Bostadspolitik på landet

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Kristian Berg

Title

Bostadspolitik på landet

Issue

24

Year of Publication

1992

Pages

9–20

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Bostadspolitik

på

landet

av Kristian

Berg

”Mensåvardeten_{känsla,vilkenbörjat utforma sig inommig}

redan i Södermanland,som nutognyfart och innan dagens slut skulle _{skymma alla andra. Det var, att det försiggick} tydligen runt om på Sverges landsbygd ett nybyggnads-, ombyggnads- och konstruktionsarbete, icke inågotavseende

mindre_{genomgripandeeller mindrebetydelsefulltänmotsva¬} rande arbete_päsenaste50år inom industrin, barafullkomligt okäntfördenstoraallmänheten.Detvar(...)någotupprörande

orättvist i dennavår_{okunnighet, de 3 1/2miljonernas, om} denna_{väldiga ombyggnadavhelasvenskalandsbygden, ja,} helt enkeltav _{själva Svergesjord,avSverges odling ochav}

Sverges husdjur. Liksomavhelajordbruksbefolkningenshem

och bostäder.”

L. Nordström.Bondenöden

Bostadspolitiken förändras.Den 1/121991 avskaffa¬

des_{Bostadsdepartementetsom en avdeförstaåtgär¬} dernaav_{den nyaborgerligaregeringen. Under tiden}

fram till 1993 skalllänsbostadsnämndernaistort sett avvecklas. Ledande företrädare för _{regeringen har}

deklarerat_{bostadspolitikens klart minskade betydel¬}

se.Det kan_{tydassomde första raderna i den sociala}

bostadspolitikens formellanekrolog. Ipraktiken in¬

träffade kanskefrånfället_{långttidigare, det hävdar} åtminstonefleraavde_{gamla länsbostadsdirektörer¬} na.Det kanske ärförtunnaindicier förattavlivaen

epok,ens litterärt. Men förändringenkange anled¬

ning tillatt senågot på bostadspolitikens betydelse

och funktion för_{landsbygdens förändring under} 1900-talet.'

Det finns _{förmodligen ingen} gren inom statens

verksamhetsfältunderdetsenastesekletsomavkas¬ tat mer _material, som utretts lika _{flitigt och} som debatterats så intensivt som _{bostadspolitiken. Dis¬}

kussionen om _{bostadsfrågan var livlig under hela} senare delen av 1800-talet och _{utgångspunkterna}

togs i den allt merohållbara situationen i de stora städerna._{Inflyttningen tillstädernaavlandsbygdens}

befolkninginnebarattproblemen blev allt allvarliga¬

re. De_{kraftiga högkonjunkturernaunder 1870- och}

90-tal förvärrade denna situation_{ytterligare.Medan} bostadsförhållandenadrastiskt förvärrades i städer¬

na,dränerades_{landsbygden på arbetsför befolkning.}

Därförskulle de _{statligaåtagandena under lång tid}

begränsastill landsbygden.^

Den första _{statliga insatsen blev tillsättandet av}

jordbrukslägenhetskommittén och dess förslag om

avsöndring av kronodomäner,i syfte att underlätta

för mindre bemedlade att starta ett _{egetjordbruk.^} Efteren_{blygsamkoloniseringsomskedde i formav}

avstyckning, försäljningellerutarrenderingav

stats-jord, resulterade den uppblossande debatten i en motionsflod till _{riksdagarna. Slutligen blev det en}

utredning; 1899 års egnahemskommitté tillsattes.''

Egnahemmen

och den formella

starten

Med _{egnahemskommitténs betänkande och därpå} baserade_{riksdagsbeslut(1904)gjordestatensin för¬}

sta stora_{satsning ibostadsbyggandet.^Men ambitio¬}

nernabakom_{egnahemsrörelsenvarinte i förstahand}

attklara_{bostadsfrågan. Motivenvar snarareattför¬} söka_{lösajordbruketsproblemmed säsongsanställda,}

svårigheternamed för småbrukningsenheterochen önskan atthindra_{emigrationen.}

Syftetattkvarhålla befolkningen på landsbygden

kan _{spåras i fleraav de motioner somunder} 1910-talet framlades för _{riksdagen.* Tilltron till de fria} marknadskrafternavarstoroch statsmakterna kunde hänvisa tillatt_{problemenborde lösasavkommuner¬}

naoch deenskilda _{”tomtspekulantema”.’ Bostads¬}

frågan sågsnärmastsom endelavfattigvårdenvilken

kommunerna ansvarade för. Men det fanns ävenen

rädsla förattde_{nyaegnahemmamaskulle konkurre¬}

att _{ingen jordbrukslägenhet fick bli så stor att den} erbjöd full sysselsättning, elleratt arbetaren:

”...genom dess förvärvande upphördeattvara ar¬ betare i _{egentlig mening och istället inginge i de}

fullbesuttna_{jordägarnas klass.”*}

Dettaändrades i 1904års_{riksdagsbeslutsåattde}

jordbrukslägenheter sombildades kundegörasbär¬

kraftigare. Organisationen för dessa första lån var

enkel._{Kungl. Maj:t beviljadelån åt hushållningssäll¬}

skapen och i vissa fall speciella aktiebolag.Lånenvar

uppdelade på två typer -jordbrukslägenheter och

bostadslägenheter- och beloppen kunde utgå med högst 5/6 (eller 5000 kr)avdenförstnämndas värde

och 3/4_{(eller 3000 kr)förbostadslägenhet.Byggna¬}

dernaskullevara_{belägnapä landsbygden ellerutom}

stads_{jurisdiktion. Låntagarna skulle vara arbetare} med utkomst _{huvudsakligen från kroppsarbete, ha}

vissa ekonomiska_{tillgångar ochvarakända förspar¬}

samhet, nykterhet och hederlig vandel.’

Koloniseringen av Norrlandåterkommeri utred¬

ningar och motioner ända inpä 1930-talet ochutgör

ett_{viktigt motiv förstaten att satsapå egnahemslå¬}

nen. Landet befann _{sig i en situation med brist på}

livsmedel och_{varje möjlighetattöka livsmedelspro¬} duktionen måste beaktas. I samband härmedmåste

den centrala_{utredningsapparatenses:tillsättandetav}

1912års_{kronolägenhetskommission, 1915års}

kolo-nisationssakkunniga och 1916års

kolonisationskom-mitté. Planerna_{(1918)gälldeäven skogsbruket och}

gickutpåattskapa 6 600nyakolonatåt skogsarbe¬ tare i Norrland. 1925 tillsattes _{ytterligare en kom¬}

mitté förattlösa_{organisationen; 1925 års}

kolonisa-tionssakkunniga. Kolonisationen resulterade i en

mängd perifer bebyggelse; skogstorp, skogsbruk, fjällägenheter, kronotorp och kolonat. Derasgemen¬

sammanämnarevarattmarken _{ägdes av Kronan.}

Åren efter första _{världskriget förändrades}

egna-hemsorganisationen så att hushållningssällskapen

inrättade _{egnahemsnämnder för handhavandet av}

lånen. Statens kontrollav verksamheten bedrevsav en_{egnahemsinspektör, placeradpåen}

egnahemsav-delning inom Jordbruksdepartementet. 1923 beslu¬

tade _{riksdagen om ytterligare stimulering av nya}

egnahemsjordbruk genom premielån.

Resultaten av

egnahemsbyggandet

gälldeframför allt byggnadernas bristande tekniska

utförande och den_{spekulation i samband med mark¬}

försäljning som registrerades. Bristerna ansågs till stordel bero_{påatt den statliga kontrollenav låne¬} medleninte_{fungerade. Detta ledde tillenomorgani¬} sation_1928,dåStatensEgnahemsstyrelse inrättades

istället för _{Jordbruksdepartementets}

egnahemsav-delning, varigenom statens direkta kontroll över

länegivningen förstärktes.

1huvudsak skulle emellertid de _{ursprungliga be¬}

stämmelsernaom_{egnahemsom antogsav 1904års}

riksdag förbli oförändrade fram till omläggningenav

bostadspolitiken 1948.

Betraktarmande_{drygt 40årenavegnahemspolitik} dessförinnan _{tydliggörs motsättningen mellan land} och stad." _{Egnahemsrörelsen hade en i huvudsak}

agrarinriktning. Statensåtaganden, utredningaretc lågunder Jordbruksdepartementet och de finansiella

och_{organisatoriskaåtgärderna syftade uttryckligen} till att förbättra situationen _{på landsbygden. Egna¬}

hemspolitiken var enjord- och arbetsfråga, skiljd

från_{analysen avstadsförhållandena. Detta förstärk¬} tes_{genom en mängd riktadebidrag och lån; nyod¬} lings-, stenröjnings-,jordkörnings-ochbetesförbätt¬ ringsbidrag. Kolonisation uppmanades. Byggnader nyuppfördesoch gamla renoverades,hälsovårdoch

sundhet_{predikades. Denna verksamhets resultat be¬}

tydde naturligtvisenheldel för landsbygden. Mellan

åren 1905 och 1936 utanordnades totalt 85 341

egnahemslån, varav drygt 50 000 varjordbrukslä¬ genheter. Störst omfattning hade

jordbruksegnahem-meniNorbottens-, Västerbottens-, Jämtlands- Väs-ternorrlands- ochVärmlandslän.'^Iantalvarnatur¬

ligtvisdenyaegnahemmenendroppeihavet,de kan

ställas mot_{befolkningsantaletpå landsbygden}som

år1935_{uppgick tilldrygt 3,7miljonerpersoner, men} de gavsamtidigt synbarabevispåstatensintresse."

Förhållanden i städerna

Mot detta står de _{tillfälliga ochfåtaliga beslutsom}

togs förstädernas del. Anledningen till denna oba¬

lans_{gårförmodligenattsökaiattdet ställdesigmer}

komplicerat att politiskt genomföra subventioner

och_{reglerförstadsförhållandenmotbakgrundavdå}

rådande_{marknadsuppfattning. För landsbygdensdel}

rubricerades insatsernasom_{jordbruks- och}

”fattig-vårdspolitik”, vilket var lättare att vinna politisk

40 ^ 35 -30 . 25 --1901 1901- 1921- 1931- 1941- 1946- 1951- 1956- Okäntår 1920 1930 1940 1945 1950 1955 1960

■ Helariket □ _Glesbygd

Bostäderefter hyggnadsperiodtomI960, i %. Hela riket och glesbygd. Källa SCB.

dominerad av böndernas intressen. Därtill var_pro¬

blemenkvantitativtsettfaktisktstörre_{på landsbyg¬}

denän i städerna.

AlfJohansson'"'_{pekar påatt} egnahemsverksamhe-tens _{enögda Inriktning lämnade städernas bostads¬} förhållande åt sitt egetöde:

”Viktigarevaremellertidattde statligalånen inte

kunde _{utgå inom stadsplanelagda områden; verk¬} samheten var av _{utpräglad landsbygdsbetonad och}

närmast_{stadsfientligkaraktär,ävenomdenpå sina} håll, kanske mest i vissa mindre industriorter tack

vare _{kompletterande medverkan av arbetsgivare,}

kunde _{bidraga till förbättrade bostadsförhållanden} föräven_{icke-agrara arbetargrupper.... Städerna fick} självatahand om sin egnahemsfråga...

De första _{statliga finansiella subventionerna för}

städerna_{betingadesav denextremainflationen un¬}

derförsta_{världskriget,dåstatenvid 1917års riksdag}

anslog 2/3avkostnaderna förbostadsbyggandesom

ren_{krisåtgärd.Förattadministrera denna subvention}

bildades Statens _{byggnadsbyrå, som även skulle} anskaffa och fördela de_{knappatillgångarna på bygg¬} nadsmaterial.

Trots _{lågkonjunkturen ända fram till 1920 års}

inflationstopp,försvagadesdetstatliga stödetåt bo¬

stadsbyggande i städerna.'^Debestående insatserna

av _{statlig bostadspolitik blev de egnahemsomfrån}

1920-talet kunde_{uppföras i städerna med lånehjälp}

från Statensbostadslånefond.

”Menför_{bostadsförsörjningen istortvardetvik¬}

tigaste det livliga egnahemsbyggande, framförallt i

tvåfamiljshusets form, som utvecklades i mindre stadssamhällenochindustriorter. I_{många samhällen} blev modellen:en _{egnahemmare plusen hyresgäst,} som_{hjälper tillmedamorteringen”.'’Statensbygg¬}

nadsbyrå utvecklade dessutom typritningar genom

Sigurd Westholmsförsorg.Ett tidigtförsökattinföra

bostadssociala och_{hygieniskasynpunkter i byggan¬} detav_{smålägenheter gjordesav”Tillkallade sakkun¬}

nige förutredningavfråganombostadssociala

mini-mifodringar”, vars betänkande ”Praktiska och hy¬

gieniska bostäder” (1921) innehållerenmängd plan¬

lösningsförslag som kunde rymmas inom statens låneramar.Avvikt för städernas_{bostadspolitikunder} 1920-talet blevocksådetår1923bildade HSB med Sven Wallandersom_{portalgestalt.}

Under 1930-talet kom helt andra krav_påutrymme, standard,_hygienochplaceringavbyggnaderna vil¬ ket skulleutsätta _{egnahemmen för svidande kritik.}

Alltifrån verksamhetens_{börjanhade olika former}av

typritningar, ellerkanske snarare förlagor, använts förattförsöka_{styrabebyggelsens utformning.'*Dessa}

80

Bostadsstandarden i_{glesbygdår1945 och I960. Källa FOB 1945/1960.}

förlagor verkade framför allt somestetiska förebil¬

der. Så _{länge egnahemslånen administrerades av}

hushållningssällskapen hade stateninte någon full¬

komlig kontrollöverhur, vad ochpå vilketsätt det

byggdesutei landskommunerna. Under 1930-talet

togs flera steg mot ett förstatligande av hela

egna-hemsorganisationen.

Arbetslöshet och

_hygien

Deflestasombehandlar_{bostadspolitikenihistorisk}

belysning förlägger dess egentliga genombrott till

1930-talet._{Anledningen söks i ekonomiska faktorer,} det förändrade_{politiska och organisatoriska klimatet}

och inte minst den_{ideologiska förändringsominträf¬}

far_{på1930-talet; däribland distriktsläkarnas alarme¬} rande_{rapporteromdenhygieniskastandarden,} Lub-be Nordströms_{reportageomLort-Sverige, det soci¬} aldemokratiska_{maktövertagandet och de funktiona¬}

listiska idealen.

Den_{krispolitiksom1933års riksdag beslutadeom} innebar ett _{nytt statligt stöd åt bostadsbyggandet}

(utformat av Bostadsutredningen för landsbygden

och_{Bostadsproduktionssakkunniga).}

Både arbetarsmåbrukslånen^och 1938års

barnri-kelån motiverades delvis av _{arbetslösheten,} men

besluten hadeenklartbostadssocial_{förankring.Det}

viktigaste vartrots allt atten ny ansvarsfördelning

mellan stat och kommun utvecklades. Skillnaden

mot_{egnahemsverksamhetenvarintepåfallandemen}

väsentlig.

Detför_{landsbygdennyai utredningarna under} 30-talet var _{betoningenav hälsovård och hygien. Bo¬}

stadsutredningen förlandsbygden lämnade t ex ett

betänkandeom_{nyhälsovårdsstadgamedbostadsin¬}

spektion 1933.^' Samma år föranledde just

hälso-vårdsskälen_{statliga bidrag ochlån för förbättringav}

landsbygdens bostäder. Denna verksamhet komsnart att_{permanentas.Förbättringsbidragenochlånenblev} självagrunden i verksamheten för desenareinrättade

länsbostadsnämndernaoch de har i_{hög grad medver¬} kat tillen_{omvandlingav landsbygdens bostadsför¬}

hållanden. _{Bidragen och lånen åstadkom också en}

minskningav arbetslösheten;senare delenav 1934

stod statsmedlen för _{1,1 miljoner dagsverken och}

budgetåret 1933/34 förbättrades över25 000

bostä-der.^^När_{bostadspolitiken knöts tillhälsovården och} det handladeomattbedöma och_{prioritera tusentals}

spridda ansökningarom bostadsförbättring, vardet belt_{nödvändigtattlandskommunerna deltog aktivt.} Hela den _{tidigare egnahemsverksamheten hade}

fortgått utan kommunal inblandning av

landsorts-kommunema, bortsettfrånattdet fanns lokala egna-hemsombud anställda av _{hushållningssällskapet.}

1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950

Hela riket

_{@ landsbygden}

Antal_{producerade lägenheteriSverige 1938-1950. Landsbygden iförhållandetill hela riket. Källa SCB.}

Därmed hadelandskommunernainte haft_inflytande övervilkasomskullefå lånellervardet skullesatsas,

men dåinte heller_{löpt någon risksomekonomiskt}

ansvariga.^^

Bostadssociala

_{utredningen och}

År 1933 var det så _{dags för en hel översyn av}

bostadspolitiken i och med tillsättandetavBostads¬ sociala _{utredningen. Utredningen skulle kommaatt} arbeta imer äntio år med olika_{frågor och utifrån} olika_{tilläggsdirektiv, men medväsentligen samma}

tongivandepersoner.Efterattha analyserat bostads¬

förhållandena och de _{demografiska betingelserna}

kom _{utredningensnartattkoncentrerasigpåtrång¬}

boddheten och de större_{familjernas besvärliga situ¬} ation. Vad man sökte var en _{långsiktig ekonomisk}

lösningav bostadsproblemen.

De första_{praktiskaresultaten blev}

bostadsanskaff-ningslån och familjebidrag som beräknades efter

antalet barn₍₁₉₃₅ årsriksdag).Till lånenkoppla¬

des _{regleromminimistandardoch -utrymme, samt} bestämmelseromatt bostaden skulle vara _uppförd

och förvaltadavkommuneller_{allmännyttigt företag.} Dessa_{åtgärderbegränsades tillenbörjanenbart till}

hyreshus, men 1938 utökades de till att även gälla

egnahem. Detta gav möjligheter att bygga statligt

subventionerade_{enfamiljshusockså i städerna.Vik¬}

tigare var att detta är det första bostadspolitiska

instrument som kom att omfatta såväl stad som

landsbygd och som tillsammans med reviderade

förbättringslån och bidrag var tänkta att utjämna

skillnaden mellan stad och_{landsbygd. Man strävade} efter att _{ge landsbygden tillgång till en social och}

kulturellservice,_{likvärdig med städernas. Här träder} för första_{gångeni bostadspolitiska sammanhangen} helt nyuppfattningav förhållandet mellan stad och

land 1 _{förgrunden. Tankenpåattutjämna, upphäva} ellerneutralisera skillnadernaär ny. I själva verket

definieras_{landsbygdenutifrånen spegelbildav sta¬} den._{Uppfattningen försökerupphävaskillnadenge¬}

nomatttotaltdömaut_{landsbygdensbostadsförhål¬}

landen sådana de i _{verkligheten såg ut. Därmed} formuleras inte _{längre landsbygdens bostadsfråga}

utifrånsina egnabetingelserutanfrån allmängiltiga,

för allalandsdelaroch_{bostadsmiljöer, gällandepre¬}

misser.^^

Huvudfienden blev_{trångboddheten, vilken skulle} lösas med_{nyproduceradebostäder medstörre utrym¬}

meoch_{högre standard. Medlen för detta skulle bli}

både_{nybyggnadslånochförbättringsåtgärder.Iprak¬}

tiken blev_{bostadsanskaffningslånen och familjebi¬}

under 1930-talet i förhållande till

bostadsförbätt-ringsåtgärdema. Förbättringsbidraget avsågrepara¬ tion och _{nyuppförandeav bostäder (men även för¬}

bättringav vattentäkter). Bidragetomvandlades till

lån då _{”ny- eller ombyggnad avbostaden icke bör}

ifrågakomma på grund av dennas på längre sikt

felaktiga placering...

Bostadsförbättringen under 1930-talet omfattade

merän130 000_{ansökningar,varav cahälften kom till}

utförande.Meninsatserna blev_{ojämt fördeladeöver}

landet och_{mycket hängdepå de enskilda förtroende¬}

valdas_{personliga intresse. Detvarframförallt desmå}

landsbygdskommunerna som staten var missnöjd

med. Detta möttes medcirkulär, sammanträden och

anvisningar, slutligen med lagstiftning. Nybygg¬

nadslånet varinrättat eftersammakriterier förutom

attden sökandeinte behövde visa_{sigvarai behovav}

ekonomisktbistånd. Lånetvarämnatåt_byggandetav

nya bostäder eller ombyggnader och väsentlig för¬ bättring av sådana.

Dessaekonomiska insatserkanaliserades via hus¬

hållningssällskapen. Det gjorde däremot inte det speciella lånet och bidraget för mindre bemedlade

barnrika_{familjer.^’Härvardetkommunen somvar} låneförmedlaremed Statens_{byggnadslånebyråsom}

beviljande organ. Dessa sk bostadsanskaffningslån

gavsåt familjer medtreellerflera barnför nybygg¬

nad eller _{förbättring av enfamiljshus. För barnrika}

familjer fannsävenettfamiljebidragsomdrogsavpå

räntebeloppen. Bidragen beräknades efter antalet

barn.Barnrikelånen för_{egnahemskall inte förväxlas}

med debarnrikelånsom_{gälldehyresbostäder.^*Yt¬}

terligare formeravstatligt stödför bostadsbyggande pålandsbygden under 1930-taletvarlån till lantarbe¬ tarbostäder, dessutomvissatillfälliga stöd, exempel¬

vis_{bidrag tillladugårdsförbättringar, samt 1939 års}

riksdagsbeslutom statligtstödtill

pensionärsbostä-der.

När väl_{jordbrukskrisen hävtsoch situationen för}

landsbygdsbefolkningennormaliserats,fick förbätt¬ ringsåtgärderna (vatten, avlopp, elektricitet, bättre

utrymme och högre standard), effekterpå bostads¬

förhållandena. I den _{speciella situation som rådde} under_{krigsåren i börjanav 40-talettillsattes}

Bygg-nadskostnadsutredningen, varsförslag kom attleda

till _{mycket högre kravpåkommunernaattkontrolle¬}

radetekniska,planlösningsmässiga och hygieniska aspekterna av bostadsbyggandet.^’ 1 samma veva

(1942) utarbetades ”Westholmsbibel” (efterSigurd

Westhom,stadsarkitekt iStockholm och medarbeta¬

reiBostadssociala_utredningen)med regler för_stat¬

lig belåning, där t ex minsta lägenheten för två personerinte fick understiga 35 ml“

Bostadspolitik med

sociala förtecken

År 1945,när Bostadssocialautredningen kom med

sittförstaslutbetänkande,vardenstatliga bostadspo¬ litikenett_{svåröverskådligt komplex. Här fannsorga¬} nisationen för _{landsbygden medJordbruksdeparte¬} mentet och _{Egnahemsstyrelsen som högsta organ,}

hushållningssällskapensomadministrerande och

lå-negivande instans plusi vissafall kommunala egna-hemskommittéer. Dessutom berördes _landsbygden

via arbetarsmåbrukslånen och hälsovårdsnämnder¬

nas arbete av den andra _{organisationen. Där fanns}

Socialdepartementet med Statensbyggnadslånebyrå

ochde kommunalabostadsnämndernasom ansvara¬

de förbarnrikelånen, pensionärsbostadslånetc. Det fanns alltså i _{principen organisationför bo¬}

stadspolitikpå landsbygden ochenför städerna och

de två_{organisationerna hade heltolika uppbyggnad} och_{gradavstatlig kontroll.Detvå organisationerna} betonadeolika starktminimistandard och viss minsta yta.

Bostadssociala _{utredningen föreslog en för stad}

och_{landsbygdgemensampolitik.Förattkommatill} rättamed kommunernasolika intresseför bostadsso¬ cial verksamhet ochförattkunna_{skapa kontinuitet}

iverksamheten och_{samtidigtfå kontrollöverhur de}

statliga medlenanvändes, föreslogsen nyorganisa¬

tion och att det kommunala ansvaret fastställdes i

lag.*' Den nya bostadspolitiken stadfästes genom 1946 och -47års _{riksdagsbeslut. Därigenom kunde}

grunden läggas för de närmaste 20 årens statliga

insatser _{på bostadsbyggandets område. Ett viktigt}

beslut vid dessa_{riksdagarvarattstatenskullestödja}

de _{kommunägda bostadsföretagen med 100%-iga}

lån._Syftetvarattöverförasåstordelsommöjligtav

bostadsbyggande med statligsubvention till allmän¬ nyttiga företag föratt eliminerarisken för spekula¬

tion.

Den _{grund för den ”nya bostadspolitiken” som}

presenterades i Bostadssociala utredningens första

slutbetänkande_{(1945:63) kan sammanfattas inågra}

punkter:

Ekonomiskt: Det förväntades en _{depression efter}

strävade efterattfå_{bostadspolitikenmeroberoende}

av _{konjunktursvängningarna.}

Politiskt: Den_{jämlika välfärden sattes som mål,}

formulerad som lika konsumtion. _{Bostadspolitiken} instrumentaliserasochsektoriseras, bliren_frågaom trångboddhet och standard, reglerad med ekonomi

och _{lagstiftning. Den blev den kanske tydligaste}

ingrediensen i det socialdemokratiska folkhemmet.

Ideologiskt: Motsättningen mellan stad och land

nedtonas. Den sociala_{bostadspolitikenrenodlas.}

Grannskap

på landsbygden?

UnoAhrén_{ansågatttätortsbebyggelsen ochstäderna} hadeväxt_{”vilt”, de hade blivit}en_pesthärdsominte

gick att stoppa utan en drastisktförändrad inställ¬

ning. Mendess motsats - landsbygden ochde små

tätorterna -innebarinte frälsningen:

”En debattomtätorternasstorlek skulle varit otänk¬ barännuförfå årsen._{Idag diskuterasstorstädernas,}

småstädernas, småorternasstorleksproblemmed allt

större intresse. Ärdet rätt attlåtastorstädernaväxa

vidare, med trafiksvårigheter,nervpåfrestning,van¬ trivselsom_{följd? Eller bjuderstorstaden nutidsmän¬}

niskan hennesrättalivsform?Ärsmåstäder mänsk¬

ligareatt bo i,ellerärdetsåattensmåstadinte kan

varaannatänen”håla”?Vad skall det bliavdeminsta orterna,med deras bristpåkulturell utrustning och

deras trista _{miljö?”.^^}

Härkunde Mumford ochden_{engelska planering¬}

ens_{communitycenter,vara enlösning.}

_Åhrén

språkarenuppdelningavstäderna i

grannskapsenhe-ter_{med gemensammacentrumförkultur,samlings¬}

lokaleretc. Alltså det som senare skulle _tillämpas

främst i _{förortsbildningar. Sedan återstod den rena}

landsbygden.

För att _{stävja den spridda bebyggelsen kom den}

nyabyggnadslagenochstadgan1947,som gavkom¬

munernarättattbestämmavar_{tätortsbildning skulle}

ske.

Rätten till_{glesbebyggelsevarfortfarandefri. Men}

ingen tätbebyggelse, karakteriserad av att den be¬ hövde _{någon gemensamhetsanordning, fick upp¬} kommautanattdetfannsen_{plansomreglerade den.}

Lösningenavproblemet kunde skisserassomden

lagom täta bebyggelsen. Om lösningen, teoretiskt,

för städernas del_{lågienuppdelning i grannskap,låg} den för_{landsbygdentvärtomiensammanslagningav}

den_{utspriddabebyggelsen. Här skulle de små}

tätor--1920 1920- 1945- 1955- 1965- 1975-1945 1955 1965 1975 1985 Antal_{producerade lägenheter i %. Periodvistom1985. Helariket.} Källa SCB.

terna_{komma väl till pass.De filosofiskaochidémäs¬}

siga fundamenten är ännu tydligare hos en annan samtidaskribent:

”Men Mumfords_{”regionalism” ärav aktuellt in¬} tresse,närdetgäller distriktutanför de storastäder¬

nas_{inflytelseområden.Försmåorter ochlandsbygds¬}

områden_{synesnämligenlösningenavdeallvarligas¬} te_{problemen ligga iettintimare samordnande regi¬}

onvis avdemså att_{varje region ellerbygdblir inte}

bara ett _{konglomerat av skilda samhällen utan en}

verkligt organisktuppbyggd enhet, ett fullständigt

ochvälutrustatsamhälleav_{högre ordning,kapabelt}

att _{bjuda sina invånare samma service i tekniskt,}

socialt och kulturellt avseendesom enstörrestad.”^’ Innehållet i de_{bostadspolitiska utsagorna vittnar}

om_{omsorgenoch det socialapatoset.En önskanom}

att se välfärden _{förverkligad. Men nu inte längre}

baserad_{på deförlandsbygden specifika problemen}

utan_{påteoretiskaresonemangmed urbanarötter.Vi}

påminnsävenomdet goda, detgenerösa,det

världs-förbättrande och _{farbroderliga, som kanske gördet} litet lättareattförstå_{genomslagskraften iargumen¬} tennärdenådde_{kommunalpolitikernasöron.Visio¬}

ner av ett _{jämlikare samhälleoch en ny människa}

genom ingenjörskonst - social och teknisk - med

statensom_{garant.Och detvarju ingen skenbildsom}

målades upp, bostadseländet var onekligen stort.

Statistiskt sett skrämmande.^'*Det varinte bara det äldsta_{byggnadsbeståndet somvarundermåligt. De}

SOLTIOEft: KL.6-6 KL.6-12 KL.)2-17 KL.I7-2I

Solvärdesdiagramfrån God Bostad 1954. "Proportioneratmot totala antalet soltimmarmellan kl. 06 och kl. 21 den20:e ivarje

månad under hela året. Vertikal avskärmning 10°, horisontal instrålningirummet150°."

mellan1926-35_{nybyggda lägenheternapålandsbyg¬}

den var även de av _{dålig kvalitet standardmässigt.}

66,8% saknade avlopp. 72,2% saknade vattenled¬ ning.^^

Efterkrigstid

och centralisering

I valet mellan en decentraliserad _{bostadspolitik,}

företräddav_{egnahemsverksamheten ochen centra¬}

liserad, företräddavbyggnadslånebyrån, skulle den

senare bilda modell. _{Hushållningssällskapen efter¬}

träddes som_{bostadspolitisktorgan 1948 avlänsbo¬}

stadsnämndernaoch lantbruksnämnderna._Byggnads¬

lånebyrån blev Kungliga Bostadsstyrelsen. De kom¬

munala kommittéerna ersattes av

förmedlingsor-gan.^*Deolikalånetypernaersattesavettegnahems¬

lån för såvällandsbygdsomför städer, samtlåntill hyreshus. Bostadsförbättringsbidrag och ombygg¬

nadslånfanns kvar.

Under 1950- och 60-talen tillsattes flera olika

utredningar,mendebekräftadesnarare

Bostadssoci-ala_{utredningensinriktningänskapadeen nygrund.^’} Det nyaunder efterkrigstidenskulle ligga ien”mark¬ nadsanpassning”av de statliga subventionernaoch

en _satsning på småhus, motiverat _{av den} högkon¬

junktur som oväntat följde efter kriget.^* Målen,

formuleradesomen_{jämlikbostadsstandardoavsett}

inkomstläge, skulle stå sig med vissa justeringar i

definitionerna. Under 1950-80 utreds_{bostadspoliti¬}

ken _{åtskilliga gånger. Det blir allt tydligare hur det}

somvaritensocial_{bostadspolitik begränsas tillatt}bli

ettekonomiskt instrument. Detsom en_gång

Bostads-sociala_{utredningenkritiserade allrahårdast, dvsett}

statligt laborerande med bostadsbyggandet i kon-junkturpolitiskt syfte, blir åter en grundför utred¬

ningar ochförändringarav denbostadspolitiskaap¬

paraten. Socialbostadspolitik blirett skattetekniskt

system.Enannanstorförändringligger i kvantiteten,

där 1960-talets beslutom”miljonprogrammet”, skulle

innebäraattmålen,kvantitativtsett,verkligenkunde

realiseras.

För _{landsbygdens del är förändringarna av en}

annan sortunder_{efterkrigstiden. Denförutspåddda}

rationaliseringenavjordbruketgenomförs definitivt

och_{regionalpolitiken inriktas på folkomflyttningar} förattmötaindustrins krav. För_{bostadspolitikens del}

betyderdettaattden inslagnavägenmed centralise¬ ringavsubventionssystemoch beslut förstärksytter¬

ligare. Det konkretabyggandet styrs bort från det

okontrollerade traditionsanknutna mot det alltmer standardiserade ochtätortsanknutna.

”Liksomde_{befolkningspolitiskaargumenten}ver¬

kat starkt stimulerande_{på de bostadspolitiskaåtgär¬} der,somriktadesmottrångboddheten i stadssamhäl¬

len, kommo även härvidlag synpunkter av delvis

befolkningspolitisk innebörd att öva inflytande: i problemetom”flyktenfrån landsbygden” kunde den

påtagliga skillnaden i fråga om bostadsstandard

mellanstäder och_{landsbygd...knappastundgåbeak¬}

tande... Inom ekonomisk _{politik och socialpolitik}

blev strävanatt_{utjämna demateriella levnadsbeting¬}

elserna mellan stadoch landettallt_viktigare tema. Det är_{naturligt,attdennasträvan äventogsig uttryck}

på bostadsområdet.”^’

Typritningarna, som utarbetades av Kungl. Bo¬

stadsstyrelsenförattreglerakvalitén och rationali¬

sera_{produktionen,utjämnadeskillnaderna i}

boende-standarden. En annan effekt blev _{nivelleringen av}

boendemönster och bostadsstandard också mellan stad ochland; förtillverkadesmåhus,placeradeen¬

ligt likartade ochrationella principer komattdomi¬

nera _{byggandet. Bostadspolitiken blev en praktik}

baserad_{på vetenskap, funktionsstudier och}

bostads-vaneundersökningar, på mätningar ocb statistik.'*" Så blir_{jord och arbete}först hygien och hälsa,sedan

stan-dard._{Landsbygden blir stadens likeoch skillnaderna} suddas ut. Bostadsbristen_{försvinner,om än tillfäl¬}

ligt,standarden blir jämlik, de kulturella skillnader¬

nadiffusare._{Huvudsakligen inverterasalltsåsynsät¬}

tet. Från att ha _{utgått från landsbygdens specifika}

problem, blirbostadspolitiken under 1930- och

40-talenettförsökatt_{utjämna skillnadernamellan stad}

och land. Med den starka_{centralisering ochstandar¬}

diseringsomgenomförs efter1948, blirperspektivet

urbant. Kommunerna slås samman i två_omgångar

och denkommunala_{kompetensen förflyttasfrånde}

förtroendevalda till _{tjänstemän med specialkunska¬} per.

På ett sätt är därmed _{dagens dödförklaring av}

statligt dirigeradbostadspolitiklogisk och sluterett

60-årigtprogram.Idagärkommunerna via bla Plan-och_{bygglagen den primära instansen i byggfrågor,} därtill finns_{onekligen tillräckliga kommunalaresur¬}

ser.MenävenomBostadssociala_{utredningen redan} 1945_{förutsågendecentraliseringavstyrinstrumen¬}

ten och makten över _{bostadsproduktionen, skulle}

utredningens drivandepersonerknappastapplåderat

de_{ideologiska grunderna till förändringen.Fastvem} vet?

Kristian Berg, f. 1959, bebyggelseantikvarie verk¬

sam somutredare vid Boverket.

Noter

1 _{FramställningenbyggerihuvudsakpåBerg, K. (a) 1989.}

2 Ett försök för städerna_{gjordesdock 1912 i och med}samman¬

kallandetavbostadskommissionen. Samma år inrättades Soci¬ alstyrelsen, som tillsammans med kommissionen skulle ge¬ nomföra den första allmänna_{bostadsräkningen 1912—14.} 3 Kommittén tillsatt1891, betänkande 23/11 1892,Prop1894:46. 4 Svensk emigrations och egnahemspolitik åren 1907—1932,

sid 112—118.

5 _{Propnr92, skrivelsenr145, 1904.}

6 Texmotion till AK:255(1907), AK:265 (1907) AK:81 (1907).

En_{genomgångavriksdagensprotokoll för 1902— 1949, finns} publicerad iexcerptform.Svenningson-Centervall,I.& Söder¬ berg, O. 1980.

7 _{Lagutskottets utlåtandenr48. (1903).}

8 Svensk _{emigrationsoch egnahemspolitik åren 1907—1932.} sid 121.

9De

exempel, tillstyrktes 293egnahemslånavhushållningssällska¬ peti Jämtlands län. Sammaår avslogs pågrundavbrist påegna medel ca 175 ansökningar. Problemet debatterades flitigt i riksdagen vilketsmåningomledde tillarbetarsmåbrukslånen. 10 1916 årskolonisationskommitté, prop 1923:44.Premielånen

var_{på högst 800 kr föratttäcka kostnaderav egetarbeteav}

arbetslös och skulleavse_{nybyggnad, ombyggnadeller nyod¬}

ling.Aretefter slopades kravet på arbetslöshetochpermanen¬ tadeslånet_(ellersnararebidraget eftersom det intevar

räntebe-lagt och avskrevs efter fullbordat arbete).

11 Förenidérik_{utvecklingavdettatema,seAsplund, J. 1991 och} Dahlström, B. 1991.

12 SOU 1938:34 sid 78—81.

13 Historiskstatistik förSverige. 1969, sid 66.

14 Alf Johanssonvarsocialdemokrat och nationalekonom_(seder¬

mera _{professor) och tillhörde partietsdominerande gestalter}

inom bostadspolitiken. Han blev Bostadsstyrelsens chef och

sattmed i de flesta_{statliga utredningarsomberörde bostadspo¬} litiken, alltifrånBostadssocialautredningenvarssekreterare hanvar._{Som central personi kretsenavarkitekter ochsam¬}

hällsplanerare, kom hanattpersonifieraden sociala bostadspo¬

litiken. Se vidarePehrsson,K.iAttbo1973/3. 15 Johansson,A. 1962 sid 524.

16 Sammaår, 1920, inrättadesStatensbostadslånefond,varurlän

skulle_{utgå till privataoch kommunalahyreshus,menföreträ¬} desvis till_{egnahemistäderna.}

17 Johansson, A. 1962 sid 559.

18 Gemensamt för de_{tidigamönsterbladenfrånkända arkitekter} med deras försökatt_{skapaettsmåhusbaseratpålandskapens}

speciellabyggnadskultur är deras starktidylliserade inriktning. De fick heller_{aldrignågotstörregenomslagannatänibegrän¬} sade_{filantropiskasammanhang.}

19 Samtidigt (1933) inrättades Statens byggnadslånebyråefter

mönsteravden 1930 avskaffade Statens_{byggnadsbyrå.} 20 Arbetarsmåbrukslånen _{tillkom genom riksdagsbeslut 1933}

(prop 1933:181). Dessa lån avsåg till en början endast de

norrländskalänen, och vissa delarav_{Kopparbergs och Värm¬}

landslän,menutökades tillattgälla hela landet 1934. Arbetars¬

måbrukslånenvarämnade åt_{säsongsanställda arbetare (t}ex

lantarbetare, skogs- ochflottningsarbetare)att vid sidan om ordinarie arbete bildaett_{nyttsmåbruksomskulle ökagradenav}

självhushåll.Detspeciellamed dessalånvarframför allt dess organisation. För förstagången i den statliga bostadspolitiken fick kommunernaenaktivroll,direkt understaten. Se vidare Berg,K.ochHansen, K, 1989,samtJonsson, K. 1988,

21 _{Utredningen tillsattes 1931, betänkande SOU 1933:47. Bo¬} stadsinspektionen ingickdärefter i distriktssköterskans uppgif¬

ter.

22 SOU 1945:63 sid 74.

23 Helt_{följdriktigt blevdetockså hälsovårdsnämndernasomförst} fick administrera_{förbättringslånoch bidrag. Nämnden skulle} verkställa_{utredningoch skriva yttrandesamtkontrollera bygg¬}

nadsföretagen. Eftersomca90%avlandskommunernaännui

börjanav1930-talet saknade särskild hälsovårdsnämnd sköttes

gälldearbetarsmåbrukslänen,mendär inrättade kommunerna snabbare_{speciella nämnder.}

24 Viktigt för denna inriktning vargivetvis makarna Myrdals ”Kris i_{befolkningsfrågan”.}

25 SetexÅhrén,U. i SOU 1945:63.

26 Ekdahl, G. Gustafsson,J.1949, sid 102. Med dessa bestämmel¬

ser _{skapades ett instrument för att behärska bebyggelsens}

lokalisering. Detskulle få egentligt genomslag först vid den granskningsomlänsbostadsnämnderna gjordeavansökningar iförhållandetill_{byggplatsensavstånd tillstörre väg,skola och} affärm m._{Fullständig kontrollöver}varfolkpå landet byggde sina hus fick staten först under 1940-talet då det krävdes igångsättningstillståndfrån Länsarbetsnämnderna. AMS-che-fen skullesenareförsökaattfåkontrollöverde_{bostadspolitiska} instrumentenlånoch_{bidrag, förattanvändasomettled i} 1960-taletsfolkomflyttningar.ÖMEA,intervjuer med länsbostads¬ direktörer 1988.

27 _{Kungörelsenr247, 27/5 1938.}

28 Kungörelsenr512, 4/9 1935,”Barnrike-egnahemmen” beslu¬ tadesav 1938årsriksdag.

29 Beslut_{enligt 1941/42års riksdagar.}

30 Dessa skulle efterträdasavbostadsnormer i Godbostad1954,

mfl_{utgåvor. Därefter i Svensk byggnorm 1975.}

31 _{Lagenomkommunaltansvartogsav 1947års riksdag.} 32 Åhrén,U. 1948 sid 8,

33 Ahlberg, CF. 1948sid20.

34 Statistisktvartex_{trångboddhetenvärrepå landsbygdenän i}

städerna under _{lång tid. Vid tiden för första världskrigets} utbrott,somexempel, varboendetätheten i städerna 132per 100rumoch_{påland.sbygden 150per 100rum.SOU1945:63} sid 17.

35 SOU 1945:63 sid 48.

36 Detta blev dock intefullgjortförränefterdenförsta kommun¬ reformenpå 1950-talet.

37 _{Utredningarnasomåsyftasärtex 1951 års bostadsutredning,} 1954års_{familjeutredning, 1955års bostadspolitiska utredning} och 1956 års _{byggnadslåneutredning. Ännu i} Bostadsbygg-nadsutredningens betänkande ”Höjd bostadsstandard”, SOU 1965:32, refereras bostadssocialautredningens uppställdamål. Dessaansesendast behöva_{justeras med tankepä den förbätt¬} radelevnadsstandardsom_{efterkrigstiden inneburit. Inriktning¬} enskullebehållas.

38 Förennärmare_{redogörelse för bostadspolitiken mellan 1950—}

80,seJonsson 1985, sid 23—31,Holmberg, P.1973och Plan

1977/4.

39 Johansson, A. 1948sid99.

40 Detär_{ingen tillfällighetattstatistiken redovisar detre stora}

städerna för_{sig, sedan tätorteravolika storleksgrad och sist—} glesbygd ienospecifierad kolumn.

Källförteckning

Otryckta källor

Landsarkivet i_{Östersund. Egnahemsnämndensarkiv.}

ÖMEA, Östersundsmuseumsetnologiska arkiv. Intervjuer med länsbostadsdirektörer 1988.

Länsbostadsnämndens i Jämtlands länarkiv. Länsbostadsnämndensi Malmöhus län arkiv.

Boverketsarkiv.Handlingarfrän Bostadsstyrelsen och Planverket.

Tryckta källor och

litteratur

AhlbergCF.Stadsplaneringensnyagiv. SocialÅrsbok 1947. Asplund, G. mfl,acceptera.Stockholm 1931.

Asplund, J.Teorieromframtiden, Falköping 1981. Attbo_{årgång 1973 och 1975/5-6, 1957/2.}

Back, P-E. Bostadsbyggande och bostadshyra i svensk politik 1916-1925. SIB M80:8. Gävle 1980,

Berg, K,(a) Densocialabostadspolitikens framväxt-motsättning¬ enmellan stad och land. Östersund1989.

Berg, K.(b) Närlandsbygden blev hygienisk. Tvärsnitt 4/1989.

Berg, K,Hansen, K. Per-Albintorp. Jämten1989.Östersund1989. Bergold, CE. Bostadsbyggande i Uppsala 1900-1950-enaspektpå

folkhemmets framväxt._{Uppsala 1985.}

Balgård G.AngårdetSverigeomNorrland finns? Stockholm 1970.

Bergholm, P. Nationalföreningen motemigrationen 1907-1917. Stockholm 1917.

Byggmästarenårgångar 1943, 46, 47, 48, 49, 54. Carks.son,G.utg.Svenska Allmogehem. Stockholm 1909. Clason, A. Plantänkande och planering. Meddelande M82:11.

Statens institut förbyggnadsforskning, Gävle 1982.

Dahlström, B. Landet och staden. Dröm ochverklighet i historien - i litteraturen. Värnamo 1991.

Danneskiold-Samsöe,G. Nutida Engelsksamhällsplanering. Fo¬

rum 1945.

Ekbrant, C. Bostadsfrågan- markanvändning, byggnadsväsende

ochbostadsförsörjning. EnsammanställningurStatensoffent¬ liga utredningar 1838-1977. Gävle 1979.

Ekbrant, C. Bostadssituationen iSverige 1912-1975.Engenom¬ gångavbefintlig statistikrörande antaletbostäder, utrymmes-standard och_{utrustningsstandard. SIB meddelande M81:1. Gävle}

1981.

Ekbrant, C. Den bostadspolitiska debatten,från bostadskommis-sionen till bostadskommittén, Gävle 1987.

Ekdahl,G. Gustavsson,J. Den nyabostadspolitiken. Stockholm 1949.

Eländer, I. Detnödvändiga och det önskvärda. Kristianstad 1978. Engels, F.Ibostadsfrågan, Stockholm 1946.

Engfors, C. (red) Folkhemmets bostäder 1940-1960. Stockholm 1987.

Foucault, M.Sexualitetens historia,Del I,Viljanatt veta,Stock¬

holm 1980.

Franzén,M. Sandstedt, E. Grannskap ochstadsplanering.Uppsala

1981.

Frykman, J.mfl.Modärnatider. Lund 1985.

Frykman,J.Löfgren, O. Denkultiverade människan. Lund 1979.

Gustafsson,B, Den tystarevolutionen.Värnamo1988. Gustavsson, S. Bostadspolitikensmål. ”till stadensgagn”. SIB

T29:1976. Stockholm 1976.

Guteland, G.Holmberg, 1,mfl.Ettfolks biografi. Udevalla 1975. Hanssen, B.Kulturenspermanensochförändring. Nord Nytt 1973/

3-4.

Det danske historiker mode._{Köpenhavn 1975.}

HatjeA-K.Bostadspolitikpä förändrade villkor.Enstudieomden

statliga bostadspolitikens måloch medel under 1940- och

1950-talen.KTH,Stockholm 1978.

Hellspong, M. Löfgren, O.Land och stad. Lund 1974.

Holm, P. Bostadsmarknad, bostadsteori och bostadspolitik- ett

historiskt_{perspektiv. Samhälletsomdet blev. RedZettergren, S.} HSB:s riksförbund Stockholm 1976.

Holm, P. Det långa perspektivet - om planeringsproblem och

planeringsideologierdåoch nuoch sedan. Plan 1977/4.

_j

Holmberg,P. Rustauppden bostadssociala politiken.Att bo1973/ 3.

I framtidens_{tjänst. Ur folkhemmets idéhistoria.Malmö 1986.} Johannisson, K. Det mätbara samhället. Statistik och

samhälls-dröm i 1700-talets_{Europa. Arlöv 1988.}

Johansson, A. Bostadspolitiken.Hundraårunder kommunalför¬ fattningarna 1862-1962. Stockholm 1962.

Johansson, A. Bostadssocialautredningen. SocialÅrsbok 1947.

Johansson,A. Att bo ismåhusi stad. Att bo 1957/2.

Jonsson, K, Arbetarsmåbrukens tillkomst, opublicerad uppsats.

Uppsalauniversitet, historiska inst. 1988.

Jonsson, L.Frånegnahem till villa. Enfamiljshu.set i Sverige

1950-1980. Stockholm 1985.

Konsthögskolans arkitekturskola, utg. Bebyggelsefrågor i Örn¬

sköldsviks kommun. Stockholm 1980.

Konsthögskolans arkitekturskola,utg.Kävlinge.Ettskånskt

jäm-vägssamhälle. Stockholm 1983.

Konsthögskolans arkitekturskola,utg.Småorterna kring Kalmar.

Studier i_{generativ planering.Stockholm 1980.} KungligaBostadsstyrelsen. God Bostad, Stockholm 1954.

Lewin, L.Planhushållningsdebatten.Uppsala 1967.

Liedgren,R.Så bodde vi,arbetarbostadensomtyp-och tidsförete-else. Stockholm1961.

Lidman, S,Hjortronlandet. Stockholm 1955.

Liedman, S E.Surdeg. Stockholm1980.

Lindahl, G.Lindskog, B. Desmåtätorterna.Omland ochutnyttjan¬ de._SärtryckurLandskommunernas Tidskrift 1959/12och 1960/

2. Stockholm 1960.

Lindahl, G. Svenskbyggnadstradition: maktens räckvidd. Arkitek¬

tur1988/6.

Malmberg, B.Fränbackstusittare till arrendatorer. Olaga bosätt¬ ningar ochupplåtelseravarrenden i denordligaste länen.Umeå 1985.

Mumford, L. Stadskultur, Stockholm 1942.

Myrdal,A,G. Kris ibefolkningsfrågan, Stockholm 1934.

Nord.ström, L. Bondenöden, Stockholm 1933. Nordström, L, Lort-Sverige. Stockholm 1938.

Paulsson, G. utg.Svensk Stad. Del I-III, Stockholm 1950-53.

Pehrsson, K. Samtal med Alf Johansson. Att bo 1973/3. Planårgångar 1955-1978.

Praktiska och_{hygieniskabostäder. Betänkande ochförslag avgi¬}

vetav_{jämliktnådigt bemyndigandeden 27 februari tillkallade}

sakkunnige för utredningavfråganombostadssociala

minimi-fodringaråmed allmänt understödtillkommande smålägenhe¬

ter.Stockholm 1921.

Rodriguez-Lores,J. Fehl, G.(red).Diekleinwohnungsfrage.Ham¬

burg 1988.

Rudberg, E. 1940-1960.Bostadspolitikmedförändradeförutsätt¬

ningar. i Funktionalismens genombrott och kris, svenskt bo¬

stadsbyggande 1930-80. Arkitekturmu.seet,Stockholm 1980.

Rudberg, E.UnoÅhrén,Uddevalla 1981.

Råberg,PG. Funktionalistiskt genombrott. Stockholm 1972.

Sandahl, R._{Bostadspolitiska styrmedel. En studie}avstatsmakter¬

nas_styrning

av bostadsstandarden.Byggforskningsrådet rap¬ portR52:1983. Stockholm 1983.

SocialÅrsbok 1947._{Samhällsplanering. Stockholm 1948.} Statensinstitutför_{byggnadsforskning.Årsbok1982. Gävle1982.} Statistiska_{centralbyrån. Historisk statistik för Sverige, Befolk¬}

ningen.Andra upplagan,Stockholm 1969.

Statistiska_{centralbyrån.Historisk statistik förSverige,statistiska} översiktstabeller.Stockholm 1960.

Stavenow-Hidemark, E. Småbruksrörelsen -idé och _verklighet.

Några synpunkter.Fataburen 1967.

Stavenow-Hidemark, E. Villabebyggelse i Sverige 1900-1925. Inflytande från utlandet, idéer,förverkligande.Stockholm 1971.

Sundin, B. Deglömda husen. Om egnahem, arbetarsmåbruk och

kronolägenheter pä denvästerbottniska landsbygden. Tre Kul¬

turer.Umeå 1983.

Sundin, B.Ingenjörsvetenskapens tidevarv. Umeå1981. Svedberg, O. Funktionalismensbostadsprogram-en

bakgrunds-skiss. Funktionalismens_{genombrott och kris, svenskt bostads¬} byggande 1930-80. Arkitekturmuseet Stockholm 1980.

Svenningson-Centerwall,1.Söderberg,O.Bostadsfrågan i riksda¬ gensprotokoll 1902-1949.SIBmeddelandeM80:16,Gävle1980. Svensk _{emigrations- och egnahemspolitik åren 1907-1932. En} översikt till minneav 25års arbete inom_{Nationalföreningen}

mot_emigrationen

-Sällskapet hem i Sverige. Stockholm 1932.

Vedung, E. Det rationella samtalet. Stockholm 1977.

Weme, F.Östnäs,S.ByggeiBohuslän.Södertälje 1983. Wetterhall H._Landsbygdensplaneringsfrågor.SocialÅrsbok1947.

Zaremba, M.Byalagets diskreta charmellerfolkhemmetsdemo¬

kratiuppfattning.Du sköna gamla värld, FRN framtidsstudier.

Solna 1987.

Zetterberg K. Bostadspolitikpå förändrade villkor.En studie i den

bostadspolitiskadebatten idagspressochtidskrifter1945-1960.

KTH, Stockholm 1978.

Åhrén U. _{Samhällsplaneringens uppgifter och metoder. Social} Årsbok 1947.

Åström,B. Tankarombostadsfrågan.Byggförgemenskap.Stock¬ holm 1986

Statens_{offentligautredningar, riksdagstryck.}

SOU1933:37 Betänkande med_{förslagrörandeändringar i vissa} delarav _{hälsovårdsstadgan,anordnande av bostadsinspektion}

på landsbygdenm. m.Avgivetavbostadsutredningenför lands¬ bygden.

SOU 1935:2 Betänkande med_{förslag rörandelånochårliga bidrag}

avstatsmedelför_{främjandeavbostadsförsörjning för mindre} bemedlade barnrika_familjer.

SOU1937:43.Betänkande med_{förslagrörandelånoch bidragav} statsmedel till _{främjandeav bostadsförsörjningen för mindre}

bemedlade,barnrikafamiljer i egnahem.

Utredningarochförslag till förbättringavbostäder för lantarbetare.

(Bilagatillprop1939:188).

SOU 1939:50.Promemoria rörande

sou 1941:4. _{Utredning angående byggnadskostnaderna} (Bygg-nadskostnadssakkunniga)

SOU 1943:3. Promemoriarörandebostadsförsörjningen. SOU 1944:7. Betänkande_{angående bostadsproduktionenes förut¬}

sättningar efterettvapenstillestånd.

SOU: 1945:63. SlutbetänkandeavgivetavBostadssociala utred¬ ningen. Del1.Allmänna riktlinjer för den framtida bostadspoli¬ tiken.Förslag tilllåne- och bidragsformer.

SOU: 1947:26. Slutbetänkandeavgivetav Bostadssocialautred¬

ningen. Delll. Saneringenavstadssamhällenas bebyggelse.Or¬ ganisationenavlåne- och bidragsverksamheten för bostadsän¬ damål.

SOU1965:32,Höjd bostadsstandard. Betänkande avgivetav Bo-stadsbyggnadsutredningen.

SOU 1974:17, Solidariskbostadspolitik. Betänkandeavgivet av boende- och_{bostadsfinansieringsutredningarna.}

Housing policy in

country

areas

by

Kristian Berg

Summary

The main intention of this article istoillustrate the

officialGovernmentandnational efforts whichwere

made _{during the period 1900-1980} to solve the

housing problem in thecountryareasof Sweden. The

starting point is set in the discussion which was conducted_{during the latterpartof the 19thcentury,}

and then — with the help of Central Government

decisions — the article _{goes on} to describe the

development in this field up to our own times. By

meansof innumerabledifferent_{types of loans and}

possibilities of financialsupporttheconditions in the

country areas were slowly strengthened and im¬ proved. However, as can be clearly seen from the studies which were carried out and the decisions

which the_{Riksdagen (theSwedish Parliament) made}

atthistime—itwasnotuntil the middleof the 1930’s

that therewas ashift in the official _{approachtothe}

problem which led to an attempt to level out the

differences interms of_{housing between the towns}

and cities and the_{country areas. This development}

wasthen_{strengthenedastime passed,}with the result

thatan_{‘urban’ wayof lookingatthequestion became}

the_{dominatingone evenwith regardtothehousing}

problems in the ruralareas.Primarily the aim of the

article isto_{giveapresentation of the steeringmeth¬}

ods used _{by the Government during this intensive}

period of change, and in this way to bring out the importance of the fact that thehousing changes in the

countryareasduring this century mustbe lookedat in the _{light of continuous involvement— both for} betterand forworse—onthe_{partof the Government.}