Bebyggelsehistorisk
tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author
Kristian Berg
Title
Bostadspolitik på landet
Issue
24
Year of Publication
1992
Pages
9–20
ISSN 0349−2834
ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Bostadspolitik
på
landet
av Kristian
Berg
”Mensåvardetenkänsla,vilkenbörjat utforma sig inommig
redan i Södermanland,som nutognyfart och innan dagens slut skulle skymma alla andra. Det var, att det försiggick tydligen runt om på Sverges landsbygd ett nybyggnads-, ombyggnads- och konstruktionsarbete, icke inågotavseende
mindregenomgripandeeller mindrebetydelsefulltänmotsva¬ rande arbetepäsenaste50år inom industrin, barafullkomligt okäntfördenstoraallmänheten.Detvar(...)någotupprörande
orättvist i dennavårokunnighet, de 3 1/2miljonernas, om dennaväldiga ombyggnadavhelasvenskalandsbygden, ja, helt enkeltav själva Svergesjord,avSverges odling ochav
Sverges husdjur. Liksomavhelajordbruksbefolkningenshem
och bostäder.”
L. Nordström.Bondenöden
Bostadspolitiken förändras.Den 1/121991 avskaffa¬
desBostadsdepartementetsom en avdeförstaåtgär¬ dernaavden nyaborgerligaregeringen. Under tiden
fram till 1993 skalllänsbostadsnämndernaistort sett avvecklas. Ledande företrädare för regeringen har
deklareratbostadspolitikens klart minskade betydel¬
se.Det kantydassomde första raderna i den sociala
bostadspolitikens formellanekrolog. Ipraktiken in¬
träffade kanskefrånfälletlångttidigare, det hävdar åtminstonefleraavdegamla länsbostadsdirektörer¬ na.Det kanske ärförtunnaindicier förattavlivaen
epok,ens litterärt. Men förändringenkange anled¬
ning tillatt senågot på bostadspolitikens betydelse
och funktion förlandsbygdens förändring under 1900-talet.'
Det finns förmodligen ingen gren inom statens
verksamhetsfältunderdetsenastesekletsomavkas¬ tat mer material, som utretts lika flitigt och som debatterats så intensivt som bostadspolitiken. Dis¬
kussionen om bostadsfrågan var livlig under hela senare delen av 1800-talet och utgångspunkterna
togs i den allt merohållbara situationen i de stora städerna.Inflyttningen tillstädernaavlandsbygdens
befolkninginnebarattproblemen blev allt allvarliga¬
re. Dekraftiga högkonjunkturernaunder 1870- och
90-tal förvärrade denna situationytterligare.Medan bostadsförhållandenadrastiskt förvärrades i städer¬
na,dräneradeslandsbygden på arbetsför befolkning.
Därförskulle de statligaåtagandena under lång tid
begränsastill landsbygden.^
Den första statliga insatsen blev tillsättandet av
jordbrukslägenhetskommittén och dess förslag om
avsöndring av kronodomäner,i syfte att underlätta
för mindre bemedlade att starta ett egetjordbruk.^ Efterenblygsamkoloniseringsomskedde i formav
avstyckning, försäljningellerutarrenderingav
stats-jord, resulterade den uppblossande debatten i en motionsflod till riksdagarna. Slutligen blev det en
utredning; 1899 års egnahemskommitté tillsattes.''
Egnahemmen
och den formella
starten
Med egnahemskommitténs betänkande och därpå baseraderiksdagsbeslut(1904)gjordestatensin för¬
sta storasatsning ibostadsbyggandet.^Men ambitio¬
nernabakomegnahemsrörelsenvarinte i förstahand
attklarabostadsfrågan. Motivenvar snarareattför¬ sökalösajordbruketsproblemmed säsongsanställda,
svårigheternamed för småbrukningsenheterochen önskan atthindraemigrationen.
Syftetattkvarhålla befolkningen på landsbygden
kan spåras i fleraav de motioner somunder 1910-talet framlades för riksdagen.* Tilltron till de fria marknadskrafternavarstoroch statsmakterna kunde hänvisa tillattproblemenborde lösasavkommuner¬
naoch deenskilda ”tomtspekulantema”.’ Bostads¬
frågan sågsnärmastsom endelavfattigvårdenvilken
kommunerna ansvarade för. Men det fanns ävenen
rädsla förattdenyaegnahemmamaskulle konkurre¬
att ingen jordbrukslägenhet fick bli så stor att den erbjöd full sysselsättning, elleratt arbetaren:
”...genom dess förvärvande upphördeattvara ar¬ betare i egentlig mening och istället inginge i de
fullbesuttnajordägarnas klass.”*
Dettaändrades i 1904årsriksdagsbeslutsåattde
jordbrukslägenheter sombildades kundegörasbär¬
kraftigare. Organisationen för dessa första lån var
enkel.Kungl. Maj:t beviljadelån åt hushållningssäll¬
skapen och i vissa fall speciella aktiebolag.Lånenvar
uppdelade på två typer -jordbrukslägenheter och
bostadslägenheter- och beloppen kunde utgå med högst 5/6 (eller 5000 kr)avdenförstnämndas värde
och 3/4(eller 3000 kr)förbostadslägenhet.Byggna¬
dernaskullevarabelägnapä landsbygden ellerutom
stadsjurisdiktion. Låntagarna skulle vara arbetare med utkomst huvudsakligen från kroppsarbete, ha
vissa ekonomiskatillgångar ochvarakända förspar¬
samhet, nykterhet och hederlig vandel.’
Koloniseringen av Norrlandåterkommeri utred¬
ningar och motioner ända inpä 1930-talet ochutgör
ettviktigt motiv förstaten att satsapå egnahemslå¬
nen. Landet befann sig i en situation med brist på
livsmedel ochvarje möjlighetattöka livsmedelspro¬ duktionen måste beaktas. I samband härmedmåste
den centralautredningsapparatenses:tillsättandetav
1912årskronolägenhetskommission, 1915års
kolo-nisationssakkunniga och 1916års
kolonisationskom-mitté. Planerna(1918)gälldeäven skogsbruket och
gickutpåattskapa 6 600nyakolonatåt skogsarbe¬ tare i Norrland. 1925 tillsattes ytterligare en kom¬
mitté förattlösaorganisationen; 1925 års
kolonisa-tionssakkunniga. Kolonisationen resulterade i en
mängd perifer bebyggelse; skogstorp, skogsbruk, fjällägenheter, kronotorp och kolonat. Derasgemen¬
sammanämnarevarattmarken ägdes av Kronan.
Åren efter första världskriget förändrades
egna-hemsorganisationen så att hushållningssällskapen
inrättade egnahemsnämnder för handhavandet av
lånen. Statens kontrollav verksamheten bedrevsav enegnahemsinspektör, placeradpåen
egnahemsav-delning inom Jordbruksdepartementet. 1923 beslu¬
tade riksdagen om ytterligare stimulering av nya
egnahemsjordbruk genom premielån.
Resultaten av
egnahemsbyggandet
Detfinns under hela denna periodäven uttryckt en kritikavhur dekonkreta resultaten komattseut.Detgälldeframför allt byggnadernas bristande tekniska
utförande och denspekulation i samband med mark¬
försäljning som registrerades. Bristerna ansågs till stordel beropåatt den statliga kontrollenav låne¬ medlenintefungerade. Detta ledde tillenomorgani¬ sation1928,dåStatensEgnahemsstyrelse inrättades
istället för Jordbruksdepartementets
egnahemsav-delning, varigenom statens direkta kontroll över
länegivningen förstärktes.
1huvudsak skulle emellertid de ursprungliga be¬
stämmelsernaomegnahemsom antogsav 1904års
riksdag förbli oförändrade fram till omläggningenav
bostadspolitiken 1948.
Betraktarmandedrygt 40årenavegnahemspolitik dessförinnan tydliggörs motsättningen mellan land och stad." Egnahemsrörelsen hade en i huvudsak
agrarinriktning. Statensåtaganden, utredningaretc lågunder Jordbruksdepartementet och de finansiella
ochorganisatoriskaåtgärderna syftade uttryckligen till att förbättra situationen på landsbygden. Egna¬
hemspolitiken var enjord- och arbetsfråga, skiljd
frånanalysen avstadsförhållandena. Detta förstärk¬ tesgenom en mängd riktadebidrag och lån; nyod¬ lings-, stenröjnings-,jordkörnings-ochbetesförbätt¬ ringsbidrag. Kolonisation uppmanades. Byggnader nyuppfördesoch gamla renoverades,hälsovårdoch
sundhetpredikades. Denna verksamhets resultat be¬
tydde naturligtvisenheldel för landsbygden. Mellan
åren 1905 och 1936 utanordnades totalt 85 341
egnahemslån, varav drygt 50 000 varjordbrukslä¬ genheter. Störst omfattning hade
jordbruksegnahem-meniNorbottens-, Västerbottens-, Jämtlands- Väs-ternorrlands- ochVärmlandslän.'^Iantalvarnatur¬
ligtvisdenyaegnahemmenendroppeihavet,de kan
ställas motbefolkningsantaletpå landsbygdensom
år1935uppgick tilldrygt 3,7miljonerpersoner, men de gavsamtidigt synbarabevispåstatensintresse."
Förhållanden i städerna
Mot detta står de tillfälliga ochfåtaliga beslutsom
togs förstädernas del. Anledningen till denna oba¬
lansgårförmodligenattsökaiattdet ställdesigmer
komplicerat att politiskt genomföra subventioner
ochreglerförstadsförhållandenmotbakgrundavdå
rådandemarknadsuppfattning. För landsbygdensdel
rubricerades insatsernasomjordbruks- och
”fattig-vårdspolitik”, vilket var lättare att vinna politisk
40 ^ 35 -30 . 25 --1901 1901- 1921- 1931- 1941- 1946- 1951- 1956- Okäntår 1920 1930 1940 1945 1950 1955 1960
■ Helariket □ Glesbygd
Bostäderefter hyggnadsperiodtomI960, i %. Hela riket och glesbygd. Källa SCB.
dominerad av böndernas intressen. Därtill varpro¬
blemenkvantitativtsettfaktisktstörrepå landsbyg¬
denän i städerna.
AlfJohansson'"'pekar påatt egnahemsverksamhe-tens enögda Inriktning lämnade städernas bostads¬ förhållande åt sitt egetöde:
”Viktigarevaremellertidattde statligalånen inte
kunde utgå inom stadsplanelagda områden; verk¬ samheten var av utpräglad landsbygdsbetonad och
närmaststadsfientligkaraktär,ävenomdenpå sina håll, kanske mest i vissa mindre industriorter tack
vare kompletterande medverkan av arbetsgivare,
kunde bidraga till förbättrade bostadsförhållanden förävenicke-agrara arbetargrupper.... Städerna fick självatahand om sin egnahemsfråga...
De första statliga finansiella subventionerna för
städernabetingadesav denextremainflationen un¬
derförstavärldskriget,dåstatenvid 1917års riksdag
anslog 2/3avkostnaderna förbostadsbyggandesom
renkrisåtgärd.Förattadministrera denna subvention
bildades Statens byggnadsbyrå, som även skulle anskaffa och fördela deknappatillgångarna på bygg¬ nadsmaterial.
Trots lågkonjunkturen ända fram till 1920 års
inflationstopp,försvagadesdetstatliga stödetåt bo¬
stadsbyggande i städerna.'^Debestående insatserna
av statlig bostadspolitik blev de egnahemsomfrån
1920-talet kundeuppföras i städerna med lånehjälp
från Statensbostadslånefond.
”Menförbostadsförsörjningen istortvardetvik¬
tigaste det livliga egnahemsbyggande, framförallt i
tvåfamiljshusets form, som utvecklades i mindre stadssamhällenochindustriorter. Imånga samhällen blev modellen:en egnahemmare plusen hyresgäst, somhjälper tillmedamorteringen”.'’Statensbygg¬
nadsbyrå utvecklade dessutom typritningar genom
Sigurd Westholmsförsorg.Ett tidigtförsökattinföra
bostadssociala ochhygieniskasynpunkter i byggan¬ detavsmålägenheter gjordesav”Tillkallade sakkun¬
nige förutredningavfråganombostadssociala
mini-mifodringar”, vars betänkande ”Praktiska och hy¬
gieniska bostäder” (1921) innehållerenmängd plan¬
lösningsförslag som kunde rymmas inom statens låneramar.Avvikt för städernasbostadspolitikunder 1920-talet blevocksådetår1923bildade HSB med Sven Wallandersomportalgestalt.
Under 1930-talet kom helt andra kravpåutrymme, standard,hygienochplaceringavbyggnaderna vil¬ ket skulleutsätta egnahemmen för svidande kritik.
Alltifrån verksamhetensbörjanhade olika formerav
typritningar, ellerkanske snarare förlagor, använts förattförsökastyrabebyggelsens utformning.'*Dessa
80
Bostadsstandarden iglesbygdår1945 och I960. Källa FOB 1945/1960.
förlagor verkade framför allt somestetiska förebil¬
der. Så länge egnahemslånen administrerades av
hushållningssällskapen hade stateninte någon full¬
komlig kontrollöverhur, vad ochpå vilketsätt det
byggdesutei landskommunerna. Under 1930-talet
togs flera steg mot ett förstatligande av hela
egna-hemsorganisationen.
Arbetslöshet och
hygien
Deflestasombehandlarbostadspolitikenihistorisk
belysning förlägger dess egentliga genombrott till
1930-talet.Anledningen söks i ekonomiska faktorer, det förändradepolitiska och organisatoriska klimatet
och inte minst denideologiska förändringsominträf¬
farpå1930-talet; däribland distriktsläkarnas alarme¬ randerapporteromdenhygieniskastandarden, Lub-be NordströmsreportageomLort-Sverige, det soci¬ aldemokratiskamaktövertagandet och de funktiona¬
listiska idealen.
Denkrispolitiksom1933års riksdag beslutadeom innebar ett nytt statligt stöd åt bostadsbyggandet
(utformat av Bostadsutredningen för landsbygden
ochBostadsproduktionssakkunniga).
Både arbetarsmåbrukslånen^och 1938års
barnri-kelån motiverades delvis av arbetslösheten, men
besluten hadeenklartbostadssocialförankring.Det
viktigaste vartrots allt atten ny ansvarsfördelning
mellan stat och kommun utvecklades. Skillnaden
motegnahemsverksamhetenvarintepåfallandemen
väsentlig.
Detförlandsbygdennyai utredningarna under 30-talet var betoningenav hälsovård och hygien. Bo¬
stadsutredningen förlandsbygden lämnade t ex ett
betänkandeomnyhälsovårdsstadgamedbostadsin¬
spektion 1933.^' Samma år föranledde just
hälso-vårdsskälenstatliga bidrag ochlån för förbättringav
landsbygdens bostäder. Denna verksamhet komsnart attpermanentas.Förbättringsbidragenochlånenblev självagrunden i verksamheten för desenareinrättade
länsbostadsnämndernaoch de har ihög grad medver¬ kat tillenomvandlingav landsbygdens bostadsför¬
hållanden. Bidragen och lånen åstadkom också en
minskningav arbetslösheten;senare delenav 1934
stod statsmedlen för 1,1 miljoner dagsverken och
budgetåret 1933/34 förbättrades över25 000
bostä-der.^^Närbostadspolitiken knöts tillhälsovården och det handladeomattbedöma ochprioritera tusentals
spridda ansökningarom bostadsförbättring, vardet beltnödvändigtattlandskommunerna deltog aktivt. Hela den tidigare egnahemsverksamheten hade
fortgått utan kommunal inblandning av
landsorts-kommunema, bortsettfrånattdet fanns lokala egna-hemsombud anställda av hushållningssällskapet.
1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950
Hela riket
@ landsbygden
Antalproducerade lägenheteriSverige 1938-1950. Landsbygden iförhållandetill hela riket. Källa SCB.
Därmed hadelandskommunernainte haftinflytande övervilkasomskullefå lånellervardet skullesatsas,
men dåinte hellerlöpt någon risksomekonomiskt
ansvariga.^^
Bostadssociala
utredningen och
1930-taletÅr 1933 var det så dags för en hel översyn av
bostadspolitiken i och med tillsättandetavBostads¬ sociala utredningen. Utredningen skulle kommaatt arbeta imer äntio år med olikafrågor och utifrån olikatilläggsdirektiv, men medväsentligen samma
tongivandepersoner.Efterattha analyserat bostads¬
förhållandena och de demografiska betingelserna
kom utredningensnartattkoncentrerasigpåtrång¬
boddheten och de störrefamiljernas besvärliga situ¬ ation. Vad man sökte var en långsiktig ekonomisk
lösningav bostadsproblemen.
De förstapraktiskaresultaten blev
bostadsanskaff-ningslån och familjebidrag som beräknades efter
antalet barn(1935 årsriksdag).Till lånenkoppla¬
des regleromminimistandardoch -utrymme, samt bestämmelseromatt bostaden skulle vara uppförd
och förvaltadavkommunellerallmännyttigt företag. Dessaåtgärderbegränsades tillenbörjanenbart till
hyreshus, men 1938 utökades de till att även gälla
egnahem. Detta gav möjligheter att bygga statligt
subventioneradeenfamiljshusockså i städerna.Vik¬
tigare var att detta är det första bostadspolitiska
instrument som kom att omfatta såväl stad som
landsbygd och som tillsammans med reviderade
förbättringslån och bidrag var tänkta att utjämna
skillnaden mellan stad ochlandsbygd. Man strävade efter att ge landsbygden tillgång till en social och
kulturellservice,likvärdig med städernas. Här träder för förstagångeni bostadspolitiska sammanhangen helt nyuppfattningav förhållandet mellan stad och
land 1 förgrunden. Tankenpåattutjämna, upphäva ellerneutralisera skillnadernaär ny. I själva verket
definieraslandsbygdenutifrånen spegelbildav sta¬ den.Uppfattningen försökerupphävaskillnadenge¬
nomatttotaltdömautlandsbygdensbostadsförhål¬
landen sådana de i verkligheten såg ut. Därmed formuleras inte längre landsbygdens bostadsfråga
utifrånsina egnabetingelserutanfrån allmängiltiga,
för allalandsdelarochbostadsmiljöer, gällandepre¬
misser.^^
Huvudfienden blevtrångboddheten, vilken skulle lösas mednyproduceradebostäder medstörre utrym¬
meochhögre standard. Medlen för detta skulle bli
bådenybyggnadslånochförbättringsåtgärder.Iprak¬
tiken blevbostadsanskaffningslånen och familjebi¬
under 1930-talet i förhållande till
bostadsförbätt-ringsåtgärdema. Förbättringsbidraget avsågrepara¬ tion och nyuppförandeav bostäder (men även för¬
bättringav vattentäkter). Bidragetomvandlades till
lån då ”ny- eller ombyggnad avbostaden icke bör
ifrågakomma på grund av dennas på längre sikt
felaktiga placering...
Bostadsförbättringen under 1930-talet omfattade
merän130 000ansökningar,varav cahälften kom till
utförande.Meninsatserna blevojämt fördeladeöver
landet ochmycket hängdepå de enskilda förtroende¬
valdaspersonliga intresse. Detvarframförallt desmå
landsbygdskommunerna som staten var missnöjd
med. Detta möttes medcirkulär, sammanträden och
anvisningar, slutligen med lagstiftning. Nybygg¬
nadslånet varinrättat eftersammakriterier förutom
attden sökandeinte behövde visasigvarai behovav
ekonomisktbistånd. Lånetvarämnatåtbyggandetav
nya bostäder eller ombyggnader och väsentlig för¬ bättring av sådana.
Dessaekonomiska insatserkanaliserades via hus¬
hållningssällskapen. Det gjorde däremot inte det speciella lånet och bidraget för mindre bemedlade
barnrikafamiljer.^’Härvardetkommunen somvar låneförmedlaremed Statensbyggnadslånebyråsom
beviljande organ. Dessa sk bostadsanskaffningslån
gavsåt familjer medtreellerflera barnför nybygg¬
nad eller förbättring av enfamiljshus. För barnrika
familjer fannsävenettfamiljebidragsomdrogsavpå
räntebeloppen. Bidragen beräknades efter antalet
barn.Barnrikelånen föregnahemskall inte förväxlas
med debarnrikelånsomgälldehyresbostäder.^*Yt¬
terligare formeravstatligt stödför bostadsbyggande pålandsbygden under 1930-taletvarlån till lantarbe¬ tarbostäder, dessutomvissatillfälliga stöd, exempel¬
visbidrag tillladugårdsförbättringar, samt 1939 års
riksdagsbeslutom statligtstödtill
pensionärsbostä-der.
När väljordbrukskrisen hävtsoch situationen för
landsbygdsbefolkningennormaliserats,fick förbätt¬ ringsåtgärderna (vatten, avlopp, elektricitet, bättre
utrymme och högre standard), effekterpå bostads¬
förhållandena. I den speciella situation som rådde underkrigsåren i börjanav 40-talettillsattes
Bygg-nadskostnadsutredningen, varsförslag kom attleda
till mycket högre kravpåkommunernaattkontrolle¬
radetekniska,planlösningsmässiga och hygieniska aspekterna av bostadsbyggandet.^’ 1 samma veva
(1942) utarbetades ”Westholmsbibel” (efterSigurd
Westhom,stadsarkitekt iStockholm och medarbeta¬
reiBostadssocialautredningen)med regler förstat¬
lig belåning, där t ex minsta lägenheten för två personerinte fick understiga 35 ml“
Bostadspolitik med
sociala förtecken
År 1945,när Bostadssocialautredningen kom med
sittförstaslutbetänkande,vardenstatliga bostadspo¬ litikenettsvåröverskådligt komplex. Här fannsorga¬ nisationen för landsbygden medJordbruksdeparte¬ mentet och Egnahemsstyrelsen som högsta organ,
hushållningssällskapensomadministrerande och
lå-negivande instans plusi vissafall kommunala egna-hemskommittéer. Dessutom berördes landsbygden
via arbetarsmåbrukslånen och hälsovårdsnämnder¬
nas arbete av den andra organisationen. Där fanns
Socialdepartementet med Statensbyggnadslånebyrå
ochde kommunalabostadsnämndernasom ansvara¬
de förbarnrikelånen, pensionärsbostadslånetc. Det fanns alltså i principen organisationför bo¬
stadspolitikpå landsbygden ochenför städerna och
de tvåorganisationerna hade heltolika uppbyggnad ochgradavstatlig kontroll.Detvå organisationerna betonadeolika starktminimistandard och viss minsta yta.
Bostadssociala utredningen föreslog en för stad
ochlandsbygdgemensampolitik.Förattkommatill rättamed kommunernasolika intresseför bostadsso¬ cial verksamhet ochförattkunnaskapa kontinuitet
iverksamheten ochsamtidigtfå kontrollöverhur de
statliga medlenanvändes, föreslogsen nyorganisa¬
tion och att det kommunala ansvaret fastställdes i
lag.*' Den nya bostadspolitiken stadfästes genom 1946 och -47års riksdagsbeslut. Därigenom kunde
grunden läggas för de närmaste 20 årens statliga
insatser på bostadsbyggandets område. Ett viktigt
beslut vid dessariksdagarvarattstatenskullestödja
de kommunägda bostadsföretagen med 100%-iga
lån.Syftetvarattöverförasåstordelsommöjligtav
bostadsbyggande med statligsubvention till allmän¬ nyttiga företag föratt eliminerarisken för spekula¬
tion.
Den grund för den ”nya bostadspolitiken” som
presenterades i Bostadssociala utredningens första
slutbetänkande(1945:63) kan sammanfattas inågra
punkter:
Ekonomiskt: Det förväntades en depression efter
strävade efterattfåbostadspolitikenmeroberoende
av konjunktursvängningarna.
Politiskt: Denjämlika välfärden sattes som mål,
formulerad som lika konsumtion. Bostadspolitiken instrumentaliserasochsektoriseras, blirenfrågaom trångboddhet och standard, reglerad med ekonomi
och lagstiftning. Den blev den kanske tydligaste
ingrediensen i det socialdemokratiska folkhemmet.
Ideologiskt: Motsättningen mellan stad och land
nedtonas. Den socialabostadspolitikenrenodlas.
Grannskap
på landsbygden?
UnoAhrénansågatttätortsbebyggelsen ochstäderna hadeväxt”vilt”, de hade blivitenpesthärdsominte
gick att stoppa utan en drastisktförändrad inställ¬
ning. Mendess motsats - landsbygden ochde små
tätorterna -innebarinte frälsningen:
”En debattomtätorternasstorlek skulle varit otänk¬ barännuförfå årsen.Idag diskuterasstorstädernas,
småstädernas, småorternasstorleksproblemmed allt
större intresse. Ärdet rätt attlåtastorstädernaväxa
vidare, med trafiksvårigheter,nervpåfrestning,van¬ trivselsomföljd? Eller bjuderstorstaden nutidsmän¬
niskan hennesrättalivsform?Ärsmåstäder mänsk¬
ligareatt bo i,ellerärdetsåattensmåstadinte kan
varaannatänen”håla”?Vad skall det bliavdeminsta orterna,med deras bristpåkulturell utrustning och
deras trista miljö?”.^^
Härkunde Mumford ochdenengelska planering¬
enscommunitycenter,vara enlösning.
Åhrén
före¬språkarenuppdelningavstäderna i
grannskapsenhe-termed gemensammacentrumförkultur,samlings¬
lokaleretc. Alltså det som senare skulle tillämpas
främst i förortsbildningar. Sedan återstod den rena
landsbygden.
För att stävja den spridda bebyggelsen kom den
nyabyggnadslagenochstadgan1947,som gavkom¬
munernarättattbestämmavartätortsbildning skulle
ske.
Rätten tillglesbebyggelsevarfortfarandefri. Men
ingen tätbebyggelse, karakteriserad av att den be¬ hövde någon gemensamhetsanordning, fick upp¬ kommautanattdetfannsenplansomreglerade den.
Lösningenavproblemet kunde skisserassomden
lagom täta bebyggelsen. Om lösningen, teoretiskt,
för städernas dellågienuppdelning i grannskap,låg den förlandsbygdentvärtomiensammanslagningav
denutspriddabebyggelsen. Här skulle de små
tätor--1920 1920- 1945- 1955- 1965- 1975-1945 1955 1965 1975 1985 Antalproducerade lägenheter i %. Periodvistom1985. Helariket. Källa SCB.
ternakomma väl till pass.De filosofiskaochidémäs¬
siga fundamenten är ännu tydligare hos en annan samtidaskribent:
”Men Mumfords”regionalism” ärav aktuellt in¬ tresse,närdetgäller distriktutanför de storastäder¬
nasinflytelseområden.Försmåorter ochlandsbygds¬
områdensynesnämligenlösningenavdeallvarligas¬ teproblemen ligga iettintimare samordnande regi¬
onvis avdemså attvarje region ellerbygdblir inte
bara ett konglomerat av skilda samhällen utan en
verkligt organisktuppbyggd enhet, ett fullständigt
ochvälutrustatsamhälleavhögre ordning,kapabelt
att bjuda sina invånare samma service i tekniskt,
socialt och kulturellt avseendesom enstörrestad.”^’ Innehållet i debostadspolitiska utsagorna vittnar
omomsorgenoch det socialapatoset.En önskanom
att se välfärden förverkligad. Men nu inte längre
baseradpå deförlandsbygden specifika problemen
utanpåteoretiskaresonemangmed urbanarötter.Vi
påminnsävenomdet goda, detgenerösa,det
världs-förbättrande och farbroderliga, som kanske gördet litet lättareattförstågenomslagskraften iargumen¬ tennärdenåddekommunalpolitikernasöron.Visio¬
ner av ett jämlikare samhälleoch en ny människa
genom ingenjörskonst - social och teknisk - med
statensomgarant.Och detvarju ingen skenbildsom
målades upp, bostadseländet var onekligen stort.
Statistiskt sett skrämmande.^'*Det varinte bara det äldstabyggnadsbeståndet somvarundermåligt. De
SOLTIOEft: KL.6-6 KL.6-12 KL.)2-17 KL.I7-2I
Solvärdesdiagramfrån God Bostad 1954. "Proportioneratmot totala antalet soltimmarmellan kl. 06 och kl. 21 den20:e ivarje
månad under hela året. Vertikal avskärmning 10°, horisontal instrålningirummet150°."
mellan1926-35nybyggda lägenheternapålandsbyg¬
den var även de av dålig kvalitet standardmässigt.
66,8% saknade avlopp. 72,2% saknade vattenled¬ ning.^^
Efterkrigstid
och centralisering
I valet mellan en decentraliserad bostadspolitik,
företräddavegnahemsverksamheten ochen centra¬
liserad, företräddavbyggnadslånebyrån, skulle den
senare bilda modell. Hushållningssällskapen efter¬
träddes sombostadspolitisktorgan 1948 avlänsbo¬
stadsnämndernaoch lantbruksnämnderna.Byggnads¬
lånebyrån blev Kungliga Bostadsstyrelsen. De kom¬
munala kommittéerna ersattes av
förmedlingsor-gan.^*Deolikalånetypernaersattesavettegnahems¬
lån för såvällandsbygdsomför städer, samtlåntill hyreshus. Bostadsförbättringsbidrag och ombygg¬
nadslånfanns kvar.
Under 1950- och 60-talen tillsattes flera olika
utredningar,mendebekräftadesnarare
Bostadssoci-alautredningensinriktningänskapadeen nygrund.^’ Det nyaunder efterkrigstidenskulle ligga ien”mark¬ nadsanpassning”av de statliga subventionernaoch
en satsning på småhus, motiverat av den högkon¬
junktur som oväntat följde efter kriget.^* Målen,
formuleradesomenjämlikbostadsstandardoavsett
inkomstläge, skulle stå sig med vissa justeringar i
definitionerna. Under 1950-80 utredsbostadspoliti¬
ken åtskilliga gånger. Det blir allt tydligare hur det
somvaritensocialbostadspolitik begränsas tillattbli
ettekonomiskt instrument. Detsom engång
Bostads-socialautredningenkritiserade allrahårdast, dvsett
statligt laborerande med bostadsbyggandet i kon-junkturpolitiskt syfte, blir åter en grundför utred¬
ningar ochförändringarav denbostadspolitiskaap¬
paraten. Socialbostadspolitik blirett skattetekniskt
system.Enannanstorförändringligger i kvantiteten,
där 1960-talets beslutom”miljonprogrammet”, skulle
innebäraattmålen,kvantitativtsett,verkligenkunde
realiseras.
För landsbygdens del är förändringarna av en
annan sortunderefterkrigstiden. Denförutspåddda
rationaliseringenavjordbruketgenomförs definitivt
ochregionalpolitiken inriktas på folkomflyttningar förattmötaindustrins krav. Förbostadspolitikens del
betyderdettaattden inslagnavägenmed centralise¬ ringavsubventionssystemoch beslut förstärksytter¬
ligare. Det konkretabyggandet styrs bort från det
okontrollerade traditionsanknutna mot det alltmer standardiserade ochtätortsanknutna.
”Liksomdebefolkningspolitiskaargumentenver¬
kat starkt stimulerandepå de bostadspolitiskaåtgär¬ der,somriktadesmottrångboddheten i stadssamhäl¬
len, kommo även härvidlag synpunkter av delvis
befolkningspolitisk innebörd att öva inflytande: i problemetom”flyktenfrån landsbygden” kunde den
påtagliga skillnaden i fråga om bostadsstandard
mellanstäder ochlandsbygd...knappastundgåbeak¬
tande... Inom ekonomisk politik och socialpolitik
blev strävanattutjämna demateriella levnadsbeting¬
elserna mellan stadoch landettalltviktigare tema. Det ärnaturligt,attdennasträvan äventogsig uttryck
på bostadsområdet.”^’
Typritningarna, som utarbetades av Kungl. Bo¬
stadsstyrelsenförattreglerakvalitén och rationali¬
seraproduktionen,utjämnadeskillnaderna i
boende-standarden. En annan effekt blev nivelleringen av
boendemönster och bostadsstandard också mellan stad ochland; förtillverkadesmåhus,placeradeen¬
ligt likartade ochrationella principer komattdomi¬
nera byggandet. Bostadspolitiken blev en praktik
baseradpå vetenskap, funktionsstudier och
bostads-vaneundersökningar, på mätningar ocb statistik.'*" Så blirjord och arbeteförst hygien och hälsa,sedan
stan-dard.Landsbygden blir stadens likeoch skillnaderna suddas ut. Bostadsbristenförsvinner,om än tillfäl¬
ligt,standarden blir jämlik, de kulturella skillnader¬
nadiffusare.Huvudsakligen inverterasalltsåsynsät¬
tet. Från att ha utgått från landsbygdens specifika
problem, blirbostadspolitiken under 1930- och
40-talenettförsökattutjämna skillnadernamellan stad
och land. Med den starkacentralisering ochstandar¬
diseringsomgenomförs efter1948, blirperspektivet
urbant. Kommunerna slås samman i tvåomgångar
och denkommunalakompetensen förflyttasfrånde
förtroendevalda till tjänstemän med specialkunska¬ per.
På ett sätt är därmed dagens dödförklaring av
statligt dirigeradbostadspolitiklogisk och sluterett
60-årigtprogram.Idagärkommunerna via bla Plan-ochbygglagen den primära instansen i byggfrågor, därtill finnsonekligen tillräckliga kommunalaresur¬
ser.MenävenomBostadssocialautredningen redan 1945förutsågendecentraliseringavstyrinstrumen¬
ten och makten över bostadsproduktionen, skulle
utredningens drivandepersonerknappastapplåderat
deideologiska grunderna till förändringen.Fastvem vet?
Kristian Berg, f. 1959, bebyggelseantikvarie verk¬
sam somutredare vid Boverket.
Noter
1 FramställningenbyggerihuvudsakpåBerg, K. (a) 1989.
2 Ett försök för städernagjordesdock 1912 i och medsamman¬
kallandetavbostadskommissionen. Samma år inrättades Soci¬ alstyrelsen, som tillsammans med kommissionen skulle ge¬ nomföra den första allmännabostadsräkningen 1912—14. 3 Kommittén tillsatt1891, betänkande 23/11 1892,Prop1894:46. 4 Svensk emigrations och egnahemspolitik åren 1907—1932,
sid 112—118.
5 Propnr92, skrivelsenr145, 1904.
6 Texmotion till AK:255(1907), AK:265 (1907) AK:81 (1907).
Engenomgångavriksdagensprotokoll för 1902— 1949, finns publicerad iexcerptform.Svenningson-Centervall,I.& Söder¬ berg, O. 1980.
7 Lagutskottets utlåtandenr48. (1903).
8 Svensk emigrationsoch egnahemspolitik åren 1907—1932. sid 121.
9De
ekonomiskatillgångarsomkrävdesställdemånga männis¬ korutanför egnahemslånens möjligheter. Ännu 1936, somexempel, tillstyrktes 293egnahemslånavhushållningssällska¬ peti Jämtlands län. Sammaår avslogs pågrundavbrist påegna medel ca 175 ansökningar. Problemet debatterades flitigt i riksdagen vilketsmåningomledde tillarbetarsmåbrukslånen. 10 1916 årskolonisationskommitté, prop 1923:44.Premielånen
varpå högst 800 kr föratttäcka kostnaderav egetarbeteav
arbetslös och skulleavsenybyggnad, ombyggnadeller nyod¬
ling.Aretefter slopades kravet på arbetslöshetochpermanen¬ tadeslånet(ellersnararebidraget eftersom det intevar
räntebe-lagt och avskrevs efter fullbordat arbete).
11 Förenidérikutvecklingavdettatema,seAsplund, J. 1991 och Dahlström, B. 1991.
12 SOU 1938:34 sid 78—81.
13 Historiskstatistik förSverige. 1969, sid 66.
14 Alf Johanssonvarsocialdemokrat och nationalekonom(seder¬
mera professor) och tillhörde partietsdominerande gestalter
inom bostadspolitiken. Han blev Bostadsstyrelsens chef och
sattmed i de flestastatliga utredningarsomberörde bostadspo¬ litiken, alltifrånBostadssocialautredningenvarssekreterare hanvar.Som central personi kretsenavarkitekter ochsam¬
hällsplanerare, kom hanattpersonifieraden sociala bostadspo¬
litiken. Se vidarePehrsson,K.iAttbo1973/3. 15 Johansson,A. 1962 sid 524.
16 Sammaår, 1920, inrättadesStatensbostadslånefond,varurlän
skulleutgå till privataoch kommunalahyreshus,menföreträ¬ desvis tillegnahemistäderna.
17 Johansson, A. 1962 sid 559.
18 Gemensamt för detidigamönsterbladenfrånkända arkitekter med deras försökattskapaettsmåhusbaseratpålandskapens
speciellabyggnadskultur är deras starktidylliserade inriktning. De fick helleraldrignågotstörregenomslagannatänibegrän¬ sadefilantropiskasammanhang.
19 Samtidigt (1933) inrättades Statens byggnadslånebyråefter
mönsteravden 1930 avskaffade Statensbyggnadsbyrå. 20 Arbetarsmåbrukslånen tillkom genom riksdagsbeslut 1933
(prop 1933:181). Dessa lån avsåg till en början endast de
norrländskalänen, och vissa delaravKopparbergs och Värm¬
landslän,menutökades tillattgälla hela landet 1934. Arbetars¬
måbrukslånenvarämnade åtsäsongsanställda arbetare (tex
lantarbetare, skogs- ochflottningsarbetare)att vid sidan om ordinarie arbete bildaettnyttsmåbruksomskulle ökagradenav
självhushåll.Detspeciellamed dessalånvarframför allt dess organisation. För förstagången i den statliga bostadspolitiken fick kommunernaenaktivroll,direkt understaten. Se vidare Berg,K.ochHansen, K, 1989,samtJonsson, K. 1988,
21 Utredningen tillsattes 1931, betänkande SOU 1933:47. Bo¬ stadsinspektionen ingickdärefter i distriktssköterskans uppgif¬
ter.
22 SOU 1945:63 sid 74.
23 Heltföljdriktigt blevdetockså hälsovårdsnämndernasomförst fick administreraförbättringslånoch bidrag. Nämnden skulle verkställautredningoch skriva yttrandesamtkontrollera bygg¬
nadsföretagen. Eftersomca90%avlandskommunernaännui
börjanav1930-talet saknade särskild hälsovårdsnämnd sköttes
gälldearbetarsmåbrukslänen,mendär inrättade kommunerna snabbarespeciella nämnder.
24 Viktigt för denna inriktning vargivetvis makarna Myrdals ”Kris ibefolkningsfrågan”.
25 SetexÅhrén,U. i SOU 1945:63.
26 Ekdahl, G. Gustafsson,J.1949, sid 102. Med dessa bestämmel¬
ser skapades ett instrument för att behärska bebyggelsens
lokalisering. Detskulle få egentligt genomslag först vid den granskningsomlänsbostadsnämnderna gjordeavansökningar iförhållandetillbyggplatsensavstånd tillstörre väg,skola och affärm m.Fullständig kontrollövervarfolkpå landet byggde sina hus fick staten först under 1940-talet då det krävdes igångsättningstillståndfrån Länsarbetsnämnderna. AMS-che-fen skullesenareförsökaattfåkontrollöverdebostadspolitiska instrumentenlånochbidrag, förattanvändasomettled i 1960-taletsfolkomflyttningar.ÖMEA,intervjuer med länsbostads¬ direktörer 1988.
27 Kungörelsenr247, 27/5 1938.
28 Kungörelsenr512, 4/9 1935,”Barnrike-egnahemmen” beslu¬ tadesav 1938årsriksdag.
29 Beslutenligt 1941/42års riksdagar.
30 Dessa skulle efterträdasavbostadsnormer i Godbostad1954,
mflutgåvor. Därefter i Svensk byggnorm 1975.
31 Lagenomkommunaltansvartogsav 1947års riksdag. 32 Åhrén,U. 1948 sid 8,
33 Ahlberg, CF. 1948sid20.
34 Statistisktvartextrångboddhetenvärrepå landsbygdenän i
städerna under lång tid. Vid tiden för första världskrigets utbrott,somexempel, varboendetätheten i städerna 132per 100rumochpåland.sbygden 150per 100rum.SOU1945:63 sid 17.
35 SOU 1945:63 sid 48.
36 Detta blev dock intefullgjortförränefterdenförsta kommun¬ reformenpå 1950-talet.
37 Utredningarnasomåsyftasärtex 1951 års bostadsutredning, 1954årsfamiljeutredning, 1955års bostadspolitiska utredning och 1956 års byggnadslåneutredning. Ännu i Bostadsbygg-nadsutredningens betänkande ”Höjd bostadsstandard”, SOU 1965:32, refereras bostadssocialautredningens uppställdamål. Dessaansesendast behövajusteras med tankepä den förbätt¬ radelevnadsstandardsomefterkrigstiden inneburit. Inriktning¬ enskullebehållas.
38 Förennärmareredogörelse för bostadspolitiken mellan 1950—
80,seJonsson 1985, sid 23—31,Holmberg, P.1973och Plan
1977/4.
39 Johansson, A. 1948sid99.
40 Detäringen tillfällighetattstatistiken redovisar detre stora
städerna försig, sedan tätorteravolika storleksgrad och sist— glesbygd ienospecifierad kolumn.
Källförteckning
Otryckta källor
Landsarkivet iÖstersund. Egnahemsnämndensarkiv.
ÖMEA, Östersundsmuseumsetnologiska arkiv. Intervjuer med länsbostadsdirektörer 1988.
Länsbostadsnämndens i Jämtlands länarkiv. Länsbostadsnämndensi Malmöhus län arkiv.
Boverketsarkiv.Handlingarfrän Bostadsstyrelsen och Planverket.
Tryckta källor och
litteratur
AhlbergCF.Stadsplaneringensnyagiv. SocialÅrsbok 1947. Asplund, G. mfl,acceptera.Stockholm 1931.
Asplund, J.Teorieromframtiden, Falköping 1981. Attboårgång 1973 och 1975/5-6, 1957/2.
Back, P-E. Bostadsbyggande och bostadshyra i svensk politik 1916-1925. SIB M80:8. Gävle 1980,
Berg, K,(a) Densocialabostadspolitikens framväxt-motsättning¬ enmellan stad och land. Östersund1989.
Berg, K.(b) Närlandsbygden blev hygienisk. Tvärsnitt 4/1989.
Berg, K,Hansen, K. Per-Albintorp. Jämten1989.Östersund1989. Bergold, CE. Bostadsbyggande i Uppsala 1900-1950-enaspektpå
folkhemmets framväxt.Uppsala 1985.
Balgård G.AngårdetSverigeomNorrland finns? Stockholm 1970.
Bergholm, P. Nationalföreningen motemigrationen 1907-1917. Stockholm 1917.
Byggmästarenårgångar 1943, 46, 47, 48, 49, 54. Carks.son,G.utg.Svenska Allmogehem. Stockholm 1909. Clason, A. Plantänkande och planering. Meddelande M82:11.
Statens institut förbyggnadsforskning, Gävle 1982.
Dahlström, B. Landet och staden. Dröm ochverklighet i historien - i litteraturen. Värnamo 1991.
Danneskiold-Samsöe,G. Nutida Engelsksamhällsplanering. Fo¬
rum 1945.
Ekbrant, C. Bostadsfrågan- markanvändning, byggnadsväsende
ochbostadsförsörjning. EnsammanställningurStatensoffent¬ liga utredningar 1838-1977. Gävle 1979.
Ekbrant, C. Bostadssituationen iSverige 1912-1975.Engenom¬ gångavbefintlig statistikrörande antaletbostäder, utrymmes-standard ochutrustningsstandard. SIB meddelande M81:1. Gävle
1981.
Ekbrant, C. Den bostadspolitiska debatten,från bostadskommis-sionen till bostadskommittén, Gävle 1987.
Ekdahl,G. Gustavsson,J. Den nyabostadspolitiken. Stockholm 1949.
Eländer, I. Detnödvändiga och det önskvärda. Kristianstad 1978. Engels, F.Ibostadsfrågan, Stockholm 1946.
Engfors, C. (red) Folkhemmets bostäder 1940-1960. Stockholm 1987.
Foucault, M.Sexualitetens historia,Del I,Viljanatt veta,Stock¬
holm 1980.
Franzén,M. Sandstedt, E. Grannskap ochstadsplanering.Uppsala
1981.
Frykman, J.mfl.Modärnatider. Lund 1985.
Frykman,J.Löfgren, O. Denkultiverade människan. Lund 1979.
Gustafsson,B, Den tystarevolutionen.Värnamo1988. Gustavsson, S. Bostadspolitikensmål. ”till stadensgagn”. SIB
T29:1976. Stockholm 1976.
Guteland, G.Holmberg, 1,mfl.Ettfolks biografi. Udevalla 1975. Hanssen, B.Kulturenspermanensochförändring. Nord Nytt 1973/
3-4.
Det danske historiker mode.Köpenhavn 1975.
HatjeA-K.Bostadspolitikpä förändrade villkor.Enstudieomden
statliga bostadspolitikens måloch medel under 1940- och
1950-talen.KTH,Stockholm 1978.
Hellspong, M. Löfgren, O.Land och stad. Lund 1974.
Holm, P. Bostadsmarknad, bostadsteori och bostadspolitik- ett
historisktperspektiv. Samhälletsomdet blev. RedZettergren, S. HSB:s riksförbund Stockholm 1976.
Holm, P. Det långa perspektivet - om planeringsproblem och
planeringsideologierdåoch nuoch sedan. Plan 1977/4.
j
Holmberg,P. Rustauppden bostadssociala politiken.Att bo1973/ 3.
I framtidenstjänst. Ur folkhemmets idéhistoria.Malmö 1986. Johannisson, K. Det mätbara samhället. Statistik och
samhälls-dröm i 1700-taletsEuropa. Arlöv 1988.
Johansson, A. Bostadspolitiken.Hundraårunder kommunalför¬ fattningarna 1862-1962. Stockholm 1962.
Johansson, A. Bostadssocialautredningen. SocialÅrsbok 1947.
Johansson,A. Att bo ismåhusi stad. Att bo 1957/2.
Jonsson, K, Arbetarsmåbrukens tillkomst, opublicerad uppsats.
Uppsalauniversitet, historiska inst. 1988.
Jonsson, L.Frånegnahem till villa. Enfamiljshu.set i Sverige
1950-1980. Stockholm 1985.
Konsthögskolans arkitekturskola, utg. Bebyggelsefrågor i Örn¬
sköldsviks kommun. Stockholm 1980.
Konsthögskolans arkitekturskola,utg.Kävlinge.Ettskånskt
jäm-vägssamhälle. Stockholm 1983.
Konsthögskolans arkitekturskola,utg.Småorterna kring Kalmar.
Studier igenerativ planering.Stockholm 1980. KungligaBostadsstyrelsen. God Bostad, Stockholm 1954.
Lewin, L.Planhushållningsdebatten.Uppsala 1967.
Liedgren,R.Så bodde vi,arbetarbostadensomtyp-och tidsförete-else. Stockholm1961.
Lidman, S,Hjortronlandet. Stockholm 1955.
Liedman, S E.Surdeg. Stockholm1980.
Lindahl, G.Lindskog, B. Desmåtätorterna.Omland ochutnyttjan¬ de.SärtryckurLandskommunernas Tidskrift 1959/12och 1960/
2. Stockholm 1960.
Lindahl, G. Svenskbyggnadstradition: maktens räckvidd. Arkitek¬
tur1988/6.
Malmberg, B.Fränbackstusittare till arrendatorer. Olaga bosätt¬ ningar ochupplåtelseravarrenden i denordligaste länen.Umeå 1985.
Mumford, L. Stadskultur, Stockholm 1942.
Myrdal,A,G. Kris ibefolkningsfrågan, Stockholm 1934.
Nord.ström, L. Bondenöden, Stockholm 1933. Nordström, L, Lort-Sverige. Stockholm 1938.
Paulsson, G. utg.Svensk Stad. Del I-III, Stockholm 1950-53.
Pehrsson, K. Samtal med Alf Johansson. Att bo 1973/3. Planårgångar 1955-1978.
Praktiska ochhygieniskabostäder. Betänkande ochförslag avgi¬
vetavjämliktnådigt bemyndigandeden 27 februari tillkallade
sakkunnige för utredningavfråganombostadssociala
minimi-fodringaråmed allmänt understödtillkommande smålägenhe¬
ter.Stockholm 1921.
Rodriguez-Lores,J. Fehl, G.(red).Diekleinwohnungsfrage.Ham¬
burg 1988.
Rudberg, E. 1940-1960.Bostadspolitikmedförändradeförutsätt¬
ningar. i Funktionalismens genombrott och kris, svenskt bo¬
stadsbyggande 1930-80. Arkitekturmu.seet,Stockholm 1980.
Rudberg, E.UnoÅhrén,Uddevalla 1981.
Råberg,PG. Funktionalistiskt genombrott. Stockholm 1972.
Sandahl, R.Bostadspolitiska styrmedel. En studieavstatsmakter¬
nasstyrning
av bostadsstandarden.Byggforskningsrådet rap¬ portR52:1983. Stockholm 1983.
SocialÅrsbok 1947.Samhällsplanering. Stockholm 1948. Statensinstitutförbyggnadsforskning.Årsbok1982. Gävle1982. Statistiskacentralbyrån. Historisk statistik för Sverige, Befolk¬
ningen.Andra upplagan,Stockholm 1969.
Statistiskacentralbyrån.Historisk statistik förSverige,statistiska översiktstabeller.Stockholm 1960.
Stavenow-Hidemark, E. Småbruksrörelsen -idé och verklighet.
Några synpunkter.Fataburen 1967.
Stavenow-Hidemark, E. Villabebyggelse i Sverige 1900-1925. Inflytande från utlandet, idéer,förverkligande.Stockholm 1971.
Sundin, B. Deglömda husen. Om egnahem, arbetarsmåbruk och
kronolägenheter pä denvästerbottniska landsbygden. Tre Kul¬
turer.Umeå 1983.
Sundin, B.Ingenjörsvetenskapens tidevarv. Umeå1981. Svedberg, O. Funktionalismensbostadsprogram-en
bakgrunds-skiss. Funktionalismensgenombrott och kris, svenskt bostads¬ byggande 1930-80. Arkitekturmuseet Stockholm 1980.
Svenningson-Centerwall,1.Söderberg,O.Bostadsfrågan i riksda¬ gensprotokoll 1902-1949.SIBmeddelandeM80:16,Gävle1980. Svensk emigrations- och egnahemspolitik åren 1907-1932. En översikt till minneav 25års arbete inomNationalföreningen
motemigrationen
-Sällskapet hem i Sverige. Stockholm 1932.
Vedung, E. Det rationella samtalet. Stockholm 1977.
Weme, F.Östnäs,S.ByggeiBohuslän.Södertälje 1983. Wetterhall H.Landsbygdensplaneringsfrågor.SocialÅrsbok1947.
Zaremba, M.Byalagets diskreta charmellerfolkhemmetsdemo¬
kratiuppfattning.Du sköna gamla värld, FRN framtidsstudier.
Solna 1987.
Zetterberg K. Bostadspolitikpå förändrade villkor.En studie i den
bostadspolitiskadebatten idagspressochtidskrifter1945-1960.
KTH, Stockholm 1978.
Åhrén U. Samhällsplaneringens uppgifter och metoder. Social Årsbok 1947.
Åström,B. Tankarombostadsfrågan.Byggförgemenskap.Stock¬ holm 1986
Statensoffentligautredningar, riksdagstryck.
SOU1933:37 Betänkande medförslagrörandeändringar i vissa delarav hälsovårdsstadgan,anordnande av bostadsinspektion
på landsbygdenm. m.Avgivetavbostadsutredningenför lands¬ bygden.
SOU 1935:2 Betänkande medförslag rörandelånochårliga bidrag
avstatsmedelförfrämjandeavbostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrikafamiljer.
SOU1937:43.Betänkande medförslagrörandelånoch bidragav statsmedel till främjandeav bostadsförsörjningen för mindre
bemedlade,barnrikafamiljer i egnahem.
Utredningarochförslag till förbättringavbostäder för lantarbetare.
(Bilagatillprop1939:188).
SOU 1939:50.Promemoria rörande
sou 1941:4. Utredning angående byggnadskostnaderna (Bygg-nadskostnadssakkunniga)
SOU 1943:3. Promemoriarörandebostadsförsörjningen. SOU 1944:7. Betänkandeangående bostadsproduktionenes förut¬
sättningar efterettvapenstillestånd.
SOU: 1945:63. SlutbetänkandeavgivetavBostadssociala utred¬ ningen. Del1.Allmänna riktlinjer för den framtida bostadspoli¬ tiken.Förslag tilllåne- och bidragsformer.
SOU: 1947:26. Slutbetänkandeavgivetav Bostadssocialautred¬
ningen. Delll. Saneringenavstadssamhällenas bebyggelse.Or¬ ganisationenavlåne- och bidragsverksamheten för bostadsän¬ damål.
SOU1965:32,Höjd bostadsstandard. Betänkande avgivetav Bo-stadsbyggnadsutredningen.
SOU 1974:17, Solidariskbostadspolitik. Betänkandeavgivet av boende- ochbostadsfinansieringsutredningarna.
Housing policy in
country
areas
by
Kristian Berg
Summary
The main intention of this article istoillustrate the
officialGovernmentandnational efforts whichwere
made during the period 1900-1980 to solve the
housing problem in thecountryareasof Sweden. The
starting point is set in the discussion which was conductedduring the latterpartof the 19thcentury,
and then — with the help of Central Government
decisions — the article goes on to describe the
development in this field up to our own times. By
meansof innumerabledifferenttypes of loans and
possibilities of financialsupporttheconditions in the
country areas were slowly strengthened and im¬ proved. However, as can be clearly seen from the studies which were carried out and the decisions
which theRiksdagen (theSwedish Parliament) made
atthistime—itwasnotuntil the middleof the 1930’s
that therewas ashift in the official approachtothe
problem which led to an attempt to level out the
differences interms ofhousing between the towns
and cities and thecountry areas. This development
wasthenstrengthenedastime passed,with the result
thatan‘urban’ wayof lookingatthequestion became
thedominatingone evenwith regardtothehousing
problems in the ruralareas.Primarily the aim of the
article istogiveapresentation of the steeringmeth¬
ods used by the Government during this intensive
period of change, and in this way to bring out the importance of the fact that thehousing changes in the
countryareasduring this century mustbe lookedat in the light of continuous involvement— both for betterand forworse—onthepartof the Government.