viss statlig verksamhet privatiseras. De beslutsfattande ekonomiska aktörerna i västvärlden vill se mindre involvering från den offentliga förvaltningen, mindre satsning på social välfärd via
skattepengar och framförallt avreglering och avbyråkratisering. I takt med att privatiseringen ökar och likaså vinstintresset gör jakten på vinst att allt mer regnskog skövlas, miljöförstöring och utsläpp ökar efterhand som utveckling och produktion accelererar. Detta resulterar i att stora grupper människor tvingas flytta från områden som till slut dör ut. Det beräknas vara 800 miljoner människor som tvingats flytta pga. miljöförstöring och döda landområden (Sassen 2014, 96 ff). Miljöförstöringen och de stora företagens skövlande framfart tvingar människor in i fattigdom och resulterar i att kriminaliteten ökar.
6. Metod
6.1 Metodologi
Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi vill öka vår förståelse för huruvida informanterna känner sig hjälpta av 12-stegsbehandlingen och vad de i så fall anser vara den mest bidragande faktorerna till att det hjälper dem att bibehålla nykterheten.
Vi är inte ute efter ett generaliserbart resultat, utan vi vill tolka och förstå hur informanterna känner just där och då. Vi vill tränga djupare in i informanternas vardag genom kvalitativa forskningsintervjuer (Brinkman & Kvale 2017, 31). En kvalitativ undersökning handlar om att systematiskt samla in, organisera och tolka kvalitativa data (Skärvad & Lundahl 2016, 117). I en kvalitativ undersökning studeras oftast individer eller grupper och deras livsvärld.
Kvalitativ forskning riktar in sig på att analysera, tolka och förstå sociala fenomen.
Målsättningen är att tränga ner på djupet i förståelsen av det sociala fenomenet och hitta bakomliggande orsaker till vad som driver människors beteende, beslut och handlingar i det sammanhang som studeras (Skärvad & Lundahl 2016, 118). Kvalitativa undersökningar är ofta beskrivande och den är lämplig för att beskriva händelseförlopp och processer. En kvalitativ metod lämpar sig därför bäst för oss eftersom vår ambition är att beskriva, analysera, tolka och förstå de sociala fenomen vi studerar, genom att tränga ner på djupet.
Den kvantitativa forskningsstrategin utgår från det positivistiska forskningsidealet och de går i grunden ut på att räkna och mäta. ”Det handlar om att samla in kvantifierbara data, att statistiskt och matematiskt bearbeta numeriska data och uppnå kvantifierbara resultat”
(Lundahl & Skärvad 2016, 103).
Kvalitativa undersökningar handlar om att samla in, organisera och tolka kvalitativa data. I kvalitativa undersökningar är språket och texterna viktigt. De kvalitativa undersökningarna är inriktade på att beskriva, analysera, tolka och förstå sociala fenomen. Vid kvalitativa
undersökningar vill man tränga på djupet i förståelsen för det fenomen man studerar. Man vill också hitta vad som ligger bakom och driver människors beteende, beslut och handlingar (Lundahl & Skärvad 2016, 118 ff).
Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning eftersom vi vill tolka och öka vår förståelse för individen som genomgår behandling i 12-stegsprogrammet. Vi har valt att utgå från en hermeneutisk vetenskaplig ansats.
Ordet hermeneutik härstammar från grekiskan. Det råder delade meningar i litteraturen om vilket av följande ord det härstammar från; hermeneutikè, hermeneutikos eller hermeneuein.
En del författare menar att hermeneutiken härrör från den grekiska mytologin och guden Hermes, som var budbärare mellan gudarna och människorna och därför var tvungen att tolka de budskap som sändes däremellan (Gilje & Grimen 2007, 173). Själva ordet hermeneutik betyder utläggningskonst och förklaringskonst. Hermeneutiken är viktig för
samhällsvetenskaperna eftersom dessa ämnens datamaterial ofta består av meningsfulla fenomen, muntliga yttranden och texter. Inom samhällsvetenskaperna försöker man förklara och tolka beteendemönster, normer, regler, värderingar och sociala rollmönster. Stora delar av forskningsprocessen kan uppfattas som en tolkningsprocess (Gilje & Grimen 2007, 174).
Den metodologiska ansats som vi har tänkt oss använda för denna kvalitativa undersökningen är hermeneutiken. Den hermeneutiska ansatsen lämpar sig väl när målet är att man ska
försöka nå förståelse för andras mening eller texter. Detta sker ofta när delen, t ex en mening ska förstås till helheten, t ex en text eller ett större sammanhang (Aspers 2011, 246).
Inom hermeneutiken finns det något som benämns som den hermeneutiska cirkeln. Den innebär att ”förståelsen sker genom en process där delen förstås i förhållande till helheten och omvänt” (Aspers 2011, 41). Den hermeneutiska cirkeln visar att all forskning består av ständiga rörelser mellan helhet och del, mellan det vi ska tolka och det sammanhang som det tolkas i, eller mellan det vi ska tolka och vår egen förförståelse. Hur vi tolkar en del är
beroende av hur helheten tolkas, och hur helheten tolkas är beroende av hur delarna tolkas. Vi har använt oss av den hermeneutiska cirkeln som ett instrument för att förstå den kontext som informanterna lever i utifrån deras perspektiv och omvänt utifrån samhället gentemot
informanterna. Hermeneutiken är relevant för samhällsvetenskaperna för en stor del av det samhällsvetenskaperna försöker förklara är normer, regler, värderingar, förväntningsmönster, beteendemönster osv. Tolkningar och förståelse av meningar ligger därför i botten på dessa
discipliner (Gilje & Grimen 2007, 174). Vi vill i denna undersökning försöka uttolka hur informanterna känner när de genomgår behandling och vad i behandlingen som hjälper dem att bibehålla sin nykterhet. Vi vill också öka vår förståelse för var de anser att samhället brustit gentemot dem.
En grundtanke inom hermeneutiken är att vi alltid bär med oss en bakgrund, vi möter aldrig världen förutsättningslöst. Vi har alltid en viss för-förståelse till det vi ska undersöka för utan för-förståelse kan vi inte heller förstå. Det är denna för-förståelse som ger oss en riktning och som gör att vi vet vad vi ska rikta vår uppmärksamhet mot (Gilje & Grimen 2007, 179). Vår för-förståelse är att vi båda två har haft missbruksproblematik och vi arbetar idag med
missbruksvård. Victoria har själv haft ett långvarigt opiatberoende och har blivit drogfri för 9 år sen genom behandling både på låst institution och genom 12-stegs behandling i
öppenvården. Henrik har också ett långt missbruk bakom sig med amfetaminmissbruk, kriminalitet, fängelsevistelser och 12-stegsbehandling på institution också med en drogfri tid på 9 år. Vår förförståelse i ämnet har varit omfattande. Det finns risker med en alltför
omfattande förförståelse, förförståelsen kan begränsa genom att uppsatsförfattarnas egna åsikter och tankar tränger igenom informanternas. Vi anser dock att vår förförståelse har varit en fördel då vi fått informanternas tillit och vi har en förståelse för den process de befinner sig och också har kunnat tränga djupare in i frågeställningar och känsliga frågor då vi förstår den interna jargongen och den sociala situationen informanterna befinner sig i. Vår sociologiskt teoretiska för-förståelse har vi genom våra studier i sociologi. En viktig del av hermeneutiken som varje forskare måste beakta är den dubbla hermeneutiken. Det innebär att forskare ofta måste tolka och förstå något som redan är tolkningar. Aktören som förstår samhället utifrån sin bakgrund och kontext, tolkar detta samhälle. Det är utifrån dessa tolkningar som forskaren sedan gör sina tolkningar (Gilje & Grimen 2007, 175). Här delar hermeneutiken upp sig i två traditioner. Den ena traditionen menar att man ska bortse från dessa tolkningar ”därför att sådana beskrivningar ofta är felaktiga och för att de begrepp som används är
ovetenskapliga” (Gilje & Grimen 176). Émile Durkheim förespråkar denna traditionen.
Även om vi inser svårigheterna med att tolka aktörernas tolkningar så anser vi att det just dessa tolkningar de gör och förmedlar om sin situation som vi anser är viktiga att undersöka.
Svagheten i detta är att det blir ingen absolut sanning. Det blir informanternas sanning utifrån deras tolkning som sedan tolkas igen. Detta är viktigt att ha i åtanke, att resultatet gäller för dem vi har intervjuat just vid detta tillfälle.
6.2 Metodval
Vi har valt att göra semistrukturerade intervjuer för att samla in empirin. En semistrukturerad intervju anser vi lämpar sig bäst eftersom vi behöver en övergripande frågestruktur men det lämnar ändå möjlighet till följdfrågor (Aspers 2011, 143). Nackdelen med en
semistrukturerad intervju kan vara att vi utgår från vår horisont och att informanten då har begränsade möjligheter att lyfta fram ett eget perspektiv. Vi anser dock att vi har lämnat mycket tid och plats i intervjuerna för informanterna att berätta sin berättelse. Vi har använt oss av en intervjuguide för de övergripande frågorna. Intervjuguiden har vi tematiserat i olika teman, detta för att enklare kunna följa strukturen för dessa teman i resultatpresentationen.
Det första temat är missbruk och där har vår tanke varit att vi vill tränga djupare in i vad som fått informanterna till att börja missbruka, hur deras barndom har sett ut och vilka tankar och känslor de har haft gentemot samhället före och under deras missbruksperiod. Det andra temat är 12-stegs behandling och där har våra frågor haft som syfte att få fram hur informanterna anser att behandlingen fungerar och vad specifikt det är i behandlingen som fungerar. Det tredje temat är samhälle och här har vi velat öka vår förståelse kring vilka brister
informanterna anser att det finns i samhället som kan leda människan in i missbruk och vad de anser kan förbättras på samhällelig nivå. Dessa brister relaterar till vårt syfte med
undersökningen och likaså relaterar missbrukstemat och tema 12-stegs behandling till vad det är som fungerar i 12-stegs behandlingen och vägen in i missbruk. Dessa teman anser vi har varit lämpliga för att kunna besvara vår frågeställning ”Vilka sociala brister upplever en grupp missbrukare har bidragit till deras missbruk och på vilka sätt har 12-stegs behandling bidragit till drogfrihet?”.
En semistrukturerad intervju ställer höga krav på den som intervjuar så att denne kan ”känna in” och ställa rätt följdfrågor. Vi har spelat in intervjuerna och även fört anteckningar vid intervjutillfället efter informanternas medgivande. Vid varje intervju har det funnits tid till både tystnad, eftertanke och reflektion. Det är viktigt att påpeka att den kvalitativa intervjun är subjektiv och inte objektiv. Den bygger på forskarens förmåga att kunna tolka informanten.
Likaså är det svårt att generalisera efter den kvalitativa intervjun och en annan uttolkare hade kunnat tolka samma intervju på ett annat sätt.
6.3 Validitet och reliabilitet
Med begreppet validitet inom samhällsvetenskapen menar man vanligen handlar om huruvida en metod undersöker det den påstår sig undersöka (Brinkmann & Kvale 2017, 402). Vi var inte ute efter några generaliserbara resultat. Vi anser att undersökningen och metoden
undersöker det som formulerats i syfte, frågeställning och metodavsnitt och att det har kunnat analyseras utifrån de valda teorierna.
Reliabilitet syftar på forskningsresultatets konsistens och tillförlitlighet. I detta fallet handlar det om undersökningens resultat hade kunnat reproduceras av andra forskare, vid andra tillfällen (Brinkmann & Kvale 2017, 294). Eftersom vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med hermeneutisk metodologi så kan man inte få exakt samma resultat vid andra tillfällen eller av andra forskare. Alla har olika för-förståelse och tolkar olika. Det resultatet vi har fått fram i intervjuerna gäller för just det tillfället där och då.
6.4 Tillvägagångssätt och urval
Vi har baserat vårt urval på de kriterier vi har fått om vad vår uppsats ska innehålla. Vi har valt att använda oss av ett icke slumpmässigt urval och ett bekvämlighetsurval (Trost 2012).
Vi har valt denna urvalsmetod eftersom vi genom vår förförståelse vet var vi ska finna respondenter som har genomgått 12-stegs behandling enligt Minnesotamodellen.
Bekvämlighetsurvalet har också varit mest lämpligt då ämnet är känsligt och det därför kunde varit svårt att hitta respondenter till intervjuerna om vi använt oss av en annan urvalsmetod.
Vi har också velat ha en jämn fördelning av män och kvinnor och därför har vi valt att intervjua fyra män respektive fyra kvinnor för att få en jämn fördelning mellan könen.
Vi har valt att intervjua åtta personer som genomgått 12-stegsbehandlingen i Falkenbergs kommun eller inom sluten vård på annan ort. Vi har valt att avgränsa oss till Falkenbergs kommun eftersom vi båda arbetar i kommunen och vi har ett brett kontaktnät inom
kommunen. Vi har kontaktat två personer aktiva inom AA/NA, och genom den vägen lagt ut frågan om någon i gruppen skulle vara villiga att vara med i vår studie och bli intervjuade. Vi har poängterat att det bästa för vår undersökning är om våra informanter är för oss okända sedan innan. De har i sin tur kontaktat dessa och frågat om vi får kontakta dem i
undersökningssyfte. De har kontaktat oss och vi har bestämt träff med dem på en trygg och neutral plats, en föreningslokal där AA/NA-möten hålls. Där har vi informerat dem om undersökningens syfte, de fyra etiska riktlinjerna med betoning på konfidentialitet och anonymitet och var den kommer publiceras. Alla åtta informanter tackade ja till att vara med och då bestämde vi ett nytt möte där intervjun skulle äga rum.
Längden på intervjuerna har varierat. Informanternas namn är fingerade i resultat-
presentationen för att inte röja deras identitet. Vi har också valt att skriva bakomliggande information som vi anser är viktig, kopplat till varje informant. Vi anser att det är viktig information men samtidigt kan för mycket information äventyra anonymiteten. Vi
medverkade båda vid alla intervjuer. Vi turades dock om att vara den som intervjuade från intervju till intervju. Vi började alla intervjuer med att berätta kort om vår egen bakgrund.
Detta för att skapa en vi-känsla under intervjuerna.
6.5 Analysmetod
För att kunna skapa ett så bra underlag som möjligt har vi spelat in intervjun och även fört anteckningar under intervjun. Inom kvalitativ forskning är induktion en process som används vid analysen där man observerar ett antal fall i syfte om att kunna säga något generellt om den grupp som undersöks. En del forskare talar om analytisk induktion där man systematiskt söker efter likheter mellan fall för att kunna utveckla begrepp, idéer eller teorier (Kvale 2017, 239).
Vi har använt oss av denna strategi, först har vi tematiserat intervjun och därefter har vi kategoriserat och kodat informanternas svar för att lättare kunna hitta dessa likheter i deras svar.
Vidare har vi använt oss av en hermeneutisk meningstolkning, för att göra detta har vi använt oss av några så kallade rättesnören för att göra detta på ett korrekt sätt (Kvale 2017, 252 ff).
Det första rättesnöret är att vi under hela processen vid analys av det transkriberade materialet har processats materialet mellan del och helhet och fram och tillbaka enligt den
hermeneutiska cirkeln. Genom att göra detta har vi fått en djupare förståelse för
informanternas svar och kunnat tolka därefter. Detta har gjort att vi har kommit in på ett andra rättesnöre, en god gestalt, vilket har resulterat i ett vi har fått ett inre sammanhang i texten vilket också har underlättat för oss vid tolkningen.
En nackdel med denna hermeneutiska meningstolkning kan vara att det är just en
meningstolkning vilket innebär att det är vår tolkning av informanternas svar vid just detta tillfället som kommer fram.
Den förförståelse vi har för ämnet och andra faktorer också, påverkar såklart hur vi tolkar resultatet.
6.6 Etik
Vi har utgått från fyra områden av etiska riktlinjer som brukar diskuteras för forskare:
informerat samtycke, konfidentialitet, konsekvenser och forskarens roll. Alla dessa fyra aspekter har delgivits och diskuterats med alla informanter innan intervjun (Kvale &
Brinkmann 2017, 105).
Informerat samtycke betyder att man informerar informanterna om syftet med undersökningen
och hur undersökningen är upplagd i stort och om vilka fördelar och eventuella risker som kan vara förenade med att man deltar i undersökningen. Likaså innebär det att informanterna deltar frivilligt och att de har rätt att dra sig ur när som helst (Kvale & Brinkmann 2017, 107).
Alla informanter har informerats om syftet med undersökningen och att de när som helst kan välja att avbryta sitt deltagande.
Med konfidentialitet menas de överenskommelser som informanterna ingår, om vad som kan göras med de data som framkommer. Frågan gäller alltså vilken information som ska vara tillgänglig för vem. Vi har informerat informanterna om undersökningens syfte, att det är ett examensarbete och att alla informanter är anonyma. Likaså har vi informerat om att uppsatsen skickas till examinator och att alla informanter får ta del av undersökningen efteråt.
Som forskare måste man bedöma vilka konsekvenserna kan bli för informanterna som deltar och väga det emot vilka fördelar som deras deltagande i studien ger (Kvale & Brinkman 2017, 110). Den etiska princip som råder här är att man ska ”göra gott”. Risken för att någon ska lida skada ska vara så liten som möjligt. Vi anser att de inte löper några risker för att någon av informanterna ska fara illa och alla intervjuer genomförs på en plats där informanterna känner sig trygga och där det råder ett bra samtalsklimat. Alla frågor är ställda med ödmjukhet och respekt.
Med den etiska riktlinjen, forskarens roll, menas forskarens integritet, vilken är avgörande för undersökningens kvalitet och hållbarheten i det etiska beslutsfattandet under undersökningens gång. Det handlar om att ha ett empatiskt sinne, integritet och ett engagemang i moraliska frågor (Kvale & Brinkman 2017, 111). Likaså handlar det om att ha ett professionellt
agerande och de vetenskapligt publicerade resultaten ska korrekta och förfarandet transparant.
Forskarens roll känner vi att jag har uppfyllt genom att hela tiden vara självreflekterande över vårt beteende och genom att vi har delat upp så vi inte har intervjuat mer än en person om dagen, detta för att kunna agera professionellt och orka hålla vårt engagemang och fokus.
7. Resultatpresentation
Denna kvalitativa undersökning har gjorts med 8 stycken semistrukturerade intervjuer. Alla intervjuer har hållits i NA:s och AA:s lokaler på Utmarksvägen i Falkenberg. Vi har intervjuat 4 män och 4 kvinnor och informanternas ålder har varit mellan 23 år- 60 år. Vi har valt att referera till informanterna med fingerade namn. Alla informanter har genomgått 12-stegs behandling vid minst ett tillfälle och alla är eller har varit aktiva i självhjälpsgrupper som NA eller AA. Vi har börjat varje intervjutillfälle med att berätta om vår egen förförståelse kring 12-stegs metoden och vi har i korta drag berättat om vår egen väg ut ur missbruket.
